Annichen Kringstad
Annichen Cecilie Kringstad, född 15 juli 1960 i Oslo i Norge,[1] är en svensk tidigare orienterare på elitnivå, som var framgångsrik under 1980-talet. Med sina sex VM-guld är hon en av Sveriges genom tiderna mest framgångsrika orienterare.[2]
Annichen Kringstad | ||
Orientering | ||
Nation: Sverige | ||
---|---|---|
VM | ||
Guld | Thun 1981 | Individuellt |
Guld | Thun 1981 | Stafett |
Guld | Zalaegerzeg 1983 | Individuellt |
Guld | Zalaegerzeg 1983 | Stafett |
Guld | Bendigo 1985 | Individuellt |
Guld | Bendigo 1985 | Stafett |
Nordiska mästerskapen | ||
Brons | Nora 1978 | Stafett, juniorer |
Guld | Nora 1980 | Stafett, juniorer |
Silver | Nora 1980 | Individuellt, juniorer |
Guld | Bornholm 1982 | Stafett |
Brons | Tromsø 1984 | Stafett |
SM | ||
Guld | 1978 | Natt |
Guld | 1980 | Natt |
Guld | 1980 | Stafett |
Guld | 1981 | Långdistans |
Guld | 1982 | Natt |
Guld | 1982 | Stafett |
Guld | 1983 | Natt |
Guld | 1983 | Stafett |
Guld | 1984 | Ultralång |
Guld | 1984 | Långdistans |
Guld | 1984 | Stafett |
Guld | 1985 | Ultralång |
Guld | 1985 | Långdistans |
Guld | 1985 | Stafett |
Friidrott, damer | ||
Svenska mästerskap | ||
Silver | 1984 | Maraton |
Biografi
redigeraBakgrund
redigeraKringstad föddes i Norge och flyttade med familjen till Sverige i två års ålder. Efter Dals Långed bodde familjen ett tag i Norge igen, därefter i Västerbotten och sedan i värmländska Säffle, innan hon som elvaåring började syssla med orientering. Då var hon knuten till Säffle OK.[3] Efter åtta år med den klubben bytte hon 1979 till OK Ravinen,[3] i samband med att hon flyttade till Stockholm.
Ett år sedan gick flyttlasset till Dalarna och Borlänge. Den lokala orienteringsklubben Stora Tuna IK[3] genomförde en satsning på kvinnlig orientering, och den unga Annichen Kringstad var en av klubbens största talanger.
Framgångar och friidrott
redigeraKringstad vann guld i tre VM på rad; hon tog guld både individuellt vid tävlingarna 1981, 1983 och 1985. Åren 1980 till 1985 tog hon totalt tolv SM-guld (klassisk, lång, natt och budkavle), och åren 1981–1986 segrade hon i O-ringen fem gånger av sex möjliga. För år 1981 blev hon tilldelad både Bragdguldet och Jerringpriset. Hon utsågs till Årets idrottskvinna åren 1981 och 1985.[4]
Annichen Kringstad tävlade ibland även i friidrott. 1984 tog hon silver vid SM i maraton.[4]
Efter den aktiva karriären
redigeraHon var åren 2011–2012 (eller 2010–2012[a]) kommunikationschef på Svenska Orienteringsförbundet.[5][6] Därefter har hon arbetat som reseledare.
Kringstad deltog 2012 i TV-tävlingen Mästarnas mästare[7] och kom på femte plats.
Meriter
redigeraVM
redigera- 1981 guld, individuella distansen
- 1981 guld, stafett
- 1983 guld, individuella distansen
- 1983 guld, stafett
- 1985 guld, individuella distansen
- 1985 guld, stafett
NM
redigeraVid JNM tog hon sammanlagt tre medaljer. Vid seniorernas nordiska mästerskap erövrade hon två medaljer – stafettguld 1982 och ett stafettbrons 1984.[5]
SM
redigeraTotalt erövrade Kringstad, mellan åren 1978 och 1985, 14 orienteringsguld vid JSM och SM.[5]
Utmärkelser
redigera- Svenska Dagbladets guldmedalj 1981
- Jerringpriset 1981
- Årets idrottskvinna 1981 och 1985
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ Källan på Orientering.nu är motsägelsefull.
Noter
redigera- ^ "Annichen Kringstad". Svensk Filmdatabas. Läst 17 april 2013.
- ^ ”WOC statistics: SWE” (på engelska). runners.worldofo.com. http://runners.worldofo.com/WOChistory_SWE.html. Läst 17 augusti 2016.
- ^ [a b c] Måg, Lars-Erik (14 juli 2010). ”Annichen satsade på rätt idrott”. dt.se. https://www.dt.se/artikel/annichen-satsade-pa-ratt-idrott. Läst 19 juni 2019.
- ^ [a b] "Annichen Kringstad". NE.se. Läst 17 april 2013.
- ^ [a b c] Berglund, Cege (2011-06-19): "För Annichen finns inga andra alternativ". Arkiverad 24 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. GP.se. Läst 5 februari 2013.
- ^ ”Annichen slutar på förbundet”. orienterare.nu. http://www.orienterare.nu/n/20143. Läst 6 februari 2013.
- ^ Wahl, Anders (7 maj 2012). ”Annichen åkte ur Mästarnas mästare”. dt.se. https://www.dt.se/artikel/annichen-akte-ur-mastarnas-mastare. Läst 20 maj 2020.
Källor
redigera- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006