SE532855C2 - Förfarande för att förhindra igensättning i en silkonstruktion för en kontinuerlig kokare - Google Patents

Description

25 30 EEE B55 2 fiberutfällningar eller kemiska beläggningar, så kallad scaling.

Genom SE204097 visas en modifierad Kamyr kokare där allt alkali tillsättes i slutet på kokzonen och där kokzonen sker i ett motströms förfarande. Denna process utvecklad av A.R. Sloman användes på en kokare installerad i Tasmanien och hade en kapacitet på cirka 100 ton massa per dygn. l detta system fanns en tillsättning av svartlut till avdragsutrymmet pà en nedåtmatande toppseparator. Men detta skedde i syfte att reglera trycket i kokaren och med små tillsatta mängder i beroende av trycket i kokaren, reglerat med en ventil 49.

Genom US 3.413.189 visas i vårt patent en lösning för att förhindra utfällningar av lignin från svartluten där en mixad kokarvätska med surt förhydrolysat och svartlut blandas. Här tillsättes extra alkali till kokarens centrum, via centralrör 55 vilket alkali till stor del dras av i samma position i silpartiet 15. Här tillsättes så mycket alkali att pH ligger på en tillräckligt hög nivå, motsvarande pH=1O eller 11.

En annan tillämpad teknik för att rengöra silpartier har varit att stänga av avdragsflödet från silen, så att massapelaren som leds förbi silpartiet kan ge en nötande effekt på silpartiets slitsar och därigenom ger en bortnötning av igensättningar på och i slitsama. Denna rengöring ger dock bara effekt på silens yttre partier vänt inåt mot massapelaren.

I andra tillämpade tekniker har man ändrat avdragsflödets riktning i headern (samlingsutrymmet) så att man skall kunna påverka eventuella sedimenteringar som bildats längst bort från avdragsstudsama. I dessa system så öppnas andra studsar i annan header eller på annan position i denna header och avdragsflödets storlek påverkas icke.

Svftet med uppfinningen Ett första syfte med uppfinningen är silkonstruktionens att undvika igensättning av avdragsutrymme, varigenom avdragskapaciteten kan upprätthållas under längre tid. 10 15 20 25 30 EEE 355 3 Härigenom kan kokaren upprätthålla en hög avdragskapacitet under kontinuerlig drift och kokaren eller silpartiet behöver inte stängas av för att rengöra silkonstruktionen.

Ett andra syfte är att åtgårdema för att undvika igensättning av silkonstruktionen inte skall påverka kokprocessen av flisen i massapelaren i den kontinuerliga kokaren. Lösningen kan då fritt implementeras i olika kontinuerliga kokare som har problem med igensättning av kokarsílar, utan att kokprocessen behöver modifieras.

Ovanstående syfte uppnås med ett förfarandet för att förhindra igensättning i en silkonstruktion för en kontinuerlig kokare enligt den kännetecknande delen av krav 1.

Kort beskrivninq av uppfinninqen l det uppfinningsenliga förfarandet så undvikes sedimentering eller utfällningar av beläggningar i silutrymmet genom att man direkt till avdragsutrymmet tillsätter ett additiv som motverkar utfällningsprocesser i avdragsutrymmet under det att kokarvätskan och det tillsatta additivet dras bort från avdragsutrymmet.

Lämpligen tillsättes additivet till ett andra delflöde av totalflödet som dras av fràn utloppsstudsen, vilket andra delflöde återföres direkt till avdragsutrymmet, och där det andra delflödet är mindre än eller lika med totalflödet. Således kan additivet fås att mixas in i vätskevolymen i avdragsutrymmet under recirkulation och/eller under en avtappning av vätska från denna vätskevolym.

I en fördelaktig utföringsform med en avtappning av ett första delflöde av totalflödet som dras av från utloppsstudsen, och som leds bort från silkonstruktionen till annan position i kokeriet eller till àtervinningen, kan upplösta delar av sediment eller kemikalier blödas ut från silutrymmet.

Den renspolande effekten av en aktivering av det andra delflödet aktiveras åtminstone vid regelbundna tillfällen under kokarens kontinuerliga drift då 10 15 20 25 30 532 355 4 igensättning i avdragsutrymmet skall motverkas.

En en fördelaktig utföringsform dras totalflödet från avdragsutrymmets ena ände, företrädesvis dess nedre del, och att additivet, företrädesvis tillsammans med det andra delflödet av totalflödet, införes till avdragsutrymmets andra ände, företrädesvis dess övre del. Detta för att hela avdragsutrymmet skall spolas igenom med additivet.

Tillsättningen av additivet, företrädesvis tillsammans med det andra delflödet' regleras lämpligen på ett återkopplat sätt i beroende av en parameter indikativ för flödet eller pH värdet av det första delflödet eller totalflödet. l beroende av vilken typ av igensättningsrisk som föreligger vid aktuell silkonstruktion så kan olika additiv komma ifråga.

Om en igensättning exempelvis kan bero på lignin utfällníng, på grund av för lågt pH, kan additiv väljas som påverkar pH värdet i avdragsutrymmet så att detta höjs till minst pH10, företrädesvis minst pH 11. Ett sådant additiv kan utgöras av endera av vitlut, svartlut eller alkalisktifiltrat från ett efterföljande blekeri eller blandningar av dessa.

Om en igensättning exempelvis kan bero på för låg temperatur kan additiv väljas vilket är varmare än vätskan i avdragsutrymmet, och där additivet helt eller till delar utgörs av ånga.

Om en igensättning exempelvis kan bero på kemisk utfällning pà sllkonstruktionens ytor så kan additivet i huvudsak utgöras av en kemikalie som förhindrar utfällning av kemiska beläggningar. Om silkonstruktionen exempelvis är anordnat i en position i kokeriet där utlöst halt av kalcium joner är hög så föreligger risk för utfällning av hårda beläggningar (scaling) i form av kalciumkarbonat. Genom tillsättning av koldioxid i gas eller vätskeform så kan istället kalciumkarbonat fås att fälla ut som kristalleri lösningen och kan då följa med i vätskan som dras av från silutrymmet.

Uppfinningen exemplifieras med stöd från de efterföljande utföringsforrnerna. 10 15 20 25 30 532 855 Figurbeskrivning Figur1 visar utformning av silpartier i en kontinuerlig kokare enligt känd teknik; Figur 2 visar uppfinningens grundprincip applicerad i en första utföringsforrn på en silrad i en kontinuerlig kokare; Figur 3 visar en variant av figur 2 där avdragsflödet från silen avtappas mot ett lägre tryck; Figur4 visar uppfinningens grundprincip utföringsform på en silrad i en kontinuerlig kokare; Figur 5 visar ett exempel på uppfinningens grundprincip applicerad på ett silparti i en kontinuerlig kokare med flera silrader, samt Figur6 visar principiellt silpartiet sett uppifrån i kokaren, i ett snitt lll-lll i figurema 2 och 4. applicerad i en andra Detalierad beskrivning av uppfinningen I den följande beskrivningen kommer begreppet silparti att användas. Med silparti avses här ett parti i väggen på den kontinuerliga kokaren där minst en silrad är anordnad. Varje silrad har på konventionellt sätt ett dedikerat avdragsutrymme utvändigt om silama och en egen dedikerad header ansluten till avdragsutrymmet som samlar avdragen vätska innan evakuering från silraden och/eller silpartiet.

I figur 1 visas generellt en kontinuerlig kokare där flis-blandning CHiN matas in i kokarens topp via en toppseparator TS. Från toppseparatorn kan dras returvätska LIQRET tillbaka till överföringssystemet. Toppseparatom kan dock i vissa applikationer undvaras. l figuren visas en ångfaskokare, där en så kallad inverterad toppseparator är anordnad i kokarens topp, och där vitlut WL samt ånga ST, eventuellt med tillsatts av tryckluft, tillföres kokarens topp. Uppfinningen kan dock lika gäma appliceras i en hydraulisk kokare med nedåt matande toppseparator.

Färdigkokt massa PUOUT matas efter koket ut fràn kokarens botten.

I kokaren finns konventionellt en eller flera silpartier, och idenna tigur visas tvâ sådana silpartier. l ett övre silparti sitter tre stycken silrader SC11, S012, S013. 10 15 20 25 30 532 855 6 Från dessa silrader dras från silpartiet evakuerad kokvätska som befordras med pumpen P1 , och som förs till återvinning R1 eller annan position i kokeriet och/eller åter i ledningen C1 till kokarens mitt via ett centralrör för att etablera en kokarcirkulation i radiell led. Till denna kokarcirkulation Ci kan även tillsättes vitlut WLaK för modifiering av alkalihalten i kokaren. Ventiler V1 samt V2 reglerar flödet R1 respektive C1. l ett undre silparti sitter tre stycken silrader S021, S022, SC23.

Från dessa silrader dras från silpartiet evakuerad kokvätska som befordras med pumpen P2, och som förs till återvinning R2 eller annan position i kokeriet och/eller åter i ledningen C2 till kokarens mitt via ett centralrör för att etablera en kokarcirkulation i radiell led. Ventiler V3 samt V4 reglerar flödet R1 respektive C1. Aktuell kokteknik som implementeras i kokaren styr om avdragen vätska skall skickas enbart till Ri eller enbart C1 eller kombinationer av dessa. l denna kända teknik kan varje silparti ha en för alla silrader gemensam befodringspump P1/P2, som visats i figur 1, eller ha en egen befodringspump för varje silrad i respektive silparti. Varje sådan befodringspump kan leda vätska från en silrad till annan position än vätska som dras från annan eller andra silrader i samma silparti.

I figur 2 visas principiellt grundema för uppfinningen i en första utföringsform.

Här visas ett silparti i kokaren med en enda silrad SC11. Silraden har på konventionellt sätt ett dedikerat avdragsutrymme 10a utvändigt om silama och en egen dedikerad header 12a ansluten till avdragsutrymmet 10a som samlar avdragen vätska innan evakuering från silraden och/eller silpartiet. Pâ konventionellt sätt finns det företrädesvis kanaler 11a mellan avdragsutrymmet 10a och headern 12a.

Via åtminstone en utloppsstuds 13a ansluten till avdragsutrymmet via headern dras kokarvätska av som ansamlas i avdragsutrymmet och en pumpanordning P1 ansluten till utloppsstudsen befordrar kokarvätskan bort från avdragsutrymmet via ledning C1 till centralrör eller annan position R1.

En första ände på en recirkulationsledning 21a är ansluten till evakueringsledningen 22 på pumpanordnlngens trycksida och en andra ände på recirkulationsledningen är ansluten till avdragsutrymmet. Denna 10 15 20 25 30 532 B55 7 recirkulationsledning kan användas för avdragsutrymmet. att öka flödeshastigheten i Utloppsstudsen 13a är företrädesvis ansluten till avdragsutrymmets 10a ena ände, här nedre delen, och recirkulationsledningens 21a andra ände är ansluten till avdragsutrymmets andra ände, här den övre delen. På detta sätt kan hela avdragsutrymmet spolas igenom med ett förstärkt cirkulationsflöde.

En reglerventil V5 är företrädesvis anordnad i recirkulationsledningen, vilken reglerventil V5 styrs av ett reglerdon 30 som detekterar en parameter beroende av flödet Qi i evakueringsledningen som leds till annan position i systemet.

Denna position i systemet kan företrädesvis vara àtervinningen R1, i form av lagringstankar för svartlut, eller till delar i systemet där ràvaran förbehandias med den avdragna vätskan, exempelvis svartlutsimpregnering. l det fall-silpartiet utgörs av flera silrader med ett avdragsutrymme för varje silrad så insättes åtminstone en recirkulationsledning 21a till varje avdragsutrymme. Varje recirkulationsledning kan ha en eller flera utlopp till respektive avdragsutrymme.

Enligt en tillsatsledning för additiv ansluten till recirkulationsledningen 21a. Additivet fås fràn en lämplig källa Ch och flödet i tillsatsledningen regleras med en ventil V6. Denna lösning innebär att additiv i olika former kan införas i flödeti recirkulationsledningen 21 a. uppfinningen är l figur 3 visas en variant av utföringsformen i figur 2 där avdragsflödet Q1 avledes från kokarens högre tryck mot ett lägre tryck i systemet. Denna position i systemet kan företrädesvis vara àtervinningen R1, i form av lagringstankar för svartlut, eller till delar i systemet där råvaran förbehandlas vid lägre tryck, exempelvis svartlutsimpregnering. Tryckfallet mellan kokaren och denna position är då tillräcklig för etablering av flödet till denna position R1. I denna utföringsforrn flyttas lämpligen pumpen P1 till recirkulationsledningen för att säkerställa ett etablerande av renspolningsflödet. Här kan istället reglerventilen V5 styras av ett reglerdon 30 som detekterar en parameter beroende av bruttoflödet QTOT i avdragsflödet från headern 12a, där detta bruttoflöde utgör summan av evakueringsflödet Q1 samt recirkulationsflödet Qz.

Reglerfunktionaliteten i figur 2 och 3 kan användas oberoende av pumpens P1 10 15 20 25 30 532 ÉBE 8 placering, och styrs av vad som är prioriterat eller önskvärt för styrningen av kokprocessen.

Stymingen i figur 2 användes om evakueringstlödet Qj måste hållas pà en given nivå och recirkulationsflödet kan tillåtas variera under kokarens drift. Om exempelvis silen S011 skulle sättas igen, exempelvis på grund av scaling, så kan avdragskapaciteten minska och då sjunker bruttoflödet Qror, varför evakueringsflödet Q1 bibehållas på samma nivå emedan recirkulationsflödet Q2 kan tillåtas sjunka. När sedan recirkulationsflödet G2 sjunker under en minsta förbestämd nivå då renspolningseffekten på sedimentering reducerats för mycket så får man rengöra silarna från eventuell scaling. kan Styrningen i figur 3 användes om evakueringsflödet Q1 kan tillåtas variera under kokarens drift men man önskar hålla bruttflödet Qror på en förbestämd nivå.

Detta ger en förstärkt renspolning genom ett ökat recirkulationsflödet C12 vid tidpunkter under kokarens drift då evakueringsflödet Q1 sjunker, emedan renspolningen genom ett minskat recirkulationsflödet Qz temporärt kan tillåtas sjunka något då behovet av evakueringsflödet Q1 ökar.

För renspolning av sedimenteringar kan man tillåta tillfälliga reduktioner av renspoiningseffekten, då dessa normalt inte bildar hårda beläggningar och då kan spolas bort när renspolningseffekten återtar sin fulla eller förstärkta effekt.

Hårda beläggningar när de väl bildats i forrn av kalciumkarbonat och liknande, så kallad scaling, kan normalt inte fås bort enbart genom att öka flödet, utan kräver rengöring med bearbetande teknik, exempelvis högtryckstvätt, och ofta i kombination med syratvätt. l figur 4 visas principiellt grunderna för uppfinningen i en tredje utföringsform.

Det som skiljer i denna utföringsform är att recirkulationsledningen utgått, och att additivet tillsättes direkt in i avdragsutrymmets 10a övre del. l allt väsentligt motsvarar denna utföringsform det som visats i figur 2, och fungerar funktionellt som om ventilen V5 i figur 2 skulle hållas stängd. l figur 5 visas ett exempel på hur uppfinningen kan implementeras på ett silparti med flera silrader S611, SC12, S013. Här är utloppsstudsarna 13a, 13b samt 13c anslutna till respektive avdragsutrymme 10a,10b,10c via respektive header 10 15 20 25 30 533 B55 9 12a, 12b, 12c, och kokarvätska som ansamlas i avdragsutrymmena dras av via en gemensam pumpanordning P1 som på motsvarande sätt befordrar kokarvätskan bort från avdragsutrymmet via ledning C1 till centralrör och/eller annan position R1. En första ände på en recirkulationsledning 21 är ansluten till evakueringsledningen 22 på pumpanordningens trycksida och ett flertal avgreningar 21a, 21b, 21c i dess andra ände på recirkulationsledningen är anslutna till respektive avdragsutrymme, i syfte att öka flödeshastigheten i avdragsutrymmet.

Enligt tillsatsledning för additiv ansluten till recirkulationsledningen 21. Additivet fås från en lämplig källa Ch och flödet i tillsatsledningen regleras med en ventil V6. Denna lösning innebär att additiv i olika former kan införas i flödet i recirkulationsledningen 21 och vidare till alla avdragsytrymmen. uppfinningen är en l figur 6 visas principiellt silpartiet sett i ett snitt lll-lll uppifrån i kokaren i utföringsformer visade i figurema 2-5. Avdragsutrymmet 10a bakom silytan S011 är frilagt och i dess botten syns de kanaler 11a som leder ned till den underliggande headern. Dessa kanaler 11a finns i ett större antal och i detta exempel visas 16 stycken kanaler jämt fördelade i omkretsled över avdragsutrymmets botten.

Företrädesvis är ett flertal utloppsstudsar 13a, här visas 4 stycken, anslutna jämnt fördelade i omkretsled till avdragsutrymmet via headern med 90 graders delning mellan studsama. Via dessa studsar 13a dras kokarvätska av som ansamlas i avdragsutrymmet och en pumpanordning P1 befordrar kokarvätskan bort från avdragsutrymmet via ledning 22 (till C1 och/eller R1). En första ände på en recirkulationsledning 21a ansluten till evakueringsledningen 22 på pumpanordningens trycksida och en andra ände på recirkulationsledningen är ansluten till avdragsutrymmet, i syfte att öka flödeshastigheten i avdragsutrymmet. Recirkulationsledningens andra ände anslutes företrädesvis i omkretsled mellan 2 utloppsstudsar 13a, för att säkerställa flöde genom hela avdragsutrymmet och undvika kortslutet flöde över mindre del därav.

En reglerventil V5 är företrädesvis anordnad i recirkulationsledningen 21a, vilken reglerventil V5 styrs av ett reglerdon 30 som detekterar en parameter beroende av flödet i evakueringsledningen 22. 10 15 20 25 30 532 855 10 Enligt uppfinningen är en tillsatsledning för additiv ansluten till recirkulationsledningen 21a. Additivet får från en lämplig källa Chüoch flödet i tillsatsledningen regleras med en ventil V6. Denna lösning innebär att additiv i olika former kan införas i flödet i recirkulationsledningen 21a.

Gemensamt med alla utföringsformema visade i figurerna 2-6 är att additivet tillsättes direkt till avdragsutrymmet och motverkar utfällningsprocesser i avdragsutrymmet under det att kokarvätskan dras bort från avdragsutrymmet.

Additivet är skiljaktigt mot den vätska som dras av i silpartiet, och skiljer sig från denna avdragsvätska med avseende på. temperatur och/eller kemisk sammansättning, beroende av om utfällningarna sker i beroende av temperatur och/eller kemiska reaktioner.

Företrädesvis användes ett additiv som vid tillsättning påverkar pH värdet i avdragsutrymmet så att detta höjs till minst pH10, företrädesvis minst pH 11. På detta sätt kan man förhindra exempelvis utfällning av lignin om surt förhydrolysat och svartlut blandas i avdragsutrymmet.

Additivet kan även helt eller till delar utgöras av inblandad ånga och/eller att additivet utsatts för värmning innan tillsättning.

Additivet kan i huvudsak, minst 50%, utgöres av vitlut, svartlut eller alkaliskt filtrat från ett efterföljande blekeri.

Additivet som visas i figurema 2, 3, 5 och 6 tillsättes till ett andra delflöde Q2 av totalflödet Qwf som dras av från utloppsstudsen, vilket andra delflöde àterföres direkt till avdragsutrymmet. Ett första delflöde Q1 av totalflödet QroT som dras av från utloppsstudsen, leds bort från silkonstruktionen.

Aktiveringen av det andra delflödet Qg aktiveras åtminstone vid regelbundna tillfällen under kokarens kontinuerliga drift då igensâttning i avdragsutrymmet skall motverkas. Förfarandet kan dock företrädesvis vara aktiverat kontinuerligt under driften av den kontinuerliga kokaren. l figurerna 2-6 så dras totalflödet QTOT från avdragsutrymmets nedre del och att additivet, i figurema 2, 3, 5 och 6 tillsammans med det andra delflödet Q2 av totalflödet, införs till avdragsutrymmets övre del.

Tillsättningen av additivet, företrädesvis tillsammans med det andra delflödet Qg, regleras i beroende av en parameter indikativ för flödet eller pH värdet av 10 15 20 25 30 533 355 11 det första delflödet Q1.

Företrädesvis regleras flödet i silkonstruktionen för en kontinuerlig kokare så att från avdragsutrymmet dras ett totalflöde QTQT via utloppsstudsen och pumpanordningen, där ett första delflöde Q1 av totalflödet leds bort från silkonstruktionen och ett andra delflöde Q2 av totalflödet äterföres med additivet till avdragsutrymmet, så att flödet i avdragsutrymmet ökar med minst 50% relativt den flödeshastighet som skulle etablerats i detta avdragsutrymme om totalflödet Qrow endast utgjordes av det första delflödet Q1 som evakueras från silkonstruktionen.

För att säkerställa en genomspolning av hela avdragsutrymmet dras i' förfarandet totalflödet Qror från avdragsutrymmets nedre del och det andra delflödet Q2 av totalflödet med additivet àterföres till avdragsutrymmets övre del. På så sätt kan man även dränera bort tyngre partiklar, sediment och fiberansamlingar, som sätter avi avdragsutrymmets nedre delar. l en föredragen utföringform av det uppfinningsenliga förfarande regleras flödet av det andra delflödet Q; i beroende av en parameter indikativ för flödet av det första delflödet Ql. Det första delflödet är bestämt av den kokprocess som man önskar etablera i kokaren och där ett minsta flöde är önskvärt för att bibehålla processens kokbetingelser. flödet indikerar på att avdragsmängderna börjar sjunka, exempelvis på grund av igensättning av avdragsutrymmet, så kan aktivering av det andra delflödet Q; ske.

Om och när Uppfinningen är inte begränsad till ovan angivna utföringsforrner, utan flera varianter är möjliga inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Exempelvis kan i ett silparti med flera silrader, som visas i figur 5, ha en individuell pumpanordning P1, recirkulationsledning 21 samt styming därav. Vid aktiverad eller förstärkt genomspolning av ett avdragsutrymme kan flödet R1/C1 stängas av från aktuell header och allt flöde återföras till recirkulationslednlngen 21 så att QTOT motsvarar det andra delflödet Qg.

Flödesmängden i det andra delflödet Qgmed additivet kan regleras så att detta ligger från 20% till 100% av QTOT, där man vid kontinuerlig drift ligger på en 10 15 20 25 532 855 12 lägre nivå och vid behov eller förbestämda tidpunkter aktiverar en forcerad högre nivå.

EXEMPEL PÅ IMPLEMENTATION På en kokare med 4 meters radie sitter ett silparti med 3 silrader där varje avdragsutrymme i en silrad har en höjd på 1110mm och radiell utsträckning på 120 mm. volymen på avdragsutrymmet blir; v= 1110 * n * (40002 - 38802 ) = 3.295.794 liter avs ca. 3,3 kbm Silpartiet, med alla 3 silrader, är dimensionerat för att dra av cirka 111 liter/sekund, med ett maximalt flöde på 143 Us, motsvarande 339,6 respektive 514,8 ma/h.

.Fiödet från varje silrad blir då: om /silradmm = (sade 1 s) 113,2 ma/h om /silradmax = (514,s1a) 171,6 mß/h Omsättningen för vätskan i avdragsutrymmet blir (113,2/ 3,3=) 34 gånger per timme. Dvs. att vätskan byts ut efter cirka 105 sekunder.

Företrådesvis ökas flödeshastigheten i avdragsutrymmet med minst 50%.

Genom att bibehålla ett första delflöde Q1 som leds bort bort från silkonstruktionen (till C1lR1) på samma nivå om 37 I/s men addera ett andra delflöde Qg på drygt 18 lls som âterföres till avdragsutrymmet så ökas totalflödet QTOT som dras via utloppsstudsen och pumpanordningen, men kokprocessen blir opåverkad. På detta sätt ökas flödeshastigheten i avdragsutrymmet med 50%, och omsättningstiden reduceras från 105 sekunder ned till 70 sekunder, och risken för sedimentering minskar.

Genom successiv ökning av Q; under bibehållande av Q1 i denna typ av sílkonstruktion fås följande förändringar: Q1 lls Q; lls Qmf lls A flödeshast. omsättningstid 37 0 37 0 105 sekunder 37 18 55 50 % 70 sekunder 37 37 74 100 % 53 sekunder 37 74 111 200 % 35sekunder Ökningen av 02 påverkar inte kokprocessen, då endast flödet Q1 dras bort från 533 855 13 silpartiet, emedan Q1 endast är ett internt recirkulerat flöde i silkonstruktionen som håller liv i avdragsutrymmet.

Additivet kan i mängd motsvara 50-100% av Q2, där utföringsformen i figur 3 ger att additivet motsvarar 100% av Qg.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 532' 855 14 PATENTKRAV 1. Förfarande för att förhindra igensättning i en silkonstruktion för en kontinuerlig kokare, innefattande en avdragssil (SO-nr) anordnad i kokarens vägg i en första position i kokaren för avdrag av kokvätska från massapelaren inuti kokaren, ett avdragsutrymme (10a) utvändigt avdragssilen, en utloppsstuds (13a) ansluten till avdragsutrymmet för att dra av kokarvätska som dragits av från massapelaren i silkonstruktionen kokaren via och ansamlas i avdragsutrymmet och en evakueringsledning (22) ansluten till utloppsstudsen för befordran av kokarvätskan bort fràn avdragsutrymmet kännetecknat av att direkt till avdragsutrymmet tillsättes ett additiv som motverkar utfällningsprocesser i avdragsutrymmet under det att kokarvätskan och det tillsatta additivet dras bort från avdragsutrymmet. Förfarande enligt krav 1 kännetecknat av att additivet tillsättes till ett andra delflöde (G2) av totalflödet (Qror) som dras av från utloppsstudsen, vilket andra delflöde återföres direkt till avdragsutrymmet, och där det andra delflödet (C12) är mindre än eller lika med totalflödet (Qror). Förfarande enligt krav 2 kännetecknat av att ett första delflöde (C21) av totalflödet (Qror) som dras av fràn utloppsstudsen, leds bort från silkonstruktionen, varvid totalflödet (Qror) utgöres av summan av första delflödet (Q1) och det andra delflödet (Qg). Förfarande enligt patentkrav 2 kännetecknat av att aktivering av det andra delflödet (Qg) sker åtminstone vid regelbundna tillfällen under kokarens kontinuerliga drift då igensättning i avdragsutrymmet skall motverkas. Förfarande enligt patentkrav 2 kännetecknat av att totalflödet (Qror) dras från avdragsutrymmets ena ände, företrädesvis dess nedre del, och att additivet, företrädesvis tillsammans med det andra delflödet (QQ) av totalflödet, införes till avdragsutrymmets andra ände, företrädesvis dess 10 15 20 25 30 533 855 15 övre del. 6. Förfarande enligt patentkrav 2 kännetecknat av att tillsättningen av additivet, företrädesvis tillsammans med det andra delflödet (Qg), regleras i beroende av en parameter indikativ för flödet eller pH värdet av det första delflödet (Q1). 7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav kännetecknat av att additivet som tillsättes påverkar pH värdet i avdragsutrymmet så att detta höjs till minst pH10, företrädesvis minst pH 11. 8. Förfarande enligt krav 7 kännetecknat av att additivet i huvudsak utgöres av vitlut. 9. Förfarande enligt krav 7 kännetecknat av att additivet i huvudsak utgöres av svartlut erhållet från en andra position i kokaren. 10.Förfarande enligt krav 7 kännetecknat av att additivet i huvudsak utgöres av alkaliskt filtrat fràn ett efterföljande blekeri. 11.Förfarande enligt något av föregående patentkrav kännetecknat av att additivet som tillsättes är varmare än vätskan i avdragsutrymmet, och där additivet helt eller till delar utgöres av ånga. 12.Förfarande enligt något av patentkraven 1-6 kännetecknat av att additivet i huvudsak utgöres av kemikalie som förhindrar utfällning av kemiska beläggningar, företrädesvis en kemikalie som koldioxid som fäller ut kalciumkarbonat i lösningen och förhindrar utfållning av kalciumkarbonat på silens ytor.