articles by Martin Qvist
Public Administration, 2017
This article examines the relationship between a meta-governing role of government and processes ... more This article examines the relationship between a meta-governing role of government and processes of network formation, based on a study of a governance initiative for improvement of refugee ‘activation’ services in Sweden. Meta-governance is centred on supporting the development of self-regulatory capacity within discretionary spaces of action and has, so far, primarily been associated with a specific type of interdependency-driven networks. This article focuses on an alternative scenario, where uncertainty under such governance arrangements, rather than interdependence, becomes the driver of network formation. The relevance of this ‘uncertainty approach’ is demonstrated in the Swedish case, where meta-governance resulted in networks that were formed on the basis of identification rather than organizational complementarity, and contributed to increasing homogenization rather than local adaption of activation services. The result suggests that theories of meta-governance should include a more diversified understanding of network responses.
Social Policy & Administration, 2015
Organizational reform has become a recurring solution to problems of social exclusion and unemplo... more Organizational reform has become a recurring solution to problems of social exclusion and unemployment. In Europe, and other parts of the world, there is a trend towards policies of ‘activation’ in employment and social policy. The idea of flexible, individualized and tailor-made services is coupled with managerial and market-based reforms as well as collaborative governance. In these complex structures of service provision, coordination and inter-agency co-operation have become key concerns. Based on a study of a recent reform of programmes for newly arrived refugees in Sweden (Etableringsreformen), this article seeks to contribute to the literature on governance of ‘activation’ by examining the consequences of mixed modes of governance (market and collaborative) on local inter-agency co-operation. Drawing on data from in-depth case studies in two municipalities, it is demonstrated how the coupling of managerial practices and quasi-markets with existing collaborative arrangements has created barriers for inter-agency co-operation. The results indicate that institutional tensions between governance forms represent an important factor for explaining governance failure in this policy area.
PhD-thesis by Martin Qvist
Abstract [sv]
Den här avhandlingen undersöker vilken inverkan styrning som ”governance” och in... more Abstract [sv]
Den här avhandlingen undersöker vilken inverkan styrning som ”governance” och interorganisatorisk samverkan har på lokala integrationsprogram inom det svenska flyktingmottagandet. Fokus ligger på att studera hur organisationer på lokal nivå förhåller sig till ett institutionellt förändringstryck om att etablera ett interorganisatoriskt och arbetsmarknadsinriktat program. Syftet är också att bidra till den teoretiska förståelsen av ”governancemisslyckanden” och den mångfald av processer som styrning genom icke-tvingande mekanismer och decentraliserat beslutsfattande kan ge upphov till på lokal nivå. Den empiriska studien bygger på intervjuer med företrädare för myndigheter och andra aktörer på olika nivåer inom integrationsområdet. Fallstudier av lokalt utvecklingsarbete har genomförts i fyra kommuner.
Avhandlingen visar att styrningen baserad på icke-tvingande mekanismer hade svårt att få genomslag när den stod i konflikt med etablerade arbetssätt och professionella normer. Den har också inneburit vaga och svårförenliga riktlinjer för arbetet på lokal nivå. Inom det lokala flyktingmottagandet har utvecklingsarbetet karaktäriserats av erfarenhetsutbyte, jämförelser och en vilja till gemensamt lärande inom ramen för professionella nätvek. Denna typ av samverkan har bidragit till ökad likformighet, eller isomorfism, inom de lokala insatserna, vilket står i kontrast till målet om ett mer differentierat och flexibelt program.
Abstract [en]
This thesis examines the impact and significance of governance and inter-organizational collaboration in the policy area of local refugee reception and immigrant integration in Sweden. The study focuses on how local actors respond to institutional pressures to engage in collaborative efforts in order to make service provision more differentiated and more orientated towards employment. The aim also is to contribute to the theoretical understanding of ‘governance failure’ and the multiplicity of outcomes that are possible when non-coercive mechanisms are applied rather than formal ‘command-and-control’. The empirical study is based on interviews with representatives from agencies involved at different levels. At the local level, case studies of integration programme development were carried out in four municipalities.
The analysis shows that the governance strategies, based on non-coercive mechanisms, had a limited significance because they were in conflict with professional norms and practices at the local level of service provision. They also failed to provide more detailed guidance on how the differentiated services should be realized in practice. Instead, programme development at the local level was characterized by collaborative learning and imitation in professional networks, or ‘communities of practice’. This type of collaboration contributed to processes of increased homogenization, or isomorphism, which stands in contrast to the goal of a more de-standardized and flexible programme.
Book Chapters by Martin Qvist
En modern myndighet: Trafikverket som ett förvaltningspolitiskt mikrokosmos. Jacobsson, B. & Sundström, G. (eds.), 2017
Kapitlet undersöker Trafikverkets ambition som samhällsutvecklare. En av de främsta uttrycken för... more Kapitlet undersöker Trafikverkets ambition som samhällsutvecklare. En av de främsta uttrycken för denna roll har varit arbetet med s.k. åtgärdsvalsstudier, och erfarenheter från fyra sådana har studerats. Åtgärdsvalsstudier har setts som en nyckel till en förändrad myndighetsroll där staten ska ta ett steg tillbaka och ge nätverk och marknadsaktörer spelrum på basis av den kompetens som de besitter. Genom arbetssättet är det tänkt att göra det möjligt att hitta nya trafikslagsövergripande lösningar, och i första hand lösningar som inte innebär att problem ”byggs bort”. I kapitlet visas den intrikata balansgång som verket har haft att gå i detta arbete. Verket skulle släppa in andra aktörer och perspektiv, men samtidigt bibehålla sin förmåga att styra processerna. Metodiken förespeglar att det skulle vara möjligt att hitta funktionella lösningar på problem. Det visar sig dock att beslutsprocesserna i praktiken ofta rymmer en betydandepolitisk problematik.
International Migration and Ethnic Relations: Critical Perspectives, 2015
Papers by Martin Qvist
Drafts by Martin Qvist
Samverkan med andra aktörer i samhället, både från offentlig och privat sektor, har lyfts fram so... more Samverkan med andra aktörer i samhället, både från offentlig och privat sektor, har lyfts fram som en allt viktigare del av Trafikverkets arbete. Redan i myndighetens verksamhetsidé slås fast att Trafikverket vill se sig som en samhällsutvecklare som utvecklar och förvaltar infrastrukturen i samverkan med andra aktörer och med syftet att underlätta livet i Sverige. Att styra i och genom nätverk i komplexa och sektorsöverskridande frågor är på inget sätt unikt för den svenska transportpolitiken. Tvärtom speglar detta en mer generell förvaltningspolitisk trend internationellt som under de senaste decennierna ägnats stor uppmärksamhet inom förvaltningsforskningen (för översikt, se t.ex. Osborne 2010; Bevir 2011; Pierre & Sundström 2009). Inom forskningen har begreppet ”governance” kommit att beteckna denna typ av indirekt styrning där fokus ligger på att organisera och skapa förutsättningar för interaktionen mellan såväl offentliga som privata aktörer. Kapaciteten att styra i en governance-kontext, där politikens output levereras i nätverk eller av marknadsaktörer, har i denna forskning ofta kopplats samman med förmågan att organisera processer, förhandlingskompetens, utformning av incitamentsystem och informell normbildning. Det är mot denna bakgrund som Trafikverket och ambitionen att vara en samhällsutvecklare kommer att förstås. Med fokus på Trafikverkets roll i planeringsprocessen är syftet att undersöka hur denna ”governance-roll” kommer till uttryck i myndighetens arbete samt vilken kapacitet som har utvecklats för att styra i och genom samverkan med andra samhällsaktörer. Mer specifikt fokuserar studien på planeringsprocessens tidiga skeden inom ramen för s.k. Åtgärdsvalsstudier (ÅVS). Förutom att detta utgör en nödvändig empirisk avgränsning är det ett teoretiskt motiverat val då arbetet med ÅVS är ett av det tydligaste uttrycken för den nya samhällsutvecklarrollen och ambitionen att involvera fler aktörer mer i planeringsprocessen
Uploads
articles by Martin Qvist
PhD-thesis by Martin Qvist
Den här avhandlingen undersöker vilken inverkan styrning som ”governance” och interorganisatorisk samverkan har på lokala integrationsprogram inom det svenska flyktingmottagandet. Fokus ligger på att studera hur organisationer på lokal nivå förhåller sig till ett institutionellt förändringstryck om att etablera ett interorganisatoriskt och arbetsmarknadsinriktat program. Syftet är också att bidra till den teoretiska förståelsen av ”governancemisslyckanden” och den mångfald av processer som styrning genom icke-tvingande mekanismer och decentraliserat beslutsfattande kan ge upphov till på lokal nivå. Den empiriska studien bygger på intervjuer med företrädare för myndigheter och andra aktörer på olika nivåer inom integrationsområdet. Fallstudier av lokalt utvecklingsarbete har genomförts i fyra kommuner.
Avhandlingen visar att styrningen baserad på icke-tvingande mekanismer hade svårt att få genomslag när den stod i konflikt med etablerade arbetssätt och professionella normer. Den har också inneburit vaga och svårförenliga riktlinjer för arbetet på lokal nivå. Inom det lokala flyktingmottagandet har utvecklingsarbetet karaktäriserats av erfarenhetsutbyte, jämförelser och en vilja till gemensamt lärande inom ramen för professionella nätvek. Denna typ av samverkan har bidragit till ökad likformighet, eller isomorfism, inom de lokala insatserna, vilket står i kontrast till målet om ett mer differentierat och flexibelt program.
Abstract [en]
This thesis examines the impact and significance of governance and inter-organizational collaboration in the policy area of local refugee reception and immigrant integration in Sweden. The study focuses on how local actors respond to institutional pressures to engage in collaborative efforts in order to make service provision more differentiated and more orientated towards employment. The aim also is to contribute to the theoretical understanding of ‘governance failure’ and the multiplicity of outcomes that are possible when non-coercive mechanisms are applied rather than formal ‘command-and-control’. The empirical study is based on interviews with representatives from agencies involved at different levels. At the local level, case studies of integration programme development were carried out in four municipalities.
The analysis shows that the governance strategies, based on non-coercive mechanisms, had a limited significance because they were in conflict with professional norms and practices at the local level of service provision. They also failed to provide more detailed guidance on how the differentiated services should be realized in practice. Instead, programme development at the local level was characterized by collaborative learning and imitation in professional networks, or ‘communities of practice’. This type of collaboration contributed to processes of increased homogenization, or isomorphism, which stands in contrast to the goal of a more de-standardized and flexible programme.
Book Chapters by Martin Qvist
Papers by Martin Qvist
Drafts by Martin Qvist
Den här avhandlingen undersöker vilken inverkan styrning som ”governance” och interorganisatorisk samverkan har på lokala integrationsprogram inom det svenska flyktingmottagandet. Fokus ligger på att studera hur organisationer på lokal nivå förhåller sig till ett institutionellt förändringstryck om att etablera ett interorganisatoriskt och arbetsmarknadsinriktat program. Syftet är också att bidra till den teoretiska förståelsen av ”governancemisslyckanden” och den mångfald av processer som styrning genom icke-tvingande mekanismer och decentraliserat beslutsfattande kan ge upphov till på lokal nivå. Den empiriska studien bygger på intervjuer med företrädare för myndigheter och andra aktörer på olika nivåer inom integrationsområdet. Fallstudier av lokalt utvecklingsarbete har genomförts i fyra kommuner.
Avhandlingen visar att styrningen baserad på icke-tvingande mekanismer hade svårt att få genomslag när den stod i konflikt med etablerade arbetssätt och professionella normer. Den har också inneburit vaga och svårförenliga riktlinjer för arbetet på lokal nivå. Inom det lokala flyktingmottagandet har utvecklingsarbetet karaktäriserats av erfarenhetsutbyte, jämförelser och en vilja till gemensamt lärande inom ramen för professionella nätvek. Denna typ av samverkan har bidragit till ökad likformighet, eller isomorfism, inom de lokala insatserna, vilket står i kontrast till målet om ett mer differentierat och flexibelt program.
Abstract [en]
This thesis examines the impact and significance of governance and inter-organizational collaboration in the policy area of local refugee reception and immigrant integration in Sweden. The study focuses on how local actors respond to institutional pressures to engage in collaborative efforts in order to make service provision more differentiated and more orientated towards employment. The aim also is to contribute to the theoretical understanding of ‘governance failure’ and the multiplicity of outcomes that are possible when non-coercive mechanisms are applied rather than formal ‘command-and-control’. The empirical study is based on interviews with representatives from agencies involved at different levels. At the local level, case studies of integration programme development were carried out in four municipalities.
The analysis shows that the governance strategies, based on non-coercive mechanisms, had a limited significance because they were in conflict with professional norms and practices at the local level of service provision. They also failed to provide more detailed guidance on how the differentiated services should be realized in practice. Instead, programme development at the local level was characterized by collaborative learning and imitation in professional networks, or ‘communities of practice’. This type of collaboration contributed to processes of increased homogenization, or isomorphism, which stands in contrast to the goal of a more de-standardized and flexible programme.