SE523530C2 - Förfarande och anordning för mätning av nypet mellan två valsar - Google Patents

Description

20 25 30 523 530 oaoizomcæuwisovs cervinml 1\P\o12\sa\o3o117_6vers.Papaoc - - - - -- '.-' ..' J. .2..'.. 2 uaua möjligt att optimera tryckkvaliteten. Det är också möjligt att kontrollera tillståndet hos enheterna, exempelvis om elasticiteten för en enhet har blivit för låg, vilket indi- kerar ett utbytesbehov.

Tidigare teknik Många olika typer av Valsnypmätare är tidigare kända.

Många av dessa fungerar på ett statiskt sätt, dvs. de mäter på enheter som inte rör sig under mätningssekvensen. De ti- digare kända mätarna använder ofta någon typ av element, hos vilka det elektriska motståndet ändras om elementen trycks samman. Det är också tidigare känt att använda ett antal näraliggande element och att kontrollera antalet ele- ment som trycks ned av enheterna. En nackdel hos de tidiga- Det SOITI re mätarna är, att de har en relativt stor tjocklek. betyder att de kan inte användas för mätning på nyp, har relativt små dimensioner. Dessutom har de ganska dålig upplösning och böjningseffekten kan påverka de mätta värde- na.

Det tillgängliga utrymmet, för att placera en vals- nypsmätare i läge för att mäta, är ofta mycket begränsat, det finns således behov av en valsnypmätare, som är så li- ten som är praktiskt tänkbart och som har ett böjligt och tunt element.

Uppfinningen Valsnypmätare enligt föreliggande uppfinning har ut- vecklats för en dynamisk mätning, dvs. mätningen sker på valsar eller liknande som rör sig. En dynamisk mätning ger en bättre upplösning jämfört med en statisk mätning och speglar bättre tillståndet som uppträder vid tryckning. att kunna Ett yt- att för- Ett ändamål med föreliggande uppfinning är, mäta på enheter, som har relativt små dimensioner. terligare ändamål med föreliggande uppfinning är, bättra upplösningen jämfört med tidigare kända mätare. Yt- terligare ett ändamål är att mäta kontakttrycket i nypet. 10 15 20 25 30 523 530 030120 MD G:\P\3079 Cervitrol 1\P\012\SB\030117_6vers.PaLdoc 3 u u uk. u u u . , . ,. u u u u u u . u o u u u u u u a . uuu uuu u u . ' u u u uu u u u 4 u u u u ' ° Ändamålen enligt ovan uppfylls av ett förfarande för dynamisk mätning av nypet mellan två enheter, dvs. två val- sar/cylindrar eller en vals/cylinder och en yta som har ett ej cirkulärt tvärsnitt. Nypets längd mäts genom att mäta tidsperioden, under vilken åtminstone två tryckkänsliga element passerar inuti nypet.

Dessa ändamål uppfylls även av en valsnypmätare inne- fattande ett hölje och en tunga som skjuter ut från höljets ena ände. Två tryckgivare är anordnade vid tungans yttre ände, på ett känt avstånd från varandra i den förväntade rörelseriktningen för tungan.

Genom föreliggande uppfinning mäts olika tidslängder och används för att bestämma nypets längd. Detta under för- utsättningen att pressens hastighet är konstant. I prakti- ken stämmer detta nästan alltid under den korta tidsperio- den för mätning.

Andra ändamål och fördelar med föreliggande uppfin- ning framgår för en fackman vid genomläsning av den detal- jerade beskrivningen nedan över föredragna utföringsformer.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Föreliggande uppfinning kommer att beskrivas närmare nedan, med hänvisning till bifogade ritningar. I ritningar- na ar: fig. l en vy ovanifrån över ett första exempel på en valsnypmätare enligt föreliggande uppfinning, fig. 2 en schematisk vy över en del av en offset- tryckpress, fig. 3 en schematisk vy som visar ett nyp mellan två enheter, fig. 4 ett antal diagram som visar principen för mätmetoden enligt föreliggande uppfinning, fig. 5 av en detalj av valsnypmätaren enligt föreliggande uppfin- en förstorad vy över en alternativ utformning ning och 10 15 20 25 30 35 ~ n a | nu . 523 530 030120 MD G:\P\3079 Cervitrol l\P\012\SE\030117_óvers.Par..doc 4 . - - - -v » n» fig. 6 en vy ovanifrån, delvis utskuren över ett yt- terligare exempel på en valsnypmätare enligt föreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Valsnypmätaren enligt föreliggande uppfinning kan ut- formas på många olika sätt, beroende på den avsedda använd- ningen. För att förklara principerna visas ett exempel på en enkel utformning i fig. l. Den visade valsnypätaren in- nefattar ett hölje 1 och en tunga 2, som skjuter ut från en ände hos höljet 1. Två tryckgivare 3, 4 är placerade nära tungans 2 yttre, fria ände. Dessutom har höljet 1 normalt någon typ av display 13, ett antal knappar 24 invid dis- playen 13 för att kontrollera mätningscyklerna och kommuni- kationsmedel med en perifer enhet.

Tryckgivarna 3, 4 kan också benämnas tryckkänsliga punkter. Dessa givare 3, 4 kommer att ge en signal, som be- ror på hur mycket tryck som utövas på dem. Genom att två givare 3, 4 används kan valsarnas matningshastighet beräk- nas. Tungan 2 tillverkas relativt tunn med en tjocklek på c:a 0,1 mm. Förfarande för tillverkning av givarelement är tillgängliga på marknaden.

För att inte skada tungans 2 givare 3, 4, måste åt- minstone en av enheterna för vilka nypet mäts vara kompres- sibel. Det skall också noteras som angivet ovan att det är möjligt att mäta nypet mellan en vals eller cylinder och en plan yta. Även i detta fall skall antingen valsen (cylin- dern) eller den plana ytan vara kompressibel.

Valsnypmätaren enligt föreliggande uppfinning kan också användas som en mätare för avståndet eller spalten mellan två enheter, i vilket fall det inte är nödvändigt att en enhet är kompressibel. Vid den enklaste versionen tillverkas tungan med en tjocklek som motsvarar den önskade spalten. Det är också möjligt att ha en relativt tunn tunga som baselement, till vilken extra material tillförs för att ge en tjocklek motsvarande den önskade spalten. 10 15 20 25 30 35 . . .n o . , , , _ : _”. HI: lflb. _: u nu a n . u u u . u a u . . , _ - : .- u .- .n . -. . . 92.: :' ~--- -- - - osoizounmwuovs cervicrol iuwoinsmosoiivjsvers.varans - - - - .."..' °..' J. ' ' “ E 5 _." Tryckgivarna 3, 4 vid tungans ände är placerade på ett avstånd L från varandra i den tänkta rörelseriktningen.

När valsnypmätaren skall användas matas tungan 2 in mellan två enheter.

När tryckgivarna 3, 4 har passerat nypet dras normalt tungan tillbaka. Detta kan ske på många sätt, exem- pelvis kan enheterna säras vilket möjliggör att tungan 2 kan dras tillbaka, ibland är det möjligt att dra tillbaka tungan mot enheternas rotationsriktning, vid vissa tillfäl- len kan rotationsriktningen vändas. Som en försiktighetsåt- gärd är tungan 2 normalt fäst vid höljet 1 på ett sådant sätt att den kommer att lossna om höljet 1 går emot enhe- terna. Tungan 2 är tillräckligt liten för att den inte skall skada pressen och ofta kan tungan 2 fås tillbaka.

Då det tillgängliga utrymmet ofta är begränsat skall höljet l göras så litet som praktiskt möjligt.

Givarna 3, 4 är visade med en form av cirkulära punk- ter, men en fackman inser att givarna kan ges vilken form som helst. Givarnas 3, 4 ideella form varierar beroende på den faktiska situationen. Företrädesvis skall utsträckning- en i rörelseriktningen för givarna 3, 4 vara mindre än den förväntade längden för en trycklinje bildad mellan enheter- na. Om tryckgivarnas 3, 4 avkännande ytor överskrider bred- den för trycklinjen, kan mätningarna vara svårare att tol- ka. För en mer exakt mätning, skall i det närmaste hela gi- varytan hos varje givare påverkas omedelbart. Detta kommer att ge en statisk mätning, jämfört med en dynamisk mätning, om endast delar av givaren påverkas under "längre" tidspe- rioder.

För att uppnå detta, är det således möjligt att ge givarna 3, 4 en långsträckt form med en liten utsträckning i rörelseriktningen, men en större utsträckning vinkelrätt mot rörelseriktningen, som antytt i fig. 5. Det är också möjligt att låta givarna ha en triangulär, rektangulär, kvadratisk eller annan lämplig form. Den exakta form som väljs kan bero på den avsedda användningen av valsnypmäta- ren. 10 15 20 25 30 35 _ _ _ . . .I .oo. anv: .Ani a: .øa- an.. n a u u . 1 . u n ' " ' 030120 MD G=\P\3o79 cervicrol 1\P\o12\sx2\03o117_övers.Pau.dec 6 n - oooo o; Höljet l innefattar styr- och beräkningsanordningar i form av lämplig elektronik. Elektroniken är endast stan- dardelement och kommer därför inte att beskrivas ytterliga- re här. där det kan vara intressant att känna ett nyps längd n och/eller nypets Hos tryckpressar finns det flera lägen, kontakttryck. Nypets längd n och tryck påverkar ofta tryck- ets slutliga kvalitet. Det kan också påverka den mängd tryckfärg eller fuktvätska som tas upp. I fig. 2 visas någ- ra delar av en tryckpress som är intressanta för förelig- gande uppfinning. Tryckpressen innefattar en plåtcylinder 5, som har ett antal tryckplåtar. I kontakt med plåtcylin- dern 5 och roterande i det närmaste synkront därmed, finns en gummidukscylinder 6, som i sin tur är i kontakt med ett medium som skall tryckas, normalt en pappersbana 8. På pap- persbanans 8 andra sida och samverkande med gummidukscylin- dern, finns en tryckcylinder 7. Dessutom innefattar tryck- pressen en eller flera färgvalsar 10, som tar upp färg med hjälp av en eller flera mellanliggande valsar 9 samt en fuktvals 12, gande valsar 11. som tar upp fuktvätska med hjälp av mellanlig- Färgvalsarna 10 och fuktvalsen 12 benämns ofta formvalsar.

Nypen mellan gummidukscylindern 6 och tryckcylindern 7, mellan plåtcylindrarna 5 och gummidukscylindern 6, mel- lan plåtcylindern 5 och en eller flera färgvalsar 10 samt mellan plåtcylindern 5 och fuktvalsen 12 kan samtliga vara av intresse.

Fig. 3 visar ett exempel på ett nyp mellan två enhe- ter, i detta fall en plåtcylinder 5 och en gummidukscylin- der 6. I fig. 3 visas valsnypmätarens hölje 1. Valsnypmäta- rens tunga 2 visas placerad i nypet. Nypet mellan två enhe- ter kan definieras som den del där enheterna är i kontakt.

Formen för den komprimerbara enheten kan påverkas utanför området för själva nypet. Uttrycket "trycklinje" hos nypet avser så som använt i denna beskrivning nypets yta där 10 15 20 25 30 35 523 530 gg. ---- ~ 030120 MD G-.\P\3079 Cervitrol l\P\012\SE\030117_6vers.Papdoc 7 a . n n u a. trycket som utövas mellan enheterna överskrider ett trös- kelvärde. Den faktiska längd på ytan där en komprimerbar enhet påverkas är normalt större än "trycklinjen". Uttryck- et "tryckzon" används ofta för nypets hela påverkade längd.

Genom att ändra tröskelvärdena är det således möjligt att styra "trycklinjen" för ett valfritt nyp.

Mätförfarandet vid användning av valsnypmätaren en- ligt föreliggande uppfinning visas i diagrammen enligt fig. 4. De övre två diagrammen i fig. 4 avser den första giva- De två Det översta diagrammet och det andra diagrammet räknat ned- ren 3, dvs. givaren 3 närmast tungans 2 fria ände. nedre diagrammen i fig. 4 avser den andra givaren 4. ifrån, visar tidsperioderna som respektive givare 3, 4 är i nypet såsom definierat av tröskelvärdena. De andra två dia- grammen i fig. 4 visar det tryck som upplevs av respektive givare 3, 4 under en mätcykel.

När trycket som avkänts av respektive tryckgivare 3, 4 överstiger ett inställt tröskelvärde Ph, På, kommer en klocka att startas. När trycket som avkänns av givarna 3, 4 kommer klockan att åter går under tröskelvärdet Pm, PZU stannas. Tidslängderna t3, t4 mätta av klockan (klockorna) används för att bestämma nypets längd 1. De tidsperioder t3, t4 som den första givaren 3 respektive den andra giva- ren 4 ligger över tröskelvärdet lagras. Dessutom mäts tids- perioden tl mellan när den första givaren 3 och den andra liksom den tidsperiod tg Avståndet L mellan Efter- tg det tar för tungan 2 att flytta sig nämnda givaren 4 startar sina klockor, mellan när respektive klocka stoppas. givarna 3, 4 är enkelt att mäta och är således känt. som tiden th kända sträcka L mäts kan tungans 2 hastighet beräknas. En medelhastighet v beräknas med användning av följande ekva- tion: v=(L/t1+L/t2)/2 (1) Valsnypets längd n kan sedan beräknas med användning av följande ekvation: 10 15 20 25 30 35 a a u. . . .. . . , _, _ , _ , _ u: .u- _: u. n.. . . o - _ a - . . , , , . _ " ' - ~~ l osoizoMncflvnovscerviuroi1\1>\o12\sn\naonv_overs.Pau.ass - - - - '.."..' '..' .:. J.. h: .I 8 n=v(ta+t4>/2 (2) Nypets längd n mäts således genom att mäta tiden som två tryckkänsliga delar finns inuti nypet, vilka tryckkäns- liga delar är åtskiljda en känd sträcka. Tröskelvärdena an- vänds för att definiera nypets start och slut och kan ju- steras i olika syften.

Utöver att mäta nypets längd n kan valsnypmätaren också användas för att mäta trycket som utövas i nypet, ge- nom direkt mätning av tryckgivarna 3, 4. Antingen kan ett maximalt tryck användas eller ett medelvärde av trycket, vilket medelvärde normalt är för "trycklinjen". Trycket som mäts av varje givare 3, 4 kan lagras och användas som en referens. Trycket och enheternas elasticitet påverkar tryckkvaliteten. Eftersom trycket beror på enheternas elas- ticitet, kan ett tryck utanför ett förväntat värde indikera att en enhet bör ersättas eller justeras. Valsnypmätaren enligt föreliggande uppfinning kan således användas som en indikator för underhåll.

Normalt kommer beräkningarna enligt ovan att utföras automatiskt av höljets l elektronik och visas som en nyp- längd, maximalt tryck eller medeltryck på en display eller liknande. Värdena lagras också normalt, vilket betyder att uppmätta värden tagna i samma läge vid olika tidpunkter kan användas för utvärdering. Elektroniken har också standard- medel att överföra de lagrade mätningarna till en på av- stånd placerad dator (ej visad). Denna överföring kan an- tingen ske omedelbart och trådlöst eller kan valsnypmätaren fysiskt förbindas med datorn för överföringen. Själva över- föringen är inte något nytt och då en fackman vet hur man skall utföra detta kommer det inte att beskrivas ytterliga- re här.

Med hänvisning till fig. 4 kan en mätcykel beskrivas på följande sätt. Till att börja med fås valsnypmätarens tunga 2 att gå in i nypet. När den första givaren 3 avkän- 10 15 20 25 30 35 5 2 3 5 5 O ÉÜE få - ff? " 030120 MD G:\P\3079 Cervitrol 1\P\012\SE\D30117_bvers.Patfioc ' ' ' “ °' “ "“' 9 ner ett tryck som överstiger det inställda tröskelvärdet i PR startas åtminstone en klocka. När den andra givaren 4 avkänner ett tryck som överstiger det inställda tröskelvär- det Pzt, tas av den första givaren 3. Vid nypets andra ände startas registreras den tidsperiod tl från när klocka star- en klocka när den första givaren 3, detekterar ett tryck lägre än det inställda tröskelvärdet Pm, och tidsperioden tg tills den andra givaren 4 detekterar ett tryck under det inställda tröskelvärdet PR registreras. De enligt ovan re- gistrerade tidsperioderna tl, tg används för att beräkna tungans hastighet v och således valsens eller valsarnas hastighet såsom angivet ovan. Dessutom registreras den tidsperiod tg, under vilken den första givaren 3 detekterar ett tryck över det inställda tröskelvärdet Ph. På samma sätt registreras den tidsperiod t4 som den andra givaren 4 detekterar ett tryck över tröskelvärdet PR. De senare två registrerade tidsperioderna t3, t4 används för att bestämma nypets längd n såsom angivet ovan. När den sista givaren 4 har passerat nypet kan tungan 2 dras tillbaka och nypets längd n, maximala tryck Phmx, Pamx och medeltryck kan visas på valsnypmätarens display 13. Värdena lagras också för eventuellt senare utvärdering och/eller överföring till en dator på avstånd. När tungan 3 har dragits tillbaka och de mätta värdena lagrats kan en ny cykel startas.

Kontaktlängderna eller nyplängderna n som skall mätas i en offsettryckpress kan variera mellan c:a 1 och 20 mm.

Vid mätning av nypet mellan två valsar är det möjligt att mäta vid olika lägen på valsarnas bredd. Det är också möjligt att låta två eller flera valsnypmätare mäta samti- digt på olika breddar hos valsarna, vilket kommer att ge en indikation på valsarnas rätning.

Olika mätcykler kan programmeras i valsnypmätaren, exempelvis med olika tröskelvärden för olika mätpositioner.

För att minska valsnypmätarens storlek är det möjligt att anordna en speciell enhet (ej visad), där programmeringen 10 15 20 25 30 35 n o n > no 5 2 5 5 5 0 ._¿; - *I 030120 Mn G=\P\3o19 cervicrol 1\P\o12\sz\o3o117_overs.Par..dc>c ' “ ' ' ' ' ' " 10 och möjligen avläsningen av mätta värden sker. Om en sådan enhet används kommer valsnypmätaren att placeras i enheten mellan mätcyklerna.

Som ett ytterligare exempel på en tänkbar valsnypmä- tare hänvisas till fig. 6. Denna valsnypmätares hölje 14 visas delvis utbrutet. Tungan 15, som har två åtskiljda tryckgivare 3, 4 såsom angivet ovan, kan matas ut ur eller dras in i höljet 14. För att ta emot tungan 15 är en rulle 16 anordnad inuti höljet 14, varvid tungan 15 kan lindas upp på rullen 16. Rullen 16 kan vara fjäderförspänd för att dra tillbaka tungan 15 och har företrädesvis något slag av låsanordning (ej visad), för att låsa tungan 15 i ett öns- kat utmatat läge. Tungan 15 kan tillverkas av olika materi- al, varvid tungans 15 större del tillverkad av material som möjliggör att den bibehåller en rak utsträckning och kan föras in från ett avstånd i ett nyp. Tungans 15 yttersta del är emellertid tillverkat av samma material som tungan 2 enligt utföringsformen ovan för att föras in i nypet. För att kontrollera tungans 15 läge och att hjälpa till att vid rörelsen utåt eller inåt för tungan kan ett par matnings- eller skyddsrullar 17 anordnas vid ett tunginlopp hos höl- jet 14. nypmätarens hölje 14 matas in i nypet.

Rullarna 17 skyddar genom att de hindrar att vals- Ett par kalibrer- ingsrullar 18 är också anordnade i höljet 14. Kalibrerings- rullarna 18 används för att kalibrera valsnypmätaren när tungan matas med en känd hastighet. Vid andra utföringsfor- mer placeras kalibreringsrullarna utanför höljet, möjligen på en lös enhet för programmering, display och avläsning som indikerat ovan. Under den faktiska mätningen hålls tungans 15 längd konstant. Den utsträckbara tungan 15 är gynnsam i lägen som har begränsat utrymme och för möjlighe- ten att justera tungans längd och möjliggöra mätning på ett avstånd.

Vid den visade utföringsformen finns det två lampor 19, 20 på höljets 14 utsida. Det finns också en summer 21 10 15 20 25 a a uno o nu .. .... u »- f a n v u n n _ . . .. . , » u.. I u u a p a .u . . .-~ .nu - Q n u o o »- n < a ~- .- . -1 » . ; . . . ~ v n v o . . . . . . . 030120 Mn c=\v\3o79 cervirrol 1\1>\o12\sn\u3onv_overs.Paaaoc ' “ " "' "“' “ ° ll eller annan anordning för att ge en akustisk signal. Höljet 20 kan exempelvis en grön lampa 19 och 14 är även försett med en display 22. Lamporna 19, vara lampor med olika färg, en röd lampa 20. Lamporna kan användas på följande sätt.

När Valsnypmätaren är klar för en mätning kan den gröna lampan 19 tändas, den gröna lampan 19 kan också tändas om Det är också möjligt att 20 tändas för att indikera att Valsnypmätaren är klar för mätning. Om nå- en mätning accepteras och lagras. låta både den röda och den gröna lampan 19, gonting går fel under en mätning kan den röda lampan 20 tändas och indikera att inget värde registrerades. En fack- man inser att lamporna kan användas med vilken kombination som helst för att indikera vilket tillstånd som helst hos valsnypmätaren.

Då Valsnypmätaren ofta används i begränsade utrymmen kan de röda och gröna lamporna 19, 20 kompletteras med en summer 21, som ger olika akustiska signaler för att indike- ra godkännande eller underkännande. De mätta värdena visas också på displayen 22. Valsnypmätaren kan förbindas med en dator (ej visad) på avstånd med hjälp av en kabel 23, eller trådlöst med vilken lämplig anordning som helst.

Ett antal knappar är också placerade på höljets 14 utsida för att starta och programmera en mätcykel, för att ta bort mätta värden, för att lagra mätta lägen tillsammans med mätta värden eller liknande. Det mätta läget kan indi- keras med olika nummer för nypets enheter.

Claims (15)

10 15 20 25 30 35 530 031215 MD \\CURRENT\DB\P\3079 Cervitrol 1\P\012\SE\D]0l22_NYA KRAV.DOC /2 PATENTKRAV

1. Förfarande för dynamisk mätning av nypet mellan två valsar/cylindrar (5, 6, 7, 10, 12) vals/cylinder och en yta som har ett ej cirkulärt tvär- eller en snitt, kännetecknat av att nypets längd (n) mäts genom att (tfn t4) tryckkänsliga element finns inom nypet. klocka tidsperioderna under vilka åtminstone två

2. Förfarande enligt krav l, kännetecknat av att de tryckkänsliga elementen är tryckgivare (3, 4), som är pla- cerade på ett känt avstånd (L) från varandra i givarnas (3, 4) rörelseriktning.

3. Förfarande enligt krav 2, kännetecknat av att ny- pets respektive ände definieras som när trycket avkänt av en givare (3, 4) (Pitf stiger över respektive sjunker under ett tröskelvärde PR).

4. Förfarande enligt något av föregående krav, kän- (tfl och den andra givaren (4) (tfl netecknat av att tidsperioden mellan när den första givaren (3) går in i nypet klock- as liksom tidsperioden <3, 4) mellan när respektive givare lämnar nypet.

5. Förfarande enligt krav 4, kännetecknat av att rö- relsehastigheten för givarna (3, 4) beräknas med användning av formeln: v=(L/t1+L/t2> /2 där: L = avståndet mellan givarna (3, 4) tl = tidsperioden mellan när givarna (3, 4) går in i nypet tz = tidsperioden mellan när givarna (3, 4) lämnar nypet. lO 15 20 25 30 35 523 530 031215 MD \\CURRENT\DB\P\3D79 Cervítrnl 1\P\012\SB\D30122_NYA KRAV.DOC 13

6. Förfarande enligt krav 5, kännetecknat av att den beräknade hastigheten (v) används för att beräkna nypets längd (n) med användning av formeln: n=V(t3+t4)/2 där: tg = tidsperioden under vilken den första givaren (3) är i nypet t4 = tidsperioden under vilken den andra givaren (4) är i nypet.

7. Förfarande enligt något av tidigare krav, känne- tecknat av att det maximala trycket (Phwx, Phmx) hos varje mätcykel och/eller ett medelvärde på trycket i nypet regi- streras.

8. Valsnypmätare innefattande ett hölje (1, tunga (2, 15) 14), de på ett känt avstånd (L) tänkta rörelseriktning, (13, 22), och/eller en summer (21) 14), en som sträcker sig från en ände hos höljet (1, kännetecknad av att två tryckgivare (3, 4) är anordna- från varandra, i tungans (2, 15) vid tungans (2, 15) yttre ände och (19, 20) 14). att en display en eller flera lampor är anordnade på höljet (1,

9. Valsnypmätare enligt krav 8, kännetecknad av att givarna (3, 4) har en cirkulär, rektangulär, långsträckt, kvadratisk, triangulär eller annan lämplig form och/eller att varje givares (3, 4) utsträckning i rörelseriktningen är mindre än den förväntade längden på trycklinjen hos det nyp som skall mätas.

10. Valsnypmätare enligt krav 8 eller 9, kännetecknad av att den totala tjockleken för tungan (2, 15) och en gi- vare (3, 4) har storleksordningen 0,1 mm. lO 15 20 25 523 530 031215 MD \\ctrRRzN'r\D1a\P\3o79 cervirrol 1\P\o12\sE\o3o122_NYA xluxvßoc /4

11. Valsnypmätare enligt något av kraven 8 till 10, kännetecknad av att tungans (15) utsträckta längd från höl- jet (14) kan varieras.

12. Valsnypmätare enligt krav 11, kännetecknad av att tungan (15) lindas upp på en rulle (16) placerad inuti höl- jet (14).

13. Valsnypmätare enligt något av kraven 8 till 12, kännetecknad av att en kalibreringsanordning innefattande kalibreringsrullar (18) (14). är placerad på insidan eller utsi- dan av höljet

14. Valsnypmätare enligt något av kraven 8 till 13, kännetecknad av att elektroniken för att kontrollera mät- ningarna och beräkningarna av valda värden innesluts i höl- jet (1, 14) på avstånd för att överföra information från och/eller till höljets (1, 14) och/eller att höljet kan förbindas med en dator elektronik.

15. Valsnypmätare enligt något av kraven 8 till 14, kännetecknad av att valsnypmätaren kan placeras i en enhet för programmering av en mätcykel, för avläsning, display och/eller kalibrering.