SE529287C2 - Sätt att initiera externa explosivämnesladdningar och explosivämnesladdade verkansdelar därför - Google Patents

Description

25 30 35 '529 287 2 1047 SE nämligen då med att en egen, missilbekämpande andra missil klarar av att komma i närheten av den, eller de, första fientliga inkommande missilen eller missilerna, för att den egna andra missilen skall kunna eliminera den inkommande första missilen/missilerna med splitterkroppar, som bildas eller frigörs och med hög hastighet riktas mot den inkommande första missilen vid detonationen av en i den egna, andra missilen ingående explosivärnnesladdad, med ett splitterbildande skal försedd, verkansdel.

Nackdelen med detta förfarande har tidigare varit att det har krävts stora splitter, som med en hög hastighet träffar den inkommande missilens explosivämnesladdning, för att denna med säkerhet skulle initieras till detonation. Därav följde behovet av att förse den egna missilbekämpande andra missilen med en stor verkansdel innefattande ett tjockt splitterbildande ytterskal och en kraftig, splitterskalet fragmenterande explosivänmesladdning, vilket automatiskt innebar att hela vapensystemet blev stort och dyrt. Ett exempel på ett dylikt amerikanskt vapensystem är den s.k. Patriot-roboten.

UPPFINNINGENS SYFTE OCH DESS SÄRDRAG Huvudändamål med föreliggande uppñnning är att åstadkomma ett förbättrat sätt att initiera en första extern explosivänmesladdning, en förbättrad explosivämnesfylld verkansdel för genomförande av nämnda sätt, samt en, för genomförandet av nämnda. sätt anpassad splitterkropp, vilket initieringssätt, verkansdel och splitterkropp väsentligen reducerar, helst eliminerar, ovan nämnda problem, varvid initieringssätte1:, verkansdelens och splitterkroppens gynnsamma effekter kan utnyttjas på ett bättre sätt än tidigare.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt att göra det möjligt att markant minska storleken på de i dylika för missilbekämpning avsedda missilerna ingående verkansdelama, utan att man för den skull minskar verkansdelan1as förmåga att med därur bildat splitter initiera explosivämnesladdningarna i sådana inkommande missiler, mot vilka de för missilbekämpning avsedda missilerna kan komma att skjutas upp.

Nämnda ändamål, samt andra här ej uppräknade syften, tillgodoses på ett tillfredställande sätt via, vad som anges i de föreliggande självständiga patentkraven.

Utföringsfomier av uppfinningen anges i de osjälvständiga patentkraven. 10 15 20 25 30 35 529 287 3 1047 SE Således, enligt föreliggande uppfinning, har man åstadkommit ett förbättrat sätt att initiera minst en första extern explosivämnesladdning medelst en kinetisk impuls, vilket sätt kännetecknas av att de ur verkansdelens ytterskal, vid den i verkansdelen ingående explosivämnesladdningens detonation, frigjorda splitterkropparna tvångsmässigt givits en förrn med en stor bredsida i förhållande till den egna massan samt att dessa splitterkroppar accelereras plant mot den nämnda första explosivämnesladdningen så att dessa splitterkroppar kommer att träffa nänmda första explosivämnesladdníng med den egna bredsidan först och därvid tillföra en tillräcklig hög kinetisk impuls till den första explosivämnesladdningen över en tillräcklig yta för att initiera explosivämnesladdningen ifråga till detonation.

Enligt ytterligare aspekter för sättet enligt uppfinningen gäller: att uppdelningenav verkansdelens splitterskal i splitterkroppar med en stor bredsida i förhållande till den egna massan säkerställs genom att splitterskalet ges olika hållfasthet i sina olika delar antingen medelst brottanvisningar i eller medelst förstärkande mothåll mot de delar av splitterskalet längs vilka en uppdelning av detsamma ger de ur splitterskalet frigjorda splitterkropparna den önskade formen. att nämnda plana acceleration av splitterkroppar med en viss utsträckning i det vid sin detonation splitterkroppama accelererande explosivämnets detonationsriktning, åstadkommes genom en så anpassad bromsning av splitterkroppamas acceleration längs den av splitterkroppamas kanter (a) som först kommer att träffas av en detonationsvåg från det detonerande explosivämnet att detonationsvågen hinner nå splitterkroppens andra kant (b) som inte bromsas på samma sätt varigenom splitterkroppen kommer att accelereras plant bort från den detonerande explosivämnesladdningen. att nämnda plana acceleration av splitterkroppar med en viss utsträckning i det vid detonation splitterkropparna accelererande explosivämnets detonationsriktning, åstadkommes genom att splitterkropparna i förväg genom avfasning givits en mindre tjocklek (tg) längs den kant som sist träffas av detonationsvågen från det detonerande explosivämnet.

Vidare, för genomförandet av sätten enligt uppfinningen kännetecknas den, i därvid utnyttjat splitterskal (7) ingående, anpassade splitterkroppen (5) av: 10 15 20 25 30 35 n 529 287 4 1047 SE att splitterkroppen har en bredsida vars utsträckning i sidled väsentligt överstiger splitterkroppens tjocklek och att nämnda bredsida, företrädesvis, har formen av en mer eller mindre plan cirkulär, ellipsformad, rektangulär eller månghömig yta, alternativt att splitterkroppen har formen av en förhållandevis plan eller tillplattad ellipsoid, rundad eller flerhörnig skiva, platta, eller disk.

Vidare, enligt uppfinningen kännetecknas den explosivärnnesladdade verkansdelen av: att nämnda splitterkroppar på förhand tillförsäkrats en utfomming med varsin stor, i splitterkropparnas accelerationsriktníng vänd, bredsida.

Enligt ytterligare aspekter för den explosivärrmesladdade verkansdelen gäller enligt uppfinningen att: att de i dess ursprungliga vid explosivämnets detonation splitterbildande skal ingående splitterkroppama har formen av flerhömiga, rundade eller ovala plattor, skivor eller ellipsoider. att dess, vid explosivärnnets detonation, splitterbildande skal, är framställt på pulvermetallurgisk väg innefattande i en genom sintring av ett metalliskt pulvermaterial framställd matris infogade splitterkroppar med varsin stor bredsida relativt respektive splitterkropps egen massa och med en högre egen hållfasthet än matrisen. att det splitterbildande skalets på pulvermetallurgisk väg framställda matris, i vilken splitterkropparna finns infogade, är utformad så att den täcker den del (a) av resp. splitterkropp, som först kommer att nås av detonationsvågen från verkansdelens detonerande explosivämnesladdning med en tillräcklig mängd sintrat pulvennaterial för att denna första dels (a) acceleration bort från detonationspunkten fördröjs en tillräcklig tidrymd för att den (a) skall accelereras bort från detonationen parallellt med den del (b) av samma splitterkropp som sist nås av samma detonationsvåg och som inte bromsas på motsvarande sätt, dvs. är obromsad i förhållande till den första delen (a). att den del (b) av samma splitterkropp som sist nås av samma detonationsvåg är täckt med en mindre mängd sintrat pulvermaterial än den del (a) av resp. splitterkropp som först kommer att nås av detonationsvågen från verkansdelens detonerande explosivämnesladdning. 10 15 20 25 30 35 529 2875 1047 SE att den vidare innefattar utanpå splitterskalet anordnade mothåll med en sådan tjocklek (tu, t13) och utsträckning att de i explosivämnesladdningens splitterbildande skal ingående splitterkroppamas acceleration bort från detonationen bromsas längs de kanter (a) som först berörs av den vid explosivänmets detonation bildade detonationsvågen under en tillräcklig tidsrymd för att splitterkroppama skall accelereras plant bort från detonationen. att de enskilda splitterkropparna är utformade såsom längs den av detonationsvågen sist träffade kanten (b) avfasade brickor så att de i explosivärrmesladdningens splitterbildande skal ingående splitterkroppamas acceleration bort från detonationen är bromsad, i förhållande till den avfasade kantens (b) acceleration, längs de kanter (a) som först berörs av den vid explosivämnets detonation bildade detonationsvågen under en tillräcklig tidsrymd för att splitterkroppama skall accelereras plant bort från detonationen. att det explosivärnnet omgivande vid explosivämnets detonation splitterbildande skalet på sin mot explosivämnet vända insida försetts med minst en stötvågfälla i förrn av minst en stötvågspåverkande materialbeläggning i avsikt att garantera en på förhand bestämd uppdelning av splitterskalet i splitterkroppar av önskad storlek och form. att den innefattar en tändare för initiering av den däri ingående explosivämnesladdningen varvid denna tändare som är anordnad i explosivärnnesladdningens ena ände kombinerats med en vågforrnare. att den innefattar multiinitieringständare med ett flertal längs explosivämnesladdningen ytteryta anordnade initieringsställen för momentan initiering av explosivämnesladdningen.

FÖRDELAR OCH EFFEKTER MED UPPFINNINGEN: Grundtanken bakom föreliggande uppfinning är sålunda att utforma de i den egna verkansdelen ingående komponenterna så att de av den egna verkansdelens splitterskral formade splitterkroppama får en jämfört med den egna massan stor yta vänd i riktning mot inkommande fientlig missil, granat, bomb, farkost etc. och en i motsvarande grad liten tjocklek i samma riktning, vilket innebär att den sida av splitterkroppama, nedan benämnd bredsidan, som riktas mot och träffar den inkommande ñentliga missilen etc., innefattande den ovan och nedan benärnnda första externa explosivämnesladdningen, 10 15 20 25 30 35 s29 287 6 1047 SE skall uppvisa formen av skivor, plattor, diskar, ellipsoider eller motsvarande. I uppfinningen ingår vidare att säkerställa att dessa skiv-, platt-, ellipsoid- eller på annat motsvarande sätt utformade splitter skall träffa det avsedda målet vid en tillräckligt hög hastighet med sin egna bredsida först och därvid överför en tillräcklig kinetisk impuls till den fientliga första inkommande missilens explosivämnesladdning över en tillräcklig yta för att initiera explosivämnet till detonation. Denna speciella utformning av splitterkroppama erbjuder alltså en möjlighet att träffa målet med splitterkroppar som, förutsatt att de alltså inledningsvis har givits en tillräckligt hög hastighet, trots sin begränsade egna massa vid träfftillfället överför en tillräcklig mängd kinetisk impuls över en tillräcklig explosivämnesyta för att säkerställa en initiering av den i den bekämpade missilen ingående explosivämnesladdningen. Med impuls avses här, något förenklat uttryckt, en förändring av rörelsemängden, dvs. produkten av massan gånger hastigheten i en viss riktning, hos ett objekt.

I och med att den ovan antydda formen på de i den i enlighet med uppfinningen utformade splitterkroppama kunnat ges en stor yta jämfört med den egna massan så har verkansdelens splitterbildande skal kunnat göras tunnare och därmed lättare samtidigt som det kommer att krävas en i motsvarande grad mindre mängd detonerande laddning av explosivärnne innanför det splitterbildande skalet för att ge de därur vid explosivärrmesladdningens detonation frigjorda splitterkropparna en tillräckligt hög initialhastighet i riktning mot målet, dvs. mot den främmande missilen. Denna generella grundidé erbjuder alltså en möjlighet att markant minska den för bekämpning av främmande inkommande explosivärnnesladdade missiler nödvändiga verkansdelens storlek och därmed hela det aktuella vapensystemets storlek och kostnaderna för detsamma.

För att de i enlighet med uppfinningen utformade skiv-, platt- eller ellipsoid-, etc. formade splittren skall ge den ovan skisserade effekten krävs emellertid att de för det första bibehåller sin ursprungliga form fram till att de träffar målet och för det andra att de verkligen träffar målet med sina bredsidor först.

Det första av ovan angivna villkor innebär att det splitterskal ur vilket splittren frigörs vid den innanför splitterskalet anordnade explosivämnesladdningens detonation, bryts sönder enbart i just de punkter och längs de delningslinjer, som ursprungligen förutsatts och detta kan säkerställas medelst i splitterskalet redan från början inbyggda svagare partier t ex i form av godsförtunningar vid nämnda punkter och längs önskade delningslinjer. En bättre lösning på samma problem är emellertid att framställa 10 15 20 25 30 35 529 287 7 1047 SE splitterskalet på pulverrnetallurgisk väg, varvid på förhand framställda splitterkroppar infogas i en på pulvermetallurgisk väg framställd matris som avdelar splitterkroppama från varandra och från explosivämnesladdningen och som, genom att matrisen vid explosivämnets detonation omger splitterkroppama, ger dessa en skonsam acceleration, som motverkar en sönderbrytning av splitterkroppama och säkerställer att dessa accelereras i den önskade riktningen, nämligen i riktning mot den inkommande fientliga missilen, etc. Detta förfarande för framställningen av splitterskalen har alltså den fördelen att man genom att framställa splitterkroppama separat kan ge dessa den, för varje särskilt fall, mest fördelaktiga utformningen, samt dessutom ge dessa en väsentligt högre hållfasthet än det splitterskalet inledningsvis sammanhållande matrismaterialet.

Därigenom kan man alltså på ett effektivt sätt förhindra en icke önskvärd fragmentering av splitterkroppama samt säkerställa att dessa, då de frigörs ur splitterskalet och påbörjar sin flykt mot målet, får just den för ändarnålet avsedda utformningen.

Uppdelningen av splitterskalet i splitterkroppar av önskad form skulle oavsett om splitterskalet är framställt på pulvermetallurgisk väg eller ej även i en viss grad kunna säkerställas genom specifika mothållande element anordnade utvändigt på splitterskalet längs önskade brottlinj er mellan de önskade splitterkroppama.

För att förstärka och ytterligare säkerställa uppdelningen av splitterskalet i splitterkroppar av önskad storlek och form längs förutbestämda brottlinjer eller längs utrymmet mellan förframställda, i en pulverrnetallurgisk matris inbakade, splitterkroppar och för att samtidigt förhindra en icke önskvärd ytterligare fragrnentering av splitterkroppama, kan splitterskalets insida förses med stötvâgfálloir i form av ett eller flera lager av beläggningar av material som uppvisar kraftigt avvikande akustiska egenskaper jämfört med splitterskalet i övrigt. Som exempel på material som kan utnyttjas som dylika stötvågfallor kan nämnas plaster av olika hårdhet och densitet.

Ovan angivna andra villkor, för att det enligt uppfinningen utfonnade splitterskalet skall ge önskad effekt i form av en detonation av explosivämnesladdningen i en främmande missil, eller i ett armat mål innefattande en explosivämnesladdning, t.ex. en artillerigranat, bomb, etc. enl. ovan, nämligen att splitterkropparna enligt uppfinningen skall träffa målet med de egna bredsidoma först, innebär att splitterkroppama, vid den egna explosivämnesladdningens detonation och deras därvid egna frigörelse ur det splitterbildande skalet eller matrisen, måste accelereras plant mot målet utan varje form av samtidig rotationsrörelse. 10 15 20 25 30 35 529 287 8 1047 SE Inledningsvis innebär detta att samtliga splitterkroppar måste ges konstanta och likformiga accelerationsförhållanden, vilket, då explosivämnesladdningen initieras från sin ena ände, relativt enkelt kan ordnas medelst en i initieringsänden inbyggd vågformare, som kompenserar för den vid punktinitieringen bildade detonationsvågens successiva ändring av den egna detonationsvågeris krökningsradie vid dess fortplantning genom explosiväirinesladdningen från dess initieringsände till dess andra, motsatta ände.

En dyrare och mer komplex lösning på samma problem är att förse laddningen med en tändare för multiinitiering, som längs den egna ytterytan ger en momentan initiering över hela laddningens omkrets (mantelyta).

Den för sättet enligt uppfinningen eftersträvade plana accelerationen innebär vidare att splitterkroppama, som redan antytts, förhindras från att ges någon form av roterade rörelse i samband med att de av explosivämnets detonation frigörs ur det explosivärniiet omgivande splitterskalet och accelereras mot målet. För splitterkroppama enligt uppfinningen gäller, som tidigare påpekats, att dessa var för sig uppvisar minst en stor yta jämfört med den egna volymen och att de skall träffa målet med denna egna bredsidan först. Kravet på den egna ytan kan uppfyllas genom att varje splitterkropp uppvisar en viss utsträckning i det ursprungliga splitterskalets längsled. Detta innebär i sin tur att en kant/sida av varje specifik splitterkropp kommer att träffas av detonationsvågen från det detonerande egna explosivämnet före dess motstående kantsida, vilket i sin tur, om ingen speciell åtgärd vidtogs automatiskt skulle leda till att splittret vid det egna explosivämnets detonation gavs en roterande rörelse omkring en axel mitt emellan nämnda kantsidor.

Enligt en utveckling av uppfinningen har det emellertid visat sig möjligt att säkerställa den plana accelerationen av splitterkroppama med hjälp av väl dimensionerade mothåll som placeras på utsidan av det ursprimgliga splitterskalet. Dessa mothåll, som kan ingå i den ursprungliga splitterskalsmatrisen i form av en sektionsvis anordnad ökad materialtj ocklek mot splitterskalets utsida, altemativt som på splitterskalets utsida anordnade separata mothåll. Dessa mothåll har alltså till uppgift att lagom hålla emot då detonationsvågen först når respektive splitterkropps första ena kantsida och därvid hindra att splitterkroppens först träffade kant/sida hinner accelereras bort från detonationsfronten innan detonationsvågen når samma splitterkropps motstående kantsida. 10 15 20 25 30 35 529 287 9 1047 SE Genom att utnyttja mothåll av ovan angivet slag har det alltså visat sig möjligt att hålla emot, dvs. bromsa, accelerationen av den av detonationsvågen först nådda kanten/ sidan av resp. splitterkropp tills detonationsvågen når splitterkroppens motstående kantsida varvid resultatet blir att splitterkroppen accelereras plant bort från det detonerande explosivämnet. I ett splitterskal framställt på pulvermetallurgisk väg skulle dylika mothåll t.ex. kunna formas ur den på pulvermetallurgisk väg framställda splitterskalsmatrisen medelst skärande bearbetning. En annan för samma ändamål utnyttjad metod skulle vara att utforma de enskilda splittren som längs den av detonationsvågen sist träffade kanten avfasade brickor.

Uppfinningen har definierats i de efterföljande patentkraven och den skall nu något närmare beskrivas i samband med bifogade figurer.

Ytterligare fördelar och effekter kommer att framgå vid studium och beaktande av den följ ande, detaljerade beskrivningen av uppfinningen, inkluderande ett antal av dess fördelaktiga uttöringsformer, patentkraven samt de medföljande ritningsfigurema.

FIGURFÖRTECKNING Med hänvisning till bifogade figurer visar schematiskt Fig. 1 principema bakom utnyttjandet av uppfinningen vid bekämpandet av en inkommande fientlig missil, Fig. 2 en speciellt fördelaktig form på de för uppfinningen utmärkande splitterkropparna, Fig. 3 en snedproj ektion av en i enlighet med uppfinningen utformad verkansdel, Fig. 4 ett längdsnitt genom en modifierad verkansdel och Fig. 5 en förstorad detalj ur Fig. 4.

DETALJERAD UTFÖRANDEBESKRIVNING Fig. 1 visar schematiskt och speciellt en mot ett mål 1 inkommande explosivämnesladdad fientlig missil 2, nedan även kallad första missil 2. För bekämpning av denna första missil 2 har en, i enlighet med föreliggande uppfinning utrustad, egen missil 3, nedan även kallad andra missil 3, sänts upp altemativt avfyrats från en annan bärare såsom ett flygplan, vilken andra missil innefattar en verkansdel A, se Fig. 3. Denna andra missil 3 behöver inte träffa den första missilen 2 för att helt 10 15 20 25 30 35 s29 287m 1047 SE kunna eliminera denna. I den andra missilens 3 närmaste läge' relativt den första missilen 2 initieras istället en i den andra missilen 3 ingående laddning med explosivämne 3”, varvid i enlighet med uppfinningen utformade splitter 4 sänds ut i en svärm mot den första missilen 2. Vid träff i den första missilens 2 explosivämnesladdning 2” initieras denna extema explosiväinnesladdrring 2” av nämnda splitter 4. För att säkerställa att det från den andra missilen 3 utskjutna splittret 4 verkligen skall överföra en tillräcklig mängd kinetisk impuls till explosiväinnesladdningen 2” i den första missilen 2 för att detonera denna laddning 2” har för uppfinningen, se Fig. 4, utmärkande splitterkroppar 5 infogats i den andra missilens 3 (endast schematiskt antydd medelst streckad linje) explosiväinnesladdninjgs 3” splitterbildande ytterskal 7. Dessa splitterkroppar 5, se Fig. 2, uppvisar vardera en stor bredsida 5” jämfört med deras egen massa, dvs. de har exempelvis formen av plattor eller ellipsoider eller andra skivfonner som ger splitterkroppama 5 stora bredsidor 5” men en begränsad tjocklek t, vilken bredsida 5” är avsedd att träffa den fientliga, första missilen 2. En speciellt fördelaktig utforrrming av splitterkroppen 5 är en rundad knapp eller myntform 5 med bredsidan 5', vilken utföringsforrn illustreras på Fig. 2 och Fig. 3.

Varje annan utfornming som uppfyller de för uppfimiingen utmärkande kännetecknen är emellertid tänkbar. Sådana utföringsformer innefattar alltså exempelvis knapp-, mynt-, rektangel-, kvadrat-, månghömingsform m fl. former (ej vidare angivna här). För bästa effekt är det väsentligt att det vid detonationen av explosivänmesladdningen 3 ” i den egna andra missilen 3 bildade splittret 4 innefattar splitterkroppar 5 med minst en sidoyta 5” hos respektive splitterkropp 5 som är väsentligt stor i förhållande till splitterkroppens 5 massa och dess totala volym.

Den på Fig. 3 illustrerade verkansdelen A hos den andra missilen 3 är sålunda försedd med en inre explosivärrmesladdning 3” samt ett större antal omkring explosivämnesladdningen 3” i ett vid den förstnämndas detonation splitterbildande skal 7 samlade splitterkroppar 5. I Fig. 3 har endast ett band av dylika splitterkroppar 5 plus en ensam splitterkropp 5 utritats men i realiteten skall hela verkansdelens A splitterskzal 7 innehålla dylika, se även Fig. 4.

Som redan påpekats skall splitterkropparna 5 accelereras plant mot den inkommande missilen 2 så att splitterkropparna 5 träffar den första, dvs. inkommande, missilen 2 med sin bredsida 5' först. Ett sätt att åstadkomma denna effekt illustreras närmare på Fig. 4 och Fig. 5. Den på dessa bägge figurer 4 och 5 i ett längdsnitt illustrerade verkansdelen A innehåller en nämnd explosivänmesladdning 3”, ett nämnt splitterbildande skal 7 i vilket en lämplig utföringsforrn av splitterkropparna 5 är infogade. Vidare finns en 10 15 20 25 30 35 529 zsrn 1047 SE tändare 8 för initiering av explosivärnnesladdningen 3”. Innanför tändaren 8 är en vågformare 14 infogad. Vågformaren 14 innefattar ej här närmare beskrivna skikt av exempelvis luft och metall. På det splitterbildande skalets 7 mot explosivämnesladdningens 3' vända insida 15 är en stötvågsdärnpande beläggning 9 anordnad för utgörande av en stötvågsfälla 16. Denna beläggning 9 innefattar materialkombinationer, företrädesvis i flera olika materialskikt, med olika akustiska egenskaper och har till uppgift att säkerställa att det splitterbildande skalet 7 bryts sönder på rätt ställen utan att splitterkroppama 5 skadas. Som exempel på lämpliga material i de däri ingående stötvågsfållorna kan nämnas plaster av olika slag, som har för uppfinningen fördelaktiga egenskaper och då främst olika hårdhet. Andra fördelaktiga egenskaper kan exempelvis vara olika densitet etc.

Av Fig. 4 och Fig. 5 framgår vidare att explosivänmesladdningen 3” initieras i sin ena ände av tändaren 8. Därav följ er att en detonationsvåg kommer att förskj utas genom explosivärnnesladdningen 3”. Denna detonationsvågs successiva förskjutning genom explosivämnesladdningen 3' har illustrerats med båglinj er 10 och en detonationsriktningspil 11. Som vidare framgår av speciellt Fig. 5 kommer därvid detonationsvågen 10 att först nå den kant på resp. splitterkropp 5, vilken splitterkropp 5 har en viss bestämd utsträckning i detonationsriktningen l 1, som ligger närmast i detonationsriktningen l 1. På Fig. 5 har denna kant hos den i detonationsriktningen första splitterkroppen 5, betecknats med a. Om inga speciella åtgärder hade vidtagits skulle den nämnda förstkommande splitterkroppens 5 kant a börjat att accelereras bort i pilens a' riktning innan detonationsvågen 10 nått denna splitterkropps 5 andra, motstående kant b, vilken andra kant b alltså följaktligen accelereras bort i riktningen b' av detonationsvågen 10 men något senare än kanten a. Resultatet skulle alltså ha blivit att splitterkroppen 5 skulle ha givits en roterande rörelse omkring en axel mitt emellan kantema a och b. Om, vid splitterkroppens 5 lösgörande eller bildande ur Splitterskalet 7, de två nämnda accelerationsriktningarna a', b' är parallella och respektive acceleration är lika stor sker ingen rotation.

För att undvika denna icke önskvärda effekt har den matris, se vidare nedan, som utgör splitterskalets 7 sammanhängande part och i vilken splitterkropparna 5 är inbakade givits» mothåll 12 resp. 13 med olika tjocklek tj; och tj; i höjdmed splitterkroppens 5 kanter a resp. b, se Fig. 5. Splitterskalet 7 uppvisar sålunda en sågtandad genomskärningsprofil. Resultatet blir att den del a av resp. splitterkropp 5 som först nås av detonationsvågen 10, dvs. dess sidokant a i Fig. 5, får en större mothållstjocklek tu och därmed ett större motstånd att övervinna innan den accelereras bort från 10 15 20 25 30 35 1047 SE 529 287 U detonationen än den del, dvs. kant, b som detonationsvågen 10 når något senare med den tunnare mothâllstj ockleken t13 hos splitterskalet 7 att övervinna. Vid rätt dimensionerade mothållstjocklekar 12, 13 kan alltså splitterkropparna 5 ges den för sättet enligt uppfinningen eftersträvade plana accelerationen, dvs. att nämnda plana acceleration av splitterkroppama 5 åstadkommes genom ett så anpassat förhindrande/bromsande av splitterkropparnas 5 acceleration längs den av splitterkropparnas 5 kanter a som först kommer att träffas av en detonationsvåg 10 från det detonerande explosivämnet 3” att detonationsvågen 10 hinner nå splitterkroppens 5 andra kant b, vilken andra kants b acceleration b” är ohindrad/obromsad, dvs. som inte bromsas på samma sätt som den första kanten a, innan den första kanten a lösgi orts från resten av splitterskalet 7 och påbörjat sin acceleration a' varigenom splitterkroppen 5 kommer att accelereras plant bort från den detonerande explosivämnesladdningen 3 ”_ Den typ av splitterskal 7 som visas på Fig. 4 och Fig. 5 är tänkt att vara framställd på. pulvermetallurgisk väg, vilket i detta fall skulle innebära att på förhand framställda splitterkroppar 5 bakas in i en pulvermatris som sintras till en sammanhängande hållfasthet som företrädesvis ges en åtminstone något lägre egen hållfasthet än de däri inbakade splitterkropparna 5.

Den på Fig. 4 och Fig. 5 visade sågtandprofilen hos splitterskalet 7 innefattande mothållen 12, 13 kan sedan med lätthet medelst skärande bearbetning formas ur det sintrade matrismaterialet så att en större mängd matrismaterial, dvs. mothållet 12 med den större tjockleken tu, kvarblir vid den av detonationsvågen 10 först nådda kanten a av splitterkroppen 5 medan en mindre mängd matrismaterial, dvs. mothållet 13 med den mindre tj ockleken t13, kvarblir vid den av detonationsvågen 10 sist nådda kanten b av splitterkroppen 5. Mängden matrismaterial, dvs. tjockleken mellan mothållet 12 och mothållet 13, minskar lämpligen, sett i ett längdsnitt, rätlinjigt mellan nämnda mothäll 12, 13 (Fig. S).

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER Uppfinningen är icke begränsad till den visade utföringsforrnen utan den kan varieras på olika sätt inom patentkravens ram. Det inses exempelvis att det häri speciellt beskrivna fientliga målet, dvs. den i utföringsexemplet ovan angivna inkommande missilen 2 även kan innefattas av varje annat luft-, vatten- eller markmål som innefattar ett enligt patentkraven initieringsbart explosivärnne, exempelvis en granat avfyrad medelst ett 10 529 287 1047 SE 13 lämpligt eldrörsvapen. Även den egna missilen 3 kan på samma sätt utgöras av en eldrörsproj ektil.

Det inses vidare att, som tidigare antytts, sågtandprofilen kan ersättas av Lex. en avfasning längs den kant av splitterkroppen som sist träffas av detonationsvågen.

Det inses att antalet, storleken, materialet, egenskaperna och formen av de i verkansdelen A ingående elementen och detalj ema, exempelvis splitterkropparna, vågformaren, stötvågsfállorna etc. anpassas efter övriga ingående element o detaljer och det eller de fientliga mål verkansdelen är avsedd att bekämpa.

Claims (5)

10 15 20 25 30 35 i 529 287 1047 SE 14 PATENTKRAV

1. Sätt att initiera minst en första extern explosivämnesladdning (2°) medelst en kinetisk impuls som överförs till nämnda första externa explosivämnesladdning (2°) av mot denna första externa explosivänmesladdning (2') riktade, med hög hastighet friflygande splitterkroppar (5) avskiljda ur en på eget initiativ initierad andra explosivämnesfylld, med ett explosivämnet (3 ”) omgivande, och vid dettas detonation splitterbildande ytterskal (7) försedd verkansdel A, k ä n n e t e c k n at a v att de ur verkansdelens (A) ytterskal (7), vid den i verkansdelen A ingående explosivämnesladdningens (3”) detonation, frigjorda splitterkropparna (5) tvångsmässigt givits en form med en stor bredsida (5”) i förhållande till den egna massan samt att dessa splitterkroppar (5) accelereras plant mot den nämnda första explosivämnesladdningen (2°) så att dessa splitterkroppar (5) kommer att träffa nämnda första explosivämnesladdning (ZP) med den egna bredsidan (5°) först och därvid tillföra en tillräcklig hög kinetislk impuls till den första explosivärnnesladdningen (2”) över en tillräcklig yta för att initiera explosivämnesladdriingen (2°) ifråga till detonation. Sätt enligt krav l, k ä n n e t e c k n at a v att uppdelningen av verkansdelens (A) splitterskal (7) i splitterkroppar (5) med en stor bredsida (5”) i förhållande till den egna massan säkerställs genom att splitterskalet (7) ges olika hållfasthet i sina olika delar antingen medelst brottanvisningar i eller medelst förstärkande mothåll (12 resp. 13) mot de delar av splitterskalet (7) längs vilka en uppdelning av detsamma ger de ur splitterskalet (7) frigjorda splitterkropparna (5) den önskade formen. Sätt enligt krav 1 eller 2, k än n e t e c k n at av att nämnda plana acceleration av splitterkroppar (5) med en viss utsträckning i det vid sin detonation splitterkroppama (5) accelererande explosivämnets (3') detonationsriktning (11), åstadkommes genom en så anpassad bromsning av splitterkropparnas (5) acceleration längs den av splitterkropparnas (5) kanter (a) som först kommer att träffas av en detonationsvåg (l O) från det detonerande explosivämnet (3 *) att detonationsvågen (10) hinner nå splitterkroppens (5) andra kant (b) som inte bromsas på samma sätt varigenom splitterkroppen (5) kommer att accelereras plant bort från den detonerande explosivämnesladdningen (3 '). 710 15 20 25 30 35 1047 SE 529 287 Ü Sätt enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a t a v att nämnda plana acceleration av splitterkroppar (5) med en viss utsträckning i det vid detonation splitterkropparna (5) accelererande explosivämnets (3') detonationsriktning (l 1), åstadkommes genom att splitterkroppama (5) i förväg genom avfasning givits en mindre tjocklek (tg) längs den kant (b) som sist träffas av detonationsvågen (10) från det detonerande explosivämnet (3”). För genomförandet av sättet enligt något av kraven 1-4 anpassad, och i därvid utnyttjat splitterskal (7) ingående, splitterkropp (5), k ä n n e t e c k n at a v att splitterkroppen (5) har en bredsida (5”) vars utsträckning i sidled väsentligt överstiger splitterkroppens (5) tjocklek och att nämnda bredsida (5°), företrädesvis, har formen av en mer eller mindre plan cirkulär, ellipsformad, rektangulär eller månghörriig yta, alternativt att splitterkroppen (5) har formen av en förhållandevis plan eller tillplattad ellipsoid, rundad eller flerhömig skiva, platta, eller disk. Explosivämnesladdad (3 °) verkansdel (A), försedd med ett splitterbildande ytterskal (7), avsedd att vid den egna explosivämnesladdningens (3”) detonation frigöra, med hög hastighet friflygande, splitterkroppar (5) avsedda att i enlighet med sätten enligt något av kraven l-4 utnyttjas för initiering av minst en extern explosivämnesladdning (2') genom överförseln av en tillräcklig mängd kinetisk impuls till nämnda externa explosivämnesladdning (2”) för att initiera densamma till detonation, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda splitterkroppar (5) på förhand tillförsäkrats en utformning med varsin stor, i splitterkroppamas (5) accelerationsriktning vänd, bredsida (5'). Explosivämnesladdad (3”) verkansdel (A) enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d a v att de i dess ursprungliga vid explosivämnets (3°) detonation splitterbildande skal (7) ingående splitterkroppama (5) har formen av flerhörniga, rundade eller ovala plattor, skivor eller ellipsoider. Explosivänmesladdad (3') verkansdel (A) enligt något av kraven 6-7, k ä n n e t e c k n a d a v , att dess, vid explosivämnets (3') detonation, splitterbildande skal (7), är framställt på pulvermetallurgisk väg innefattande i en genom sintring av ett metalliskt pulvermaterial framställd matris infogade splitterkroppar (5) med varsin stor bredsida (5”) relativt respektive splitterkropps (5) egen massa och med en högre egen hållfasthet än matrisen. 10 15 20 25 V30 35 1047 SE 10. ll. 1

2. 1529 287% Explosivämnesladdad (3”) verkansdel (A) enligt något av kraven 6-8, k ä n n e t e c k n a d a v att det splitterbildande skalets (7) på pulvermetallurgisk väg framställda matris, i vilken splitterkroppama (5) finns infogade, är utfonnad så att den täcker den del (a) av resp. splitterkropp (5), som först kommer att nås av detonationsvågen (10) fiån verkansdelens (A) detonerande explosivämnesladdning (3”) med en tillräcklig mängd (12) sintrat pulverrnaterial (12) för att denna första dels (a) acceleration bort från detonationspunkten tördröjs en tillräcklig tidrymd för att den (a) skall accelereras (a°) bort från detonationen parallellt med den del (b) av samma splitterkropp (5) som sist nås av samma detonationsvåg (10) och som inte bromsas på motsvarande sätt, dvs. är obromsad i förhållande till den forsta delen (a). Explosivämnesladdad (3”) verkansdel (A) enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d a v att den del (b) av samma splitterkropp (5) som sist nås av samma detonationsvåg (10) är täckt med en mindre mängd (13) sintrat pulvermaterial än den del (a) av resp. splitterkropp (5) som först kommer att nås av detonationsvågen (10) från verkansdelens (A) detonerande explosivämnesladdning (3”). Explosivämnesladdad (3°) verkansdel (A) enligt något av kraven 6-10 k ä n n e t e c k n a d a v att den vidare innefattar utanpå splitterskalet (7) anordnade mothåll (12 - 13) med en sådan tjocklek (tg, t13) och utsträckning; att de i explosivämnesladdningens (3°) splitterbildande skal (7) ingående splitterkroppamas (5) acceleration (a°) bort från detonationen bromsas längs de kanter (a) som först berörs av den vid explosivämnets (3°) detonation bildade detonationsvågen (10) under en tillräcklig tidsrymd för att splitterkroppama (5) skall accelereras plant bort från detonationen. Explosivärnnesladdad (3') verkansdel (A) enligt något av kraven 6-10 k ä n n e t e c k n a d a v att de enskilda splitterkropparna (5) är utformade såsom längs den av detonationsvågen (10) sist träffade kanten (b) avfasade brickor så att dei explosivämnesladdningens (3') splitterbildande skal (7) ingående splitterkropparnas (5) acceleration (a°) bort från detonationen är bromsad, i förhållande till den avfasade kantens (b) acceleration (b'), längs de kanter (a) som först berörs av den vid explosivämnets (3”) detonation bildade W 10 15 20 1047 SE 1

3. 1

4. 1

5. 529 287 17 detonationsvågen (10) under en tillräcklig tidsrymd .för att splitterkropparna (5) skall accelereras plant bort från detonationen. Explosivämnesladdad (3 ') verkansdel (A) enligt något av kraven 6-12, k ä n n e t e c k n a d a v att det explosivämnet (3°) omgivande vid explosivämnets (3°) detonation splitterbildande skalet (7) på sin mot explosivämnet (3') vända insida (15) försetts med minst en stötvågfålla (16) i form av minst en stötvågspåverkande materialbeläggning (9) i avsikt att garantera en på förhand bestämd uppdelning av splitterskalet (7) i splitterkroppar (5) av önskad storlek och form. Explosivämnesladdad (3”) verkansdel (A) enligt något av kraven 6-13, k ä n n e t e c k n a d a v att den innefattar en tändare (8) för inítiering av den däri ingående explosivärrmesladdningen (3”) varvid denna tändare (8) som är anordnad i explosivämnesladdningens (6) ena ände kombinerats med en vågformare (14). Explosivämnesladdad (3°) verkansdel (A) enligt något av kraven 6-14, k ä n n e t e c k n a d a v att den innefattar multiinitieringständare med ett flertal längs explosivämnesladdningen (3°) ytteryta anordnade initieringsställen för momentan initiering av explosivämnesladdningen (3°).