SE534051C2 - Prefabricerat väggelement för tornkonstruktion, samt tornkonstruktion - Google Patents

Abstract

42 SAM MAN DRAG Uppfinningen hänför sig till ett prefabricerat väggelement för tornkonstruktion,väsentligen av betong, anordnat att utbilda ett av ett flertal väggpartier hosruntomlöpande skalpartier hos en av flera pä varandra staplade skalpartierutbildad byggnad, varvid väggelementet (20; 70) utgörs väsentligen av ettplant skivparti (22; 72) innefattande ett par av motstäende sidor avsedda attlöpa i en riktning bildande en förutbestämd vinkel mot horisontalplanet ibyggnaden samt ett par av motstäende sidor avsedda att löpa väsentligenvertikalt i byggnaden, och utmed vilka sidor väggelementet (20; 70)inbegriper trycklastupptagande pelarpartier (23a, 23b; 73a, 73b) och äravsett att förbindas med intilliggande väggelement (20; 70). Uppfinningenhänför sig ocksä till en tornkonstruktion, ett mobilantennsystem samt ett vindkraftverk. (Fig. 6)

Description

20 25 30 534 051 betong vilken är mer väderbeständig samt mer kostnadseffektivt. Härvid används enligt en variant prefabricerade betongringar vilka staplas på varandra medelst lyftkran och förbinds medelst spännlinor eller motsvarande.

Denna tillverkningsteknik har dock nackdelen att de stora betongringarna är svåra att transportera och komplicerade att tillverka vilket medför höga produktionskostnader. En annan variant är att gjuta tornet på plats, varvid form tillverkas på plats och betongen tillsätts. Detta har nackdelarna att kvaliteten hos betongen blir sämre och således hållfastheten, tillverkningen är väderberoende, tillverkningen av tornet är tidskrävande, det erfordras stor kran och byggnadsställning, samt nedmontering/förstörning av gjutform.

WO 03/069099 visar en vindturbin med ett torn som är uppbyggt av prefabricerade väggelement väsentligen av betong, där väggelementen utbildar ett flertal väggpartier hos runtomlöpande skalpartier hos en av flera på varandra staplade skalpartier hos tornet. De prefabricerade väggelementen är jämntjocka solida väggelement som är släta både på utsidan och insidan för att åstadkomma strukturell styvhet och lastförmåga.

Väggelementen har ett krökt tvärsnitt. Det krökta tvärsnittet är enligt en utföringsform v-formigt med trubbig vinkel för att utbilda ett facettformigt tvärsnitt. En nackdel med dylika väggelement är att de är förhållandevis komplicerade att gjuta. De är vidare pga. formen förhållandevis svåra att transportera och pga. tyngden förhållandevis svåra att hantera vid montering.

Vidare krävs mycket betong vilket gör dem förhållandevis dyra att tillverka.

EP 1876 316 A1 visar en vindturbin med ett torn som är uppbyggt av prefabricerade väggelement väsentligen av betong, där väggelementen utbildar ett flertal väggpartier hos runtomlöpande skalpartier hos en av flera på varandra staplade skalpartier hos tornet. De prefabricerade väggelementen har enligt varianter reducerad tjocklek förstärkt med en invändig struktur av horisontella och vertikala förstyvningar, där nämnda väggelement har ett bågformigt tvärsnitt och är spänt både horisontellt och vertikalt medelst flexibla metallkablar. En nackdel med dylika väggelement är 10 15 20 25 30 534 051 att de är förhållandevis komplicerade att gjuta. De är vidare pga. formen förhållandevis svåra att transportera och pga. tyngden förhållandevis svära att hantera vid montering.

Spännkablar, exempelvis i högvärdigt tvinnat stål, används för att reducera mängden armering och även reducera monteringstiden varvid betongkonstruktioner såsom torn för vindkraftverk enligt ovan spänns efter gjutnlng. Spännkraften som åstadkommes ger deformationer, som är motriktade påverkan av yttre laster. Detta förbättrar konstruktionens statiska egenskaper. Det var tidigare vanligt att efterspända konstruktioner utfördes med så stor spännkraft att inga dragpåkänningar uppkom men numera är delvis förspänning vanligast, dvs. dragpåkänningar tilläts och tas av slakarmering. En orsak är att en konstruktion med efterspänd armering utsätts för stora koncentrerade tryckkrafter fràn spännkablarna till vissa punkter som kan åstadkomma ovälkomna deformationer. Då spännkabeln består av tvinnat stål måste spännkablarna dras och vidare fästas med kilar vilket orsakar låsglidning. Därtill tenderar spännkabeln att krypa själv, speciellt under det första året. Betongen både krymper och kryper och allt sammantaget orsakar tvångskrafter i betong och anslutningar med sprickor som följd. Spännkabel i tunt tvinnat stål är också känsligare för temperaturhöjningar vid brand varför säkring av konstruktionen sker med slakarmering. Att spännkabel dessutom måste spännas med domkraft innebär att den inte kan göras alltför kraftig eftersom domkraften då blir otymplig. Det innebär att mängden kablar som både måste dras och spännas blir omfattande och kräver både tung utrustning och professionell kompetens för att utföras korrekt.

Konventionella tom för mobilantenner är idag byggda istålkonstruktioner. Ett problem med dylika konstruktioner är att kommunikationsutrustning anordnad i ståltomet är åtkomlig i tornet, och dylik kommunikationsutrustning är stöldbegärlig. Ståltorn blir snabbt dyra om de skall klara av stora trycklaster eftersom godstjockleken ökar starkt. 10 15 20 25 534 D51 En lösning på detta problem är känd genom en tornkonstruktion med cirkulärcylindrisk form i betong, vilken gjutes och armeras i ringformiga sektioner, där flera ringar staplas på varandra. I botten är spännkablar förankrade, medelst vilka konstruktionen kan spännas efter den tryckhållfasthet konstruktionen klarar av så att den blir stabil. Ringarna är anordnade att låsas fast så att ett styvt tom erhålles. Enligt en variant är tomkonstruktionen ca 40a m hög. Tornkonstruktionen är konfigurerad så att centralen/kommunikationsutrustningen kan anordnas högst upp i tornet där förhindrar stöld, samt förenklar ledningsdragning och kylning av hela systemet. Tornet blir dock förhållandevis dyrt och kräver förhållandevis tjocka, kring 7 cm, betongringar för att jämnt fördela och klara trycklasterna utan alltför stor risk för lokala spänningar och deformationer som riskerar att sprickor uppstår och samtidigt ge ett täckande skikt på armeringen. De tjocka cirkulärcylindriska betongringarna, som kan vara 10 m höga och 2-3 m diameter är besvärliga att tillverka, tunga och klumpiga att frakta. Alternativt är ringarna segmenterade den är inhyst. Denna lösning situationen nämnvärt.

Mobilsystemmaster placeras ofta i oländig terräng såsom djungel och bergsmark för att inte frakta UDP men det förbättrar inte störa omgivningen. Att betongringarna/betongsegmenten till och sedan bygga tornkonstruktionen i dylik terräng är komplicerat.

SYFTE MED UPPFINNINGEN Ett syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett väggelement för en tornkonstruktion som möjliggör enkel tillverkning, enkel transportering och enkel montering, samt är kostnadseffektivt.

Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en tornkonstruktion som möjliggör enkel tillverkning, enkel transportering och enkel montering, samt är kostnadseffektivt. 10 15 20 25 534 051 Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en tornkonstruktion som är lämplig för vindkraftverk med hög belastning och som erfordrar torn med höjd i storleksordningen 100 m som möjliggör enkel och kostnadseffektiv tillverkning och transport.

Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en tornkonstruktion som är lämplig för mobilantennsystem med krav på hög styvhet och som erfordrar torn med höjd i storleksordningen 40a m som möjliggör enkel och kostnadseffektiv tillverkning, transportering, montering SAMMANFATTNING AV UPPFlNNlNGEN Dessa och andra syften, vilka framgår av nedanstående beskrivning, åstadkommes medelst ett tornkonstruktion, en tomkonstruktion, ett vindkraftverk och ett mobilantennsystem och som vidare uppvisar särdragen angivna i den kännetecknande delen av bifogade respektive självständiga patentkrav 1, 15, väggelement för 16 och 18. Föredragna utföringsformer av anordningen är definierade i bifogade osjälvständiga patentkrav 2-14, 17 och 19.

Enligt uppfinningen uppnås syftena med ett prefabricerat väggelement för tornkonstruktion, väsentligen av betong, anordnat att utbilda ett av ett flertal väggpartier hos runtomlöpande skalpartier hos en av flera på varandra utbildad byggnad, utgörs väsentligen av ett plant skivparti innefattande ett par av motstående sidor avsedda att löpa väsentligen horisontellt i byggnaden samt ett par av staplade skalpartier varvid väggelementet motstående sidor avsedda att löpa i en riktning bildande en förutbestämd vinkel mot horisontalplanet i byggnaden i byggnaden, och utmed vilka sidor väggelementet inbegriper tryck- och draglastupptagande pelarpartier och är avsett att förbindas med intilliggande väggelement Härigenom möjliggörs enkel och kostnadseffektiv tillverkning och transport av väggelement. Den platta konfigurationen av väggelementet är enkel att gjuta och således enkel 10 15 20 25 534 G51 att tillverka. Vidare medför den platta konfigurationen att transport och hantering av väggeiementen blir mycket enkel, vilket reducerar kostnadema.

Tack vare de tryck- och draglastupptagande pelarpartierna kan mängden betong reduceras vilket följaktligen reducerar materialkostnaderna.

Enligt en utföringsform inbegriper väggelementet vidare väsentligen horisontellt löpande tryck- och draglastupptagande stagpartier. Tack vare de tryck- och draglastupptagande stagpartierna kan mängden betong reduceras vilket följaktligen reducerar materialkostnaderna.

Enligt en utföringsform av väggelementet innefattar pelarpartierna i pelarpartiets longitudinella löpande pelarkanalpartier. Härigenom möjliggörs enkel och stabil förbindelse mellan runtomlöpande skalpartier för utbildande av tornkonstruktion.

Enligt en utföringsform av väggelementet innefattar stagpartiema i stagpartiets longitudinella riktning löpande stagkanalpartier. Härigenom möjliggörs förstärkning medelst stångelement samt individuell efterspänning hos stagpartierna hos väggelementet.

Enligt en utföringsform av väggelementet är nämnda runtomlöpande skalpartier förbundna medelst i kanalpartierna löpande styva stångelement.

Detta medför stabil förbindelse.

Enligt en utföringsform av väggelementet är nämnda stångelement spännbart anordnade i pelarkanalpartierna. Härigenom kan väggelementet efterspännas ifabrik eller efter montering av nämnda skalpartier.

Enligt en utföringsform av väggelementet är ett styvt stångelement spännbart anordnat i respektive stagkanalparti. Härigenom kan väggelementet efterspännas i fabrik eller efter montering av nämnda skalpartier.

Enligt en utföringsform av väggelementet är väggelementens pelarpartier anordnade att medelst làselement löstagbart låsas vid angränsande väggelements pelarpartier för utbildande av nämnda byggnad. Härigenom 10 15 20 25 534 05% möjliggörs nedmontering av väggelementen hos en tornkonstruktion så att väggelementen kan återanvändas för uppbyggande av tornkonstruktion på exempelvis annan plats. Detta medför en lämplig konstruktion för torn hos mobilantennsystem.

Enligt en utföringsform är väggelementen anordnade att förbindas medelst i kanalpartierna gjuten betong. Härigenom erhålles en mycket stabil och styv förbindelse med hög hållfasthet för att klara av stora belastningar och lämpar sig för uppbärande av turbin hos vindkraftverk.

Enligt en utföringsform av väggelementet är betongen hos väggelementet högpresterande betong sammansatt av cement och ballast med en viktkvot mellan vattenmängd och cementmängd, vct, som är lägre än 0,39.

Härigenom kan skivpartiet göras vatten-, salt- och syrabeständigt.

Enligt en utföringsform av väggelementet innefattar sammansättningen av den högpresterande betongen en inblandning av 10-20 % skarp sand, och/eller 1-5 volymprocent av aerogel och/eller slagg i glasfas och/eller mineralfibrer såsom kol-, silikat- och/eller basaltfiber. Med sådan inblandning erhålles en betong med sådana egenskaper att draghållfastheten ökar, närmast fördubblas, vilket helt överraskande innebär att den högpresterande betongen blir brandbeständig.

Med vct lägre än 0,39 och inblandning av ballast i cementen enligt ovan möjliggörs att åstadkomma en långsiktigt konstruktiv skiva med en tjocklek ner till endast omkring 20 mm, dvs. långt under normen för täckande skikt, tjänad att skydda armeringsstålet från att rosta genom vatten-, salt-, och syrainträngning eller snabbt förlora sin styrka vid brand. Härigenom kan mängden betong reduceras väsentligt vilket medför lättare och följaktligen mer lätthanterliga väggelement, samt reducerar kostnaderna för tillverkning.

Detta möjliggör följaktligen att åstadkomma en tjocklek hos skivpartiet som är tunnare än normen för täckande skikt, dvs. tunnare täckande skikt på respektive sida om armeringsnätet än 30 mm där armeringsnätet enligt en 10 15 20 25 5311 D51 utföringsform är ca 10 mm kan åstadkommas med bibehållet brandskydd undvikande kapsejsning och bibehållen vattenbeständighet undvikande rostangrepp Enligt en utföringsform av väggelementet har nämnda högpresterande betong en draghållfasthet större än 10 MPa. Enligt en utföringsform av väggelementet har nämnda högpresterande betong en tryckhållfasthet större än 90 MPa. Pelar- och stagpartierna kan tack vare den goda tryck- och draghållfastheten dimensioneras att ta alla förekommande vertikala respektive horisontella tryck- och dragkrafter hos tomkonstruktionen medan de relativt pelar- och stagpartierna tunna skivpartiema kan göras så tunna att de enbart svarar för avstyvning.

Enligt en utföringsform av väggelementet har pelarpartierna en utsträckning i intervallet 5-15 meter, företrädesvis i intervallet 8-13 m. Detta är lämpligt intervall för att klara av enkel transport och hantering samt hålla nere tillverkningstiden.

Enligt uppfinningen uppnås syftena med en tornkonstruktion enligt någon av utföringsformerna ovan.

Enligt uppfinningen uppnås syftena med ett mobilantennsystem innefattande en tornkonstruktion enligt ovan, samt kommunikationsutrustning anordnad i den övre delen av tornkonstruktionen. utföringsformer Genom enkel och kostnadseffektiv tillverkning och transport av väggelement kan väggelementen enkelt transporteras till oländig terräng såsom djungel och bergsmark för att inte störa omgivning, varvid mobilantennsystemet sedan tack vare att väggelementen är lätta att hantera enkelt kan byggas upp iden oländiga terrängen.

Enligt en utföringsform av mobilantennsystemet har tornkonstruktionen en höjd i intervallet 25-50 m. Detta är lämplig höjd hos en tornkonstruktion för mobilantennsystem. 10 15 20 25 534 05% Enligt uppfinningen uppnås syftena med ett vindkraftverk innefattande en turbin, med turbinen förbundna turbinblad, samt en tornkonstruktion enligt utföringsformer ovan, vilken tornkonstruktion är anordnad att uppbära nämnda turbin. Genom enkel och kostnadseffektiv tillverkning och transport av väggelement kan väggelementen enkelt transporteras till lämplig plats såsom ute på havet medelst båt, där tornkonstruktionen i och med att den inte är väderkänslig med fördel kan anordnas. vindkraftverket kan sedan tack vare att väggelementen är lätta att hantera enkelt byggas upp iden oländiga terrängen.

Enligt en utföringsform av vindkraftverket har tornkonstruktionen en höjd i intervallet 60-140a m. Detta är en idag betraktad lämplig höjd hos en tornkonstru ktion för vindkraftverk.

FIGURBESKRIVNING Föreliggande uppfinning kommer att förstås bättre med hänvisning till följande detaljerade beskrivning läst tillsammans med de bifogade ritningarna, där lika hänvisningsbeteckningar hänför sig till lika delar genomgående i de många vyerna, och i vilka: Fig. 1 schematiskt illustrerar en sidovy av ett parti av ett väggelement enligt en första utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig. 1a-c schematiskt illustrerar olika tvärsnitt av väggelementet i fig. 1; Fig. 2 schematiskt illustrerar en planvy av respektive ett parti av två sammansatta väggelement enligt fig. 1; Fig. 3a-b schematiskt illustrerar sidotvärsnitt av partier av två på varandra staplade väggelement enligt fig. 1; 10 15 20 534 05'l 10 Fig. 4 schematiskt illustrerar en planvy av väggelement enligt fig. 1 sammansatta till en tornsektion; Fig. 5a schematiskt illustrerar en tornkonstruktion enligt en utföringsform av föreliggande under hopsättning; Fig. 5b schematiskt illustrerar tornkonstruktionen enligt fig. 5a sammansatt; Fig. 5c schematiskt illustrerar en del av ett stàngelement för sammansättning av tornsektioner enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning; Fig. 6 schematiskt illustrerar en sidovy av ett parti av ett väggelement enligt en andra utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig. 6a-c schematiskt illustrerar olika sektioner av väggpartiet i fig. 6; Fig. 7 schematiskt illustrerar en planvy av respektive ett parti av två sammansatta väggelement enligt fig. 6; Fig. 8a schematiskt illustrerar sidotvärsnitt av parti av väggelement enligt fig. 6; Fig. 8b schematiskt illustrerar sidotvärsnitt av parti av två på varandra staplade väggelement enligt fig. 6; Fig. 9 schematiskt illustrerar en tornsektion sammansatt av väggelement enligt fig. 6; och Fig. 10a-d visar olika mätdata hos högpresterande betong enligt föreliggande uppfinning jämfört med konventionell betong.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER Fig. 1 illustrerar schematiskt en sidovy av ett parti av ett plant väggelement 20 för en tornkonstruktion enligt en första utföringsform av föreliggande 10 15 20 25 534 051 11 uppfinning, och fig. 1a-c illustrerar schematiskt olika tvärsnitt A-A, B-B, C-C av väggelementet i fig. 1.

Det plana väggelementet 20 är prefabricerat. Det plana väggelementet 20 erhålles genom att gjuta i en gjutform vilken form har urtagningar för pelare och stag. Det plana väggelementet 20 är följaktligen enkelt att producera eftersom det kan gjutas i ett stycke med en enkel form.

Väggelementet har en utvändig sida 20a och en invändig sida 20b.

Väggelementet 20 utgörs väsentligen av ett plant skivparti 22, ett par av motstàende sidor av vilka den ena 20c visas, avsedda att löpa väsentligen horisontellt i tornkonstruktionen samt ett par av motstående sidor 20e, 20f avsedda att löpa i en riktning bildande en förutbestämd vinkel mot horisontalplanet i tomkonstruktionen. Nämnda vinkel mot horisontalplanet är enligt en utföringsform i intervallet 90 grader +/- 30 grader. Enligt en utföringsform är de motstående sidorna 20e, 20f hos väggelementen avsedda att löpa väsentligen vertikalt i tornkonstruktionen, dvs. vinkelrät relativt horisontalplanet eller med en viss lutning relativt vertikalplanet. väggelementet 20 inbegriper utmed sidorna 20e, 20f löpande tryck- och draglastupptagande pelarpartier 23a, 23b. väggelementet 20 är avsett att förbindas med intilliggande väggelement. väggelementet inbegriper utmed de väsentligen horisontellt löpande sidoma 20c löpande tryck- och draglastupptagande stagpartier 24a av vilka ett visas, samt företrädesvis åtminstone ett väsentligen parallellt med och på avstånd fràn de utmed sidoma 20c löpande stagpartierna 24a mellanliggande och mellan pelarpartierna löpande stagpartier 24b av vilka ett visas. Nämnda stagpartier 24a, 24b hänförs nedan till som stagpartiema.

Väggelementet 20 utgör följaktligen en platt fyrhörnig modul eller kassett med för ändamålet anpassade dimensioner. Enligt denna utföringsform är det fyrhörniga väggelementet rektangulärt. Enligt en annan utföringsform är det fyrhörniga väggelementet trapetsformigt utformat, företrädesvis med lika 10 15 20 25 30 534 051 12 vinkel på respektive lutande sida så att det får en formen av en stympad likbent triangel. Det fyrhörniga väggelementet 20 har enligt denna utföringsform en höjd som är ungefär tre gånger dess bredd. Enligt en utföringsform är höjden hos väggelementet i intervallet 5-15 m, företrädesvis 8-13 m. Andra höjdutsträckningar hos väggelementet 20 är tänkbara och beror bland annat på applikation. väggelementet 20 innefattar enligt en utföringsform en icke visad armeringskonfiguration vilken enligt en variant innefattar armeringsnät eller motsvarande som företrädesvis har en utbredning eller yta som väsentligen motsvarar ytan hos gjutformen, där armeringsnätet enligt en utföringsform utgör armeringen i det plana skivpartiet 22. Armeringsnätet har således Enligt en alternativ utföringsform har skivpartiet ingen armering/inget armeringsnät, vilket företrädesvis en väsentligen plan konfiguration. möjliggörs genom att pelarpartierna 23a, 23b och stagpartiema är anordnade att uppta de vertikala och horisontella belastningarna, varvid avstyvningen som skivpartiet 22 skall klara är högst ringa. Företrädesvis innefattar skivpartiet enligt denna utföringsform utan armering fibrer.

Pelarpartierna 23a, 23b hos väggelementet 20 är invändigt gjutna hos väggelementet 20 och följaktligen anordnade att löpa i en riktning bildande en förutbestämd vinkel mot horisontalplanet i en tomkonstruktion, företrädesvis anordnade att löpa väsentligen vertikalt i en tomkonstruktion.

Stagpartierna 24a, 24b är invändigt gjutna hos väggelementet 20 och följaktligen anordnade att löpa i en riktning väsentligen horisontellt i en tornkonstru ktion. väggelementet 20 inbegripande pelarpartier 23a, 23b och stagpartier 24a, 24b är gjutet i enlighet med gjutformens konfiguration av pelare och stag.

Väggelementet 20 innefattar dessutom det gjutna platta med armeringsnätet armerade skivpartiet 22. Enligt denna utföringsform är den utvändiga sidan 20a hos väggelementet 20 väsentligen slät och den invändiga sidan har förhöjningar bildade av pelar- och stagpartierna. 10 15 20 25 534 051 13 Pelarpartierna 23a, 23b har i sin longitudinella riktning genomgående Enligt en utföringsform utgörs pelarkanalpartlerna 26 av rörformiga stänger. Enligt en annan utföringsform utgörs pelarkanalpartierna av rörformiga kanaler utbildade vid gjutning av rör vilka efter gjutning avlägsnats. löpande kanalpartier 26.

Stagpartierna 24a, 24b har i sin longitudinella riktning löpande genomgående kanalpartier 27. Enligt en utföringsform utgörs kanalpartierna 27 av rörformiga stänger. Enligt en annan utföringsform utgörs kanalpartierna av rörformiga kanaler utbildade vid gjutning av rörformiga element vilka efter gjutning avlägsnats.

Avlägsning av rörformigt element från det bildade pelarkanalpartiet 26 och stagkanalpartiet 27 möjliggörs exempelvis genom att det rörformiga elementet är vaxat eller oljat innan det ingjutes. Alternativt möjliggörs avlägsning av det rörformiga elementet genom att låta inplasta det rörformiga elementet innan det ingjutes.

Stångelement 44 är anordnade att införas i stagkanalpartiema 27 för efterspänning av väggelementet 20. Enligt ytterligare en annan utföringsform utbildas kanalpartiet 27 medelst ett stångelement 44 vilket är anordnat att ingjutas så att det är efterspännbart, där kanalpartiet då redan har ett stångelement infört i detsamma. Enligt en utföringsfonn åstadkommes efterspänning hos stagpartler 24a, 24b hos väggelementet 20 i fabrik, dvs.

Enligt en efterspänningen hos stagpartler 24a, 24b hos väggelementet 20 anordnade att åstadkommas efter efterspänningen prefabriceras. annan utföringsform är montage. Stångelementet 44 i respektive stagkanalparti är företrädesvis styvt. Stångelementet 44 är företrädesvis av stål. Stångelementet 44 är företrädesvis rakt, där då följaktligen respektive stagkanalparti är rakt.

Enligt denna utföringsform är ett stångelement 44 anordnat i respektive stagkanalparti 27. Enligt en alternativ utföringsform är två eller flera 10 15 20 25 534 D51 14 stångelement anordnade i respektive stagkanalparti 27, där stångelementen är dimensionerade för en viss belastning, varvid, enligt en variant med flera stångelement, stångelementen är tunnare än om ett stàngelement används per stagkanalparti. Stångelementen kan vara grupperat sammansatt anordnade eller åtskilt anordnade i respektive kanalparti.

Enligt en utföringsform är fästelement 46a, 46b för stångelement 44 anordnade vid respektive pelarparti 23a, 23b, vilket fästelement 46a, 46b enligt en variant är ett ingjutet plåtparti till vilket stàngelementet 44 är anordnat att fästas varvid stàngelementet 44 enligt en utföringsform är efterspännbart medelst exempelvis en mutter 44a. Detta framgår tydligare i fig. 2.

Enligt denna utföringsform är pelarpartierna 23a, 23b fasade utvändigt, dvs. har en grad utmed dess respektive utvändiga sida, vilka sidor utgör paret av motstående sidor 20e, 20f hos väggelementet. Härvid ökar respektive pelarparti 23a, 23b gradvis i bredd från dess insida till dess utsida. Den utvändiga graden eller vinkeln utmed respektive pelarparti 23a, 23b är anpassad för antalet väggelement 20 som skall sammansättas sida mot sida för att bilda en ringformig sektion såsom beskrivs i anslutning till fig. 2 och 4.

Graden hos respektive pelarparti åstadkommes vid gjutningen genom att gjutformen har motsvarande utformning.

De gjutna pelarpartierna 23a, 23b och stagpartierna 24a, 24b utgör förstärkningar hos väggelementet 20 anordnade att motstå tryck- och dragkrafter. Skivpartiet 22 hos väggelementet 20 är enligt denna utföringsform anordnat att endast hantera mindre avstyvningskrafter och kan därför göras mycket tunt så att mängden betong kan reduceras väsentligt.

Genom den platta utformningen av väggelementet 20 möjliggörs enkel frakt i det att dessa väggelement 20 enkelt kan staplas i hög på varandra och fraktas pà exempelvis en lastbil, båt eller dylikt. De tar upp lite plats och är inte otympliga. Genom att mängden betong reducerats tack vare de relativt 10 15 20 25 534 05'l 15 pelar- och stagpartierna tunna skivpartierna 22 blir de förhållandevis Iättviktiga och således lätta att hantera.

Enligt en föredragen utföringsform är väggelementet 20 tillverkat av högpresterande betong med sådana egenskaper att väggelement 20 med ett skivparti 22 med en tjocklek som är tunnare än normen för täckande skikt, dvs. tunnare täckande skikt på respektive sida om armeringsnätet 18 än 30 mm där armeringsnätet 18 enligt en utföringsform är ca 10 mm kan åstadkommas. Enligt en utföringsform är skivpartiet hos väggelementet 20 således tunnare i tjocklek än 70 mm varigenom en tjocklek hos skivpartiet 22 hos väggelementet 20 på ner till 20 mm kan åstadkommas med bibehållet brandskydd undvikande kapsejsning och bibehållen vattenbeständighet undvikande rostangrepp.

Genom att använda sig av högpresterande betong med ovan nämnda egenskaper möjliggörs en väsentligt lättare konstruktion med bibehållna håll- och dragfasthetsegenskaper vilket ytterligare förenklar transport och montering i oländig terräng för tillverkning av tom för mobilmaster.

Fig. 2 illustrerar schematiskt en planvy av respektive ett parti av två sammansatta väggelement enligt fig. 1, fig. 3a-b illustrerar schematiskt sidotvärsnitt av partier av två på varandra staplade väggelement enligt fig. 1, och fig. 4 schematiskt illustrerar en planvy av väggelement enligt fig. 1 sammansatta till en ringformig tornsektion.

Respektive prefabricerade väggelement 20 är anordnat att utbilda ett av ett flertal väggpartier 20 hos runtomlöpande skalpartier 30 hos en av flera på varandra staplade skalpartier 30 utbildad tornkonstruktion, såsom visas i fig. 5. De runtomlöpande skalpartierna 30 utbildar den ringformiga tornsektionen 30.

Väggelementen 20 är anordnade att sammansättas genom att anordna den utvändiga sidan hos ett pelarparti 23a, 23b hos ett väggelement 20 mot en utvändig sida hos ett pelarparti 23b, 23a hos ett annat väggelement 20 så att 10 15 20 25 534 051 16 de ligger an mot varandra enligt fig. 2 så att de invändiga sidorna hos respektive väggeiement 20 är vinklade inåt mot varandra.

Ytterligare väggeiement 20 sammansätts enligt ovan så att en ringformig sektion 30 eller ett runtomlöpande skalparti erhålles. De prefabrlcerade plana väggelementen 20 placeras således utmed varandra så att en ringformig sektion 30 eller ett runtomlöpande skalparti 30 utbildas. Den ringformiga sektionen utgörs här av identiska plana väggeiement 20 varvid en facettformig ring 30 erhålles. Enligt denna utföringsform är antalet väggeiement 20 i en sektion sex stycken, varvid den ringforrniga sektionen 30 har ett hexagonalt tvärsnitt i horisontalplanet. Härvid är den utvändiga fasen eller graden hos pelarpartierna 15 grader.

Antalet väggeiement 20 kan enligt alternativa utföringsformer vara fler eller färre där fler medför en mer cirkelformig sektion och således stabilare ur hållfasthetssynpunkt samt lättare väggeiement 20 och färre medför snabbare montering och färre väggeiement 20 att hantera. väggelementen 20 är anordnade att låsas fast medelst löstagbara fästelement eller låselement 40a så att nämnda ringformiga sektion 30 eller runtomlöpande skalparti erhålles, se fig. 2. De löstagbara fästelementen 40a utgörs enligt en utföringsform av beslag 40a. Beslagen 40a är enligt en variant anordnade vid stagpartierna 24a, 24b i anslutning till de angränsande pelarpartierna 23a, 23b att löstagbart låsa väggelementen 20. Enligt denna utföringsform är låselementet anordnat att löstagbart låsa väggelementen vid varandra genom att fästa låselementet 40a vid fästelement 46b, 46a hos respektive väggeiement 20, här det ingjutna plåtpartiet 46b, 46a, illustrerat i fig. 2, medelst eller motsvarande. Låselementet är anordnat att utsträcka sig väsentligen horisontellt invändigt 20b mellan två intilliggande väggelementet 20 för nämnda låsning.

Tornsektionerna är anordnade att utformas genom att stapla tomsektioner på varandra, varvid väggeiement enligt fig. 3a-b staplas på varandra, varvid en 10 15 20 25 534 051 17 nedre ände hos respektive pelarparti 23a, 23b hos respektive väggelement 20 hos övre tornsektion 30 vilar på en övre ände hos respektive pelarparti 23a, 23b hos nedre tornsektion 30 varvid övre och nedre ände hos respektive pelarparti 23a, 23b enligt en variant har ett stegsà att de griper in i varandra för förhindrande av sidoglidning av tomsektion, se fig. 3a.

Peiarpartierna 23a, 23b hos nedre tornsektion 30 är följaktligen anordnade att uppbära övre tornsektion 30. Vidare vid stapling av väggelement enligt ovan är ett nedre stagparti 24a hos väggelement 20 hos övre tornsektion 30 anordnat att vila på ett övre stagparti 24c hos väggelement 20 hos nedre tornsektion 30 varvid övre och nedre stagpartier enligt en variant har ett steg sà att de griper in i varandra för förhindrande av sidoglidning av tornsektionerna, se fig. 3b.

Väggelementen 20 hos övre tomsektion är anordnade att låsas fast med väggelementen hos en underliggande tornsektion medelst löstagbara fästelement eller låselement 40b. De löstagbara fästelementen 40b utgörs enligt en utföringsform av beslag 40b. Beslagen 40a är enligt en variant anordnade vid stagpartierna 24a, 24c i anslutning till de angränsande pelarpartierna 23a, 23b att löstagbart låsa väggelementen 20. Enligt denna utföringsform är låselementet anordnat att löstagbart läsa väggelementen vid varandra genom att fästa làselementet 40a vid fästelement 46b, 46a hos respektive väggelement 20, här det ingjutna plåtpartiet 46b, 46a, illustrerat i fig. 2, medelst bultar eller motsvarande. Làselementet är anordnat att utsträcka sig väsentligen vertikalt invändigt 20b mellan två på varandra staplade väggelementet 20 för nämnda läsning.

Fig. 5a illustrerar schematiskt en tomkonstruktion enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning sammansatt av väggelement 20 enligt fig. 1, och följaktligen tomsektioner 30 enligt fig. 4, under hopsättning innefattande tornsektioner enligt fig. 4, fig. 5b illustrerar schematiskt tornkonstruktionen enligt fig. 5a sammansatt, och fig. 5c illustrerar schematiskt en del av ett 10 15 20 25 534 D51 18 stångelement för sammansättning av på varandra staplade tornsektioner enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Tornkonstruktionen 50 är uppbyggd av ringformiga tornsektioner 30 eller runtomlöpande skalpartier 30 såsom beskrivet i anslutning till fig. 4, varvid tornsektioner 30 är anordnade att staplas på varandra såsom beskrivet i anslutning till fig. 3a-b. Sektionema 30 är anordnade att förbindas med varandra för utformande av tornkonstruktionen 50 genom att bringa respektive pelarparti 23a, 23b hos respektive tornsektion 30 i linje med varandra så att en tompelare med en genomgående i sin longitudinella riktning löpande kanal bildas.

Tornkonstruktionen 50 innefattar stångelementen 43. Enligt en utföringsform av tomkonstruktionen är nämnda runtomlöpande och på varandra staplade skalpartier 30 förbundna medelst i pelarkanalpartiema 26 löpande stångelement 43, lämpligen av höghållfast stål. Stångelementen är enligt denna utföringsform förankrade i topp och botten av tornkonstruktionen medelst förankringar 45a, 45b, eller i avsnitt därav. Stångelementen är företrädesvis enskilda styva stångelement vilket har fördelen att de kan dimensioneras och efterspännas med större krafter och med enklare metod än flexibel spännkabel.

I den uppfinningsenliga konstruktionen nyttjas en högpresterande betong som bland annat har sådana egenskaper att den inte krymper varför ett styvt rakt stångelement 43, 44 föredras i kanalpartierna 26, 27 hos pelarpartier 23a, 23b och stagpartier 24a, 24b i väggelement 20 eftersom infästning medelst styvt stångelement 43, 44 inte kryper, vilket medför enkel efterspänning i pelarparti och stagparti. Såsom nämnts ovan i anslutning till fig. 1 efterspänns stagparti 24a, 24b lämpligen före slutligt montage, antingen i fabrik eller på plats.

Pelarpartierna 23a, 23b kan enligt en utföringsform även de efterspännas i varje enskilt väggelement 20 i fabrik kombinerat med starka hopfogningar 10 15 20 25 30 534 051 19 mellan de olika våningsplanen hos tornkonstruktionen, där väggelementens pelarpartier 23a, 23b är löstagbart låsta medelst låselement 40a. Enligt en utföringsform är därför stångelement 43 l enskilda lägen eller som sammanfogad serie av stänger förbindbar och slutligen låsbar genom gängningsanordningar, där gängningsanordning enligt en variant utgörs av gängor 43a i stångelement 43 och muttrar 43b med för gängorna anpassad gängning såsom framgår av fig. 5c. Fig. 8a-b illustrerar en variant för att förbinda stångelement i pelarkanalpartier som är applicerbar även i denna pelarpartierna på plats, företrädesvis även från botten till toppen, genom seriekopplade stångelement utföringsform. Företrädesvis efterspänns 43. Därigenom underlättas arbetet men framförallt möjliggörs att slutspänna hela tornet på ett enkelt sätt, exempelvis medelst ett lättviktigt och enkelt hydrauliskt verktyg, till önskad spänning. Ingen svårhanterligt låskrypning uppstår, och för maximal styvhet efter eventuell initial krypning hos stångelementet av stål under exempelvis första året kan slutspänning enkelt åstadkommas. Detta medför en väsentligen stabilare förbindelse och styvhet.

Härigenom möjliggörs även nedmontering av väggelementen hos en tornkonstruktion 50 så att väggelementen 20 kan återanvändas för uppbyggande av tornkonstruktion på exempelvis annan plats. Detta medför en lämplig konstruktion för torn hos mobilantennsystem.

Enligt denna utföringsform staplas tre tornsektioner 30 på varandra, varvid den respektive torn sektion 30 är uppåt avsmalnande så att den bildade tornkonstruktionen 50 är uppåt avsmalnande. En fördel med en upp avsmalnande tornkonstruktion är att det reducerar moment och därmed dimensionerade laster. Hos de avsmalnande sektionema 30 är respektive väggelement 20 trapetsformigt utformat med lika vinkel på respektive lutande sida så att de får formen av en stympad likbent triangel. Alternativt skulle tornkonstruktionen kunna vara anordnad att löpa vertikalt varvid tornet har raka sektioner hos vilka respektive väggelement är rektangulärt. Alternativt skulle tornsektionen kunna vara utformad av en blandning av avsmalnande 10 15 20 25 534 051 20 och raka tornsektioner, där en avsmalnande tornsektion kan vara antingen uppåt eller nedåt tornsektionen kunna vara uppåt avsmalnande och den översta tornsektionen nedåt avsmalnande och mellanliggande tornsektioner raka. Antalet tornsektioner kan vara fler eller färre än tre. Höjden hos respektive avsmalnande. Exempelvis skulle den nedersta tornsektion kan vara densamma eller olika.

Genom att löstagbara fästelement 40a såsom beslag används kan tornkonstruktionen 50 även plockas ned. Enligt en utföringsform har tornkonstruktionen en höjd i intervallet 25-50 m, exempelvis kring 40a m. Ett sådant torn är lämpligt för mobilantennsystem. Tornkonstruktionen kan konstrueras med vilken som helst lämplig höjd, dvs. även högre än 50 m om så önskas. Tornkonstruktionen har enligt en variant en bottendiameter i intervallet 3-7 m, företrädesvis 4-6 m.

Tornkonstruktionen är enligt en utföringsform konfigurerad så att centralen/kommunikationsutrustningen hos ett anordnas högst upp i mobilantennsystem kan tornkonstruktionen, vilket förhindrar stöld av kommunikationsutrustningen, samt förenklar ledningsdragning och kylning av hela systemet.

Enligt denna utföringsform är ett stångelement 43 anordnat i respektive pelarkanalparti 26 eller ett stångelement 43 anordnat att löpa genom två eller flera pelarkanalpartier 26. Enligt en altemativ utföringsform är två eller flera stångelement anordnade i respektive stagkanalparti 26, där stångelementen är dimensionerade för en viss belastning, varvid, enligt en variant med flera stångelement, stångelementen är tunnare än om ett stångelement används per pelarkanalparti. Stångelementen kan vara grupperat sammansatt anordnade eller åtskilt anordnade i respektive kanalparti.

Fig. 6 illustrerar schematiskt en sidovy av ett parti av ett plant väggelement 70 för en tornkonstruktion enligt en andra utföringsform av föreliggande 10 15 20 25 534 O5'l 21 uppfinning, och fig. 6a-c illustrerar schematiskt olika tvärsnitt A-A, B-B och C- C av väggelementet i fig. 6.

Det plana väggelementet 70 är prefabricerat. Väggelementet 70 är anordnat att gjutas i en form vilken enligt en variant är anordnad att mottaga är en armeringskonfiguration. Gjutformen har längsgående urtagningar utmed sidorna vilka i profil har en krökt form eller bygelform. Genom att gjuta armeringskonfigurationen i gjutformen erhålles väggelementet 70. väggelementet har en utvändig sida 70a och en invändig sida 70b.

Väggelementet 70 utgörs väsentligen av ett plant skivparti 72, ett par av motstående sidor av vilka den ena 70c visas, avsedda att löpa väsentligen horisontellt i tornkonstruktionen samt ett par av motstäende sidor 70e, 70f avsedda att löpa i en riktning bildande en förutbestämd vinkel mot horisontalplanet tornkonstruktionen. Nämnda vinkel mot horisontalplanet är enligt en utföringsform i intervallet 90 grader +/- 30 grader. Enligt en utföringsform är de motstående sidoma 70e, 70f hos väggelementen avsedda att löpa väsentligen vertikalt i tornkonstruktionen, dvs. vinkelrät relativt horisontalplanet eller med en viss lutning relativt vertikalplanet. väggelementet 70 inbegriper utmed sidorna 70e, 70f löpande tryck- och draglastupptagande pelarpartier 73a, 73b. väggelementet 70 är avsett att förbindas med intilliggande väggelement. Väggelementet inbegriper utmed de väsentligen horisontellt löpande sidorna 70c löpande tryck- och draglastupptagande stagpartier 74a av vilka ett visas, samt företrädesvis åtminstone ett väsentligen parallellt med och på avstånd fràn de utmed sidorna 70c löpande stagpartierna 74a mellanliggande och mellan pelarpartierna löpande stagpartier 74b av vilka ett visas. Nämnda stagpartier 74a, 74b hänförs nedan till som stagpartiema. väggelementet 70 utgör följaktligen en platt fyrhörnig modul eller kassett med för ändamålet anpassade dimensioner. Enligt denna utföringsform är det fyrhörniga väggelementet rektangulärt. Enligt en annan utföringsform är det 10 15 20 25 534 051 22 fyrhörniga väggelementet trapetsformigt utformat, företrädesvis med lika vinkel på respektive lutande sida så att det får formen av en stympad likbent triangel. Det fyrhörniga väggelementet 70 har enligt denna utföringsform en höjd som är ungefär tre gånger dess bredd. Enligt en utföringsform är höjden hos väggelementet i intervallet 5-15 m, företrädesvis 8-13 m.

Väggelementet 70 innefattar en icke visad armeringskonfiguration vilken enligt en variant innefattar armeringsnät eller motsvarande som företrädesvis har en utbredning eller yta som väsentligen motsvarar formen hos gjutformen, där armeringsnätet utgör armeringen i det plana skivpartiet 72.

Armeringsnätet har således företrädesvis en väsentligen plan konfiguration.

Pelarpartierna 73a, 73b hos väggelementet 70 är invändigt gjutna hos väggelementet 70 och följaktligen anordnade att löpa i en riktning bildande en förutbestämd vinkel mot horisontalplanet i en tornkonstruktion, företrädesvis anordnade att löpa väsentligen vertikalt i en tomkonstruktion.

Stagpartierna 74a, 74b är invändigt gjutna hos väggelementet 70 och följaktligen anordnade att löpa i en riktning väsentligen horisontellt i en torn konstruktion. väggelementet 70 inbegripande pelarpartier 73a, 73b och stagpartier 74a, 74b är gjutet i enlighet med gjutformens konfiguration av pelare och stag.

Väggelementet 70 innefattar dessutom det gjutna platta med armeringsnätet armerade skivpartiet 72. Enligt denna utföringsform är den utvändiga sidan 70a hos väggelementet 70 väsentligen slät och den invändiga sidan har förhöjningar bildade av pelar- och stagpartiema.

Pelarpartierna 73a, 73b har i sin longitudinella riktning löpande genomgående kanalpartier 76a, 76b. Nämnda kanalpartier 76a, 76b utbildas genom att pelarpartiema 73a, 73b har ett bygelformigt tvärsnitt som skjuter ut från skivpartiet och har ett krökt parti utåt från respektive långsida hos skivpartiet 72. Härigenom bildas kanalpartiet 76a, 76b som löper utmed respektive sida hos väggelementet 70. 10 15 20 25 534 Ü5'i 23 Armeringskonfigurationen innefattar i pelarpartiernas longitudinella riktning löpande ingjutna armeringsstänger 78.

Armeringskonfigurationen innefattar i pelarpartierna 73a, 73b delvis ingjutna ringformiga armeringar 79 tvärgäende anordnade utmed respektive pelarparti, där ett antal ringformade armeringar 79 är anordnade på avstånd från varandra utmed pelarpartiet. De ringformiga armeringarna 79 är anordnade utmed pelarpartierna pà sä sätt att ett parti 79a hos den ringformiga armeringen skjuter ut över kanalpartiet varvid en utskjutande ögla 79a bildas vilken ögla bildar en runtomgäende öppning med kanalpartiet 77.

Det ingjutna partiet hos den delvis ingjutna ringformiga armeringen 79 är anordnad att löpa runt den i pelarpartiets longitudinella riktning löpande armeringsstängen 78. De ringformiga armeringama 79 är vertikalt anordnade i pelarkanalpartierna så att de bildar en serie byglar med ett c/c-màtt som varierar beroende pä dimensionerande laster.

Stagpartierna 74a, 74b har i sin longitudinella riktning löpande genomgående kanalpartier 77. Enligt en utföringsform utgörs kanalpartierna 77 av rörformiga stänger. Enligt en annan utföringsform utgörs kanalpartierna av rörformiga kanaler utbildade vid gjutning av rör vilka efter gjutning avlägsnats. Detta förklaras mer i detalj nedan i anslutning till fig. 7.

Enligt denna utföringsform är pelarpartierna 73a, 73b fasade utvändigt, dvs. har en grad utmed dess respektive utvändiga sida, vilka sidor utgör paret av motstäende sidor 70e, 70f hos väggelementet. Härvid ökar respektive pelarparti 73a, 73b gradvis i bredd från dess insida till dess utsida. Den utvändiga graden eller vinkeln utmed respektive pelarparti 73a, 73b är anpassad för antalet väggelement 70 som skall sammansättas sida mot sida för att bilda en ringformig sektion såsom beskrivs i anslutning till fig. 7 och 9.

Graden hos respektive pelarparti àstadkommes vid gjutningen genom att gjutformen har motsvarande utformning. 10 15 20 25 534 051 24 De gjutna pelarpartierna 73a, 73b och stagpartierna 74a, 74b utgör förstärkningar hos väggelementet 70 anordnade att motstå tryck- och dragkrafter. Skivpartiet 72 hos väggelementet 70 är enligt denna utföringsform anordnat att endast hantera mindre avstyvningskrafter och kan därför göras mycket tunt så att mängden betong kan reduceras väsentligt.

Genom den platta utformningen av väggelementet 70 möjliggörs enkel frakt i det att dessa väggelement 70 enkelt kan staplas på varandra och fraktas på exempelvis en lastbil, båt eller dylikt. De tar upp lite plats och är inte otympliga. Genom att mängden betong reducerats tack vare de tunna skivpartierna 72 blir de förhållandevis lättviktiga och således lätta att hantera.

Enligt en föredragen utföringsform är respektive väggelement 70 tillverkat av högpresterande betong med sådana egenskaper att väggelement 70 med ett skivparti 72 med en tjocklek som är tunnare än normen för täckande skikt, dvs. tunnare täckande skikt på respektive sida om armeringsnätet än 30 mm där armeringsnätet enligt en utföringsform är ca 10 mm kan åstadkommas.

Enligt en utföringsform är skivpartiet hos väggelementet 70 således tunnare i tjocklek än 70 mm.

Egenskapema hos den högpresterande betongen enligt föreliggande uppfinning, och tomkonstruktion 50, 100 enligt första och andra utföringsform av föreliggande vilken företrädesvis betongen hos väggelement uppfinning utgörs av beskrivs mer i detalj i anslutning till fig. 10a-d nedan.

Genom att använda sig av högpresterande betong med ovan nämnda egenskaper möjliggörs en väsentligt lättare konstruktion med bibehållna håll- och dragfasthetsegenskaper, vilket ytterligare förenklar transport och montering i oländig terräng för tillverkning av torn för vindkraftverk.

Fig. 7 illustrerar schematiskt en planvy av respektive ett parti av två sammansatta väggelement enligt fig. 6. 10 15 20 25 534 051 25 Respektive prefabricerade väggelement 70 är anordnat att utbilda ett av ett flertal väggpartier hos runtomlöpande skalpartier 80 hos en av flera på varandra staplade skalpartier 80 enligt flg. 9. De runtomlöpande skalpartierna 80 utbildar den ringformiga tornsektionen 80.

Väggelementen 70 är anordnade att sammansättas genom att anordna den utvändiga sidan hos ett pelarparti 73a, 73b hos ett väggelement 70 mot den utvändiga sidan hos ett pelarparti 73b, 73a hos ett annat väggelement 70 så att de ligger an mot varandra så att de invändiga sidorna hos respektive väggelement 70 är vinklade inåt mot varandra.

Pelarpartierna 73a, 73b har ett sådant tvärsnitt att då två långsidor 70a, 70b hos väggelementet 70 ligger an mot varandra ett genomgående kanalparti 76 bildas av de mot varandra vända kanalpartierna 76a, 76b genom de således sammansatta pelarpartierna 73a, 73b.

Det över kanalpartiet hos respektive pelarparti utskjutande partiet 79a hos de i pelarpartierna 73a, 73b tvärgående utmed respektive pelarparti anordnade delvis ingjutna ringformiga armeringarna 79 är anordnat att överlappa ett motsvarande utskjutande parti 79a hos ett anliggande väggelement 70 så att respektive ögla 79a överlappar den andra öglan 79a, varvid en ögla från den ringformiga armeringen 79 hos ett första väggelement 70 sträcker sig in mot kanalpartiet 76a hos pelarpartiet 23a hos ett intilliggande andra väggelementet 70 och öglan från den ringformiga armeringen 79 hos det intilliggande andra väggelementet 70 sträcker sig in mot kanalpartiet 76b hos pelarpartiet 73b hos det första väggelementet. Följaktligen är ringformiga armeringar tvärgående anordnade utmed respektive väggelement så att då två långsidor 70a, 70b hos väggelementet 70 ligger an mot varandra flera ringformiga öglor motstående bildas av utskjutande partier hos armeringsringar.

Pelarpartierna 73a, 73b är enligt en utföringsform dimensionerade för att kunna motstå krafter som uppkommer hos tornkonstruktioner för 10 15 20 25 534 051 26 vindkraftverk. Beroende på storlek av aggregat och vingar hos vindkraftverk som svarar för dimensionerande belastning (ej tyngd av aggregat) varierar pelardimenslonerna med lämpliga mått normalt mellan 200x200 mm till 300x300 mm. För mobilantenntorn kan de naturligtvis dimensioneras betydligt slankare då det viktigaste för dylika torn är att de är styva.

Avlägsning av rörformigt element från det bildade stagkanalpartiet 77 möjliggörs såsom hos första utföringsformen exempelvis genom att det rörformiga elementet är vaxat eller oljat innan det ingjutes. Alternativt möjliggörs avlägsning av det rörformiga elementet genom att låta inplasta det rörformiga elementet innan det ingjutes.

Stångelement 94 är anordnade att införas i stagkanalpartiema 77 för efterspänning av väggelementet 70. Enligt ytterligare en annan utföringsform utbildas kanalpartiet 77 medelst ett stångelement 94 vilket är anordnat att ingjutas så att det är efterspännbart, där kanalpartiet då redan har ett stångelement infört i detsamma. Enligt en utföringsform åstadkommes efterspänning hos stagpartier 74a, 74b hos väggelementet 70 i fabrik, dvs.

Enligt en efterspänningen hos stagpartier 74a, 74b hos väggelementet 70 anordnade att åstadkommas Enligt stångelementet anordnat att spännas/åtdragas medelst en mutter 94a. Enligt efterspänningen prefabriceras. annan utföringsform är efter montage. denna utföringsform är en variant åstadkommes efterspänningen genom skruvning medelst ett hydraulverktyg, vilken efterspänning genom gängningen kan utföras med mindre kraft än om motsvarande stag skall dras. Enligt en variant är kanten hos kanalpartiet anordnad att hålla emot muttem.

Enligt denna utföringsform är ett stångelement 94 anordnat i respektive stagkanalparti 77. Enligt en alternativ utföringsform är två eller flera stångelement anordnade l respektive stagkanalparti 77, där stångelementen är dimensionerade för en viss belastning, varvid, enligt en variant med flera stångelement, stångelementen är tunnare än om ett stångelement används 10 15 20 25 534 051 27 per stagkanalparti. Stångelementen kan vara grupperat sammansatt anordnade eller åtskilt anordnade i respektive kanalparti.

Fig. 8a illustrerar schematiskt sidotvärsnitt av parti av väggelement enligt fig. 6, och fig. 8b schematiskt illustrerar sidotvärsnitt av parti av två på varandra staplade väggelement enligt fig. 6. Fig. 9 schematiskt illustrerar en tornsektion 80 sammansatt av väggelement enligt fig. 6.

Tornkonstruktionen 100 är uppbyggd av på varandra staplade tornsektioner 80. Tornsektioner erhålles genom att väggelement 70 sammansätts enligt ovan så att en ringformig sektion 80 erhålles. Då två långsidor 72a, 72b hos väggelementet 70 ligger an mot varandra bildas ett genomgående kanalparti genom de således sammansatta pelarpartierna såsom beskrivits ovan, dvs. att respektive kanalparti 76a, 76b hos respektive pelarparti 73a, 73b är vända mot varandra så att nämnda kanalparti 76 bildas. Två sålunda mot varandra anordnade pelarpartier 73a, 73b bildar en pelare 73 med ett i pelarens longitudinella kanalparti 76. De prefabricerade plana väggelementen 70 placeras utmed varandra så att en riktning löpande genomgående ringformig tornsektion 80 utformas. Den ringformiga sektionen 80 utgörs här av identiska plana väggelement 70 varvid en facettformig ring erhålles. Enligt denna utföringsforrn är antalet väggelement 70 i en sektion tolv stycken, varvid den ringformiga sektionen har tvärsnitt i horisontalplanet. Härvid är den utvändiga fasen eller graden hos sklvpartiet 7,5 grader. ett dodekagonalt Genom att respektive väggelement 70 är trapetsformigt utformat med lika vinkel på respektive lutande sida så att de får en formen av en stympad likbent triangel erhålles en uppåt avsmalnande tornsektion, vilket reducerar momenten och därmed dimensionerade laster.

Antalet väggelement 70 kan enligt alternativa utföringsformer vara fler eller färre där fler medför en mer cirkelformig tornsektion och således stabilare ur hållfasthetssynpunkt samt lättare väggelement 70 och färre medför färre 10 15 20 25 534 051 28 väggelement 70 vilket medför snabbare montering och färre väggelement 70 att hantera.

Genom att respektive sektion 80 är avsmalnande är väggelementen 70 hos en sektion 80 som skall staplas ovanpå en annan sektion mindre i bredd än väggelementen 70 hos sektionen 80 under så att en uppåt avsmalnande tornkonstruktion 100 erhålles.

Tornsektionerna är anordnade att utformas genom att stapla tomsektioner på varandra, varvid väggelement enligt fig. 8b staplas på varandra, varvid en nedre ände hos respektive pelarparti 73a, 73b hos respektive väggelement 70 hos övre tornsektion 80 vilar på en övre ände hos respektive pelarparti 73a, 73b hos nedre tornsektion 80 varvid övre och nedre ände hos respektive pelarparti 73a, 73b enligt en variant har ett steg så att de griper in i varandra för förhindrande av sidoglidning av tornsektion, se fig. 8b.

Pelarpartierna 73a, 73b hos nedre tornsektion 80 är följaktligen anordnade att uppbära övre tornsektion 80.

Sektionerna 80 är således anordnade att staplas på varandra för utformande av tornkonstruktion 100 genom att bringa respektive pelare hos respektive sektion i linje med varandra. Härigenom bildar respektive pelare hos respektive sektion 80 en tornpelare så att tornet har motsvarande antal tornpelare, här tolv stycken tornpelare, som respektive sektion. En i respektive tornpelares longitudinella riktning löpande genomgående kanal bildas således medelst det hos pelarna hos respektive sektion bildade kanalpartiet 76 genom bringande i linje av pelarna vid stapling av sektionerna på varandra.

Tornkonstruktionen innefattar vidare stångelement 93 anordnade att införas i kanalpartiema 76 för att förbinda de runtomlöpande skalpartierna, dvs. tomsektionerna 80 medelst de i pelarkanalpartierna 76 löpande stångelementen 93. 10 15 20 25 30 534 O5'| 29 Enligt en utföringsform är stångelement 93 av stål eller annan lämplig materialsammansättning anordnade att föras genom respektive genomgående i tompelarens längdutsträckning löpande kanalparti 76.

Därefter är betong y1 anordnad att fyllas i respektive kanalparti så att en permanent låsning av väggelementen 70 och sektionerna 80 åstadkommes med stångelement 93 och nämnda ringformiga arrneringar genom vilka överlappande ringformiga öglor stångelement 93 är anordnade att införas. På så sätt är tornkonstruktionen 100 permanent låst och en mycket stabil konstruktion erhålles. Härvid erfordras ingen svetsning. En dylik konstruktion med tornpelare med i sin longitudinella riktning löpande genomgående kanaler medför en enkel lösning vilken kan styras från fabrik och där sedan tornkonstruktionen enkelt kan byggas på plats.

Enligt en utföringsform är respektive stångelementet roterbart anordnat i respektive kanalparti. Härvid är enligt en utföringsform ett ihåligt rörformigt element anordnat att ingjutas i respektive kanalparti 76, bildande en kanal dimensionerad så att stångelement kan införas och roteras i kanalen.

Enligt en utföringsform är det rörformiga elementet avlägsningsbart ingjutet i kanalpartiet. Enligt en utföringsform är det rörformiga elementet vaxat, oljat, eller behandlat med annat lämpligt medel som inte fastnar på eller låses fast av betong innan det ingjutes, vilket möjliggör avlägsning av det rörformiga elementet så att det kan avlägsnas så att en kanal bildad av den i pelarpartiet gjutna betongen bildas dimensionerad så att stångelementet kan införas och roteras i kanalen. Alternativt möjliggörs avlägsning av det rörformiga elementet genom att låta inplasta det rörformiga elementet innan det ingjutes. Vilket som helst lämpligt medel för att åstadkomma Enligt dessa utföringsformer behöver inte det rörformiga elementet vara ihåligt.

Enligt en utföringsform har ett övre axiellt sig sträckande ändparti och nedre axiellt sig sträckande ändparti hos det rörformiga elementet en större omkrets, exempelvis diameter, än resterande däremellan löpande parti hos det rörformiga elementet. Härigenom erhålles vid avlägsning av det 10 15 20 25 534 051 30 rörformiga elementet en kanal 77' hos pelarpartiet vilken har en större omkrets utmed ett övre parti 77'a och utmed ett nedre parti 77'b hos kanalen.

Genom denna lösning möjliggörs enkel efterspänning av införda stångelement.

En dylik lösning används med fördel även vid förbindelse medelst stångelementen av tornkonstruktion enligt den första utföringsformen av föreliggande uppfinning.

Pelarpartierna 73a, 73b är följaktligen enligt en utföringsform även de anordnade att efterspännas i varje enskilt väggelement 70 i fabrik kombinerat med starka hopfogningar de olika våningsplanen hos tornkonstruktionen. Enligt en utföringsform är därför stàngelement 93 i enskilda lägen eller som sammanfogad serie av stångelement 93 förbindbar och slutligen låsbar genom gängningsanordningar, där gängningsanordning enligt en variant utgörs av gängor 93a i stångelement 93 och muttrar 93b med för gängorna anpassad gängning såsom framgår av fig. 8a-b. mellan Gängorna hos respektive stångelement är företrädesvis anpassade så att då stångelementet är anordnat genom ett pelarparti 73a, 73b hos ett väggelement, alternativt genom två eller flera pelarpartier hos väggelement 70 hos på varandra staplade tornsektioner 80, gängan har en utsträckning som motsvarar den bredare delen hos den med betong y1 omslutna kanalen 77'. Ett stångelement kan således ha en längd som motsvarar ett pelarparti, två pelarpartier eller stångelementet har gängor som motsvarar utsträckningen hos det bredare partiet 77'a, 77'b hos kanalen 77. flera pelarpartier där respektive ände hos Respektive mutter 93b har företrädesvis en utsträckning som motsvarar dubbla utsträckningen hos det bredare partiet 77'a, 77'b i kanalen 77. Då ett stångelement är anordnat i kanalpartiet, dvs. kanalen så att gängorna hos stångelementet förefinns i nivå med det bredare partiet hos kanalen och muttem påskruvas kommer muttern 93b att skjuta ut motsvarande längden 10 15 20 25 534 05? 31 hos ett bredare parti hos kanalen i ett pelarparti. Härigenom är det utskjutande partiet hos muttern 93b vid stapling av en ytterligare tornsektion anordnat att införas i ett bredare parti hos kanalen hos ett pelarparti hos den därpå staplade tornsektionen, varvid ett stångelement kan införas genom den och gängas fast i muttern för efterspänning.

Företrädesvis efterspänns pelarpartiema på plats, företrädesvis även från botten till toppen, genom seriekopplade stångelement 93. Därigenom underlättas arbetet men framförallt möjliggörs att slutspänna hela tornkonstruktionen 100 pä ett enkelt sätt, exempelvis medelst ett lättviktigt och enkelt hydrauliskt verktyg, till önskad spänning. Ingen svårhanterligt låskrypning uppstår, och för maximal styvhet efter eventuell initial krypning hos stångelementet av stål under exempelvis första året kan slutspänning enkelt åstadkommas. Detta medför en väsentligen stabilare förbindelse och styvhet.

Enligt en variant spänns nâgra stångelement ihop i taget, och genom att krafterna minskar högre upp i tornkonstruktionen anpassas stängelementen till aktuella krafter som avtar med höjden eftersom momentet blir mindre.

Enligt en utföringsform är följaktligen stångelementen, vilka företrädesvis innefattar stål, dimensionerade efter de krafter som de är anordnade att upptagas så att dimensionen hos stångelement och/eller dimensionen på pelarna och stagen högre upp i tornkonstruktionen är dimensionerade att upptaga mindre kraft än stångelement i nedre tornsektioner, vilket reducerar materialåtgången.

Härigenom kan tornsektioner för bildande av tornkonstruktionen förbindas medelst efterspända stångelement och/eller medelst i kanalpartiema tillförd betong för fastgjutning av tornsektioner.

Enligt en utföringsform av tornkonstruktionen 100 enligt den andra utföringsformen staplas tio sektioner 80 pà varandra, varvid den respektive sektion 80 är uppåt avsmalnande. Respektive väggelement 70/sektion 80 är 10 15 20 25 30 534 051 32 enligt denna utföringsform 10 m högt så att tornkonstruktionen 100 blir 100 m hög. Tornkonstruktionen kan förstås byggas till önskad höjd.

Tornkonstruktionen 100 är enligt en utföringsform konfigurerad så att den är anordnad att uppbära turbinen hos ett vindkraftverk och således utgör ett vindkraftverktorn. Enligt en utföringsform är höjden hos tornkonstruktionen i intervallet 60-140 m, men högre torn är möjliga att åstadkommas.

Tornkonstruktionen har enligt en variant en bottendiameter i intervallet 4-8 m, företrädesvis 5-7 m.

Enligt denna utföringsform är ett stångelement 93 anordnat i respektive pelarkanalparti 76 eller ett stångelement 93 anordnat att löpa genom två eller flera pelarkanalpartier 76. Enligt en alternativ utföringsform är två eller flera stångelement anordnade i respektive stagkanalparti 76, där stångelementen är dimensionerade för en viss belastning, varvid, enligt en variant med flera stångelement, stångelementen är tunnare än om ett stångelement används per pelarkanalparti. Stångelementen kan vara grupperat sammansatt anordnade eller åtskilt anordnade i respektive kanalparti.

Ovan har olika varianter för att medelst stångelement 43; 93, 44; 94 spänna stagpartier 24a, 24b; 74a, 74b och pelarpartier 23a, 23b; 73a, 73b hos tornsektion 50, 100, samt medelst stångelement förbinda tornsektioner 30; 80 hos tornkonstruktioner 50, 100 beskrivits. Efterspänning hos stagpartier och pelarpartier kan som nämnt åstadkommas på olika sätt. Ett att det görs i fabrik, både i pelarparti och stagparti. Ett annat sätt är att lämna efterspänning i pelarpartier till efter montage av en tornsektion 30; 80 och således förbinda flera på varandra staplade tornsektioner. Enligt en variant spänns några väggelementelement ihop i taget och genom att krafterna minskar uppåt anpassas stångelementen till aktuella krafter som avtar med höjden eftersom momentet blir mindre. Enligt en annan variant har stångelementen samma dimension och spänns från botten till toppen, vilket har den fördelen att om sedan, exempelvis efter ett år behov finns för ytterligare spänning på grund av att stålet hos stångelementet det första året 10 15 20 25 534 D51 33 kryper och slackar. Stångelementen 44; 90 i stagpartiema är raka och spännbart anordnade i stagparti hos respektive väggelement 20; 70.

Fördelen med ett rakt stångelement är att det minskar antalet dragningar och spänningar, man kan dra enkelt och precist med bultar utan krypning, och man kan efterspänna dem genom att skruva.

Ovan har väggelement 20, 70 för utbildande av tornkonstruktion 50, 100 för mobilantennsystem samt för vindkraftverk beskrivits. Medelst väggelement 20, 70 enligt föreliggande uppfinning skulle även exempelvis en avfallssilo eller gödselbrunn kunna konstrueras.

Ovan har väggelement 20; 70 beskrivits anordnade att utbilda ett av ett flertal väggpartier hos runtomlöpande skalpartier 30; 80 hos en av flera på varandra staplade skalpartier utbildad tomkonstruktion 50; 100. Emellertid kan vilken helst byggnadskonstruktion åstadkommas medelst väggelementen enligt föreliggande uppfinning, såsom skalet hos ett flervåningshus, där stagpartierna enligt en variant kan utgöra balkar för våningsplan. Väggelementen behöver ej vara av samma storlek. Vilken som som lämplig helst lämplig tornform eller annan byggnadsform kan åstadkommas med anordningen varvid den ringformiga sektionen kan vara en regelbunden eller oregelbunden polygon. Ringformen kan ha vilket som helst lämpligt tvärsnitt såsom triangulärt, kvadratiskt, rektangulärt, pentagonalt, hexagonalt, etc. eller oregelbundet tvärsnitt.

Fig. 10a-d visar olika mätdata hos högpresterande betong y1 enligt föreliggande uppfinning jämfört med konventionell betong y2.

Den högpresterande betongen enligt föreliggande uppfinning är sammansatt av cement och ballast med ett vattencementtal, vct, dvs. viktkvot mellan vattenmängd och cementmängd som är lägre än 0,39, varvid allt tillsatt vatten bundits kemiskt vid härdning till betong och där alla kapillärporer försvunnit i cementpastan. Ett lågt vct-tal medför att cementmatrisen blir 10 15 20 25 534 051 34 starkare och tätare. Genom dessa egenskapsförbättringar kan skivpartiet göras vatten-, salt- och syrabeständigt.

Enligt en variant utgör cementen 20-30 % av den högpresterande betongen och ballasten 55-75 % av den högpresterande betongen. högpresterande betongen består av 5-15 % vatten, med vct <39.

Den Ballast innefattar slagg och/eller sten och/eller sand. Enligt en föredragen utföringsform innefattar ballasten skarp sand som enligt en utföringsform utgör 10-20 % av den högpresterande betongen. Cementen innefattar enligt en utföringsform finmaterial såsom microsilica, aerogel och liknande material.

Enligt en utföringsform utgör finmaterialet 1-5 % av den högpresterande betongen.

Den högpresterande betongen enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning är följaktligen sammansatt av mindre inblandningar av material med bra greppzoner, dvs. material som har en skrovlig konfiguration/yta, är ojämna, exempelvis med kratrar eller motsvarande, såsom aerosol och/eller skrap sand och/eller mineralfibrer såsom kol-, silikat- eller bassaltfiber, blandad i cement i en viss sammansättning. Enligt en utföringsform är den högpresterande betongen y1 enligt föreliggande uppfinning sammansatt med en inblandning av 10-20 % skarp sand, och/eller 1-5 volymprocent av aerogel och/eller slagg i glasfas och/eller mineralfibrer såsom kol-, silikat- och/eller basaltfiber. Härigenom erhålles en högpresterande betong med sådana egenskaper att draghållfastheten ökar, närmast fördubblas, vilket helt överraskande innebär att den högpresterande betongen blir brandbeständig.

Allt sammantaget innebär att man kan skapa en långsiktigt konstruktiv skiva med en tjocklek ner till endast omkring 20 mm, dvs. långt under normen för täckande skikt, tjänad att skydda armeringsstålet från att rosta genom vatten- , salt-, och syrainträngning eller snabbt förlora sin styrka vid brand.

Brandprov har utförts på den högpresterande betongen y1 enligt föreliggande uppfinning. Provet utfördes på Statens Provningsanstalt i Borås, Sverige. Två 10 15 20 25 534 051 35 pelare av den högpresterande betongen y1 brandtestades enligt SIS 02 48 20 under 122,5 minuter. Båda pelarna behöll bärförmågan under hela testet.

Betongens egenskaper förbättras genom att ökning av cementpastans densitet och samverkan med ballastmaterial. Därigenom erhålles ökad tryck- och draghållfasthet, god vattentäthet men samtidigt god diffusionsöppenhet, högre åldringsbeständighet, hög karbonatiserings- och kloridresistens, hög vidhäftningsförmåga samt att betongen är krympfri vid härdning.

Den högpresterande betongen enligt föreliggande uppfinning medför ökad draghållfasthet med möjlighet till dubbling av draghållfasthet hos normal betong från dagens i bästa fall 5-7 MPa till 10-15 MPa. Genom att vattencementtalet, vct, samtidigt kan göras lågt så förmår helt plötsligt inte den lilla mängden, vid brand, frigjorda vattenångan spjälka materialet.

Tryck- och draghàllfasthetsprov gjordes på högpresterande betong y1 enligt föreliggande uppfinning samt som jämförelse normal betong y2, där följande resultat erhölls efter 28 dagar.

Höggresterande betong y1 enligt föreßqgande uppfinning: Tryckhållfasthet efter 28 dagar 95 MPa Draghållfasthet efter 28 dagar 12.5 MPa Normal betong v22 Tryckhållfasthet efter 28 dagar 45 MPa Draghållfasthet efter 28 dagar 6 MPa Fig. 10a-d visar test av högpresterande betong enligt föreliggande uppfinning, betecknad y1, och konventionell betong, nedan betecknad y2.

Fig. 10a visar test av krympning på 40ax40ax160 mm prover med dubbar på båda sidor hos högpresterande betong enligt föreliggande uppfinning samt normal betong y2. Längden mättes med Graf-Kaufman apparat. Efter 6 månader noterades ingen mätbar krympning hos den högpresterande betongen y1 enligt föreliggande uppfinning till skillnad från normal betong y2. 10 15 20 25 534 051 36 Fig. 10b visar vattenabsorption genom kapillär sugning där testet utfördes enligt svensk standard på högpresterande betong y1 enligt föreliggande uppfinning samt normal betong y2. Härvid framgår att vattentätheten hos den högpresterande betongen y1 enligt föreliggande uppfinning är väsentligt högre än hos normal betong y2.

Fig. 10c visar nedfrysning och upptining l soda och kloridhaltig lösning där testet utfördes enligt ASTM 666, som är en standardtestmetod för betongresistens, på högpresterande betong y1 enligt föreliggande uppfinning samt normal betong y2. Testet visar att kloridresistensen hos den högpresterande betongen y1 enligt föreliggande uppfinning är väsentligt högre än normal betong y2.

Fig. 10d visar ett specialtest av nedfrysning och upptining i en blandning av lika delar myrsyra, mjölksyra och ättiksyra med pH 3, på högpresterande betong y1 enligt föreliggande uppfinning samt normal betong y2. Testet visar att syraresistensen hos den högpresterande betongen y1 enligt föreliggande uppfinning är väsentligt högre än normal betong y2.

Karbonatiseringsgraden mättes genom att bryta provkropparna i testerna ovan, väta dem med vatten och spraya en fenolftaleinlösning över ytoma.

Karbonatiserade ytor blir inte rosafärgade. Karbonatiseringsdjupet för y1 efter 6 månader uppmättes till 1-1 .5 mm. Detta visar att betongen har mycket låg permeabilitet vilket förklarar den låga vattenabsorptionen och höga motståndsförmågan mot salt och syror.

Genom att använda högpresterande betong hos väggelementen 20, 70 enligt föreliggande uppfinning möjliggörs åstadkommande av en tjocklek hos skivpartiet 22, 72 hos väggelementet 20, 70 på ner till 20 mm med bibehållet brandskydd undvikande kapsejsning och bibehållen vattenbeständighet undvikande rostangrepp.

Genom att betongen hos väggelementen 20, 70 enligt föreliggande uppfinning utgörs av högpresterande betong y1 enligt ovan, och därmed de 10 15 20 25 534 05'l 37 tryck- och draglastupptagande pelarpartierna 23a, 23b; 73a, 73b är utförda i högpresterande betong kan pelarpartierna ta upp en väsentligen högre trycklast än konventionell betong, mer än 70 MPa i trycklast. Pelar- och stagpartierna kan därför dimensioneras att ta alla förekommande vertikala och horisontella tryck- och dragkrafter hos tornkonstruktionen 50, 100 medan de relativt pelar- och stagpartiema tunna skivpartierna 22, 72 enbart svarar för avstyvning.

Tornkonstruktionen enligt föreliggande uppfinning med högpresterande betong enligt föreliggande uppfinning får således en betydligt bättre hållfasthet än med konventionell betong. Exempelvis hos ett vindkrafttorn mäste den totala kapaciteten beräknas efter tornkonstruktionens 100 förmåga att klara dragkrafter på en sida och lika stora tryckkrafter på den motsatta sidan.

Ett pelarparti 73a, 73b med tryckhållfasthet på exempelvis 80 MPa efterspänns 40a MPa. Sidan hos tornkonstruktionen 100 som utsätts för dragbelastning skall klaras av den draghållfasthet som finns i de företrädesvis av stål varande stångelementen 93 anordnade i pelarpartiet, medan den tryckbelastade motstående sidan hos tornkonstruktionen 100 skall klaras av de tryckkrafter som kvarstår i den högpresterande betongen y1, dvs. 40 MPa. Följaktligen, om den högpresterande betongen y1 kan klara en tryckbelastning på 140 MPa så återstår 70 MPa när efterspänning hos stångelementet 93 utförts.

Alla pelarpartier i en tornkonstruktion klara samma laster eftersom dragbelastad respektive tryckbelastad pelare varierar med vlndriktningen.

Detsamma gäller naturligtvis även för stagpartierna.

Föregående beskrivning av de föredragna utföringsformerna av föreliggande uppfinning har tillhandahållits i illustrerande och beskrivande syfte. Den är inte avsedd att vara uttömmande eller begränsa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer många modifieringar och 534 051 38 variationer att framgå för fackmannen. Utföringsformerna valdes och beskrevs för att bäst förklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tillämpningar, och därmed möjliggöra för fackmän att förstå uppfinningen för olika utföringsformer och med de olika modifieringarna som är lämpliga för det avsedda bruket.

Claims (19)

10 15 20 25 534 051 39 PATENTKRAV

1. Prefabricerat väggelement för tornkonstruktion, väsentligen av betong, anordnat att utbilda ett av ett flertal väggpartier hos runtomlöpande skalpartier hos en av flera på varandra staplade skalpartier utbildad byggnad, varvid väggelementet (20; 70) är avsett att förbindas med intilliggande väggelement (20; 70) och utgörs väsentligen av ett plant skivparti (22; 72) innefattande ett par av motstående sidor avsedda att löpa väsentligen horisontellt i byggnaden samt ett par av motstående sidor avsedda att löpa i en riktning bildande en förutbestämd vinkel mot horisontalplanet i byggnaden, kännetecknat av att väggelementet (20; 70) inbegriper utmed nämnda sidor avsedda att löpa i en riktning bildande en förutbestämd vinkel mot horisontalplanet tryck- och draglastupptagande pelarpartier (23a, 23b; 73a, 73b), varvid nämnda skivparti (22; 72) är l huvudsak avstyvande och härvid tunnare relativt nämnda tryck- och draglastupptagande pelarpartier (23a, 23b; 73a, 73b).

2. Väggelement enligt krav 1, varvid väggelementet vidare inbegriper väsentligen horisontellt löpande tryck- och draglastupptagande stagpartier (24a, 24b; 74a; 74b).

3. väggelement enligt krav 1 eller 2, varvid pelarpartierna (23a, 23b; 73a, 73b) innefattar i pelarpartiets longitudinella riktning löpande pelarkanalpartier (26; 76).

4. Väggelement enligt krav 2 eller 3, varvid stagpartierna (24a, 24b; 74a, 73b) innefattar i stagpartiets longitudinella riktning löpande stagkanalpartier (27; 77).

5. Väggelement enligt krav 3 eller 4, varvid nämnda runtomlöpande skalpartier (30; 80) är förbundna medelst i pelarkanalparlierna (26; 76) löpande styva stångelement (43; 93). 10 15 20 25 534 051 40

6. Väggelement enligt krav 5, varvid nämnda stångelement är spännbart anordnade i pelarkanalpartierna (26; 76).

7. Väggelement enligt något av kraven 4-6, varvid åtminstone ett styvt stångelement (27; 77) är spännbart anordnat i respektive stagkanalparti.

8. Väggelement enligt något av kraven 1-7, varvid väggelementens (20) pelarpartier (23a, 23b) är anordnade att medelst låselement (40a, 40b) löstagbart läsas vid angränsande väggelements pelarpartier för utbildande av nämnda byggnad.

9. Väggelement enligt något av kraven 3-8, varvid väggelementen (70) är anordnade att förbindas medelst i pelarkanalpartierna (76) gjuten betong.

10. Väggelement enligt något av kraven 1-9, varvid betongen hos väggelementet (20; 70) är högpresterande betong (y1) sammansatt av cement och ballast med en viktkvot mellan vattenmängd och cementmängd, vct, som är lägre än 0,39.

11. Väggelement enligt något av kraven 10, varvid sammansättningen av den högpresterande betongen (y1) innefattar en inblandning av 10-20 % skarp sand, och/eller 1-5 volymprocent av aerogel och/eller slagg i glasfas och/eller mineralfibrer såsom kol-, silikat- och/eller basaltfiber.

12. Väggelement enligt krav 10 eller 11, varvid nämnda högpresterande betong har en draghàllfasthet som är större än 10MPa.

13. Väggelement enligt av kraven 10-12, varvid nämnda högpresterande betong har en tryckhållfasthet som är större än 70MPa. något

14. Väggelement enligt något av kraven 1-13, varvid pelarpartierna (23a, 23b; 73a, 73b) har en utsträckning i intervallet 5-15 meter, företrädesvis i intervallet 8-13 m.

15. Tornkonstruktion innefattande Väggelement enligt något av kraven 1-14. 10 534 051 irl

16. Mobilantennsystem innefattande en tornkonstruktion (50) enligt krav 15, samt kommunikationsutrustning anordnad i den övre delen av tornkonstruktionen.

17. Mobilantennsystem enligt krav 16, varvid tornkonstruktionen har en höjd i intervallet 25-50 m.

18. Vindkraftverk innefattande en turbin, med turbinen förbundna turbinblad, samt en tomkonstruktion (100) enligt krav 15, vilken tornkonstruktion (100) är anordnad att uppbära nämnda turbin.

19. Vindkraftverk enligt krav 18, varvid tornkonstruktionen har en höjd i intervallet 60-140 m.