Bosnisk grammatik
- Huvudartikel: Bosniska
Den här artikeln beskriver grammatiken i bosniska språket. Den här grammatiken kan i hög grad även tillämpas på serbiska och kroatiska.
Alfabetet
redigeraBosniska använder en av kroaten Ljudevit Gaj modifierad version av det latinska alfabetet och även kyrilliska. Det kyrilliska alfabetet som används är samma som serbiskans. Se även kroatiska alfabetet.
Speciella bokstäver
redigeraTecken | Uttal | Anteckning |
---|---|---|
Ć ć / Ћ ћ | tj | som i eng. tune |
Č č / Ч ч | tsh | utt. hårdare än Ć; som i eng. church |
DŽ dž / Џ џ | dzh | utt. hårdare än Đ; som i eng. ginger |
Đ đ / Ђ ђ | dj | som i eng. German |
LJ lj / Љ љ | lj | ett ljud |
NJ nj / Њ њ | nj | ett ljud |
Š š / Ш ш | sh | kort sh-ljud, utt. som i eng. shy |
Ž ž / Ж ж | zh | långt zh-ljud |
Substantiv
redigeraGenus
redigeraÖverblick
redigeraBosniska har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum.
- Feminina ord slutar vanligtvis med ett "a".
- Maskulina ord slutar vanligtvis med en konsonant.
- Neutrer slutar vanligtvis med ett "o".
Exempel:
- Maskulinum: sat - klocka, dan - dag, brat - bror
- Femininum: gora - berg, zemlja - land, jord, prodavaonica - affär
- Neutrum: staklo - glas, jelo - mat, zlato - guld
Notera: Det finns undantag.
Maskulinum
redigeraExempel på maskulina ord som slutar på ett "i".
Singular | Plural | Betydelse | Anteckningar |
---|---|---|---|
Grad | Gradovi (-ovi) | stad-städer | Ord med endast en stavelse får tillägget "ovi" |
Kompjuter | Kompjuteri (-i) | dator-datorer | |
Dječak | Dječaci (-ci) | pojke-pojkar | K:et blir till ett c |
Femininum
redigeraMånga feminina ord slutar på ett "a". Där finns bara några få som slutar på en konsonant.
Singular | Plural | Betydelse | Anteckningar |
---|---|---|---|
Mačka | Mačke (-e) | katt-katter | A:et blir till ett "e". |
Djevojka | Djevojke (-e) | flicka-flickor | |
Tačka | Tačke (-e) | prick-prickar |
Neutrum
redigeraSingular | Plural | Betydelse | Anteckningar |
---|---|---|---|
Ogledalo | Ogledala (-a) | spegel-speglar | O:et blir till ett "a". |
Mjesto | Mjesta (-a) | plats-platser | |
Jaje | Jaja (-a) | ägg-ägg | E:et blir till ett "a" |
Kasus
redigeraDet finns 7 kasus i bosniska.
Överblick
redigeraKasus | Användning | Anteckning |
---|---|---|
Nominativ | Subjekt | |
Genitiv | Ägande | |
Dativ | Indirekt objekt | |
Ackusativ | Direkt objekt | Kan också vara ett prepositionsobjekt. |
Instrumentalis | Hjälpmedel | |
Lokativ | Befintlighet | |
Vokativ | Tilltal |
Förklaring till kasus
redigera- Nominativ (ko, što?) vem, vad (med svar som "han" eller "hon")?
- Genitiv (koga, čega?) vem, vad? (med svar som "honom", "henne" eller "denna")
- Dativ (kome, čemu?) till vem? till vad?
- Ackusativ (koga, što?) för vem, för vad?
- Vokativ (hej!) hej!
- Instrumentalis (s kim, s čime?) med vem, med vad?
- Lokativ (o kome, o čemu?) om vem, om vad?
Nominativ
redigera- Som ett subjekt i en mening.
- Exempel:
- Ian gleda kroz prozor. {Ian tittar genom fönstret.}
- Ian ima dva brata. (Ian har två bröder.)
- Exempel:
- En komplemang efter 'biti'
- Exempel:
- Ian je Englez. {Ian är engelsman}
- Ian je prijatan. (Ian är trevlig)
- Exempel:
Genitiv
redigeraGenitiv används till att uttrycka bland annat ursprung och tillhörande.
- iz (av , från) och blizu (nära).
- Exempel:
- Har ni ost? {Imate li sira?}
- Restaurangen är nära byggnaden {Restoran je blizu zgrade}
- Hon tog med teet till köket {Ona je donijela čaj do kuhinje}
- Exempel:
Dativ
redigeraDativ används ibland utan preposition. Kasuset motsvarar prepositionen "till".
- Exempel:
- Jag talar till honom {Govorim čovjeku}
- Jag hjälper henne {Pomazem njoj}
- Tack Gud (för det) {Hvala Bogu}
Ackusativ
redigeraAckusativ är ett direkt-objektkasus som används för bland annat frågor.
- Exempel:
- En kvinna har en hatt. Har hon en hatt? En hatt.
- Ackusativ används tillsammans med prepositioner som:
- kroz (genom)
- u (inuti (i samband med rörelse, som Eng. into))
- za (för)
- na ([utan]på):
- Exempel:
- Ian ser igenom fönstret {Ian gleda kroz prozor}
- Jag ska till London {Idem u London}
- Det här brevet är till min syster {Ovo pismo je za moju sestru}
- Vi ska ut på picknick (Idemo na izlet)
Instrumentalis
redigeraInstrumentalis använder prepositionen: Sa/s {med}
- Exempel:
- Jag åkte med bil / buss / tåg. {Ja sam putovao autom / autobusom / vozom} (sam putovao - presens particip i maskulinum, notera att vid denna form används ej preposition)
- Jag talade med min mor. {Ja sam pricala sa mojom majkom} (sam pricala - presens particip i femininum)
Lokativ
redigeraLokativs ändelse är identisk med dativens ändelse. Kasuset används när man ska indikera att man befinner sig någonstans eller när man pratar om någon/något.
- Exempel:
- Hon bodde på ett hotell. -- Ostajala je u hotelu.
- Hon står i rummet.-- Ona stoji u sobi.
- Hon håller en bok i sin hand. -- Ona drži knjigu u ruci.
- Hon berättade för Ian om sin mor. -- Ispricala je Ianu o svojoj majci.
Vokativ
redigeraVokativ är en tilltalsform/uppmaningsform som används vid till exempel början av ett brev.
- Exempel:
- Kära Ivan! {dragi Ivane!}
- Herr Smith! {gospodine Smith!}
- Kära mamma! {draga mamo!}
- Hej tjejen! {hej djevojko!}
Maskulinum
redigeraKasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
---|---|---|---|
Nominativ | grad | gradovi | stad |
Genitiv | grada | gradova | av (en) stad |
Dativ | gradu | gradovima | till/åt/för (en) stad |
Ackusativ | grad | gradove | stad |
Instrumentalis | gradom | gradovi | med (en) stad |
Lokativ | gradu | gradovima | i (en) stad |
Vokativ | grade! | gradovi | stad! |
Femininum
redigeraFemininer som slutar på -a.
Kasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
---|---|---|---|
Nominativ | djevojka | djevojke | flicka |
Genitiv | djevojke | djevojka | av (en) flicka |
Dativ | djevojci | djevojkama | till/åt/för (en) flicka |
Ackusativ | djevojku | djevojke | flicka |
Instrumentalis | djevojkom | djevojkama | med (en) flicka |
Lokativ | djevojci | djevojkama | i (en) flicka |
Vokativ | djevojko! | djevojke | flicka! |
Femininer som slutar på konsonant i nominativ.
Kasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
---|---|---|---|
Nominativ | ljubav | ljubavi | kärlek |
Genitiv | ljubavi | ljubavi | av (en) kärlek |
Dativ | ljubavi | ljubavima | till/åt/för (en) kärlek |
Ackusativ | ljubav | ljubavi | kärlek |
Instrumentalis | ljubavi (eller -ju) | ljubavima | med (en) kärlek |
Lokativ | ljubavi | ljubavima | i (en) kärlek |
Vokativ | ljubavi! | ljubavi | kärlek! |
Neutrum
redigeraKasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
Nominativ | ogledalo | ogledala | spegel |
Genitiv | ogledala | ogledala | av (en) spegel |
Dativ | ogledalu | ogledalima | till/åt/för (en) spegel |
Ackusativ | ogledalo | ogledala | spegel |
Instrumentalis | ogledalom | ogledalima | med (en) spegel |
Lokativ | ogledalu | ogledalima | i (en) spegel |
Vokativ | ogledalo! | ogledala | spegel! |
Artiklar
redigeraBestämd och obestämd artikel används sällan i bosniska.
Pronomen
redigeraDemonstrativa
redigeraSingular | Plural | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Maskulinum | Neutrum | Femininum | Maskulinum | Neutrum | Femininum | |
Nom. | taj | to | ta | ti | ta | te |
Gen. | toga | toga | te | tih | tih | tih |
Dat. | tom | tom | toj | tim | tim | tim |
Ack. | toga | to | tu | te | ta | te |
Vok. | tome | tome | toj | tim | tim | tim |
Instr. | time | tim | tom | tim | tim | tim |
Personliga pronomen
redigeraNominativ | |
---|---|
ja | jag |
ti | du |
on, ona, ono | han, hon, den, det |
mi | vi |
vi | ni |
oni | de |
- Notera: Ti används bara till en person som man känner, till exempel en vän eller släkting. Vid andra tillfällen där man ska vara mer formell används ”vi” (ni).
Singular
redigeraja | ti | on | ono | ona | one | |
---|---|---|---|---|---|---|
Genitiv | mene, me | tebe, te | njega, ga | njega, ga | nje, je | sebi, si |
Dativ | meni, mi | tebi, ti | njemu, mu | njemu, mu | njoj, joj | sebi, si |
Ackusativ | mene, me | tebe, te | njega, ga | njega, ga | nju, ju, je | sebe, se |
Lokativ | meni | tebi | njemu | njemu | njoj | sebi |
Instrumentalis | mnom | tobom | njime | njime | njom | sobom |
Plural
redigerami | vi | oni | ona | one | |
---|---|---|---|---|---|
Genitiv | nas | vas | njih, ih | njih, ih | njih, ih |
Dativ | nama, nas | vama | njima, ima | njima, ima | njima, ima |
Ackusativ | nas | vas | njih, ih | njih, ih | njih, ih |
Instrumentalis | nama | vama | njima | njima | njima |
Lokativ | nama | vama | njima | njima | njima |
- Se Possessiva adjektiv.
Överblick: Nominativ
redigeraMask. | Fem. | Neut. | Plural | |
---|---|---|---|---|
min | moj | moja | moje | moji |
din | tvoj | tvoja | tvoje | tvoji |
hans | njegov | njegova | njegovo | njegovi |
hennes | njen | njena | njeno | njeni |
vår | naš | naša | naše | naši |
er | vaš | vaša | vaše | vaši |
deras | njihov | njihova | njihovo | njihovi |
Moj (min)
redigeraNom. | Gen. | Dat. | Ack. | Vok. | Inst. | Lok. | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Mask. | moj | moga | mojega | mome | mojim | mome | mojim |
Neut. | moje | moga | mojega | mome | mojemu | mome | mojim |
Fem. | moja | moje | mojega | mjoj | mojemu | mome | mojom |
Plur. | moji |
Tvoj (din)
redigeraNom. | Gen. | Dat. | Ack. | Vok. | Inst. | Lok. | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Mask. | tvoj | tvoga | tvega | mome | mojim | mome | mojim |
Neut. | tvoje | tvoga | tvega | mome | mojemu | mome | mojim |
Fem. | tvoja | tvoje | tvega | tvoj | tvemu | mome | mojom |
Plur. | tvoji |
Relativa pronomen
redigeraSingular | Plural | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Maskulinum | Neutrum | Femininum | Maskulinum | Neutrum | Femininum | |
Nom. | koje | koje | koja | koji | koja | koje |
Gen. | kojeg | kojeg | koje | kojih | kojih | kojih |
Dat. | kojem | kojem | kojoj | kojim | kojim | kojim |
Ack. | koje | koju | koje | koja | koja | koje |
Lok. | kojem | kojem | kojoj | kojim | kojima | kojima |
Instr. | kojem | kojim | kojom | kojim | kojim | kojim |
Adjektiv
redigeraDet finns 2 olika typer av adjektiv i bosniska. De flesta adjektiven skrivs med små bokstäver. Adjektiven har tre genus.
- Exempel:
- En lång man - visok čovjek
- En ljus-rödbrun katt- smedja mačka
- Ett främmande land - strana država
- En gammal stad - stari grad
- En bra teater - dobar teatar
Demonstrativa adjektiv
redigera- Maskulinum
- Singularändelser: vilken konsonant som helst lijep, velik
- Pluraländelser: lijepi , veliki
- Femininum
- Singularändelser: -a lijepa,velika
- Pluraländelser: lijepe, velike
- Neutrum
- Singularändelser: -o veliko, lijepo, dobro
- Pluraländelser: velika, lijepa
Possessiva adjektiv
redigera- Maskulinum slutar på en konsonant:
- Ivans vän - Ivanov prijatelj
- Feminina ord som slutar på ett -a tappa det sista -a:et och ersätt av "-in"
- Sestra - sestrin {Syster - systers}
- Sestrin brat{ Systers bror}.
Mask. | Fem. | Neut. | Plural | |
---|---|---|---|---|
min | moj | moja | moje | moji |
din | tvoj | tvoja | tvoje | tvoji |
hans | njegov | njegova | njegovo | njegovi |
hennes | njen | njena | njeno | njeni |
vår | naš | naša | naše | naši |
er | vaš | vaša | vaše | vaši |
deras | njihov | njihova | njihovo | njihovi |
Komparation
redigera- Grundform: till exempel poznat (känd)
- Komparativ:
- Maskulinum: adjektiv + "iji"
- Femininum: adjektiv + "ija"
- Neutrum: adjektiv + "ije"
- Superlativ: "naj" + adjektiv + maskulinum/femininum/neutrum (iji/ija/ije)"
poznat | poznatiji, poznatija, poznatije | najpoznatiji/ija/ije |
känd | mer känd | mest känd |
star | stariji, starija, starije | najstariji/ija/ije |
gammal | äldre | äldst |
Mobilt "a"
redigeraEtt mobilt "a" sätts in emellan de två sista konsonanterna av nominativ singular.
- Exempel:
dobar, bra (m)
dobra, bra (f)
dobro, bra (n)
težak, tungt eller svårt (m)
teška, tungt eller svår (f)
teško, tungt (n)
Verb
redigera- Huvudartikel: Bosniska verb
Infinitiv
redigeraDet finns 3 grupper av bosniska verb, de slutar på följande ändelser:
- -ati
- -iti
- -eti
- Exempel:
- Čitati (att läsa)
- Sjediti (att sitta)
- Početi (att börja)
Tempus
redigeraPresens
redigeraRegelbundna verb
redigera1:a konjugationen Čitati |
2:a konjugationen Sjediti |
3:e konjugationen Početi | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
Ja | čitam | jag läser | sjedim | jag sitter | počinjem | jag börjar |
Ti | čitaš | läser | sjediš | du sitter | počinješ | du börjar |
On, ona, ono | čita | han... läser | sjedi | han... sitter | počinje | han... börjar |
Mi | čitamo | vi läser | sjedimo | vi sitter | počinjemo | vi börjar |
Vi | čitate | Ni läser | sjedite | Ni sitter | počinjete | Ni börjar |
Oni | čitaju | de läser | sjede | de sitter | počinju | de börjar |
Oregelbundna verb
redigeraBiti | |||
---|---|---|---|
Kort f. | Lång f. | Negativ | |
sam | jag är | jesam | nisam |
si | du är | jesi | nisi |
je | han, hon, den, det är | jest | nije |
smo | vi är | jesmo | nismo |
ste | ni är | jeste | niste |
su | de är | jesu | nisu |
Futurum
redigeraFormel 1
redigerahtjeti (kommer att, ska) + inf.
htjeti | |
---|---|
ću | jag kommer att (ska) |
ćeš | du kommer att (ska) |
će | han, hon, den, det kommer att (ska) |
ćemo | vi kommer att (ska) |
ćete | Ni kommer att (ska) |
će | de kommer att (ska) |
Formel 2
redigeraInfinitiv stam + presens av htjeti.
ostati | att stanna | raditi | att arbeta | ići- | att gå/åka/fara |
---|---|---|---|---|---|
ostaću | jag ska stanna | radiću | jag ska arbeta | ići ću | jag ska gå |
ostaćeš | du ska stanna | radićeš | du ska arbeta | ići ćeš | du ska gå |
ostaće | han, hon, den, det ska stanna | radiće | han, hon, den det ska arbeta | ići će | han, hon, den, det ska fara |
ostaćemo | vi ska stanna | radićemo | vi ska arbeta | ići ćemo | vi ska gå |
ostaćete | Ni ska stanna | radićete | Ni ska arbeta | ići ćete | Ni ska gå |
ostaće | de ska stanna | radiće | de ska arbeta | ići će | de ska gå |
Formel 3
redigeraPresens av Htjeti + da + Presens av huvudverb
ću da idem | jag ska gå |
ćeš da ideš | du ska gå |
će da ide | han, hon, den, det ska gå |
ćemo da idemo | vi skå gå |
ćete da idete | Ni ska gå |
će da idu | de ska gå |
Futurum Perfekt
redigerabiti (att vara) + perfekt particip
Mask. | Fem. | Neutr. | ||
---|---|---|---|---|
budem | uradio | uradila | jag ska ha gjort | |
budeš | uradio | uradila | du ska ha gjort | |
bude | uradio | uradila | uradilo | han, hon, den, det ska ha gjort |
budemo | uradili | uradile | vi ska ha gjort | |
budete | uradili | uradile | Ni ska ha gjort | |
budu | uraldili | uradile | uradila | de ska ha gjort |
Imperfekt
redigerabiti (att vara) + presens particip i rätt genus av huvudverb
Mask. | Fem. | Neutr. | ||
---|---|---|---|---|
sam | radio | radila | jag arbetade | |
si | radio | radila | du arbetade | |
je | radio | radila | radilo | han, hon, den, det arbetade |
smo | radili | radile | vi arbetade | |
ste | radili | radile | Ni arbetade | |
su | radili | radile | radila | de arbetade |
Pluskvamperfekt
redigerabiti (att vara) + perfekt particip-ändelse
ja | bijah | jag hade varit |
ti | bješe | du hade varit |
on/ona | bješe | han/hon hade varit |
mi | bjesmo | vi hade varit |
vi | bjeste | ni hade varit |
oni | bjehu | de hade varit |
Aorist
redigeraAorist är ett tempus med syftan på något som hänt precis i dåtid.
biti (att vara) + perfekt particip
ja | rekoh | jag har (just) sagt |
ti | reče | du har (just) sagt |
on/ona | reče | han/hon har (just) sagt |
mi | rekosmo | vi har (just) sagt |
vi | rekoste | Ni har (just) sagt |
oni | rekoše | de har (just) sagt |
Participer
redigeraPresens particip (Gerundium)
redigeraI den hör formen lägger du till suffixet ći till 3:e person plural.
Infinitiv | Particip | Betydelse |
---|---|---|
(oni) čitaju | čitajući | läsande |
(oni) govore | govoreći | talande |
(oni) rade | radeći | görande |
Perfekt particip (Gerundium)
redigeraActive
redigera- Suffix:
- Efter en vokal blir ändelsen: -vši
- Efter en konsonant blir ändelsen: -avši
Lägg till dessa till infinitiv-stammen.
Infinitiv | Particip | Betydelse |
---|---|---|
slušati | slušavši | lyssnande |
vidjeti | vidjevši | seende |
spavati | spavavši | sovande |
Passiv
redigera- Suffix:
- Verb med ändelsen -ati får -an som ändelse.
- Verb med ändelsen -iti, -eti/-jeti får -jen som ändelse.
- Verb med ändelsen -eti får -et som ändelse.
Infinitiv | Particip | Betydelse |
---|---|---|
čitati | čitan/na/no | läst |
vidjeti | vidjen/na/no | sett |
uraditi | uradjen/na/no | klar |
prekinuti | prekinut/a/o | stannad |
zauzeti | zauzet/a/o | ockuperad |
Negativa verb
redigeraHelt olikt från svenska skrivs en negation i början av ett verb.
För att göra verbet negativt så sätter man ditt prefixet ne- före verbet.
- Exempel på undantag:
- nisam (jag är inte) (biti att vara)
Adverb
redigeraBosniska adverb skrivs före verb istället för efter (som i svenska).
Komparation av regelbundna adverb
redigera1:a | 2:a | 3:e | |||
---|---|---|---|---|---|
jako | stark | jače | starkare | najjače | starkast |
drago | kär | draže | kärare | najdraže | kärast |
teško | tung | teže | tyngre | najteže | tyngst |
Komparation av oregelbundna adverb
redigera1:a | 2:a | 3:e | |||
---|---|---|---|---|---|
dobar | bra | bolji | bättre | najbolji | bäst |
loš | dålig | gore | värre/sämre | najgori | värst/sämst |
Syntax
redigeraNegativer
redigeraFör att göra något ord negativt sätter man ni framför ordet.
- Här kommer några exempel:
nisam | jag är inte |
nisi | du är inte |
nije | han, hon, den, det är inte |
nismo | vi är inte |
niste | ni är inte |
nisu | de är inte |
- Andra vanliga negativer är:
niko | ingen |
ništa | inget |
nikada | aldrig |
ne više | inte längre |
nigdje | ingenstans |
nijedan | inte heller, ingendera |