SE531785C2 - Anläggning för återvinning av kol och kolväteföreningar genom pyrolys - Google Patents

Description

tfíißfi F85 2 bestående av en öppningsbar kammare som i stängt läge är avtätad mot den omgivande atmosfären. Kammaren är försedd med ett inlopp vid en ände respektive ett utlopp vid en andra ände så att inert eller icke aktiv gas av valbar temperatur kan cirkuleras genom det i kammaren upptagna materialet. Gasen bringas passera axiellt genom reaktorns kammare och rör sig i dess axelriktning nerifrån och upp. Laddning och tömning av reaktorn sker satsvis med hjälp av utbytbara hålförsedda eller perforerade korgar som lyfts upp och ned i reaktorn varvid gasen bringas passera genom nämnda korgar. Utloppet står i förbindelse med en Kondensor för utkondensering av bildad pyrolysgas till vätskefasiga produkter och har en krets för recirkulation av en del av pyrolysgasen till inloppet. Till utloppet är dels anordnat ett temperaturavkänntngsorgan för mätning av den utgående pyrolysgasens temperatur och därjämte också reglering av temperaturen hos den gas som leds in i reaktor via inloppet så att en på förhand bestämd temperatur upprätthålls i reaktorn, dels ett arrangemang innefattande givarorgan med hjälp av vilka pyrolysgasens olika beståndsdelar och relativa mängd kan mätas och analyseras varvid processen upprätthålls och körs så länge materialet i reaktorn fortsätter att avge pyrolysgas. Nämnda båda mätorgan utnyttjas pà ett àterkopplat sätt för reglering av såväl reaktorns driftsbetingelser som dess driftsparametrar. Även om ovan angivna kända anläggningars reaktorer visat sig vara väl fungerande så har de nackdelen att driftsbetingelserna inne i själva reaktorn inte kan styras på ett tillfredsställande sätt. Närmare bestämt saknar kända anläggningar möjlighet att inne i själva reaktorkammaren effektivt kunna styra och reglera gasens rörelseriktning, hastighet, flöde och temperatur under pyrolysförloppet. Utnyttjande av i reaktorn upptagna hålförsedda eller perforerade korgar för laddning och tömning av reaktorn påverkar också möjligheterna att styra och kontroliera processparametrarna i reaktorkammaren i negativ riktning.

Det har alltså sedan länge förelegat önskemål om att åstadkomma anläggningar av ovan angivet slag med förbättrade möjligheter att styra och kontrollera driftsbetingelser och parametrar i reaktorkammaren under pyrolysprocessen och ett första syfte med föreliggande uppfinning är således att åstadkomma en anläggning som möjliggör detta. Ett andra syfte med uppfinningen är att åstadkomma en anläggning som medger förbättrad genomströmning för den värmebärande gasen även i de fall insatsmaterialet är av förhållandevis liten storleksfraktion.

För tömning av den i botten av reaktorkammaren kvarvarande kolliknande återstoden efter genomförd pyrolys är kända reaktorer vanligen öppningsbara nedtill via en i reaktorkärlets nedre gavelparti anordnad lucka. I vissa fall saknas någon definierad lucka ' utan är reaktorn istället delbar i anslutningen mellan mantel och nedre gavelparti varvid återstoden är åtkomlig för avlägsnande eller tömning vid delad reaktor. Alternativt sker tömning på det sätt som beskrivits härovan nämligen med hjälp av perforerade eller 531 ?B5 3 hàlförsedda behållare som satsvis hanteras in och ut ur reaktorkammaren via den reaktorkårlets övre gavelparti anordnade luckan.

Det bör underförstàs att kravet på att reaktorkärlet skall kunna tömmas från sitt nedre gavelparti eller nedtill står i motsatsförhållande till möjligheterna att fritt utforma den i reaktorn ingående kammaren så att möjlighetema för styrning och kontroll av driftsbetingelserna kan optimeras. Möjligheten att utforma reaktorkammaren med en fast icke öppnlngsbar botten bidrar till att driftsbetingelserna kan optimeras utan att hänsyn måste tas till reaktorn måste medge tömning på konventionellt sätt, exempelvis genom en lucka i behållarens botten. Ett tredje syfte med uppfinningen är därför att tillhandahålla en anläggning som underlättar vid laddning och tömning av en reaktor av föreliggande slag med fast icke öppningsbar botten och vilken anläggning har sitt särskilda användningsområde vid pyrolysbehandling av insatsmaterial av relativt liten storleksfraktion.

Ytterligare särdrag och fördelar med uppfinningen framgår av underkraven.

I det följande kommer uppfinningen att beskrivas närmare under hänvisning till bifogade ritningar på vilka _f_i_g¿ visar ett längdsnitt genom en anläggning enligt uppfinningen, flg._g visar en perspektiwy i detalj av ett längst ned i en i anläggningen ingående reaktor beläget oljemottagningsutrymme, f_ig.__3_ visar en nedre del av reaktorn och schematiskt ett blockschema för kontroll och styrning av reaktorns inlopp och utlopp, fjg¿ visar ett tvärsnitt genom reaktorn taget längs linjen lV-lV i fig. 1, figj visar en detaljvy av ett inloppsrör för inledande av gas i reaktorkammaren i ett alternativt utförande och, fiLQ visar schematiskt ett arrangemang ingående i anläggningen för laddning respektive tömning av en reaktor enligt uppfinningen.

En i fig. 1 allmänt med 1 betecknad reaktor innefattar ett av rostfritt stål eller liknande högtemperaturbeständigt material tillverkat kärl 2 med en kammare 3 i vilken ett insatsmaterial 4 för pyrolysbehandling är avsett att mottas. Kammaren 3 avgränsas av en mantelyta 5 bildad av en runtomgàende cirkulärcylindrisk vägg som är koncentriskt förlagd till en vertikalt genom reaktorn sig sträckande centrumaxel 6, ett övre gavelparti 7 och ett nedre gavelparti 8 som vart och ett är i huvudsak vinkelräta mot centrumaxeln och parallella med varandra. Till reaktorn 1 är vidare anordnat allmänt med 9 och 10 betecknade inloppsorgan respektive utloppsorgan så att en inert eller icke aktiv gas kan ledas genom det i kammaren 3 upptagna insatsmaterialet 4. Nämnda insatsmaterial 4 skulle exempelvis skulle kunna utgöras av vilket för fackmannen som helst lämpligt känt finfördelat insatsmaterial för pyrolys, exempelvis fragmenterat gummimaterial av kasserade däck eller något plastmaterial. Som bäst framgår av fig. 1 och 3 uppvisar reaktorn 1 formen av en långsträckt vertikalt stående cirkulärcylinder vars höjd överstiger diametern. Reaktorns 1 kärl 2 är uppburet på ett antal benliknande stöd 11. 531 785 4 Det övre gavelpartiet 7 är utformat med ett dlametermässigt något mindre cirkulärcylindriskt förrum 12 vilket är koncentriskt förlagt till centrumaxeln 6 och står i förbindelse med reaktorns 1 kammare 3_ Nämnda förrum 12 har inte till uppgift att motta något insatsmaterial 4 utan bara medge eller underlätta tillträde till kammaren 3 via en i det övre gavelpartiet 7 arrangerad tillslutbar öppning allmänt betecknad med 13. Öppningen 13 innefattar ett automatisk öppningsbart luckorgan 14 som vid sin ena ände är ledbart förenad med gavelpartiet via gångjärn 15 och vid sin andra gavelände är försedd med ett låsorgan 16 med vilka luckorganet kan låsas i ett mot den omgivande atmosfären gastätande stängt läge mot det övre gavelpartiet 7. Som framgår av fig. 1 och 3 är såväl inloppsorganet 9 som utloppsorganet 10 anordnat i reaktorns 1 ena gavelände varvid i det här beskrivna utföringsexemplet är nämnda inlopp respektive utlopp anordnade i anslutning till reaktorns nedre gavelparti 8.

Med hänvisning till fig. 2 innefattar reaktom 1 i sitt nedre gavelparti 8 ett vätskeuppsamlande organ 17 vilket för mottagande och uppsamling av de oljebaserade produkter av vätskefas som avgår från insatsmaterialet 4 under pyrolysprocessen är beläget nedanför det i kammaren 3. Nämnda vätskeuppsamlande organ 17 innefattar ett längst ned i reaktorn 1 beläget oljemottagningsutrymme 18 avgränsat av en nedre tràgformad bottengavel 19 och ett ovanför denna beläget silorgan 20 som samtidigt bildar reaktorkärlets 2 botten. Silorganet 20 är bildad av ett cirkelrunt i rät vinkel mot centrumaxeln 6 förlagt skivformigt element försett med perforeringar 21 anordnade inom ett begränsat område i det sklvformiga elements mittparti. Silorganet 20 är vid sin perifera kant lösgörbart förbundet med bottengavelns 19 runtomgàende kant och hela det sålunda bildade aggregatet är fäst i insidan av mantelns 5 runtomgàende nedre kantparti. Silorganet 20 har givits en skålartad form med nedåt lutande väggar så att den olja som avgår från insatsmaterialet 4 under pyrolysprocessen leds ned mot silorganets 20 perforeringar 21 och passerande dessa vidare ned i oljemottagningsutrymmet 18. l oljemottagningsutrymmets 18 lägsta del finns ett utlopp 22 med en rörledning för utledande av olja från reaktorn 1 för vidare behandling och lagring i pyrolysanläggningen.

Med hänvisning till fig. 1 och 3 innefattar inloppsorganet 9 för inledande av inert gas in i reaktorkammaren 3 en serie av separata inloppsrör 3011-30: n som förlagda koncentriskt i varandra (den ena i den andra) övergår i ett gemensamt centralt cirkelrunt gasfördelningsrör 31 som löpande upp genom reaktorns 1 nedre gavelparti 8 sträcker sig axiellt in i kammaren 3, företrädesvis så att det koaxiellt sammanfaller med centrumaxeln 9. Som framgår av fig. 1 sträcker sig det centrala gasfördelningsröret 31 likt ett torn in i kammaren 3 passerande genom såväl bottengaveln 19 som silorganet 20 i vilka för ändamålet genomgängsöppningar 32 är arrangerade. Det genomlöpande centrala gasfördelningsröret 31 är inbördes gastätande förenat med bottengaveln 17 och silorganet 19. 531 1785 De olika i det centrala gasfördelningsröret 31 ingående inloppsrören 3011-30: n avslutas i på olika nivåer i vertikalled utefter centrumaxeln 6 i ett respektive i reaktorkammaren 3 beläget inloppsdon 3511-35: n. Som framgår av fig. 1 är inloppsdonen :1-35: n staplade på varandra och vart och ett uppvisande formen av en cirkulärcylindrisk huv. Varje sådant huvartat inloppsdon 3511-35: n är försett med en uppsättning radiellt ut mot kammaren 3 vända hål eller perforeringar 36 som arrangerade kontinuerligt utefter det respektive inloppsdonets 3511-35: n runtomgående periferi har en total eller en sammanlagd utloppsarea som normalt väsentligen överensstämmer med det till respektive inloppsdon anslutna inloppsrörets 3011-30: n tvärsnittsarea så att gas utan nämnvärt motstånd kan ledas i radiell riktning ut i reaktorkammaren 3 via ett respektive inloppsdon på det sätt som åskådliggörs med pilen 37 i fig. 1. Tack vare att gasen från inloppsdonen 35:1-35: n leds radiellt ut i kammaren 3 och därefter axiellt nedåt genom det ringformiga utrymme som avgränsas mellan det centrala gasfördelningsrörets 31 utsida och mantelns 5 insida, i vilket utrymme insatsmaterialet 4 är upptaget, så blir gasens väg genom insatsmaterialet relativt kort. Härigenom kan tidigare problem med stora tryckfall hos gas som leds axiellt genom kammaren, särskilt vid finkornigt insatsmaterial, undvikas.

Om fig. 1 studeras närmare bör det framgå att det centrala gasfördelningsrörets 31 centrala eller innersta inloppsrör 30:1 mynnar ut i det centrala gasfördelningsrörets 31 översta inloppsdon 3511 medan de i varandra upptagna inloppsrören 30: n mellan sig avgränsar ringformiga 3811-38: n vilka, betraktade från det innersta gasfördelningsröret 3011 och radiellt ut, mynnar ut i ett respektive inloppsdon 35: n bland de övriga efter hand nedåt följande inloppsdon i stapeln av sådana. Vart och ett av nämnda på varandra staplat inloppsdon 3511-35: n är lösgörbart förbundet med ett respektive första inloppsrör 30:1-30: n genom exempelvis en gängkoppling (ej visat). Härigenom kan gasflödet på de olika nivåerna i höjdled ut i kammaren 3 varieras genom val av perforeringarnas 36 totala utloppsarea hos det inloppsdon 3511-351 n som monteras pà ett respektive första inloppsrör 30:1-301 n. spaüer Med hänvisning till fig. 5 visas inloppsdonen 35:1-351 n i ett alternativt utförande som ytterligare kan förbättra gasflödet ut i reaktorkammaren 3. Denna något modifierade typ av inloppsdon 3511-35: n är pà utsidan försedd med ett antal godsuppbärande radiellt utsträckta vingliknande organ 39 som är lösgörbart monterade och betraktade i sin längdriktning, närmast uppvisande formen av ett sadelformat tak. Nämnda vingorgan 39 sträcker sig radiellt ut i kammaren 3 och verkar genom sin sadeltaksliknande form både uppbärande av insatsmaterialet 4, förhindrande detsamma från att sammanpackas i kammarens 3 botten samt befrämjande för gasens passage genom insatsmaterialet.

Med hänvisning till fig. 3 innefattar inloppsorganet 9 en till respektive inloppsrör :1-30: n anordnad styr- och reglerkrets 4011-40: n som ytterligare förbättrar möjligheterna 531 1935 6 att kontrollera och styra processparametrarna hos den inerta gas som leds in i kammaren 3.

Med hjälp av reglerkretsen 402140: n kan gastyp, gasflödet, och temperatur hos den gas som på olika nivåer leds in i kammaren 3 via respektive inloppsrör 3021-30: n och respektive utloppsdon 3511-35: n styras och regleras separat eller oberoende av varandra. För detta ändamål innefattar varje reglerkrets 40:1-40: n ett ventilorgan 41 för reglering av gasflödet, ett värmegivande organ 42 i form av en värmeväxlare för uppvärmning av gasen. l inloppsorganet 9 ingår också ett växlingsorgan 44 som gör det möjligt att växla in olika typer av gas eller medium till kammaren 3. I denna del kan exempelvis från reaktorn avgående icke utkondenserad pyrolysgas växlas in så att den återförs in i reaktorn 1 för recirkulation samt är det också möjligt att blanda kall pyrolysgas med inert upphettad gas för erhållande av gas med bestämt temperatur för vart och ett av de respektive inloppsrören 3021-30: n.

Alternativt kan medelst våxlingsorganet 44 andra typer av inerta gaser exempelvis kvävgas Ng ledas in l kammaren 3 samt något annat medium inledas i kammaren 3 som exempelvis ånga för hastig avkylning av den rest av företrädesvis kol som återstår i kammaren efter genomförd pyrolysbehandling.

Styrning och kontroll av processparametrarna hos den gas eller det medium som leds in i kammaren 3 sker återkopplat så att de resultat som erhålls genom mätning och kontroll av den gas som leds i kammaren 3 via de respektive inloppsrören 301-30: n används för styrning och reglering av den till varje intoppsrör hörande reglerkretsen 4011-40: n. För åstadkommande av nämnda återkoppling innefattar styr- och reglerkretsen 4011-40: n en till varje enskilt inloppsrör 3011-30: n anordnad mät- och kontrollkrets med vilken valda prooessparametrar hos den gas som via ett respektive inloppsrör 3011-30: n leds in i kammaren 3 kan kontrolleras. Varje sådan mät- och kontrollkrets innefattar ett temperaturavkännande organ 45, ett tryckavkännande organ 46 och ett flödesavkännande organ 47. Genom de förbättrade möjligheterna att styra processparametrarna hos den gas som leds ut i kammaren 3 via de respektive utloppsdonen är det exempelvis möjligt att låta gas med högre temperatur passera ut via det övre utloppsdonet 3521 och gas med lägre temperatur att passera ut via det nedre utloppsdonet 35: n varvid erhålls fördelen att den olja som avgår från insatsmaterialets övre skikt avger en del av sitt värmeinnehåll till insatsmaterialtes underliggande skikt när den rinner nedåt i reaktorkammaren 3. Härigenom ökar pyrolysprocessens oljeutbyte bland annat genom att förgasning av redan utvunnen olja undviks samtidigt som energiförbrukningen reduceras. Vidare erhålls härigenom en högre kvalitet hos det kol som återstår som restprodukten i reaktorn eftersom riskerna för kontaminering av redan förkolnad olja i de lägre skikten reduceras.

Med särskild hänvisning till fig. 4 innefattar utloppsorganet 10 en serie av utloppsdon 50:1-50: n vilka för utledande av gas från reaktorkammaren 3 är anslutna till den nedre änden av mantelns 5 utsida via ett till varje utloppsdon hörande utloppsrör 51. Som 531 YBE 7 framgår av fig. 4 är utloppsrören 51 jämnt fördelade på lika inbördes avstånd utefter omkretsen eller periferin av nämnda mantel och tillåtande gas som passerat axiellt ned , genom insatsmaterialet 4 att omrädesvis eller sektorsvis utledas från mantelns 5 utsida eller periferi.

Som bäst framgår av fig. 3 och 4 är utloppsrören 51 belägna i ett horisontalplan och sträckande sig radiellt likt ekrar mellan utsidan av reaktorns 1 mantel 5 och ett par uppsamlingsrör 52 som löpande på ömse sida om manteln samlar upp gaser från utloppsrören 51 och bortför dessa via ett centralt utloppsrör 52. Processparametrarna hos den gas eller det medium som leds ut från kammaren 3 via nämnda respektive utloppsrör 51 mäts kontinuerligt genom en till varje utloppsdon anordnad allmänt med 6021-60: n betecknad styr- och reglerkrets. Med hänvisning till delförstoringen i fig. 4 innefattar varje styr- och reglerkrets 60:1-60: n ett ventilorgan 61 för strypning eller stängning av flödet genom ett enskilt utloppsrör 51, ett temperaturavkännande organ 62, ett tryckavkännande organ 63, ett flödesavkännande organ 64, samt ett organ 65 för bestämmande av gasens kemiska sammansättning exempelvis i form av gaskromatograf.

Som inledningsvis nämnts ställer pyrolysbehandlig av insatsmaterial eller gods med relativt liten storleksfraktion särskilt stora krav på reaktorns 1 gasgenomströmning.

Med hänvisning till fig. 1 innefattar utloppsorganet 10 för detta ändamål ett organ som allmänt betecknad med 70 är verksamt som gasöverförande barriär mellan det i kammaren 3 upptagna insatsmaterialet 4 och utloppsorganet 10. Det vill säga ett barriärorgan 70 som kvarhällande och uppbärande insatsmaterialet 4 i kammaren 3 tillåter gas att efter passage genom insatsmaterialet 4 fritt strömma från kammaren 3 till utloppsorganet 10. Som bäst framgår av delförstoringen i fig. 1 innefattar barriärorganet 70 en konformad delningsvägg 71 uppvisande en in mot Kammarens centrumaxel 6 vänd insida 72 som bildar del av den yta kammaren 3 mot vilken insatsmaterialet 4 vilar samt en från centrumaxeln 6 vänd utsida 73 vilken, tillsammans med mantelns 5 insida och del av det skivformiga element som bildar del av silorganet 20, avgränsar ett ringformat runtomgående utrymme 74 som är koncentriskt i förhållande till centrumaxeln samt lokaliserat till den perifera yttre delen av kärlets 2 nedre gavelparti 8.

Som visas i fig. 4 är detta perifera ringformade utrymme 74 i sin tur medelst tvärväggar 75 uppdelat i ett antal diskreta från varandra skilda sektorutrymmen 8011-80: n.

Tvärväggarna 75 är orienterade radiellt mot centrumaxeln 6 och anordnade på lika inbördes avstånd utefter det ringformade utrymmets 74 omkrets. Den konformade delningsväggen 71 är med sin övre bredare ände genom svetsning gastâtande förbunden vid sina kontaktpunkter med mantels 5 insida och med sin nedre smalare ände förbunden med ovansidan av det skivformiga element som bildar del av bottensilen 20. oss- 531 785 8 Som bäst framgår av den med punktstreckad linje inringade delförstoringen i fig. 1 är den konformade delningsväggen 71 försedd med perforeringar 81 genom viika gas kan transporteras från reaktorkammaren 3 till respektive sektorutrymme 80:1-80: n och passerande nämnda respektive sektorutrymme vidare ut från reaktorn via ett tili nämnda respektive sektorutrymme anslutet andra utloppsrör 51. För att hindra insatsmaterialet 4 från att sammanpackas framför och blockera nämnda perforeringar 81 mot gaspassage är den konformade delningsväggens 71 insida 72 försedd med partikelblockerande organ 82. Dessa partikelblockerande organ 82 innefattar områdesvis över delningsväggens 71 insida 72 anordnade utsprång 83 vilka i fiskfjällsformation utan att överlappa varandra sträcker i vinkel nedåt och ut över perforeringarna 81. Vid den här beskrivna utföringsformen är uppvisar den konformade delningsväggens 71 insida 72 ett antal runtomgående i höjdled efter varandra förlagda sektioner av omväxlande partier med perforeringar 85 och partier 85' utan perforeringar varvid utsprången 83, utgående från partierna 85' utan perforeringar, sträcker sig taklikt nedåt över ett nedan beläget parti 85 med perforeringar.

Med hänvisning till fig. 6 visas och beskrivs närmare en allmänt med 90 betecknad anordning avsedd att användas för laddning av en reaktor av det slag som beskrivits härovan och en allmänt med 110 betecknad anordning avsedd att användas för tömning av reaktorn.

Laddningsanordningen 90 innefattar en ovanför reaktorn 1 belägen lagringsenhet eller silo 91 anordnad för lagring av insatsmaterial för pyrolys såsom gummimaterial ingående i exempelvis kasserade däck eller olika typer av plastmaterial som fragmenterats till så liten fraktionsstorlek att bränslet är rinnbart genom ett rörformat organ.

Lagringsenheten 90 är uppburen på en mobil enhet 92 som är körbar i ett horisontalplan och innefattande en vagn 93 som i sin tur via hjul 94 är spárbundet styrt uppburen på en räls 95 varvid en ej närmare visad elektrisk drivanordning används för drivning av vagnen på rälsen.

Genom att lagrlngsenheten 90 kan förflyttas i horisontalplanet så bör det underförstås anordningen kan förflyttas längs ett flertal identiska efter varandra i en rad belägna reaktorer 1:1-1: n av föreliggande typ och användas för laddning av var och en av dessa.

Laddningsanordningen 90 innefattar en med utloppsmynning försedd ränna, s.k. godsslas 96, vilken med sin övre del ansluter trattforrnigt till silon 91 och med vilken insatsmaterialet kontrollerat kan tappas ned i reaktorns 1 kammare 3 via godsslasens utloppsände. Fyllning av silon 91 med fragmenterat insatsmaterial kan ske på vilket som helst lämpligt sätt exempelvis genom att insatsmaterialet helt enkelt tippas ned i silon medelst lämpligt transportanordning. Vid det här visade utföringsexemplet utgörs transportanordningen av en lastbil försedd med tippflak varvid lasten tippas ned i silon från en ramp 97 belägen i nivå med silons övre kant. Avstängning är siloutloppet sker medeist en avstängningslucka 98. För effektiv fyllning av reaktorns 1 kammare med insatsmaterial 4 är godsslasens 96 utloppsände försedd med en avstängningslucka 100 läge bestäms av ett kolv- 351 'ätt 'ras 9 cylindermanöverorgan 101. Kammarens 3 fyllnadsgrad kan exempelvis bestämmas visueilt, med sensorer eller genom varierande av luckans 100 öppentid varvid godset, vid öppet luckorgan 13, rinner ned och fyller ut det ringforrnade utrymmet mellan det centrala cirkelrunda gasfördelningsröret 31 och mantelns 5 insida såsom framgår av den i genomskärning visade reaktorkammaren. Godsslasen 96 är svängbar omkring en axel 100 och vars läge i höjd eller vertikalled bestäms av ett kolv-cylinderrnanöverorgan 103. Från det i fig. 6 visade tömningsläget för godsslasen 96 kan denna svängas medurs till ett nära horisontellt viloläge (ej visat), i vilket läge godsslasen ej utgör hinder vid förflyttning utefter rälsen ovan en eller ett flertal reaktorer medelst den mobila enheten 92 och är likaledes ur vägen vid öppning och stängning av reaktorns 1 luckorgan 14.

Som framgår av fig. 7 innefattar tömningsanordningen 110 en ledbart rörlig robotarm 111 som är uppburen hängande under en mobil enhet 112 vilken i sin tur är körbar i ett horisontalplan. Nämnda mobila enhet 112 innefattar en vagn 113 som via hjul 114 är spårbundet styrt uppburen på rälsen 95 varvid en ej närmare visad elektrisk drivanordning används för drivning av vagnen på rälsen. Rälsen 95 är gemensam för både laddnings- och tömningsanordningen 90, 110. Genom att den mobila enheten 112 kan förflyttas i horisontalplanet bör det underförstàs tömningsanordningen 110 kan röra sig utefter de i en rad efter varandra belägna reaktorerna 1:1-1: n av föreliggande typ och användas för tömning av var och en av dessa oberoende av varandra.

Robotarmen 111 bildar del av en industrirobot innefattande en manipulator med styrsystem (ej visat). Manipulatorn innefattar fot 117, underarm 118, överarm 119 och handled 120. Styrsystemet skapar rörelsesignaler som skickas till manipulatorns drivdon och kommunicerar också med annan utrustning. Manipulatorn är på gängse sätt så utformat så att den bildar industrirobotens röliga arm vilken åtminstone har sex frihetsgrader.

Robotarmens 111 fria yttersta armdelen uppbär en suganordning 122 som för uppsugning av den rest eller återstod av bland annat kol och exempelvis metalliska material som finns kvar i kammaren 3 efter genomförd pyrolys innefattar ett styvt rör 123 av företrädesvis rostfritt stål som upptill övergår i en flexibel eller böjlig slang 124 som i sin tur står i förbindelse med en i figuren ej visad undertryckskälla och uppsamlingsanordning för den kolartade återstoden.

Efter genomför pyrolys sugs återstoden i kammaren 3 upp genom att det styva rörets 123 ände förflyttas nere i kammaren medelst den ledbart rörliga robotarmen 111 och följande ett på förhand bestämd styrprogram.

Enligt en vidareutvecklig av uppfinningen skulle tömningsanordningen 110 kunna i innefatta en videokamera så arrangerad i reaktorkammaren 3 att driftspersonalen skulle kunna följa tömningsarbetet via en till kameran ansluten monitor Lämpligen skulle videokameran vara upphängd i kammare 3, alternativt vara fäst och uppburen på någonav den ledbart rörliga robotarmens 111 armdelar. 531 785 Föreliggande uppfinning är inte begränsad till det ovan beskrivna och det på ritningarna visade utan kan ändras och modifieras på en rad olika sätt inom ramen för den i efterföljande patentkrav angivna uppfinningstanken.

Claims (29)

10 15 20 25 30 35 531 735 11 PÅTENTKRAV

1. Anläggning för återvinning av kol och kolväteföreningar från organiskt insatsmaterial genom pyrolys, innefattande; - en reaktor (1) uppvisande ett kärl (2) vilket utformat som en kammare (3) utåt avgränsas av en mantelyta (5) samt ett övre respektive nedre gavelparti (7, 8) i vilken kammare insatsmaterial (4) i fragmenterad form är avsett att upptas, - inloppsorgan (9) som för ledande av upphettad inert gas in i kammaren för passage genom insatsmaterialet innefattar ett flertal omràdesvis i kammaren anordnade inloppsdon (35:1-35: n) - utloppsorgan (10) som för ledande av gas som passerat genom det i kammaren upptagna insatsmaterialet ut ur kammaren innefattar ett flertal områdesvis i kammaren anordnade utloppsdon (501-50: n), - k ä n n e t e c k n a d av att inloppsorganets (9) inloppsdon (351-35: n) är anordnade pà inbördes olika nivåer i höjdled i kammaren (3) ovan reaktorkärlets (2) botten (20) på vilken insatsmaterialet vilar och att inloppsdonen står i gasöverförande förbindelse med en gasavgivande källa via ett separat till varje inioppsdon hörande inloppsrör (30:1- 30:n) så att inloppsdonen kan inleda gaser till kammaren oberoende av varandra, att utloppsorganet (10) innefattar ett flertal omrädesvis i kammaren anordnade utloppsdon (50:1-50: n) vilka för ledande av genererad pyrolysgas ut ur kammaren står i gasöverförande förbindelse med ett separat till varje utloppsdon hörande utloppsrör (51) så att utloppsdonen kan utleda gaser från kammaren oberoende av varandra,

2. Anläggning enligt kravet 1, varvid inloppsdonen (35:1-35: n) är belägna ovanför utloppsdonen (5011-50: n).

3. Anläggning enligt något av kraven 1-2, varvid inloppsdonen (35:1-35: n) är arrangerade i en vertikal stapel på varandra (den ena på den andra) vilken stapel sträcker sig axiellt i kammaren (3), företrädesvis koaxiellt sammanfallande med en genom kammaren sig sträckande centrumaxel (6), i vilket gasen leds radiellt in i kammaren och att utloppsdonens (50:1-50: n) utloppsrör (51) är anslutna till mantelns (5) utsida i vilket gasen leds radiellt ut ur kammaren.

4. Anläggning enligt kravet 2-3, varvid varje inloppsdon (35:1-35: n) uppvisar formen av en cirkulärcylindrisk huv med häl eller perforeringar (36) arrangerade utefter sin runtomgående periferi i vilket gas leds radiellt fràn huven i ett horisontalplan i alla riktningar och att utloppsdonens (501-50: n) utloppsrör (51) är jämnt fördelade på lika inbördes 10 15 20 25 30 35 531 785 12 avstånd utefter omkretsen eller periferin av manteln (5) i vilket gas som passerat genom insatsmaterialet (4) avgår sektorsvis från kammaren i olika riktningar.

5. Anläggning enligt kravet 4, varvid de huvformade inloppsdonen (35:1~35: n) är staplade på varandra så att de tillsammans bildar formen av cirkelrunt gasfördelningsrör (31) vilket löpande genom det nedre gavelpartiet (8) sträcker sig axiellt in i kammaren (3).

6. Anläggning enligt kravet 5, varvid det cirkelrunda gasfördelningsröret (31) innefattar en serie av in i kammaren sig sträckande inloppsrör (3011-30: n) som är förlagda koncentriskt i varandra (det ena i det andra) så att ringformiga spalter (3821-38: n) för gastransport avgränsas mellan de i varandra förlagda inloppsrören.

7. Anläggning enligt kravet 6, varvid det centrala samlingsrörets (31) centrala eiler innersta inloppsrör (30:1) mynnar ut i stapelns översta inloppsdon (35:1) medan övriga i varandra upptagna inloppsrör (3012-30: n) mynnar ut i ett respektive inloppsdon (3512-35: n) bland övriga efter hand nedåt följande inloppsdon i stapeln av sådana.

8. Anläggning enligt kravet 4, innefattande inloppsdon (3521-35: n) som på utsidan eller på sin periferi är försedda med radiellt utsträckta vingliknande organ (39)

9. _ Anläggning enligt något av kraven 1-8, innefattande ett organ (70) verksamt som gasöverförande barriär mellan det i kammaren (3) upptagna insatsmaterialet (4) och utloppsorganet (10) och vilket organ är utrustat med partikelblockerande organ (82) så utformat att i insatsmaterialet ingående partiklar filtreras bort från gasen medan gasen tillåts passera fritt genom barriären.

10. Anläggning enligt kravet 9, varvid det gasöverförande barriärorganet (70) innefattar en med perforeringar (81) försedd detningsvägg (71) uppvisande en in mot kammarens centrumaxel (6) vänd insida (72) som bildar del av den i botten av kammaren (3) belägna yta mot vilken insatsmaterialet (4) vilar samt en från centrumaxeln vänd utsida (73) mot vilken utloppsdonens (5021-50: n) utloppsrör (51) mynnar.

11. Anläggning enligt något av kraven 9-10, varvid det partikelblockerande organet (82) innefattar utsprång (83) vilka i fiskfiällsformation är anordnade över delningsväggens (71) insida (72) och sträckande sig i vinkel nedåt ut över delningsväggens perforeringar (81). 10 15 20 25 30 35 531 785 13

12. Anläggning enligt något av kraven 9-11, varvid delningsväggen (71) uppvisar ett antal runtomgående i höjdled efter varandra förlagda sektioner av omväxlande partier med perforeringar (85) och partier (85') utan perforeringar varvid utsprången (83), utgående fràn partier utan perforeringar, sträcker sig taklikt nedåtvinklade över ett nedan beläget parti med perforeringar.

13. Anläggning enligt något av kraven 142, innefattande ett vätskeuppsamlande organ (17) vilket för mottagande och uppsamling av de oljebaserade produkter av vätskefas som avgår från insatsmaterialet (4) under pyrolysprocessen är beläget nedanför det i kammaren (3) upptagna insatsmaterialet 4.

14. Anläggning enligt kravet 13, varvid det vätskeuppsamlande organet (17) innefattar ett längst ned i reaktorkärlet (2) beläget oljemottagningsutrymme (18) avgränsat av en tràgformad bottengavel (19) och ett ovanför nämnda bottengavel beläget silorgan (20) bildad av ett cirkelrunt i rät vinkel mot centrumaxeln (6) förlagt skivformigt element vilket silorgan samtidigt bildar reaktorkammarens (3) botten och är försett med perforeringar (21) tillåtande från insatsmaterialet avgående oljor att rinna ned i oljemottagningsutrymmet.

15. Anläggning enligt kravet 14, varvid silorganet (20) har givits en skålartad form med nedåt lutande väggar så att den olja som under pyrolysprocessen avgår från insatsmaterialet (4) leds ned mot silorganets perforeringar (21).

16. Anläggning enligt något av kraven 1-15, varvid de till utloppsdonen (50:1-50: n) hörande utloppsrören (51) sträcker sig radiellt likt ekrar mellan utsidan av manteln (5) och ett par uppsamlingsrör (52) som löpande på ömse sidor om manteln samlar upp gaser från utloppsrören och bortför dessa via ett centralt utloppsrör (62).

17. Anläggning enligt något av kraven 1-16, innefattande en första styr- och kontrollkrets (4021-40: n) med vilken processparametrarna för den gas som leds in i kammaren via respektive inloppsdon (35:1-35: n) kan styras och kontrolleras,

18. Anläggning enligt kravet 16, varvid en första styr- och kontrollkrets (4011-40: n) är anordnad till vart och ett av nämnda inloppsdon (3511-35: n).

19. Anläggning enligt kravet 18, varvid varje första styr- och kontrollkrets (4011-40: n) innefattar ett ventilorgan (41) för reglering av gasflödet och ett värmegivande organ (42, 44) för upphettning av gasen. 10 15 20 25 30 35 531 785 14

20. Anläggning enligt något av kraven 18-19, varvid varje första styr- och kontrollkrets (4011-40: n) innefattar ett växlingsorgan (44) för inväxling av olika typer av medier till kammaren (3), exempelvis recirkulerad icke utkondenserad pyrolysgas, annan typ av inert gas exempelvis kvävgas NZ, alternativt ett medium för hastig avkylning av reaktorkammaren som exempelvis ånga.

21. Anläggning enligt något av kraven 17-20, varvid den första styr- och kontrollkretsen (4011-40: n) innefattar en mätkrets bestående av ett temperaturavkännande organ (45), ett tryckavkännande organ (46), ett flödesavkännande organ (47).

22. Anläggning enligt något av de föregående kraven 17-21, innefattande en andra styr- och kontrollkrets (6011-60: n) med vilken processparametrarna för den gas som leds ut ur kammaren (3) via respektive utloppsdon (5011-50: n) kan styras och kontrolleras.

23. Anläggning enligt kravet 22, varvid den andra styr- och kontrollkretsen (6021-60: n) anordnad till vart och ett av nämnda utloppsdon (5011-50: n).

24. Anläggning enligt något av kraven 22-23, innefattande ett ventilorgan (61) för reglering av gasflödet ut från kammaren (3).

25. Anläggning enligt något av kraven 22-24, innefattande en mätkrets bestående av ett temperaturavkännande organ (62), ett tryckavkännande organ (63) och ett flödesavkännande organ (64) och ett organ för analyserande av gasens kemiska sammansättning (65).

26. Anläggning enligt något av de föregående kraven 1 - 25, innefattande ett till reaktorn (1) anordnat luckorgan (13) vilket i stängt läge tillsluter en öppning (12) hos reaktorkärlet (2), en laddnlngsanordning (90) med vilken fragmenterat insatsmaterial matas in i reaktorkammaren (3) genom att tömmas ned i reaktorkammaren (3) och en tömningsanordning (110) med vilken färdigbehandlat avlägsnas ut ur reaktorkammaren genom att materialet sugs upp ur kammaren medelst ett i en tömningsanordning (110) ingående rörformat organ (123) varvid såväl laddnings- som tömningsanordningen är belägna ovanför reaktorn. material

27. Anläggning enligt kravet 26, innefattande en ovanför reaktorn (1) belägen lagringsenhet eller silo (91) för förvaring av insatsmaterialet (3), en med utloppsmynning 10 15 *'31 755 15 försedd ränna, s.k. godsslas (96), vilken med sin övre del ansluter trattformigt till silon (91) och med vilken insatsmaterialet kontrollerat kan tappas ned i reaktorns (1) kammare (3) via godsslasens utloppsände varvid en robot med en rörlig arm (111) används för manövrering av det rörformade organet (123) vid sugning av färdigbehandlat material upp ur reaktorkammaren.

28. Anläggning enligt något av kravet 27, varvid lagringsenheten (91) är uppburen på en mobil enhet (92) som är körbar i ett horisontalplan ovanför reaktorn (1) och att likaledes roboten är uppburen av en mobil enhet (112) som är körbar i ett horisontalplan ovanför reaktorn.

29. Anläggning enligt något av kraven 28, varvid ett flertal reaktorer (1:1-1:n) är anordnade på en rad efter varandra och att den körbara lagringsenheten (91) är anordnad ovanför dessa för påfyllning av reaktorerna med insatsmaterial (3).