[go: up one dir, main page]
Wikipedia

Östen Undén

svensk professor i juridik, universitetsrektor, politiker och utrikesminister

Bo Östen Undén, född 25 augusti 1886 i Karlstad i Värmlands län, död 14 januari 1974 i Bromma i Stockholm, var en internationellt uppmärksammad svensk professor i juridik, rektor vid Uppsala universitet, universitetskansler, socialdemokratisk politiker och under lång tid Sveriges utrikesminister.

Hans excellens
Östen Undén

Tid i befattningen
18 oktober 1924–7 juni 1926
Statsminister Hjalmar Branting
Rickard Sandler
Företrädare Erik Marks von Würtemberg
Efterträdare Eliel Löfgren
Tid i befattningen
31 juli 1945–19 september 1962
Statsminister Per Albin Hansson
Tage Erlander
Företrädare Christian Günther
Efterträdare Torsten Nilsson
Född 25 augusti 1886
Karlstad, Värmland
Död 14 januari 1974 (87 år)
Bromma, Stockholms län
Gravplats Uppsala gamla kyrkogård[1]
kartor
Politiskt parti Socialdemokraterna
Yrke Professor i juridik
Hemma hos apotekare Viktor Undén på Kungsgatan 14 i Karlstad omkring år 1900. Fjärde från vänster är sonen Östen.
Östen Undéns gravvård på Uppsala gamla kyrkogård.
Östen Undéns minnesmärke på bergstoppen Professor Unden i Rodopibergen, Bulgarien.

Undén var konsultativt statsråd 1917–1920 och 1932–1936, justitieminister 1920, utrikesminister 1924–1926 och 1945–1962, tillförordnad statsminister 6–11 oktober 1946 samt ledamot av riksdagen (första kammaren) 1934–1965.

Biografi

redigera

Östen Undén var son till apotekaren Viktor Undén (1844–1923) och Beata Kaijser (1854–1944). Hans äldre bror, Torsten Undén, blev efter flera år i Utrikesdepartementet envoyé i Riga och minister i Wien 1928. Hans äldre syster Greta Undén var gift med apotekaren Stellan Gullström, som en kort tid var liberal riksdagsledamot.

Undén studerade humanistiska ämnen och juridik vid Lunds universitet, där han inskrevs 1904, och tillhörde den radikala studentföreningen D.Y.G.. [2]1909 blev han medlem i Lunds arbetarekommun. Han studerade nationalekonomi för Knut Wicksell, filosofi för Hans Larsson, och efter filosofie kandidatexamen påbörjade han sina juridiska studier för bland andra Johan Thyrén. Sommaren 1908 gjorde han praktik vid en advokatbyrå som engagerat sig för Landsorganisationen i Sverige.

Undén gifte sig 1912 med filosofie magister Agnes Elisabeth Jacobsson, syster till filosofen och senare landshövdingen Malte Jacobsson. Samma år disputerade han i juridik och blev docent på sin avhandling Kollektivavtalet enligt gällande svensk rätt. Redan 1916 blev han sekreterare i konstitutionsutskottet, och året därefter utnämndes han till professor i civilrätt och internationell privaträtt vid Uppsala universitet.

År 1917 utnämndes Undén till konsultativt statsråd i Nils Edéns regering, det dittills yngsta statsrådet någonsin och skulle därefter ingå i alla socialdemokratiska ministärer till 1962, bortsett från åren före och under andra världskriget. Med tiden blev Undén en av de mest betydande sakkunniga inom folkrätten, och intresset för internationell rätt och utrikespolitik tilltog. I Brantings och Sandlers ministärer var Undén justitie- och utrikesminister, och var dessutom svensk delegat i Nationernas Förbund. I NF hade han en framträdande roll som skiljedomare i Haag, där han bland annat 1933 hade ett mål mellan Bulgarien och Grekland, om frågan vilken nation som ett visst landområde skulle tillfalla. Som tack för hans dom, uppkallades bergstoppen i Rodopibergen i Bulgarien till "Professor Undén" efter honom.

År 1929–1932 var Undén rektor för Uppsala universitet, och universitetskansler 1937–1951. Han deltog i Ådalskommissionen som tillsattes för att utreda skotten i Ådalen 1931. Efter andra världskriget blev han åter utrikesminister, en post han kom att behålla i 17 år innan han avgick vid 76 års ålder, och som han de första åren skötte parallellt med befattningen som universitetskansler. Såsom regeringens andre excellens fungerade han som tillförordnad statsminister från Per Albin Hanssons död den 6 oktober 1946 tills Tage Erlander utnämndes den 11 oktober.

Undéns bostad i Uppsala kallas allmänt Undénska villan.

Undén riktade skarp kritik mot den svenska politiken under andra världskriget, och ogillade den tyska livsrumsfilosofin och våldspolitiken. Han har dock blivit kritiserad för baltutlämningen som verkställdes under hans andra utrikesministerperiod.

Under sin ämbetstid som utrikesminister hade Undén i uppdrag att delta i det svenska invalet i FN hösten 1946. Undén höll inträdestalet på franska, det allmänt erkända och använda diplomatspråket vid denna tid, även om 99,9 procent av åhörarna var amerikaner. Skribenten Olof Rydbeck förmodar däremot att hållandet av talet på franska var en politisk markering.[3] Som utrikesminister kallade Undén även Sovjetunionen ett "rättssamhälle" och skällde ut Raoul Wallenbergs anhöriga när de gav uttryck för misstanken att de sovjetiska myndigheterna for med osanning rörande Wallenbergs öde. Samme Undén kallade USA och väst för "den så kallade fria världen".[4]

Undén arbetade aktivt för att hindra kärnvapenspridning och utarbetade den så kallade Undénplanen. Den framlades som ett förslag för FN:s generalförsamling 1961. Tage Erlander berömmer Undén i sina memoarer, och skriver att Undén var en kraftkälla som redan innan han blev utrikesminister starkt påverkade Sveriges utrikespolitik genom att dra upp grunderna till neutralitetspolitiken, och att han, påverkad av Axel Hägerström, lade fram idéer för hur äganderätten kunde omformas genom reformer i stället för genom socialisering. När Gunnar Adler-Karlsson 1966 lanserade begreppet funktionssocialism härledde han tankarna till Undén. Funktionssocialismen är fundamental för den svenska socialdemokratins ekonomiska politik.

Som utrikesminister hade Undén fram till 1962 sin tjänstebostad i utrikesministerhotellet på Blasieholmen i Stockholm. Östen Undén har totalt tjänstgjort under flest år som Sveriges utrikesminister.

Undén skrev en rad vetenskapliga juridiska arbeten, särskilt inom folkrätt och civilrätt. Han debatterade mot Gustaf Petrén i Svensk juristtidning på 1950-talet beträffande domstolarnas rätt till lagprövning; lagprövningsrätten, som Undén avvisade och Petrén ansåg gällde i praxis, grundlagsfästes senare i 11 kap. 14 § regeringsformen, en paragraf som trädde i kraft 1980.

Undén invaldes 1940 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Han är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Utmärkelser

redigera

Bibliografi (i urval)

redigera

Fullständig Bibliografi över Östen Undéns tryckta vetenskapliga och politiska skrifter 1906–1966 redigerad av Uno Willers. (Acta Bibliotheca Regiæ Stocckholmiensis 4.) Stockholm 1966, 81 sidor.

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 april 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Andersson, Karl-Olof (1994). Vårt dramatiska sekel. 2: Mellankrigstiden. Brevskolan. sid. 26. ISBN 978-91-574-4059-4. Läst 25 juni 2024 
  3. ^ Rydbeck, Olof (1990). I maktens närhet: diplomat, radiochef, FN-ämbetsman. Stockholm: Bonnier. sid. 81. Libris 7147974. ISBN 91-0-047951-9 
  4. ^ Per Bauhn, Baksidan av konsensus, Axess Magasin Nr. 4, 2011
  5. ^ Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 1087 
  6. ^ Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 1051 
  7. ^ Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 1090 
  8. ^ Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 1084 
  9. ^ Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 1057 
  10. ^ Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 61 

Källor

redigera
  • Adler-Karlsson, Gunnar: Funktionssocialism. 1967.
  • Anno 74, s. 121 f. Stockholm 1975.
  • Erlander, Tage: Samtal med Arvid Lagercrantz, 1960-talet, s. 185. Stockholm 1982.
  • Rydbeck, Olof: I maktens närhet. Stockholm 1990.
  • Undén, Östen: Anteckningar I–II. Utgivna genom Karl Molin för Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia.
  • Willers, Uno: "Undén, Östen", Svenska män och vvinnor, del 8. Stockholm 1955.
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970, band 4, s. 404. Almqvist & Wiksell International 1990.

Vidare läsning

redigera
  • Bergquist, Mats (2023). Östen Undén, Tage Erlander och det kalla kriget. Stockholm: Santérus förlag. ISBN 978-91-7359-194-2 
  • Kronvall, Olof (2003). Östen Undéns sovjetsyn och sovjetpolitik 1945–1962. Forskningsprogrammet Sverige under kalla kriget: Arbetsrapport 13. Göteborg: Göteborgs universitet. ISSN 1402-5507 

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Hjalmar Hammarskjöld 		Sveriges juristkonsult
1917–1920 		Efterträdare:
Louis De Geer d.y.
Företrädare:
Eliel Löfgren 		Sveriges justitieminister
1920 		Efterträdare:
Assar Åkerman
Företrädare:
Erik Marks von Würtemberg 		Sveriges utrikesminister
1924–1926 		Efterträdare:
Eliel Löfgren
Företrädare:
Ludvig Stavenow 		Rektor för Uppsala universitet
1929–1932 		Efterträdare:
Otto Lagercrantz
Företrädare:
Åke Holmbäck 		Sveriges juristkonsult
1932–1936 		Efterträdare:
Nils Quensel
Företrädare:
Gustaf Vilhelm Lizell 		Inspektor för Värmlands nation
1935–1937 		Efterträdare:
Arvid Runestam
Företrädare:
Christian Günther 		Sveriges utrikesminister
1945–1962 		Efterträdare:
Torsten Nilsson
Företrädare:
Per Albin Hansson 		Sveriges statsminister
Tillförordnad
1946 		Efterträdare:
Tage Erlander


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Östen_Undén&oldid=55775822”