SE527062C2 - Stereoljudbehandlingsmetod, -anordning och -system - Google Patents

Description

20 25 30 527 062 Till skillnad från de tidigare kända metoderna är syftet med återgivningssteget att endast överföra de elektriska skillnaderna till lyssnarens hörselsystem med minimal informationsförlust eller informationstillägg. Platsen där stereoljudbilden skapas utgörs då av inspelnings- och/eller mixningssteget. Stereobilden kan framställas som en verklighetstrogen, men fortfarande subjektiv, tolkning av det ljud som upplevs av en lyssnare i en konserthall, eller som en illusion av en imaginär händelse som aldrig fysiskt har inträffat, eller en kombination av de två.

De flesta av dagens återgivningssystem är baserade på ett par särplacerade högtalare, och sann återgivning av den elektriska stereosignalen, både i termer av relativ intensitet mellan de av lyssnarens öron uppfattade ljudvàgorna och tidsskillnaden mellan dessa, kan i bästa fall endast uppfattas vid en enda position i förhållande till högtalarna. Dessa metoder har ofta en benägenhet för felaktig översättning av den elektriska stereoinformationen, beroende på preferenser för de separata högtalarna och hur högtalarna är positionerade i förhållande till lyssnaren. Det finns således ett behov av ett ljudåtergivningssystem som tillhandahåller identisk återgivning av stereoljudbilden oavsett uppställning av högtalarna, och högtalarnas kvalitet.

Ett system som löser detta problem beskrivs i patentansökan WOOI/39548, överlàten till föreliggande uppfinnings sökande, vilken beskriver en metod för att behandla och återge en inmatad stereoljudinsignal. En skillnadssignal uppdelas i en första och en andra mellanliggande signal, där den första mellanliggande signalen är lika med skillnadssignalen och den andra mellanliggande signalen är lika med den första mellanliggande signalen fasförskjuten l80°, en summasignal dämpas med en faktor a vilket kompenserar ofullkomligheter i 72294a.doc; 2004-11-22 10 15 20 25 30 527 062 balansen mellan summa- och skillnadssignaler som uppträder i återgivningssteget, den dämpade summasignalen adderas till både de första och andra mellanliggande signalerna för att bilda en stereoljudutsignal, och stereoutsignalen skickas till ett återgivningssystem för stereoljudsignaler, vilket innefattar ett par högtalarenheter som är lokaliserade i omedelbar närhet av varandra. Det i WO0l/39548 beskrivna systemet möjliggör att en stereoljudsignal kan återges med en hög orginaltrohet med stor överensstämmelse i den upplevda stereobilden oavsett systemkvalitet.

Ett problem med ett sådant system med närliggande högtalarenheter är dock att vid höga frekvenser, överstigande 1-5 kHz, minskar eller försvinner helt originaltroheten i den upplevda stereoeffekten.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Det är ett syfte med föreliggande uppfinning att tillhandahålla en metod för behandling av en stereoljudsignal som löser ovannämnda problem. Detta syfte uppnås med en metod såsom definierad i den kännetecknande delen av patentkrav 1.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning att tillhandahålla en anordning för behandling av en stereoljudsignal som löser ovannämnda problem, Detta syfte uppnås med en anordning såsom definierad i den kännetecknande delen av patentkrav 14.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning att tillhandahålla ett system för behandling av en stereoljudsignal som löser ovannämnda problem, Detta syfte uppnås med ett system såsom definierat i den kännetecknande delen av patentkrav 27.

Enligt föreliggande uppfinning framställs en vänsterutsignal för överföring till en vänsterhögtalare i ett högtalarpar, vilken utgörs av, eller är ekvivalent med, summan av en 72294a.doc; 2004-11-22 10 15 20 25 30 527 062 summainsignal M och en skillnadsinsignal S, där åtminstone en del av skillnadssignalen S eller summasignalen M fasförskjuts ungefär 45°-l35° med avseende på den andra signalen, och där en högerutsignal för överföring till en högerhögtalare i nämnda par framställs, vilken utgörs av, eller är ekvivalent med, summan av summainsignalen M och en med l80° fasförskjuten skillnadssignal S, där åtminstone en del av skillnadsinsignalen S eller summainsignalen M fasförskjuts ungefär 45°-l35° med avseende på den andra signalen.

Detta har fördelen att fasskillnaden som föreliggande uppfinning inför i stereosignalen omvandlar inkommande nivàskillnad till fasskillnad mellan stereokanalerna. Denna fasskillnad kommer att omvandlas till en nivàskillnad när stereosignalen uppspelas genom ett högtalarpar. Nivåskillnad, till skillnad från fasskillnad, utgör stark riktningsinformation för kortare våglängder, och följaktligen kommer den av föreliggande uppfinning införda fasförskjutningen avsevärt att förbättra orginaltroheten i den upplevda stereoeffekten.

Summainsignalen M kan dämpas med en faktor d och/eller skillnadsinsignalen S kan förstärkas med en faktor ß vid framställning av vänsterutsignalen och högerutsignalen. Detta har fördelen att en stereoljudsignal som består av nivàskillnad för långa våglängder och fasskillnad för korta våglängder kan erhållas, vilken signal kommer att uppspelas genom ett högtalarpar som fasskillnad för låga frekvenser, vilken utgör stark riktningsinformation för låga frekvenser, och nivàskillnad för höga frekvenser, vilken, såsom anges ovan, utgör stark riktningsinformation för höga frekvenser.

Insignalerna i föreliggande uppfinning kan utgöras av en vänsterinsignal L och en högerinsignal R, i vilket fall 72294a. dOC; 2004-11-22 10 15 20 25 30 527 062 5 summainsignalen M framställs som summan av vänsterinsignalen L och högerinsignalen R, och skillnadsinsignalen framställs som skillnaden mellan vänsterinsignalen L och högerinsignalen R.

Detta har fördelen att en sedvanlig stereosignal kan användas som insignaler i föreliggande uppfinning.

Högtalarelementen kan vara lokaliserade nära varandra, särskilt kan högtalarelementparet består av ett par identiska högtalarelement som är akustiskt isolerade från varandra, och lokaliserade inom mindre än en kvarts våglängd av den kortaste våglängden som utsänds av elementen, eller, om den kortaste våglängden som utstrålas av elementen är mindre än 68 cm, mindre än 17 cm. Detta har fördelen att föreliggande uppfinning är mycket väl lämpad för användning in en metod och ett system såsom beskrivet i WO01/39548.

Fasförskjutningen kan utföras så att hela skillnadsinsignalen S eller summainsignalen M fasförskjuts ungefär 45°-135°, företrädesvis 90°. Detta kan med fördel utföras genom digital signalbehandling, t.ex. med hjälp av en Hilbert-transform.

Alternativt kan fasförskjutningen åstadkommas med hjälp av ett fasberoende filter, såsom ett analogt allpassfilter. Detta har fördelen att en billigare lösning kan erhållas för kostnadskänsliga applikationer och/eller applikationer där behandlingstiden är kritisk. Summainsignalen M kan fördröjas med en tid motsvarande fördröjningen för fasförskjutningsorganen. Detta kan underlätta erhâllandet av en önskad fasrelation mellan skillnadsinsignalen S och summainsignalen M.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig. 1 utgör ett blockdiagram som åskådliggör ett känt system för att behandla stereosignaler; 72294a.doC; 2004-11-22 10 15 20 25 527 062 6 Fig. 2 utgör ett blockdiagram som åskådliggör en första utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig. 3 utgör ett blockdiagram som åskådliggör en andra utföringsform av föreliggande uppfinning; och Fig. 4 visar ett exempel på frekvenskarakteristiken för ett allpassfilter i den i fig. 3 visade utföringsformen.

BESKRIVNING AV EN FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Fig. 1 åskådliggör funktionsprincipen för en tidigare känd anordning för att behandla en stereoljudsignal.

Stereoljudinsignalen består av en vänsterstereoinsignal L och en högerstereoinsignal R. L- och R-signalerna används för att erhålla en summainsignal M och en skillnadsinsignal S, motsvarande summan av vänster- L och höger- R stereoinsignalerna, respektive skillnaden mellan vänster- L och höger- R stereoinsignalerna. Stereoutsignalen Lmm, vilken skall överföras till en återgivningsenhet för vänsterljud, såsom en högtalare, utgör summan av skillnadssignalen, S, och summasignalen multiplicerad med en dämpningsfaktor d, medan stereoutsignalen Rmm, vilken skall överföras till en återgivningsenhet för högerljud, utgör summan av den inverterade skillnadssignalen, S, och summasignalen multiplicerad med en dämpningsfaktor a.

Det i fig. 1 beskrivna systemet möjliggör att en elektrisk stereoljudsignal kan återges med hög orginaltrohet med stor överensstämmelse i den uppfattade stereobilden oavsett systemets kvalitet. Såsom anges ovan lider dock systemet i fig. 1 av att orginaltroheten i den uppfattade stereoeffekten avtar eller försvinner helt vid frekvenser överstigande 1-5 kHz. 72294a.doc; 2004-11-22 10 15 20 25 30 527 062 7 Detta beror pà det faktum att nivåskillnad i Lun och Ran som resulterar från respektive addition och subtraktion av S- signalen omvandlas till fasskillnad vid uppspelning genom högtalarelementen. Denna fasskillnad utgör stark riktningsinformation för låga frekvenser och resulterar i excellent stereoupplösning för dessa lägre frekvenser.

Beroende på det mänskliga örats karakteristika försvinner dock vid höga frekvenser förmågan att detektera fasskillnad mellan två signaler som mottas av vänster respektive höger öra.

Orsaken till detta är hörselnervens faslåsning som tenderar att avfyra vid en särskild fas för en stimulerande lågfrekvenston (< 4-5 kHz), med en spikskur per cykel för frekvenser under ca 1000 Hz. Intervallen mellan spikarna tenderar att inträffa vid heltalsmultiplar av tonens period.

Vid högfrekvenstoner (> 4 - 5 kHz) blir faslàsningen svagare och försvinner sedan på grund av att kapacitansen för inre hàrceller förhindrar dem från att spänningsförändras tillräckligt snabbt. Avsaknaden av faslåsning över 4-5 kHz bekräftar att systemet i fig. 1 medför svag riktningsinformation för ljud som endast innehåller korta våglängder och som endast innehåller nivåskillnad mellan stereokanalerna.

Föreliggande uppfinning strävar efter att lösa ovanstående problem med en anordning såsom åskàdliggjord i fig. 2.

Anordningen i fig. 2 är lik den i fig. 1 med skillnaden att i fig. 2 har en extra enhet lagts till. Liksom i fig. l erhålls en summasignal M genom att summera vänster- L och höger- R stereoinsignaler, och en skillnadssignal erhålls genom att subtrahera den högra stereoinsignalen R från den vänstra stereoinsignalen L. Skillnadssignalen S fasförskjuts sedan - 90° före bildandet av stereoutsignalerna Lun och Raw.

Stereoutsignalen Lmn erhålls sedan genom att beräkna summan av '72294a.d0C,' 2004-11-22 10 15 20 25 30 527 062 8 den fasförskjutna skillnadssignalen S och summasignalen M multiplicerad med en dämpningsfaktor d, medan stereoutsignalen RM” erhålls genom att subtrahera den fasförskjutna skillnadssignalen S från summasignalen M multiplicerad med en dämpningsfaktor d. Detta är samma sak som att beräkna summan av en inverterad fasförskjuten skillnadssignal S och summasignalen M multiplicerad med en dämpningsfaktor d.

Invertering av skillnadssignalen är ekvivalent med att negera den eller fasförskjuta den 180°.

Dämpningsfaktorn a kan typiskt vara -6 dB till -12 dB. I ett allmänt fall kan dock dämpningsfaktorn a anpassas till att optimera den av lyssnaren uppfattade stereoeffekten, och tillåtas variera i ett intervall från -3 dB till - 15 dB.

Fasförskjutningen kan åstadkommas med hjälp av en digital signalprocessor, t.ex. med hjälp av en Hilbert-transform.

Digital signalbehandling har fördelen att en sann 90°- fasförskjutning kan utföras för alla våglängder och kan erhållas med liten eller ingen amplitudförändring med frekvensen (användning av analoga kretsar kan resultera i en fasdrift i det hörbara spektrumet pà 500°-700° eller mer, dock med en relativ fasskillnad på 90° mellan summasignalen M och skillnadssignalen S). Denna typ av fasförskjutning är särskilt lämplig för system i vilka digital signalbehandling redan förekommer, och där applikationerna inte är tidskritiska.

Vidare kan det vara önskvärt att inkludera en fördröjningskrets i anordningen, visad som 21 i fig. 2, för att fördröja summainsignalen M med en tid som motsvarar fasförskjutningsorganens behandlingstid. Detta underlättar bibehållande av den önskade fasrelationen mellan skillnadsinsignalen S och summainsignalen M. 722943.. dOC; 2004-11-22 10 15 20 25 30 527 062 9 Fig. 3 åskådliggör en andra utföringsform av föreliggande uppfinning. Den andra utföringsformen av föreliggande uppfinning utgör en lösning för tillämpningar där fasförskjutning är önskvärd men där tillämpningen är kostnadskänslig och/eller behandlingstiden är tidskritisk, såsom i professionella inspelningsstudior. I den andra utföringsformen erhålls summasignalen M och skillnadssignalen S såsom i fig. 2, och skillnadssignalen S ändras sedan med en enhet 30 som inkluderar ett frekvensberoende analogt allpassfilter med en centrumfrekvens som är inställd väl ovanför den kortast hörbara våglängden. Detta betyder att fasförskjutningen börjar med endast några få grader vid t.ex. 500 Hz för att nå +90° vid t.ex. 10 kHz. Allpassfiltrets fasgàng är således skräddarsytt för att gradvis överföra stereoutsignalens fasskillnad till nivåskillnad när faslàsningen blir svagare för högre frekvenser. Eftersom fasgángen för ett analogt filter knappast kan vara av negativ beskaffenhet inkluderar enheten 30 vidare organ för att invertera signalen för att erhålla det önskade resultatet med en fasförskjutning på -90°. Fasförskjutningen bör företrädesvis vara negativ eftersom de ursprungliga L- och R- signalerna annars kan förväxlas. Ett exempel på en fasgången för allpassfiltret visas i fig. 4. Såsom kan ses i figuren börjar fasförskjutningen vid väsentligen 0° vid låga frekvenser för att nå 90° vid höga frekvenser (t.ex. 10 kHz).

Det är även möjligt att skapa den frekvensberoende fasförskjutningen med hjälp av digital signalbehandling, dock med den extra kostnad detta kan åsamka.

Faktorn d i fig. 3 kan göras frekvensberoende så att faktorn är olika för olika drivkretsar för till exempel olika element i en multivägs högtalarkonfigurering. Summasignalen adderas sedan till den fasförskjutna skillnadssignalen S för att bilda 72294a.dOC; 2004-11-22 10 15 20 25 30 527 062 10 en första utsignal, och den fasförskjutna skillnadssignalen S subtraheras sedan från summasignalen M för att bilda den andra utsignalen.

Allmänt kan den i föreliggande uppfinning beskrivna metoden ekvivalent användas för godtyckliga in-uttryck vilka kan beskrivas som en linjärtransformation av R- och L-signalerna eller M- och S-signalerna, men av bekvämlighetsskäl har metoden exemplifierats med användning av M- och S-bilder respektive R- och L-bilder. Metoden skall därför tolkas som en metod som har en utmatning som är ekvivalent med SW+aM och - SW+aM, där SW utgör S-signalen fasförskjuten med 90°. Såsom har beskrivits kan M- och S-signalerna framställas genom ett mellansteg i processen, men detta behöver inte vara fallet så länge som det resulterande utmatningsförhàllandet uppfylls.

I den ovanstående beskrivningen har fasförskjutningen beskrivits som 90°. Denna fasförskjutning kan dock utgöras av en godtycklig fasförskjutning i ett intervall mellan 45°-l35°.

Vidare har i ovanstående beskrivning fasförskjutningen utförts på skillnadssignalen S. Den kan dock lika väl utföras på summasignalen M.

Vidare kan dock det analoga allpassfiltret i ovanstående beskrivning utbytas mot ett digitalt filter som utför en identisk filtreringsfunktion som det ovan beskrivna analoga allpassfiltret. I detta fall kan det även i denna utföringsform vara önskvärt att inkludera en fördröjningskrets i anordningen, såsom visad som 21 i figur 2, för att fördröja summainsignalen M med en tid som motsvarar fasförskjutningsorganens behandlingstid.

Vidare kan i ovanstående beskrivning stereoinsignalerna bestå av en L- och en R-signal. Insignalerna kan dock likaväl bestå 72294a.doc; 2004-11-22 10 15 527 062 ll av M- och S-signaler, i vilket fall de första additions- och subtraktionsstegen utelämnas.

Vidare har i ovanstående beskrivning summasignalen dämpats med en faktor d. Det är dock naturligtvis möjligt att istället förstärka skillnadssignalen S med en faktor ß.

I den detaljerade beskrivningen av föreliggande uppfinning har fasförskjutningen utförts på skillnadsinsignalen S.

Fasförskjutningen kan dock lika väl utföras på summainsignalen M.

Sàtillvida föreliggande uppfinning utgör föremål för variationer, modifieringar och förändringar i detalj, av vilka vissa häri har angivits, avses det att allt som beskrivits genom hela denna beskrivning eller visats i de bifogade ritningarna skall tolkas som illustrativa och inte på ett begränsande sätt. 7229454100; 2004-11-22

Claims (27)

10 15 20 25 30 527 062 12 PATENTKRAV

1. Metod för behandling av en stereoljudinsignal innefattande två insignaler för återgivning av en behandlad stereosignal i ett stereoljudátergivningssystem innefattande åtminstone ett par högtalarelement, där metoden innefattar stegen att: a) tillhandahålla en summainsignal (M) och en skillnadsinsignal (S), b) framställa en vänsterutsignal för överföring till en vänsterhögtalare av nämnda par, vilken utgörs av, eller är ekvivalent med, summan av summainsignalen (M) och skillnadsinsignalen (S), b) framställa en högerutsignal för överföring till en högerhögtalare av nämnda par, vilken utgörs av, eller är ekvivalent med, summan av summainsignalen (M) och skillnadssignalen (S) fasförskjuten med l80°, där metoden är kännetecknad av det ytterligare steget att: - fasförskjuta åtminstone en del av skillnadsinsignalen (S) eller summainsignalen (M) ungefär 45°-l35° med avseende på den andra signalen före eller vid framställning av vänster- och högerutsignalerna i steg b) och c).

2. Metod enligt krav 1, kännetecknad av att i stegen b) och c) summainsignalen (M) dämpas med en faktor d och/eller skillnadsinsignalen (S) förstärks med en faktor ß.

3. Metod enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att: - i steg a) summainsignalen (M) erhålls som summan av en vänsterinsignal (L) och en högerinsignal (R), och - i steg a) skillnadsinsignalen (M) erhålls som skillnaden mellan vänsterinsignalen (L) och högerinsignalen (R).

4. Metod enligt något av kraven 2-3, kännetecknad av att dämpningsfaktorn d ligger i intervallet -3 dB till - 15 dB. 72294a.dOC; 2004-11-22 10 15 20 25 527 062 13

5. Metod enligt något av kraven 2 - 4, kännetecknad av att dämpningsfaktorn d ligger i intervallet -6 dB till - 12 dB.

6. Metod enligt något av kraven 2 - 5, kännetecknad av att dämpningsfaktorn a och/eller förstärkningsfaktorn ß är frekvensberoende.

7. Metod enligt något av kraven 1 - 6, kännatecknad av att högtalarelementen är lokaliserade nära varandra.

8. Metod enligt något av kraven 1 - 7, kännetecknad av att högtalarelementparet består av ett par identiska högtalarelement som är akustiskt isolerade från varandra och lokaliserade inom mindre än en kvarts våglängd av den kortaste våglängden som utsänds av elementen, eller, om den kortaste våglängden som utstrålas av elementen är mindre än 68 cm, mindre än 17 cm.

9. Metod enligt något av kraven 1 - 8, kännetecknad av att väsentligen hela skillnadsinsignalen (S) eller summainsignalen (M) fasförskjuts ungefär 90°.

10. Metod enligt något av kraven 1 - 9, kånnetecknad av att åtminstone en del av summainsignalen (M) eller skillnadsinsignalen (S) i frekvensområdet 6 kHz - 9 kHz fasförskjuts åtminstone 45° men inte mer än l35° med avseende på den andra signalen.

11. Metod enligt något av kraven l - 10, kännetecknad av att fasförskjutningen åstadkommes med hjälp av ett frekvensberoende filter, såsom ett allpassfilter. 72294a.dOC; 2004-11-22 10 15 20 25 30 527 062 14

12. Metod enligt något av kraven l - ll, kännetecknad av att fasförskjutningen åstadkommes med hjälp av digital signalbehandling, t.ex. med hjälp av en Hilbert-transform.

13. Metod enligt något av kraven 1 - 12, kännetacknad av att summainsignalen (M) fördröjs med en tid motsvarande fasförskjutningsorganens fördröjning.

14. Anordning för behandling av en stereoljudinsignal innefattande två insignaler, för återgivning av en behandlad stereosignal i ett stereoljudàtergivningssystem innefattande åtminstone ett par högtalarelement, där anordningen innefattar: a) organ för att framställa en vänsterutsignal för överföring till en vänsterhögtalare av nämnda par, vilken utgörs av, eller är ekvivalent med, summan av summainsignalen (M) och skillnadsinsignalen (S), b) organ för att framställa en högerutsignal för överföring till en högerhögtalare av nämnda par, vilken utgörs av, eller är ekvivalent med, summan av summainsignalen (M) och skillnadssignalen (S) fasförskjuten med 180°, där anordningen vidare är kännetecknad av att den innefattar: - organ för att fasförskjuta åtminstone en del av skillnadsinsignalen (S) eller summainsignalen (M) ungefär 45°- 135° med avseende på den andra signalen före eller vid framställning av vänster- och högerutsignalerna i steg a) och b).

15. Anordning enligt krav 14, kännetecknad av att anordningen i stegen a) och b) är anordnad att dämpa summainsignalen (M) med en faktor d och/eller förstärka skillnadsinsignalen (S) med en faktor ß. 7229454106; 2004-11-22 10 15 20 25 527 062 15

16. Anordning enligt krav 14 eller 15, kännetecknad av att anordningen vidare innefattar medel för att tillhandahålla en skillnadsinsignal (S) och en summainsignal (M), där anordningen är anordnad att tillhandahålla summainsignalen (M) som summan av en vänsterinsignal (L) och en högerinsignal (R), och skillnadsinsignalen (S) som skillnaden mellan vänsterinsignalen (L) och högerinsignalen (R).

17. Anordning enligt något av kraven 15 - 16, kånnetecknad av att dämpningsfaktorn d ligger i intervallet -3 dB till ~ 15 dB.

18. Anordning enligt något av kraven 15 - 17, kännetecknad av att dämpningsfaktorn d ligger i intervallet -6 dB till - 12 dB.

19. Anordning enligt något av kraven 15 - 18, kännetecknad av att dämpningsfaktorn d och/eller förstärkningsfaktorn ß är frekvensberoende.

20. Anordning enligt något av kraven 14 - 19, kännetecknad av att högtalarelementen är lokaliserade nära varandra.

21. Anordning enligt något av kraven 14 - 20, kännetecknad av att högtalarelementparet består av ett par identiska högtalarelement som är akustiskt isolerade från varandra, och lokaliserade inom mindre än en kvarts våglängd av den kortaste våglängden som utsänds av elementen, eller, om den kortaste våglängden som utstràlas av elementen är mindre än 68 cm, mindre än 17 cm.

22. Anordning enligt något av kraven 14 - 21, kännetecknad av att väsentligen hela skillnadsinsignalen (S) eller summainsignalen (M) fasförskjuts ungefär 90°. 72294a.dOC; 2004-11-22 10 15 20 25 30 527 062 16

23. Anordning enligt något av kraven 14 ~ 21, kânnetecknad av att åtminstone en del av summainsignalen (M) eller skillnadsinsignalen (S) i frekvensområdet 6 kHz - 9 kHz fasförskjuts åtminstone 45° men inte mer än l35° med avseende på den andra signalen.

24. Anordning enligt något av kraven 14 - 23, kännetecknad av att fasförskjutningen àstadkommes med hjälp av ett frekvensberoende filter, såsom ett allpassfilter.

25. Anordning enligt något av kraven 14 - 24, kännetecknad av att fasförskjutningen àstadkommes med hjälp av digital signalbehandling, t.ex. med hjälp av en Hilbert-transform.

26. Anordning enligt något av kraven 14 - 25, kännetecknad av att summainsignalen (M) fördröjs med en tid motsvarande fasförskjutningsorganens fördröjning. 27. System för återgivning av en stereoljudinsignal innefattande två insignaler bestående av en summainsignal (M) och en skillnadsinsignal (S), eller av en typ från vilken en summainsignal (M) och en skillnadsinsignal (S) kan erhållas, såsom en vänsterinsignal (L) och en högerinsignal (R), innefattande ett par högtalarelement, där systemet vidare innefattar: a) organ för att framställa en vänsterutsignal för överföring till en vänsterhögtalare av nämnda par, vilken utgörs av, eller är ekvivalent med, summan av summainsignalen (M) och skillnadsinsignalen (S), b) organ för att framställa en högerutsignal för överföring till en högerhögtalare av nämnda par, vilken utgörs av, eller är ekvivalent med, summan av summainsignalen (M) och skillnadssignalen (S) fasförskjuten med l80°, där systemet vidare är kännetecknat av att det innefattar: 72294a.d0C; 2004-11-22 10 527 062 17 - organ för att fasförskjuta åtminstone en del av skillnadsinsignalen (S) eller summainsignalen (M) ungefär 45°- l35° med avseende på den andra signalen före eller vid framställning av vänster- och högerutsignalerna i steg a) och b).

27. System enligt kraven 26, kännetecknat av att högtalarelementparet består av ett par identiska högtalarelement som är akustiskt isolerade från varandra, och lokaliserade inom mindre än en kvarts våglängd av den kortaste våglängden som utsänds av elementen, eller, om den kortaste våglängden som utstràlas av elementen är mindre än 68 cm, mindre än l7 cm. 72294a.d0C; 2004-11-22