SE524002C2 - Verktyg för formsprutning och metod för framställning därav, samt användning av metoden för framställning av formsprutningsverktyg för formsprutning av mobiltelefonkomponenter - Google Patents

Description

onan- 10 15 20 25 30 35 .-u .- 524 002 2 När verktyget är planerat och konstruerat tar verk- tygsmakaren fram underlag för bearbetning av de två formhalvorna. Underlagen är vanligtvis vanliga två- dimensionella ritningar samt data för NC-maskiner. Däref- ter sker bearbetningen av de två formhalvorna samt monta- ge och inpassning.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att minska tiden det tar att framställa ett verktyg från den tidpunkt en modell av en tänkt produkt erhålles till den tidpunkt ett färdigt verktyg kan presenteras.

Detta ändamål uppnås medelst en metod för framställ- ning av formsprutningsverktyg enligt krav 1 och 8 samt ett formsprutningsverktyg enligt krav 10. Föredragna utföringsformer är angivna i de osjälvstândiga patentkra- ven.

Enligt uppfinningen innefattar en metod för fram- ställning av formsprutningsverktyg åtgärderna: att ta emot en produktmodell, att definiera funktionshàl och funktionsurtag, och att skilt från och parallellt med konstruktionen av funktionshàl och funktionsurtag definiera en produkt- formskavitet samt verktygets delningsyta.

I och med att definieringen av funktionshàl och funktionsurtag utförs skilt från och parallellt med definieringen av produktformskaviteten och verktygets delningsyta sparas tid, eftersom både definieringen av funktionshàl och funktionsurtag och definieringen av produktformskaviteten är moment i framställningsprocessen som tar lång tid. En annan fördel med detta tillväga- gångssätt är att definiering av funktionshàl och funk- tionsurtag kan påbörjas så fort en produktmodell erhål- lits även om den erhållna modellen inte är av sådan kvalitet att den utan justeringar och ändringar kan användas för definiering av produktformskaviteten och verktygets delningsyta. I ett sådant fall måste definie- c u con lO 15 20 25 30 35 _ 524 002 3 ringen av produktformskaviteten och verktygets delnings- yta föregås av att produktmodellen ”lagas”, medan defini- eringen av funktionshàl och funktionsurtag kan genomföras fullständigt utan att produktmodellen "lagas".

Enligt en föredragen utföringsform definieras alla funktionshàl och funktionsurtag i en första modell av verktyget, medan produktformskaviteten definieras i en andra modell av samma verktyg. På så sätt kan arbetet med att definiera funktionshàl och funktionsurtag ske full- ständigt fristående från arbetet att definiera produkt- formskaviteten och verktygets delsningsyta.

Enligt en föredragen utföringsform innefattar defi- niering av funktionshàl och funktionsurtag definiering av kylkanaler, hàl för utstötare, spår för drivning av backar/slidar, etc. Backar och slidar är för fackmannen välkända begrepp och betecknar samma funktionsenheter.

Hädanefter kommer dessa bara att hänvisas till som backar Företrädesvis är verktygsmodellerna digitala model- ler vilka är möjliga att förändra och/eller anpassa medelst ett CAD-program, Construction Aided Design. Åtgärden att i samband med dessa modeller definiera funktionshàl, funktionsurtag, produktformskavitet och verktygsdelningsyta kan sålunda innefatta formgivning av den aktuella modellen pà ett sätt som är känt för fack- mannen.

Enligt den föredragna utföringsformen definieras ett koordinatsystem hos produktmodellen innan den läggs in i någon av den första respektive andra verktygsmodellen.

Företrädesvis placeras origo för nämnda koordinatsystem väsentligen i centrum av produktmodellen. Fördelen med att definiera detta koordinatsystem hos produktmodellen är att det blir enkelt att lägga in produktmodellen i respektive verktygsmodell på en position som motsvarar en och samma position i det färdiga verktyget. Därmed kan bearbetning av verktyget ske utifrån data som kommer från de separata verktygsmodellerna utan att användandet av två separata verktygsmodeller leder till problem med ana-n lO 15 20 25 30 35 _ u . . n . . :.rn:: ..._ _... ...¿ ...... ._ . .. _ _ i!! not ll o o m A o a I l 0 Û . .... .. _ ... _ . . .. . ...u . . - . ~ » < ~ . »n 4 positioneringen av detaljer definierade i de separata modellerna.

Vidare, enligt den föredragna utföringsformen, innefattar metoden åtgärderna att generera data avseende funktionshàl och funktionsurtag fràn den första verktygs- modellen för bearbetning av det blivande formsprutnings- verktyget, att generera data avseende produktformskavite- ten och verktygets delningsyta fràn den andra verktygsmo- dellen för bearbetning av det blivande formsprutnings- verktyget, att bearbeta ett ämne för det blivande form- sprutningsverktyget medelst nämnda data avseende funk- tionshàl och funktionsurtag oberoende av den data som genererats från den andra verktygsmodellen och att bear- beta ett ämne för det blivande formsprutningsverktyget medelst nämnda data avseende produktformskaviteten och verktygets delningsyta oberoende av den data som genere- rats fràn den första verktygsmodellen.

Därmed kan bearbetning av ämnet för det blivande formsprutningsverktyget påbörjas så fort en av definie- ringsprocesserna har genererat tillräckligt med data för att möjliggöra bearbetning vilket innebär att ytterligare tid kan sparas.

Enligt den föredragna utföringsformen innefattar formsprutningsverktyget ett flertal moduler. Företrädes- vis innefattar formsprutningsverktyget åtminstone fem moduler som är anordnade i linje med varandra. De fem modulerna är: en första formmodul och en andra formmodul för bil- dande av en produktformskavitet, en drivmodul för drivning av backar, en ingreppsmodul anordnad att genom kraftpäverkan förhindra delning mellan den första och den andra formmo- dulen vid införing av produktmaterial i produktformskavi- teten, och en utstötarmodul för utstötning av en färdig produkt ur en av den första och den andra formmodulen. : -fz ~- »z « , ~ w f» va, . »i ; w» fw» war-An.. »m <- ~> os* a~= » 'I a, ,. saw-tt i. 1.1 ,*.' ßf' 0 Lä: ”u” 'M/*ï .».-.....<,!,,V .a-.ruk 'tf kx-.snfxiltz :u-:Iwta (_».L<¶¿ «..* av. .i;¿-.n:.~..<:r\=~u)-, coas- 10 15 20 25 30 35 ... .- A524 002 5 Genom uppdelningen av formsprutningsverktyget i flera moduler enligt ovan kan bearbetningstiden för verktyget kan minskas ytterligare. Den minskade bearbet- ningstiden är ett resultat av att flera moduler i verkty- get kan bearbetas samtidigt. Det är till och med möjligt att bearbeta alla moduler samtidigt och eftersom väsent- ligen alla moduler har en särskild funktion som ej utfor- mas likadant hos alla moduler innebär moduluppbyggnaden att bearbetning som tidigare nödvändigtvis utfördes sekventiellt nu kan utföras parallellt. Exempelvis kan en kylkanal pà en modul bearbetas samtidigt som urtag för drivning av backar bearbetas pà en annan modul, samtidigt som styrurtag för utstötarpinnar bearbetas pà ytterligga- re en modul, etc. Dessutom möjliggör moduluppbyggnaden att en skadad kavitet snabbt och enkelt kan ersättas, eftersom enbart formmodulen behöver tillverkas igen och all data för bearbetning redan finns tillgänglig. Förde- len med att enbart ersätta en formmodul med en ny formmo- dul är även applicerbar på produkter där formen ändras utan att påverka placeringen av utstötare och backar. I ett sàdant fall kan alla övriga moduler bibehàllas medan nya formmoduler framställs.

Enligt den föredragen utföringsform av uppfinningen skapas en kylkanal genom borttagning av material fràn ytan av en modul till dess kylkanalen bildar ett samman- hängande spår i modulen. Vid drift täcks spåret av en intilliggande modul och sàlunda àstadkommes en kanal för kylvätska. Fördelen med att tillverka kylkanaler på detta sätt är att det går snabbt samt att kylkanalen kan ges i stort sett vilken form och utsträckning som helst.

Vidare, enligt den föredragna utföringsformen av uppfinningen, innefattar drivmodulen urtag för hjul och axlar för drivning av backar. Dessutom innefattar drivmo- dulen spår avsedda att inrymma organ för koppling av en backs hjul till ett hjul för överföring av rörelsen.

Nämnda hjul är företrädesvis ett kugghjul, men kan även vara olika typer av remdrivningshjul, och nämnda organ ooøo ao o o o v o o oo :oo o o o oo ooo 10 l5 20 25 30 35 524 002 v.. .- 6 för koppling är företrädesvis en kedja, men kan även vara en drivrem av något slag eller ett flertal kugghjul, mellankugghjul, som genom direkt ingrepp med varandra överför kraft till backar.

Företrädesvis utformas föreliggande formsprutnings- verktyg för formsprutning av tredimensionella produkter. Åtgärdernas ordning i kraven definierar ej någon turordning om detta ej tydligt anges.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer i fortsättningen att beskrivas ytterligare genom ett utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig l visar schematiskt formsprutningsverktygets moduluppbyggnad enligt en utföringsform av uppfinningen.

Fig 2a visar en perspektivvy från en första sida av den första formmodulen i fig 1.

Fig 2b visar en perspektivvy från en andra sida av den första formmodulen i fig 1, när den är bearbetad enligt data erhållna från en process för definiering av funktionshål och funktionsurtag.

Fig 2c visar en perspektivvy från den andra sidan av den första formmodulen i fig 2b, när den även är bearbe- tad enligt data erhållna från en process för definiering av produktformskavitet och delningsyta.

Fig 3a visar en perspektivvy från en första sida av drivmodulen i fig 1.

Fig 3b visar en perspektivvy från en andra sida av drivmodulen i fig 1.

Fig 4 visar en perspektivvy från en första sida av fördelningsmodulen i fig 1.

Fig Sa visar en perspektivvy från en första sida av den andra formmodulen i fig 1.

Fig 5b visar en perspektivvy från en andra sida av den andra formmodulen i fig 1, när den är bearbetad enligt data erhållna från en process för definiering av funktionshål och funktionsurtag. o un o p o o I u on :nu nano c non 10 15 20 25 30 35 _524 002 » . . ~ . - - . - .- 7 Fig 5c visar en perspektivvy från den andra sidan av den andra formmodulen i fig 2b, när den även är bearbetad enligt data erhållna fràn en process för definiering av produktformskavitet och delningsyta.

Fig 6 visar en perspektivvy fràn en första sida av utstötarmodulen i fig 1.

Fig 7 visar en perspektivvy från en första sida av ingreppsmodulen i fig 1.

Fig 8 visar en perspektivvy från en första sida av styrmodulen i fig 1.

Fig 9a-9d visar ett flödesschema över framställning av ett formsprutningsverktyg enligt en föredragen utfö- ringsform av uppfinningen.

Beskrivning av föredragen utföringsform I fig 1 visas ett moduluppbyggt formsprutningsverk- tyg i enlighet med uppfinningen. Formsprutningsverkty- get 1 kan, liksom kända formsprutningsverktyg, delas in i en första respektive en andra formhalva 4, 6, vilken första formhalva 4 är fast (fast formhalva) medan den andra formhalvan 6 är rörlig (rörlig formhalva) i förhål- lande till den första formhalvan 4. Den första formhal- van 4 innefattar företrädesvis en första formmodul 12, en drivmodul 14 och en fördelningsmodul 16. Den andra form- halvan 6 innefattar företrädesvis en andra formmodul 18, en utstötarmodul 20, en ingreppsmodul 22 och en styrmodul 24. Vid färdigställande av formsprutningsverktyget 1 monteras modulerna 12-24 tillhörande respektive formhal- va 4, 6 samman för bildande av formsprutningsverktygets 1 tvà formhalvor 4, 6. Utöver dessa moduler 12-24, vilka utgör själva formsprutningsverktyget, är en páförarmo- dul 26 anordnad i formsprutningsmaskinen för påverkan av utstötare anordnade i utstötarmodulen 20 vid plundring av formsprutningsverktyget 1.

I fig 2a-2c visas olika vyer av den första formmodu- len 12. Den första formmodulen 12 innefattar ett kyl- spàr 102 och diverse urtag 104-114 för lagring och genom- “Li E17? šfakíLueL .aim 10 15 20 25 30 35 524 002 a.. .- 8 föring av axlar tillhörande ett backdrivningsarrangemang som huvudsakligen är anordnat i drivmodulen 14, se fig 3a. Dessutom innefattar den första formmodulen styrning- ar 116, 118, ett område 120 för bildande av ett produkt- formrum 122 och en delningsyta 124 samt urtag 126, 128 för backar, se fig 2b och 2c.

Styrningar 116, 118 mellan formmodulerna 12, 18 ut- görs av en tapp, vilken anordnas i en av formmoduler- na 12, 18, och ett hål, vilket anordnas i den andra formmodulen. Företrädesvis är tappen en stav som går igenom alla modulerna i den aktuella formhalvan 4, 6 för att tillse korrekt positionering av modulerna i förhål- lande till varandra. Nämnda stav är något längre än formhalvans längd i riktning för stavens införande. Även i den andra formhalvan säkerställs korrekt positionering medelst en stav. Denna stav är emellertid något kortare än formhalvans längd i riktning för stavens införande.

Stavens mindre längd ger upphov till ett hål vid den aktuella formhalvans formmodul.

Utseendet hos och placeringen av ovannämnda detaljer varierar beroende av formen och utseendet hos produkten som verktyget görs för. Exempelvis skulle backarna kunna vara färre eller fler om den färdiga produkten är utfor- mad med färre eller fler hål för vilka backar måste användas.

I fig 3a-b visas två vyer av drivmodulen 14. En första sida, se fig 3a, av drivmodulen 14 innefattar urtag 142, 144 för drivning av backar, urtag 146, 148, 150 för frihjul, urtag 152 för extern kraftöverföring, urtag 154 för intern kraftöverföring, exempelvis en kedja, spår 156, 158 för tätning mot den första formmodu- len 12, ett urtag 160 för upptagning av ett varmkanalsin- tag för transport av formsprutningsmaterial och inlopp respektive utlopp 162, 164 för kylvätska.

En andra sida, se fig 3b, innefattar motsvarande ur- tag 160 för varmkanalsintaget och inlopp respektive utlopp 162, 164 för kylvätska. Företrädesvis används ifíwi .J .¿:.:l.:'~š <3: > Pai .išiï ,í:~.'ï:":l.;:.1<,- .i-:;-ï:z::;f.=.+ _x1a-.-i,xuá.jïä=.ll.«íä'FE St; i;'>:if=.'r.ti“~.z<.:i lO 15 20 25 30 35 524 002 ..» »- 9 kugghjul för drivningen av backar, som frihjul och för extern kraftöverföring. I spàren 156, 158 anordnas före- trädesvis en gummipackning.

Drivmodulens 14 första sida angränsar mot kylspà- ret 102 hos den första formmodulen 12 när modulerna är monterade till varandra vilket innebär att omrâdet mellan tätningsspàren 156 och 158 tillsammans med kylspàret 102 avgränsar en kylkanal.

I fig 4 visas fördelningsmodulen 16. Fördelningsmo- dulen 16 innefattar ett urtag 182 för införande av varm- kanalsintaget i formsprutningsverktyget, vilket varmka- nalsintag transporterar formsprutningsmaterial, tvá kylspàr 184, 186 och tätningsspàr 188, 190. Den sida hos fördelningsmodulen, vilken kylspàren 184, 186 är anordna- de pà, angränsar mot drivmodulens 14 andra sida, vilket betyder att en kylkanal definieras av kylspàren 184, 186 samt drivmodulens andra sida.

I fig 5a-5c visas olika vyer av den andra formmodu- len 18. Liksom den första formmodulen 12 innefattar den andra formmodulen 18 ett kylspàr 202, styrningar 204, 206, ett område 208 för bildande av ett produktform- rum 210 och en delningsyta 212. Dessutom innefattar den andra formmodulen utstötarhàl 214, vars funktion är att inrymma ett främre parti av utstötare, den del av respek- tive utstötare som ej inryms i den andra formmodulen 18 inryms i utstötarmodulen 20, för utstötning av en färdig produkt ur formmodulen 18 samt för tätning av utstötarhà- len 214 vid själva formsprutningen av produkten.

I fig 6 visas utstötarmodulen 20 vilken innefattar hål 220 som är anordnade att inrymma utstötare. Utstötar- na kraftpàverkas av pàförare vid utstötning av den färdi-V ga produkten, vilka pàförare är anordnade i pàförarmodu- len 26 som ej monteras ihop med den första eller den andra formhalvan 4, 6 visade i fig 1.

I fig 7 visas ingreppsmodulen 22, vilken innefattar urtag 240 vilka är anordnade att tillse att utstötare ej vrider sig kring sin egen längdaxel. Det är viktigt att 10 15 20 25 30 35 524 002 ..- .~ 10 så ej sker eftersom utstötarna tätar produktformrum- met 210 och därför är utformade att utgöra en del av ytan i produktformrummet 210. Vidare innefattar ingreppsmodu- len pàförarhål 242 via vilka påförarna införs i den andra formhalvan för kraftpåverkan av utstötarna. Ingreppsmodu- lens huvudsakliga uppgift är att genom kraftpåverkan förhindra delning mellan den första och den andra formmo- dulen 12, formskaviteten, vilken utgörs av respektive formmoduls 18 vid införing av produktmaterial i produkt- formrum 122, 210. Detta àstadkommes genom att ett yttre làsorgan ingriper med ingreppsmodulen 22 för låsning av den andra formmodulen 18 mot den första formmodulen 12 samt för upptagning av de krafter som strävar att sära den första och den andra formmodulen 12, 18 från varandra under formsprutningsförloppet. Ingreppsmodulen är före- trädesvis kilformad.

I fig 8 visas styrmodulen 24. Styrmodulen är anord- nad att bära upp de övriga modulerna i den andra formhal- van 6 och tillse att denna rör sig på ett lämpligt sätt i förhållande till den första formhalvan 4. Exempelvis tillser den att den andra formhalvan 6 förflyttas mot den första formhalvan 4 för bildning av produktformskaviteten som utgörs av formrummen 122, 210 hos den första och den andra formmodulen 12, 18 när dessa formmoduler 12, 18 ligger an mot varandra.

För att åstadkomma denna rörelse är en styrtapp 260 anordnad på styrmodulen 24, vilken är anordnad att löpa i ett spår i formsprutningsmaskinen. Nämnda spår har före- trädesvis formen av två stycken väsentligen sinusformade spår anordnade i anslutning till varandra och varvid det ena följer direkt på det andra. Företrädesvis motsvarar formen hos respektive spår väsentligen en halvperiod.

I fig 9a-9d visas ett flödesschema över framställ- ning av ett formsprutningsverktyg enligt uppfinningen.

Processen inleds med att en tredimensionell digital modell laddas in, steg 502, i en dator på vilken ett CAD- program kan köras, t.ex. en PC, en arbetsstation, etc. 10 15 20 25 30 35 ~ n nnn o n nn n n nn u u I n n n n n n n n -s .n n n nn nu U ß n n n n n n n n n n n n n n n nu .nn n n n n n a - n o n ~ 0 . _ n »n n n . - n n o c ß n n n n nn nnn nn. nu n-n n~ ll Modellen är företrädesvis en tredimensionell modell avsedd för CAD-program. Därefter placeras koordinatsystem in i produktmodellen, steg 504. Ett huvudkoordinatsystem för produkten placeras nàgonstans i produktmodellen, företrädesvis sà centralt som möjligt. Detta koordinatsy- stem sätts för att produkten skall kunna placeras in i olika verktygsmodeller utan att det resulterar i posi- tionsdifferenser vid bearbetning av verktygsämnen utifràn separata verktygsmodeller. Dessutom placeras företrädes- vis koordinatsystem ut där häl i produkten mäste skapas medelst backar. Vidare placeras en punkt för anslutning av varmkanalsintaget ut, om produkten är ett framstycke till en mobiltelefon placeras denna punkt företrädesvis centrerad i den öppning där en display skall visas.

Produktmodellen som blivit försedd med lämpliga koordinatsystem lämnas nu över till en process för defi- niering av funktionshàl och funktionsurtag och till en process för definiering av en produktformskavitet och verktygets delningsyta. Processen för definiering av funktionshàl och funktfiionsurtag samt processen för V” definiering av en produktformskavitet och verktygets delningsyta utförs separat fràn varandra, i separata verktygsmodeller, och parallellt. T.ex. utförs processer- na i tvà olika datorer och samtidigt. Först kommer pro- cessen för definiering av funktionshàl och funktionsurtag att beskrivas därefter kommer processen för definiering av en produktformskavitet och verktygets delningsyta att beskrivas.

I processen för definiering av funktionshàl och funktionsurtag sätts den med koordinatsystem försedda produktmodellen in i en första verktygsmodell, steg 602.

Huvudkoordinatsystemet hos produktmodellen gör att pro- duktmodellen automatiskt kan placeras i rätt position i verktygsmodellen. Verktygsmodellen är särskilt anpassad för denna process.

Därefter modifieras frigàngsskärningen, steg 604, vilket innebär att storleken pä området för bildande av ' :;-.<=:';:<: <2 fi. 'F 10 15 20 25 30 35 o u ~oo n n -u a r II I I " ~ u w u c a o a n. a- a c ~- In . . - . . . ~ . - -- v - ~ I ... a.. -;~ n a n .- . c - - ~ I ~ I w , . -~ - w . ~ . a ~ n v a - Q u nu v-I IO- .... n. 12 ett produktformrum bestäms. Bland annat skall storleken pà områdets toppyta optimeras så att formmodulerna med lätthet kan föras samman och täta produktformskaviteten samtidigt som tillräcklig bärighet runt produktformskavi- teten erhålles.

Därefter placeras fördefinierade intag ut i verk- tygsmodellen, steg 608. Dessa intag definierar de punkter där formsprutningsmaterialet matas in i produktformskavi- teten. I en föredragen utföringsform markerar användaren pà datorns bildskärm att intag önskas placeras ut, varpå fördefinierade intag visas i en meny från vilken intagen kan dras och släppas pà önskad position. Detta går även att lösa med fördefinierade symboler och symbolbibliotek.

När intagen placerats placeras en dockningspunkt för varmkanalsintaget pá den tidigare definierade varmkanals- intagspunkten, steg 610. I en föredragen utföringsform markerar användaren pà datorns bildskärm att docknings- punkten önskas placeras ut, varpå användaren fàr möjlig- het att dra och släppa dockningspunkten vid varmkanalsin- tagspunkten. Därefter genereras ett màtt pá varmkanalin- tagets längd, steg 612. Màttet pà varmkanalsintagets längd lämnas vidare för bearbetning, 614. Bearbetningen innebär i detta fall att varmkanalsintaget kapas till den angivna längden.

När uppgifterna för kapning av varmkanalsintaget lämnats ut fortsätter processen med att snedutstötare placeras ut och dess geometri bestäms, steg 616. I en föredragen utföringsform väljer användaren att utföra steget genom att markera detta pà skärmen. Därefter centreras en erhàllen punkt över området där snedutstöta- ren skall placeras. Storlek, vinkel och profil för sned- utstötaren bestäms. Profilen avser utseendet hos den del av snedutstötaren som skall ingripa med den färdiga produkten vid utstötning och anpassas lämpligen efter den yta som snedutstötaren ingriper med. När snedutstötaren är definierad matas uppgifter avseende snedutstötarens geometri ut för tràdgnistning, steg 618. När snedutstöta- 10 15 20 25 30 35 j 524 002 n.. o. 13 rens geometri är lämnad för tràdgnistning fortsätter processen med att utstötare placeras ut, steg 620. Åter- igen väljer användaren att utföra àtgärden genom att markera på skärmen. Som en följd av valet presenteras en meny som innehåller en mängd fördefinierade utstötare av varierande storlek, t.ex. kan diametern hos utstötaren vara av varierande dimension. Användaren behöver nu bara dra och släppa de önskade utstötarna pà önskade positio- ner. Tack vare drag och släpp tekniken och de fördefinie- rade utstötarna kan definiering av utstötarna i verktygs- modellen ske genom enkla tvädimensionella beaktanden, dvs inga tredimensionella hänsyn behöver tas.

När utstötarna placerats genereras företrädesvis data för NC-bearbetning av frigàng samt utstötarhàl, steg 621. Nämnda data överförs till lämpliga maskiner där modulerna som berörs av nämnda data kan bearbetas var för sig och samtidigt, steg 623. Denna datagenerering kan även sparas till steg 634 om sä önskas.

När lämpligt antal utstötare placerats ut väljs ett lämpligt fördefinierat backarrangemang ut, steg 622.

Varje backarrangemang innefattar åtminstone ett backämne, vars ena ände senare kommer att definiera det häl som backen skall forma, en excenteraxel för drivning av backen i en riktning väsentligen vinkelrät mot axelns längdriktning och ett kraftöverföringshjul, vilket enligt en särskild utföringsform är ett kugghjul. Det valda backarrangemanget laddas in och placeras pà lämplig position i verktygsmodellen, steg 624. Företrädesvis utnyttjas koordinatsystemen för backarna som definierades i produktmodellen, vilket innebär att backarrangemanget endast behöver fästas mot nämnda koordinatsystem för att placeras i korrekt position. Därefter anpassas excenter- axelns längd till de mått som föreligger i den aktuella verktygsmodellen, steg 626. Stegen 622-626 upprepas för det antal backarrangemang som behövs för den aktuella produkten. 10 15 20 25 30 35 524 002 ..- .- 14 När backarrangemangen placerats ut placeras fördefi- nierade frihjul och kedjespännare ut, steg 628. Enligt en föredragen utföringsform väljer användaren att initiera detta steg genom att markera det på skärmen. När använd- aren valt detta alternativ presenteras ett antal fördef- inierade hjul, företrädesvis kugghjul, som användaren kan dra och släppa på skärmen. Backarrangemangens drivhjul drivs företrädesvis av en kedja, vilken i sin tur drivs av ett drev anordnat att överföra en drivrörelse från ett externt drivdon, vilket drev företrädesvis är ett kugg- hjul. Frihjulens uppgift är att spänna ut kedjan så att funktionsutrymme kan erhållas innanför kedjans bana.

Kedjespännarens uppgift är att tillse att kedjan är till- räckligt sträckt. Företrädesvis definieras hålrum i den första formmodulen och i drivmodulen samtidigt som detal- jerna placeras ut.

När drivningen är definierad skall styrningen mellan steg 630.

Företrädesvis erhålles en meny med fördefinierade styr- den första och andra formmodulen placeras ut, don, företrädesvis tapp och hål, vid markering av att detta steg önskas utföras. De fördefinierade styrdonen kan från menyn släpas och släppas på lämplig plats hos verktygsmodellen.

Därefter modifieras en kylkanal i den andra form- modulen, steg 632. I verktygsmodellen ligger en fördef- inierad sträckning för kylkanalen i form av en modifier- bar spline, vilket är en följd av bågar som bildar en slinga och vilken kan justeras genom att användaren tar tag i punkter på slingan och flyttar dem. Kylkanalen sträcker sig mellan två inlopp vilka ej är justerbara eller flyttbara. Användaren justerar kylkanalens bana mellan dessa två inlopp genom att dra och släppa punkter hos den fördefinierade kylkanalen. Genom att kylkanalen definieras av en spline erhålles mjuka, rundade svängar hela tiden. På detta sätt kan kylkanalens sträckning justeras för effektivaste kylning samtidigt som ut- stötarhål och andra funktionshål och funktionsurtag som L* fi! l:_\,-n;.;11:=.= 'zlfïšiál/*š »annu 10 15 20 25 30 35 ,524 002 -.- .- 15 tidigare definierats kan passeras av kylkanalen pà tryggt avstånd avseende kollision.

När kylkanalens utsträckning är definierad genereras data för NC-bearbetning av den andra formmodulens båda sidor, utstötarmodulen, ingreppsmodulen, samt pàförar- till- hör den andra formhalvan. Denna data överförs till en modulen, vilka alla, bortsett fràn pàförarmodulen, eller flera NC-maskiner där modulämnen bearbetas, steg 636. Företrädesvis utnyttjas den möjlighet till tidsvinst som àstadkommes genom verktygets moduluppbyggnad, vilket innebär att nämnda data överförs till flera NC-maskiner som bearbetar olika av de ovannämnda modulerna paral- lellt. För att åstadkomma tidsvinster behöver ej alla moduler bearbetas parallellt av varsin NC-maskin, men ju fler moduler som kan bearbetas samtidigt ju större blir tidsvinsten.

Under tiden som modulerna i den andra formhalvan be- arbetas fortsätter processen med definiering av återstä- ende detaljer och funktioner i verktygsmodellen för funktionshàl och funktionsurtag, vilka detaljer och funktioner endast pàverkar den första formhalvan.

Kedjespär definieras i drivmodulen, steg 638. Detta att bredd och djup för kedjan anges samt att ett extra utrymme för kedjelä- görs genom att kedjans bana ritas in, ges variation skapas vid kedjespännaren.

Därefter modifieras fördefinierad kylkanaler i för- steg 640, steg 642. Detta sker pà samma sätt som för kylkanalerna i delningsmodulen, och i den första formmodulen, den andra formmodulen. Skillnaden är att tvá separata kylkanaler är anordnade i fördelningsmodulen och att en ände hos vardera av dessa kylkanaler definierar ett inlopp/utlopp till/från kylkanalen i den första formmodu- len. I Efter dessa definieringar genereras data för NC- bearbetning av den första formmodulens bàda sidor, driv- steg 644, vilka alla tillhör den första formhalvan. Denna data överförs till modulen samt fördelningsmodulen, coon 10 15 20 25 30 35 _ 524 002 16 en eller flera NC-maskiner där modulämnen bearbetas, steg 646. Liksom vid bearbetningen av modulerna tillhörande den andra formhalvan kan tidsvinster åstadkommas här genom att moduluppbyggnaden utnyttjas för parallell bearbetning.

Under tiden som stegen 602-646 avseende funktionshàl och funktionsurtag utförs har arbetet med produktformska- vitet och verktygets delningsyta påbörjats och drivits parallellt. En produktmodell som är identisk med den som sattes in i den första verktygsmodellen, steg 602, an- vänds här. Till att börja med kontrolleras huruvida produktmodellen är ”hel”, dvs om den går att använda för definiering av produktformskaviteten utan justeringar, steg 702. Oftast är produktmodellen inte hel utan måste ytmodelleras, steg 704. Ett vanligt förekommande fel är att ytelement, entiteter, ej avslutas korrekt mot varand- ra. Ett sådant fel gör det omöjligt att, utan korriger- ing, utföra den mekaniska bearbetningen utifrån den felaktiga produktmodellen.

Så fort produktmodellen finns tillgänglig kan vissa elektroder för bearbetning av formrum genereras. Dessa elektroder är av sådan karaktär att bristerna i produkt- modellen inte påverkar modelleringen eller bearbetningen av dem. Vissa andra elektroder är beroende av en hel produktmodell, varför dessa inte kan göras före ytmodel- lering av en produktmodell som konstaterats vara ”tra- sig”, steg 704, eller före modellen konstaterats vara ”hel”, steg 702. Oavsett vilket kan elektroderna formges och framställas parallellt med övrigt arbete med form- rumskaviteten och delningsytan. Följaktligen, utförs modelleringen av formrumselektroder, steg 714, och gene- rering av data för NC-bearbetning, steg 716, så fort som möjligt. Vidare överförs nämnda data till en eller flera NC-maskiner där formrumselektroderna skapas, steg 718.

Samtidigt med modellering och framställning av elek- troderna och när en hel produktmodell är tillgänglig sätts denna produktmodell in i en modell för delning, i fidi, <2» ...4;~l”l1: :xaea-fx:,-c~.k2âïl-12'F§ .Jíoc 10 15 20 25 30 _524 oø2 17 steg 706.

Dessutom kopieras den skapade delningsytan in pà produkt- I denna modell skapas delningsytan, steg 708. modellen.

Denna nya produktmodell sätts in i en andra verk- tygsmodell, steg 712. Därefter genereras data för NC- bearbetning av produktformrum och urtag för backar i en steg 720. met hos modulen inte kan NC-bearbetas fram genereras data I ett sådant fall sker slut bearbetningen medelst elektroder i steg första formmodul, I ett fall där hela formrum- för ett nästan färdigt formrum i steg 720. 728. Om det är möjligt att NC-bearbeta fram hela formrum- met görs inga elektroder utan formrummet är färdigt när det NC-bearbetats. När data för NC-bearbetningen är genererad överförs nämnda data till en NC-maskin för bearbetning av formrummet, steg 722. När nämnda data för NC-bearbetning av formrummet hos den första formmodulen slutförts i steg 720, påbörjas motsvarande generering av data för bearbetning av formrummet i den andra formmodu- len, steg 724. Därefter överförs nämnda data till en NC- maskin för bearbetning av den andra formmodulen, 726. Om produkten kräver bearbetning medelst elektroder, som i sä fall framställts i stegen 714-718, bearbetas formmoduler- na medelst dessa elektroder så fort respektive NC- sceg 728. ning medelst elektroder är nödvändig formmodulerna färdi- bearbetning avslutats, I de fall ingen bearbet- ga när de NC-bearbetats.

Den ovanbeskrivna metoden för framställning av form- sprutningsverktyg kan användas för framställning av formsprutningsverktyg för en stor mängd olika produkter.

Företrädesvis rör det sig om tredimensionella produkter, t.ex. detaljer i telefoner, t.ex. mobiltelefoner. w av* v' f: ß :fn/J Lac .L _ auf.,

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 524 002 18 KRAV

1. Metod för framställning av formsprutningsverktyg med hjälp av ett datorbaserat system, vilken metod inne- fattar åtgärden att ta emot digital information avseende en produktmodells form, vilken metod käru1etecfl åtgärderna: att ladda in nämnda digitala information avseende en produktmodells form i en första, digital verktygsmodell vilka respektive i en andra, digital verktygsmodell, första och andra, digitala verktygsmodeller representerar samma formsprutningsverktyg, att definiera funktionshål och funktionsurtag i och att skilt från och parallellt med åtgärden att defi- nämnda första, digitala verktygsmodell, niera funktionshål och funktionsurtag definiera en pro- duktformskavitet samt verktygets delningsyta i nämnda andra, digitala verktygsmodell.

2. Metod enligt krav 1, vidare innefattande åtgärden att definiera ett koordinatsystem hos den digitala pro- duktmodellen innan åtgärderna att definiera funktionshål och funktionsurtag och att definiera produktformskavite- ten och verktygets delningsyta utförs, vilket koordinat- system definieras så att origo finns inom en tvådimensio- nell projektion av produktmodellen.

3. Metod enligt något av krav 1-2, vidare innefat- tande åtgärderna: att generera data avseende funktionshål och funk- tionsurtag från den första, digitala verktygsmodellen för bearbetning av det blivande formsprutningsverktyget, att generera data avseende produktformskaviteten och verktygets delningsyta från den andra, digitala verktygs- modellen för bearbetning av det blivande formsprutnings- verktyget, 10 15 20 25 30 35 524 002 19 att bearbeta ett ämne för det blivande formsprut- ningsverktyget medelst nämnda data avseende funktionshål och funktionsurtag oberoende av data som genererats från den andra, digitala verktygsmodellen och att bearbeta ett ämne för det blivande formsprut- ningsverktyget medelst nämnda data avseende produktforms- kaviteten och verktygets delningsyta oberoende av den data som genererats från den första, digitala verktygsmo- dellen.

4. Metod enligt något av krav l-3, varvid åtgärden att definiera funktionshål och funktionsurtag i nämnda första, digitala verktygsmodell innefattar åtgärderna att välja fördefinierade utstötare och backarrangemang, vilka finns tillgängliga i form av digitalt lagrad information, och att definiera en position i den första digitala verktygsmodellen där nämnda digitalt lagrade information skall påverka den första, digitala verktygsmodellens form eller utseende.

5. . Formsprutningsverktyg k ä n n e t e c k n a t a v: att det innefattar åtminstone fem moduler som är an- ordnade i linje med varandra, varvid de fem modulerna är: en första formmodul och en andra formmodul för bil- dande av en produktformskavitet, varvid den första form- modulen innefattar en kavitetssida och den andra formmo- dulen innefattar en kavitetssida, vilka kavitetssidor bildar nämnda produktformskavitet vid anliggning mot varandra, en drivmodul för drivning av backar, vilken modul innefattar däri upptagna funktionsurtag åtminstone inrym- mande kraftöverföringsdon för drivning av backar, en utstötarmodul för utstötning av en färdig produkt ur en av den första och den andra formmodulen, vilken modul innefattar funktionshål för utstötare samt utstöta- re, och en ingreppsmodul anordnad att genom kraftpåverkan förhindra delning mellan den första och den andra formmo- 10 524 002 20 dulen vid införing av produktmaterial i produktformskavi- teten.

6. Formsprutningsverktyg enligt krav 5, vidare inne- fattande en fördelningsmodul för inledande mottagning och vidarebefordran av produktmaterial för formsprutning.

7. Formsprutningsverktyg enligt krav 5, varvid för- sta respektive andra formmodulen innefattar åtminstone en kylkanal i form av ett spår som är anordnade på en sida av formmodulen som är motstående nämnda kavitetssida.

8. Användning av metoden enligt krav l för fram- ställning av formsprutningsverktyg för formsprutning av mobiltelefondetaljer.