SE520687C2 - Absorberande alster med sidoflikar mekaniskt förbundna till ytskiktet - Google Patents

Description

520 687 och över alstrets sidokanter där vätskan kommer i kontakt med underkläderna. Ett alster med sidoflikar säkerställer placeringen i underbyxan och minskar förekomsten av läckage. Ett exempel på ett dokument som beskriver betydelsen av dambindans fastsättning är EP O,359,501.

Dambindor och liknande produkter är vid leverans till konsument ofta förpackningsvikta och förpackade. Med "förpackningsvikta" avses här att sidoflikarna är vikta över produkten så att dessa kommer att ligga an mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet i produktens centrala del vid leverans samt att produkten är vikt en eller flera gånger i tvärsled eller längsled för att dess storlek skall bli mindre så att produkten blir lättare att hantera. Produkterna levereras oftast förpackade, exempelvis multipackade eller enstycksförpackade. En multipackad produkt kännetecknas av att ett flertal produkter ligger sida vid sida, förpackade i en gemensam ytterförpackning. En enstycksförpackad produkt kännetecknas av att varje enskild produkt först förpackas i en egen förpackning som därefter packas tillsammans med ytterligare enstycksförpackade produkter till en större enhet i en gemensam ytterförpackning. Lämpliga material för produktens enskilda förpackning kan exempelvis utgöras av ett huvudsakligen vätsketät plastfilm, tissueskikt eller något liknande tunt flexibelt material. Den gemensamma ytterförpackningen kan som exempel utgöras av kartong eller plast.

En förpackningsvikt produkt är avsevärt mindre i storlek och för konsumenten betydligt lättare att förvara och att ta med sig i en väska, byxficka eller liknande. Är produkterna dessutom enstycksförpackade förbättrar det möjligheten att förvara 10 15 20 520 687 produkterna hygieniskt så att dessa inte blir solkiga av smuts och damm då de exempelvis ligger i en väska, ficka eller liknande.

Produkter med sidoflikar har visat sig vara svåra att vika och förpacka under kontrollerade former vid tillverkning jämfört med produkter utan sidoflikar. Vid långsam produktionshastighet kan produkternas sidoflikar vikas på ett kontrollerat sätt, vid ökad produktionshastighet försvåras detta. Orsaken till att sidoflikarna felviks beror exempelvis på att vikenheten i produktionsmaskinen inte fungerar mekaniskt vid hög hastighet. En ytterligare orsak till att sidoflikarna felviks kan bero pà att materialen som produkterna är uppbyggda av och vars ytor kommer att ligga mot varandra då sidoflikarna viks över alstret har för låg friktion mot varandra. En låg friktion mellan materialen gör att dessa inte hakar i varandra utan glider isär.

Det är dock en stor komfortfördel om materialytor som kommer att ligga an mot konsumentens hud under användning uppvisar låg friktion. Låg friktion hos ett material innebär en len och behaglig yta.

Då det är avsevärt viktigare att leverera produkter som upplevs av konsumenten såsom komfortabla är det viktigt att problemet med förpackningsvikníng av produkter löses utan att avkall på materialets kvalitet behöver göras.

En felaktigt vikt sidoflik, vilken står ut från produkten på något sätt ökar sannolikheten till att maskinstopp uppstår eftersom utstickande sidoflikar hakar upp sig på maskindelar på vägen genom produktionsmaskinen, vilket kan leda till störningari produktionen. 10 15 20 25 520 687 Ett annat problem som kan uppstå då produktens sidoflikar är felvikta, är att förpackning av alstret i en enstycksförpacknning försvåras, exempelvis då förpackningsmaterialet förseglas utanför den förpackningsvikta produktens kanter till att bilda en enstycksförpackning kan felvikta sidoflíkar av misstag hamna i förseglingen. En produkt vars sidoflikar fastnat i enstycksförpackningens förseglingar upptäcks tyvärr inte alltid vid produktkontrollen utan blir upptäcks först då konsumenten ska använda produkten. En produkt vars sidoflikar fastnat i enstycksförpackningens förseglingar kommer att dras sönder vid öppnandet och mäste kasseras av konsumenten. En produkt med felvikta sidoflikar ger dessutom ett slarvigt intryck vilket kan ge konsumenten intrycket av att funktionen skulle vara sämre hos produkten än vad som egentligen är fallet.

Ett annat problem som kan uppstå då sidoflikarna blir felvikta är en ökad risk för skyddsskiktet på sidoflikarna fastsättningsorgan skrynklas eller viks upp från de adhesiva ytorna så att de adhesiva ytorna blir blottade och fäster mot andra ytor än de adhesiva skyddsskikten. Produkter vars sidoflikars adhesiva ytor fästs mot andra ytor än skyddsskikten kommer med stor sannolikhet att vara förbrukade och inte möjliga för konsumenten att använda.

Ett ytterligare problem kan uppstå vid de tillfällen då relativt styvt material används för produktens sidoflikar. Sidoflikarnas felvikningen kan då bli bestående, vilket försvårar vikningen av sidoflikarna runt underbyxornas kanteri grenområdet. 10 15 lv (Ji 520 687 Ett sätt att minska problemet med att sidoflikarna felviks vid produktion beskrivs exempelvis i EP O 527 171. l ett utföringsexempel i EP O 527 171 viks sidoflikarna ner över alstret vätskegenomsläppliga ytskikt och hålls på plats med ett hudvänligt adhesive. En nackdel med det i EP 0 527 171 beskrivna utföringsexemplet är ökade kostnader för adhesivet som skall hålla sidoflikarna på plats. En annan nackdel är att det är väldigt svårt att styra styrkan på adhesivet så att sidofliken sitter lagom hårt mot produktens vätskegenomsläppliga ytskikt. Om sidofliken är fäst för löst på det vätskegenomsläppliga ytskiktet kommer denna att lossna under tillverkningen och förpackning. Vid de tillfällen då sidofliken sitter allt för hårt mot produktens vätskegenomsläppliga ytskikt finns det stor risk att produktens vätskegenomsläppliga ytskikt och/eller sidofliken rivs sönder då sidofliken lyfts upp från det vätskegenomsläppliga ytskiktet. En annan nackdel är att adhesivet försämrar produktens förmåga att släppa in vätska in i produkten.

En ytterligare nackdel att använda adhesive som fästorgan för sidoflikarna mot produktens vätskegenomsläppliga ytskikt är att de adhesiva ytorna som kvarstår på det vätskegenomsläppliga ytskikt efter det att sidoflikarna lyfts upp från det vätskegenomsläppliga ytskikt kan upplevas som obehagligt av konsumenten då den adhesiva ytan inte uppvisar liknande ytegenskaper som den övriga ovansidan.

Det kvarstår således ett behov av en förbättrad produkt av inledningsvis nämnt slag med sidoflikar förpackningsvikta och fästa till det vätskegenomsläppliga ytskiktet på ett kontrollerat och säkert 10 15 20 25 520 687 sätt samt av en sådan produkt med bibehållen eller ökad förmåga att släppa in vätska.

Föreliggande uppfinning syftar till att tillfredställa detta behov.

Sammanfattning av uppfinningen Detta syfte uppnås enligt föreliggande uppfinning genom att ett alster av det i inledningen omtalade slaget är kännetecknat av att sidoflikarna är förbundna med det vätskegenomsläppliga ytskiktet genom en mekanisk förbindning. Därigenom undanröjes de problem som varit förknippade med tidigare kända alster.

Den mekaniska förbindningen utgörs i en föredragen utföringsform av punktformiga eller linjeformiga intryckningar åstadkomna genom intryckning av material från sidoflikarna in i det underliggande materialet hos det vätskegenomsläppliga ytskiktet så att en permanent deformation av dessa material åstadkommes i de punktformiga eller linjeformiga intryckningarna.

Denna mekaniska förbindning, s.k. mekanisk nästning, kan exempelvis åstadkommas av en tilltryckningsvals med ett flertalet utstående tilltryckningsorgan i form av kalla eller varma rillor, piggar, eller nålar. Ett annat sätt att åstadkomma mekanisk nästning är att använda sig av ultraljudsteknik där alstret matas genom ett nyp bestående av en ultraljudsenhet och ett motverktyg med ett antal olika utstående tilltryckningsorgan. Vid användning av ultraljudsteknik är det fördelaktigt att alstrern är relativt tunna. Tjocka alster skulle kräva alltför mycket energi för att åstadkomma en 10 15 20 25 520 687 ekonomisk och tillräckligt snabb nästning. Genom att nästa sidoflikarna mot alstrets vätskegenomsläppliga ytskikt kan man säkerställa sidoflikarnas position genom hela tillverkningsprocessen tills det att alstret är förpackningsvikt, förpackat och levererat till konsumenten. Sidoflikarnas nästpunkter mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet är lösbara på ett sådant sätt att det endast erfordras en ringa kraft att lösgöra sidoflikarna från det vätskegenomsläppliga ytskiktet. Styrkan i den mekaniska förbindningen mellan de ihopnästade materialen i nästpunkterna skall ej vara så stor att materialen rivs sönder runt nästpunkterna när nästpunkterna dras isär/öppnas.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är alstrets sidoflikar vikta mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet på ett sådant sätt att sidoflikarnas längsgående ytterkanter ej ligger om lott över varandra och att sidoflikarna nästats mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet med ett flertalet nästpunkter i ett centralt område i alstrets längsriktning. Nästningen utförs med exempelvis en tilltryckningsvals med ett flertalet utstående tilltryckningsorgan i form av piggar eller nålar.

Tilltryckningsvalsens tilltryckningsorganär företrädesvis anordnade att sträcka sig över åtminstone en del av sidoflikarna och ett eller flera områden mellan sidoflikarnas längsgående ytterkanter.

Fördelen med att låta tilltryckningsvalsens tilltrycksorgan sträcka sig över ett område mellan sidoflikarnas längsgående ytterkanter är att det säkerställes att sidoflikarna alltid blir nästade även om sidoflikarnas vikning kan variera, det vill säga då avståndet mellan Sidoflikarnas längsgående ytterkanter skiljer sig mellan olika alster. 10 15 20 520 687 En ytterligare fördel som kan erhållas vid mekanisk nästning är att man kan skapa hål/fördjupningar på de ställen, vid vilka tilltryckningsvalsens tilltryckningsorgan trycks in i det vätskegenomsläppliga ytskiktet och eventuellt vidare in i underliggande absorptionsskikt. Hålen/fördjupningarna i alstrets ytskikt har visat sig bidra till en större vätskemottagande yta och till att ge en ytstruktur där vätskan tillåts att ligga kvar en kort stund l fördjupningarna innan den absorberas in i absorptionsmaterialet.

Det har även visat sig att ett alster uppvisande hål/fördjupningar på det sätt som beskrivits ovan ger ett snabbare insläpp av tillförd vätska genom det vätskegenomsläppliga ytskiktet vidare ner till underliggande material. För att ytterligare förbättra transporten av vätska från alstrets vätskegenomsläppliga ytskikt till underliggande material utförs nästningen av en tilltryckningsvals vars tilltryckningsorgan är avsmalnande, exempelvis koniska, där den spetsigaste delen är vänd mot alstret. De koniska tilltrycknlngsorganen bidrar till att hålen/fördjupningarna neri alstret fär ett koniskt utseende med en vidare dimension på hålet/fördjupningen vid alstrets yta samt en minskande dimension in i produkten. Det är sedan tidigare känt och vedertaget att koniska' hål/fördjupningar placerade på ett sådant sätt som ovan beskrivits ger en ökad kapillärkraft i riktning från hålets/fördjupningens vida öppning till hålets/fördjupningens mindre vida öppning nere i alstret.

Vätskans spridninghastighet ner i det koniska hålet ökar därmed jämfört om hålets/fördjupningens dimension var konstant genom hela djupet. 10 15 20 520 687 Vid nästningen av sidoflikarna mot ytskiktet är det nästan omöjligt att behålla sidoflikarna intakta så att dessa inte hålgörs i områdena för _ nästningarna om inte sidoflikarna är tillverkade av material uppvisande hög töjbarhet . Sidoflikar innefattande töjbart material kommer helt enkelt att följa med nästningsverktyget neri alstret utan att materialet i sidoflikarna går sönder. Om ett mindre töjbart eller helt stumt material används för sidoflikarna är det av större betydelse var någonstans nästningen sker över sidoflikarnas yta jämfört med om alstret hade mycket töjbara sidoflikar. Kommer hålen i sidoflikarna att ligga i ett område nära sidoflikarnas böjlinjer på ett sådant sätt att dessa kommer att ligga på den sida som inte viks runt troskanten och fästs till dess undersida, finns det en uppenbar risk att trosorna fläckas ner av tillförd vätska då risk föreligger att vätskan kan penetrera ner igenom hålen. Med sidoflikarnas böjlinjer avses de vikningslinjer på sidoflikarna som åstadkommes vid förpackningsvikningen och i förpackningstillståndet utgör en del av alstrets längsgående sidokanter. Avståndet mellan nästpunkterna och sidoflikarnas böjlinjer rekommenderas att vara över 10 mm. Är avståndet mellan nästpunkterna och sidoflikarnas böjlinjer avsevärt mindre än 10 mm kan hålen som skapats av tilltryckningsvalsens tilltryckningsorgan komma att ligga på den sidan i underbyxan som under användning ligger upp mot användaren då sidoflikarna vikts runt underbyxornas kanter i grenområdet. Hål på sidoflikarna som skulle komma att ligga på den sidan i underbyxan som under användning ligger upp mot användaren skulle bidra till ökad risk till läckage eftersom tillsatt vätska har möjligheten att penetrera ner igenom hålen, ner till underbyxan. 10 15 20 25 520 687 10 Beroende på nästningens utbredning och placering över alstret och den skillnad i densitet som uppkommer mellan icke nästat område och nästat område erhålls viklinjeri alstret som kan förbättra produktens flexibilitet och passform mot användarens kropp.

Exempelvis kan dessa viklinjer vara utformade att vid ett applicerat alster ge en upphöjning, en s.k. hump, ämnad att möta upp mot användarens genitalier för att omedelbart effektivt fånga upp vätskan när den lämnar användarens kropp.

Enligt en annan utföringsform är alstrets sidoflikar lösbart nästade mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet med ett flertal rader av efter varandra längsgående punkt- eller streckformiga intryckningar invid de båda längsgående ytterkanterna på sidoflikarna. Den längsgående nästpunkterna kan även göras ett stycke längre in på sidoflikarna i riktning mot sidoflikarnas böjlinje, dock rekommenderas även i detta fall att avståndet mellan nästpunkterna och sidoflikarnas böjlinjer är över 10 mm.

Enligt ännu en utföringsform är alstrets sidoflikar lösbart nästade mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet med ett flertal rader av efter varandra längsgående punkt- eller streckformiga intryckningar arrangerade över sidoflikarna i tvärgående riktning. Med samma anledning som tidigare utföringsformer är det viktigt att avståndet mellan nästpunkterna och sidoflikarnas böjlinjer inte avsevärt understiger 10 mm. Ovan beskrivna utföringsformer kan kombineras med varandra, det vill säga att alstrets sidoflikar är lösbart nästade mot ytskiktet med ett flertal rader av efter varandra längsgående punkt- eller streckformiga intryckningar lagda över sidoflikarna i tvärgående och längsgående riktning i kombination med ett flertalet 10 15 20 520 687 11 nästpunkter i ett centralt område i alstrets längsriktning. Man kan även tänka sig att nästpunkterna går diagonalt över alstrets sidoflikar.

Enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen är sidoflikarna vikta mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet på ett sådant sätt att sidoflikarnas längsgående ytterkanter ligger om lott över varandra och att sidoflikarna nästs mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet med för sidoflikarna gemensamma nästpunkter. Nästpunkterna kan utgöras av ett flertalet punkter arrangerade i ett centralt område i alstrets längsriktning, i form av linjer över sidoflikarna i längsriktning eller tvärsriktning eller en kombination av nästningari olika riktningar och mönster.

Enligt ännu en utföringsform är alstrets sidoflikar lösbart nästade mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet med åtminstone en nästning i form av en kontinuerlig längsgående linje arrangerade över vardera sidofliken. Denna utföringsform ger fördjupningar/kanaler i alstrets ytskikt vidare nerl underliggande absorptionsmaterial som bidrar till en större vätskemottagande yta och ytstruktur där vätskan tillåts att ligga kvar en kort stund i innan vätskan absorberas in i absorptionsmaterialet. Detta utföringsexempel ställer mindre krav på de ingående materialens töjbarhet eftersom belastningen av materialet är mindre då tilltryckningsytan är större när ett kontinuerligt tilltryckningsmönster används jämfört med ovan utföringsformer där små punkter eller streck används.

Det är inte nödvändigt att nästningarna i form av linjer uppvisar lika bredd längs hela linjernas utsträckningar utan dessa kan naturligtvis 10 15 20 520 687 12 skilja sig i bredd utöver sin utsträckning. En fördel med att välja nästningarna i form av linjer med olika bredder längs linjernas utsträckningar kan vara att erhålla en mer attraktivt utseende på alstrets vätskegenomsläppliga ytskikt. En annan orsak till att välja olika bredder längs linjernas utsträckningar kan vara att man önskar en större vätskemottagande ytstruktur i det vätskegenomsläppliga ytskiktet på vissa ställen hos alstret, exempelvis vid alstrets vätpunkt där vätskan tillåts att ligga kvar en stund innan vätskan absorberas in l absorptionsmaterialet.

Man kan även tänka sig att nästningarna i form av linjer uppvisar olika djup längs med linjernas utsträckningar. Orsaken till att ha olika djup på nästningarna iform av linjer är att man förutom en nästning av sidoflikarna till alstrets ytskikt även erhåller kanaler i den underliggande absorptionskärnan med olika densitet utmed linjernas utsträckning. Vid ökad densitet erhålls en snabbare spridning av vätskan längs med det tilltryckta området. Beroende på nästningarnas utbredning och placering över alstret och den skillnad i densitet som uppkommer mellan icke nästat område och nästat område erhålls viklinjer i alstret som kan förbättra produktens flexibilitet och passform mot användarens kropp.

Nästningar, som utföres utan att sidoflikarna eller det vätskegenomsläppliga ytskiktet går sönder, kan även genomföras på alster vars sidoflikar är försedda i området för nästningspunkterna med fastsättningsorgan och ett över fastsättningsorganet skyddande skikt på den sidan om sidoflikarna som under användning skall fästas på utsidan av underbyxan, naturligtvis under förutsättning att skyddsskikten ej heller går sönder. 10 15 20 520 687 13 Beskrivning av ritninoar Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare med hänvisning till de figurer som visas pä de bifogade ritningarna.

Figur1 Figur 2 Figur 3a Figur 3b Figur 4 Figur 5 Figur 6 visar en dambinda, sedd frän den sida vilken vid användning skall vara vänd mot användaren med sidoflikarna vikta och fästa i förpackningsposition. visar dambindan illustrerad i figur 1, vars ena sidoflik vikits upp från dambindans vätskegenomsläppliga ytskikt. visar ett snitt utefter linjen Ill-Ill genom dambindan i figur 2 visar ett snitt utefter linjen A-A genom dambindan i figur 2 visar en dambinda enligt en annan utföringsform av uppfinningen, sedd frän den sida vilken vid användning skall vara vänd mot användaren vars ena sidoflik är uppvikt. visar en dambinda enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen, sedd frän den sida vilken vid användning skall vara vänd mot användaren. visar en dambinda enligt ytterligare en annan utföringsform av uppfinningen, sedd fràn den sida vilken vid användning skall vara vänd mot användaren. 10 15 20 25 520 687 14 Figur 7 visar en dambinda enligt ytterligare en annan utföringsform av uppfinningen, sedd från den sida vilken vid användning skall vara vänd mot användaren.

Figur 8 visar en dambinda enligt ytterligare en annan utföringsform av uppfinningen, sedd från den sida vilken vid användning skall vara vänd mot användaren.

Figur Qa-jvisar ytterligare förslag på olika mönster och placeringar av nästpunkterna än vad som tidigare illustrerats i tidigare figurer.

Beskrivning av utförindsformer Utföringsformerna avser absorberande alster i form av bindor men uppfinningen kan självfallet tillämpas på trosskydd, inkontinensskydd, blöjor eller liknande där alstren innefattar sidoflikar, som är förpackningsvikta.

Figur 1,2,3a och 3b visar en dambinda 101 sedd från den sida som vid användning är avsedd att vändas mot användaren, vilken dambinda 101 uppvisar två tvärgående ändkanter 113, två längsgående sidokanter 112. Den i figur 1 visade dambindan 101 innefattar sidoflikar 106, vilka befinner sig i ett förpackningsläge, dvs. invikta mot och fästa till det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102.

Skillnaden mellan figur 1 och 2 är att bindan 101 i figur 2 illustrerar bindan 101 vid det tillfället då ena sidofliken 106 lyfts upp och bort från det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102. Sidoflikarna 106 lyfts 10 15 20 25 520 687 15 upp från det vätskegenomsläppliga ytskiktet för att vid användning vikas runt underbyxornas benuttag i grenomrädet. Figur 3a visar ett snitt lll-lll genom dambindan i figur 2. Figur 3b visar ett snitt ll-ll genom dambindan i figur 2.

Ett vätskegenomsläppligt ytskikt 102 är anordnat på den sida hos dambindan 101, vilken är avsedd att vara vänd mot användaren. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 består lämpligen av något mjukt, hudvänligt material. Exempel på lämpliga vätskegenomsläppliga material är typer av ickevävda fibertyg, så kallade nonwovenmaterial. Ett annat exempel på vätskegenomsläppligt material är ett skikt av kontinuerligt längsgående fibrer. Andra användbara vätskegenomsläppliga material är perforerade plastfilmer, flockat ytmaterial, nät, stickade, virkade eller vävda textilier samt kombinationer och laminat av de uppräknade materialtyperna.

Dambindan 101 innefattar vidare ett vätsketätt baksidesskikt 103 anordnat på den sida av dambindan som skall vara vänd bort från användaren. I det visade utföringsexemplet används en tunn flexibel plastfilm till det vätsketäta baksidesskiktet 103. Exempel på lämpliga filmer är polypropen och polyeten-filmer eller laminat av dessa. Med fördel är baksidesskiktet 103 framställt på ett sådant sätt att detta är vätsketätt men ånggenomsläppligt. Andra material lämpliga för det vätsketäta baksidesskiktet 103 kan exempelvis utgöras av i vätsketäta men ånggenomsläppliga fyllda plastfilmer, skummaterial med fyllda celler, textila material, t.ex. nonwoven. eller laminat bestående av flera textila skikt eller skikt av film och textilt material.

Exempel på vätsketäta men luftgenomsläppligt textila material kan 10 15 20 l\.) UI 520 687 16 vara laminat bestående av ett eller flertalet skikt av spunbond nonwoven sammanfogade med meltblown nonwovenskikt, fylld plastfilm, vaxade materialsklkt och behandlade vaddar.

Mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 och det vätsketäta baksidesskiktet 103 är en absorberande kärna 104 placerad, vilken kan innefatta ett eller flera materialsklkt. Lämpliga material för den absorberande kärnan 104 kan exempelvis vara cellulosamassa.

Denna kan föreligga i rullar, balar eller ark som torrdefibreras och överförs i fluffad form till en massamatta, om så önskas med inblandning av så kallade superabsorbenter, som är polymerer med förmåga att absorbera flera gånger sin vikt av vatten eller kroppsvätska. Exempel på andra användbara material är olika typer av regenererad cellulosa, t ex viskosfibrer såsom beskrivs i SE 9903070-2. Naturliga fibrer såsom bomullsfibrer, torv, eller liknande kan också förekomma. Det är naturligtvis även möjligt att utnyttja absorberande och/eller hydrofila syntetfibrer eller blandningar av naturliga fibrer och syntetfibrer. Cellulosabaserat skum eller syntetiska skum kan givetvis användas för ändamålet.

Vid de tillfällen som den absorberande kärnan är uppbyggd av flertalet skikt är det mycket vanligt att den absorberande kärnan 104 innefattas av ett skikt placerat närmast den vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 som är konstruerat på ett sådant sätt att det snabbt kan transportera vätska bort från det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102.

Detta material placerat närmast det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 benämns i branschen oftast som ett insläppsskikt. lnsläppsskiktet kan exempelvis utgöras av en öppen vaddstruktur uppbyggd av naturliga fibrer och/eller syntetiska fibrer, ett airlaid 10 15 25 520 687 17 material innefattande cellulosafibrer och/eller syntetfibrer. Ett annat exempel på ett lnsläppsmaterial kan vara ett skummat material med stora öppna celler för en vidare transport av vätska till underliggande material. Vidare kan den absorberande kärnan 104 innefatta ett spridningsskiktskikt placerat under insläppsskiktet och ett lagringsskikt med fördel placerat längs ner i produkten mot det vätsketäta baksidesskiktet 103. Spridningsskiktet kan exempelvis utgöras av ett tissuematerial, cellulosaskikt, nonwovenskikt eller liknande som har behandlats mekaniskt, kemiskt eller vilkas ingående fibrer vid tillverkningen av materialet styrts för att erhålla en bestämd orientering av ingående fibrer. Ett exempel på mekanisk behandling av materialet för att erhålla spridning l skiktet är att förändra materialets densitet medelst mekanisk tilltryckning i form av kanaler. Exempel på kemisk behandling kan exempelvis vara behandling av materialet med vätmedel lagt i form av linjer i materialets tvärsriktning eller och längsriktning. Genom att tillverka ett material med en bestämd önskad fiberriktning ger man materialet en naturliga vätskespridande kapillärstruktur i flberriktningen.

De båda skikten, det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 och det vätsketäta baksidesskiktet 103 är förbundna till varandra och bildar en utskjutande förbindningskant 105 kring dambindans längsgående sidokanter 112 och tvärgående ändkanter 113. Förbindningen kan åstadkommas med vilken som helst för ändamålet känd teknik, såsom limning, värmesvetsning, ultraljudssvetsning eller sömnad.

Vidare uppvisar dambindan två sidoflikar 106 anordnade på vardera sidan om den absorberande kärnan 104, varvid sidoflikarna 106 i sin ovikta eller utvikta konfiguration är i tvärsriktningen utskjutande från 10 15 20 25 520 687 18 vardera längsgående sidokant 112 . Sidoflikarna 106 har en sådan form och storlek att de under användning kan vikas runt underbyxornas benuttag. l denna utföringsform utgörs sidoflikarna 106 av det vätsketäta baksidesskiktet 103 och det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 som sträcker sig utanför den absorberande kärnan 104. Sidoflikarna 106 kan givetvis utgöras av ett separata utformade materialstycken vilka fästs till dambindans längsgående sidokanter 112 eller enbart ett av ytskikten.

De utskjutande sidoflikarna 106 har försetts med fastsättningsorgan 107 pà den bort från användaren vända ytan för att säkerställa att sidoflikarna 106 ligger väl an mot underbyxans utsida vid användning. Fastsättningsorganet 107 utgörs lämpligen av ett adhesiv, t.ex. ett tryckkänsligt smältlim, vilket skyddas av ett avlägsningsbart skyddskikt 108. Skyddsskikten 108 är avsedda att skydda det adhesiva fastsättningsorganet 107 mot smuts och damm och från att hindra adhesivet att vidhäfta mot andra ytor eller mot sig självt tills dess att dambindan skall användas. Som ett alternativ till det adhesiva fastsättningsorganet 107 kan ett fastsättningsorgan vilket uppvisar mekanisk vidhäftning användas, exempelvis kardborrematerial eller stemweb. Då ett kardborrematerial används som fastsättningsorgan, kan skyddsskiktet 108 uteslutas. Ett fastsättningsorgan och ett avlägsningsbart skyddsskikt kan även anordnas på den bort från användaren vända ytan i området för den absorberande kärnan 104 av det i huvudsak vätsketäta baksidesskiktet 103 (visas inte i figur).

Dambindans sidof|ikar106 är vikta upp mot dambindans vätskegenomsläppliga ytskikt 102 och nästade med nästpunkter 10 15 20 25 520» 687 19 109. Mekanisk nästning har utförts på dambindan i och omkring området för sidoflikarnas utbredning i längsled och även i området mellan sidoflikarna 106. Nästpunkterna 109 kommeri denna utföringsform att placeras i områden vilka är fria från fastsättningsorganen 107 och skyddsskikten 108. Att placera nästpunkterna 109 i områden utanför fastsättningsorganen 107 och skyddsskikten 108 är fördelaktigt i den aspekten att man inte behöver ta hänsyn eller begränsas av de material som väljs för fastsättningsorganen 107 och skyddsskikten 108.

Då sidoflikarna 106 avlägsnas från det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 kvarstår hål eller och fördjupningar 111 ner i det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102. Beroende på hur mycket mekaniskt tryck man tillfört vid tillverkning av nästpunkterna 109 och på dambindans ingående material kan man få olika djup på fördjupningarna/hålen 111. Används till exempel ett töjbart material för det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 kommer detta att följa ner med nästningsverktyget ner i nästningspunkterna 109. Använder man däremot ett stumt material för det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 kommer det att uppstå hål i det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 utan att man nämnvärt drar ner materialet ner i nästningspunkterna 109. I den visade föredragna utföringsformen sträcker sig hålen 111 igenom det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 och vidare ner i underliggande absorberande kärna 104.

Vid nästning av fibrösa material kommer fiberändar hos det intryckta fibermaterialet att ihoptrasslas med fibrer i det underliggande fibermaterialet, varvid ett lätt lösbart förband erhålles. Om intryckningen utförs så att materialen går sönder kommer 10 15 20 25 520 687 20 hålkanterna att haka i underliggande material. Mot denna bakgrund bör nästningen ske så att hål uppstår om det vätskegenomsläppliga ytskiktet utgöres av ett icke fibröst material. Såsom tidigare nämnts åstadkommer de i ytskiktet upptagna hålen en snabbare genomsläppning av vätska till den underliggande kärnan, varför det även ur denna synpunkt är fördelaktigt att utföra nästningen så att hål uppstår oavsett om det vätskegenomsläppliga ytskiktet består av fibröst material eller inte. Vid användning av varma nålar bör man tillse att värmen inte är tillräcklig för att smälta baksidesskíktet eller eventuella smältfibrer ingående i det vätskegenomsläppliga ytskiktet eller l kärnan. En något liten ihopsmältning, speciellt av det vätsketäta ytskiktet, kan dock tillåtas utan risk för att förbindningen mellan den invikta sidofliken och det vätskegenomsläppiga ytskiktet blir för stark eller att detta ytskikt skadas vid öppnandet av denna förbindning.

Nästpunkterna 109 skall företrädesvis placeras över sidofliken 106 med ett avstånd d från sidoflikens böjlinje 116 för att de hål 111 som bildas vid den mekaniska nästningen genom sidoflikarna 106 kommer att hamna på utsidan av underbyxan då sidoflikarna 106 vikts runt underbyxans benuttag i grenområdet. Om avståndet d är allt för litet riskerar sidoflikarnas 106 hål 111 att ligga på den sidan av underbyxan som kommer att exponeras för vätska från användaren, varvid vätskan kan komma att penetrera genom hålen 111 och ge upphov till läckage på användarens underkläder. 10 15 20 25 520 687 21 Figur 3b visar en förstoring av nästpunkterna 109 och hålen/ fördjupningarna 111 hos dambindan för att tydliggöra det som omnämnts i ovanstående stycke.

För dambindan 101 har koniska nàlformade nästningssverktyg använts för att åstadkomma koniska hål/fördjupningar 111 med den avsmalnande delen riktad nedåt i dambindan för att åstadkomma en kapillärkraft för den tillsatta vätskan ner i hålen/fördjupningarna. Den diameter som hàlen/fördjupningarna 111 uppvisar alldeles på ytan av det vätslkegenomsläppliga ytskiktet 102 är 0,5-5 mm, företrädesvis 1-3 mm för att sedan minska i diameter med ökat djup. l figur 4 visas en dambinda 401 av huvudsakligen samma uppbyggnad som dambindan i figurerna 1-3b. Numreringen av de olika delarna pä dambindan i figuren 4 är därför i analogi med den som använts vid beskrivningen av dambindan i figurerna 1-3b. Den i figur 4 visade dambindan 401 skiljer sig emellertid i ett hänseende från tidigare beskrivna dambindan 101, nämligen genom att nästningen är utförd i ett annat mönster än det i figurerna 1-3 visade.

Dambindans sidoflikar 406 är vikta upp mot dambindans vätskegenomsläppliga ytskiktet 402 och nästade med nästpunkter 409 placerade i en rad efter varandra strax innanför sidoflikarnas längsgående ytterkanter 414.

Nästpunkterna 409 skall föredragsvis placeras över sidofliken 406 med ett avstånd d från sidoflikens böjlinje 416 sä att de hål 411 som bildas vid den mekaniska nästningen genom sidoflikarna 406 kommer att hamna på utsidan av underbyxan då sidoflikarna 406 vikts runt underbyxans benuttag i grenomrädet. Om avståndet d är 10 15 20 25 520 687 22 allt för litet kommer sidoflikarnas 406 hål 411 att ligga på den sidan av underbyxan som kommer att exponeras av vätska från användaren, vätskan kan därvid komma att penetrera genom hålen 411 och ge upphov till läckage på användarens underkläder.

Materialvalen för dambindan 401 skiljer sig inte från vad som beskrivits för tidigare utföringsform beskriven i figurerna 1-3b. l figur 5 visas en dambinda 501 av huvudsakligen samma uppbyggnad som dambindan i figurerna 1-4. Numreringen av de olika delarna på dambindan i figuren 4 är därföri analogi med den som använts vid beskrivningen av dambindan i figurerna 1-4. Den i figur 5 visade dambindan 501 skiljer sig emellertid i ett hänseende från tidigare beskrivna dambindorna 101 och 401, nämligen genom att nästningen är utförd i ett annat mönster än det i figurerna 1-3 och 4 visade.

Dambindans sidoflikar 506 är vikta upp mot dambindans vätskegenomsläppliga ytskikt 502 och nästade med nästpunkter 509 placerade i rad efter varandra strax innanför sidoflikarnas 506 båda tvärgående ytterkanter 415. Även i denna utföringsform är det viktigt att nästpunkterna 509 placeras med ett avstånd d från sidoflikens böjlinje 516 för att de hål 511 som bildas vid den mekaniska nästningen av sidoflikarna 506 mot dambindans vätskegenomsläppliga ytskikt 502 på sidoflikarna 506 ej hamnar på den sidan som kommer att exponeras av användaren så att tillsatt vätska kan penetrera genom hålen 511 och ge upphov till läckage på användarens underkläder. Materialvalen för dambindan 401 skiljer sig inte från vad som beskrivits i tidigare utföringsformer. 10 15 20 25 520 687 23 l figur 6 visas en dambinda 601 av huvudsakligen samma uppbyggnad som dambindan i figurerna 1-5. Numreringen av de olika delarna på dambindan i figuren 4 är därför i analogi med den som använts vid beskrivningen av dambindan i figurerna 1-5. Den i figur 6 visade dambindan 60-1 skiljer sig emellertid i ett hänseende från tidigare beskrivna dambindorna 101, 401och 501, nämligen genom att nästningen är utförd i ett annat mönster än det i figurerna 1-3,4 och 5 visade.

Figuren 6 visar ett exempel på en dambinda 601 där sidoflikar 606 är vikta upp mot dambindans vätskegenomsläppliga ytskiktet 602 och där nästpunkter 609 placerats över sidoflikarna 606 även i området för fastsättningsorganen 607, skyddsskikt 608 och i området mellan sidoflikarna 606. Denna utföringsform väljer man företrädesvis töjbara material för fastsättningsorganet 607, t.ex. PSHM (pressure sensitive hot melt),skyddskiktet 608, t.exs. silikoniserad polyetenfilm, och materialen för sidoflikarna 606,t.ex. polyetenfilm, så att dessa följer med nästningsverktyget utan att det uppstår några hål som möjliggör att fastsättningsorganet 607 blottläggs utan endast fördjupningar 611. Används ett fastsättningsorgan 607 som inte är ett adhesiv och inte behöver skyddas av ett skyddsskikt 608 kan man tillåta att det uppstår hål 611 vid nästningsförfarandet. l figur 7 visas ytterligare en variant på uppfinningen där dambinda 701 är av huvudsakligen samma uppbyggnad som dambindan i figurerna 1-6 men där sidoflikarna 706 är utformade på ett sådant sätt att när de viks upp mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet 702 10 15 20 25 520 687 24 ligger sidoflikarna 706 om lott och är nästade med en gemensam längsgående rad av nästpunkter 709 placerade strax innanför sidoflikarnas längsgående ytterkanter 714. l figur 8 visas ytterligare en variant pä uppfinningen där dambindan 801 är av huvudsak samma uppbyggnad som dambindan i figurerna 1-7 men där sidoflikarna 806 nästas ner mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet 802 med åtminstone en längsgående nästning 809 i form av en kontinuerlig linje för vardera sidoflik 806.

Bredden av nästningen 809 är runt 1-10 mm, företrädesvis 2-6 mm. I figur 8 visas ett exempel på hur nästningslinjer 809 kan utformas över dambindan. Nästningslinjerna 809 i figur 8 är utformade som bågar vilka är placerade över sidoflikarna 816 och buktar mot dambindans längsgående kanter 812.

För dambindan beskriven i utföringsformen 801 är det inte avgörande för var någonstans nästningen 809 placeras i förhållande till sidoflikarnas böjlinjer 816 eftersom den mekaniska nästningen 809 i form av en kontinuerlig linje ger en kontaktyta avsevärt större och ett linjetryck mellan tilltryckningsorganet och materialet som är lägre jämfört med om nästningen skulle utgöras av punkter vilket tidigare beskrivits i samtliga ovanstående utföringsformer. Genom användning av en nästning 809 i form av en linje kan det lättare undvikas att hål genom materialet i sidoflikarna 806 uppkommer.

Man får naturligtvis alltid avväga det tryck man tillför nästningsorganet mot materialet beroende på vilka material man valt att använda. 10 15 20 25 520 687 25 Dambindan beskriven i figur 8 har försetts med nästningar 809 i form av linjer med lika bredd längs hela linjernas utsträckningar men man kan naturligtvis tänka sig nästningar i form av icke jämnt breda linjer utöver sin utsträckning. Man kan även tänka sig att nästningar i form av linjer placeras tvärs dambindan.

Figurerna 9a-9j visar ytterligare varianter på hur nästpunkter eller nästlinjer 909 kan placeras över sidoflikarna 906 och dambindan 901 för att hålla nere sidoflikarna 906 ner mot dambindans 901 vätskegenomsläppliga ytskikt 902 och dels bilda dekorativa mönster. lntryckningen av nästpunkter, näststreck eller nästlinjer kan även ske med hjälp av en ultraljudenhet och en mothållsvals försedd med ett mönster av mothåll motsvarande önskat nästningsmönster. Vid användning av ultraljudteknik får man dock tillse att den tillförda energin inte är så stor att materialen eller något material smälter under bearbetningen eller begränsa sig till att använda icke smältbara material. Även i detta fall kan man dock tillåta någon ihopsmältning av materialen, speciellt kan det vätsketäta ytskiktet tillåtas smälta något utan risk för att sidoflikens förbindning med det vätskegenomsläppliga ytskiktet ska bli för stark. Det är även möjligt att utnyttja smältning för att åstadkomma lätt lösbara förbindningar, t.ex. genom att blanda in ett litet antal smältfibrer i fibrösa material.

Genom att välja smältbara material med olika smältpunkter kan även smältningen styras.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsande av de här beskrivna utföringsexemplen. Vidare är alla tänkbara kombinationer och 520 687 26 varianter av de beskrivna utföringsexemplen avsedda att rymmas inom ramen för uppfinningen.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 520 687 27 Patentkrav 1 Absorberande alster (101), såsom en dambinda, ett trosskydd, ett inkontinensskydd eller liknande, vilket alster (101) uppvisar två tvärgäende ändkanter (113), tvà längsgående sidokanter (112), ett vätskegenomsläppligt ytskikt (102), ett i huvudsak vätsketätt baksidesskikt (103) och en absorberande kärna (104) belägen mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet (102) och det i huvudsak vätsketäta baksidesskiktet (103), samt sidoflikar (106) vid de längsgående sidokanterna (112) på ömse sidor om den I absorberande kärnan, vilka sidoflikar (106) i ett förpackningsläge utefter böjlinjer (116) är vikta och lösbart förbundna med det vätskegenomsläppliga ytskiktet (102), kännetecknat av, att sidoflikarna (106) är förbundna med det vätskegenomsläppliga ytskiktet (102) genom en mekanisk förbindning (109). .Alsteren|igtkrav1,kännetecknat av, att den mekaniska förbindningen (109) utgörs av punktformiga eller linjeformiga intryckningar åstadkomna genom intryckning av material från sidoflikarna in i det underliggande materialet hos det vätskegenomsläppliga ytskiktet (102) så att en permanent deformation av dessa material åstadkommes i de punktformiga eller linjeformlga intryckningarna. 10 15 20 25 CD 520 687 28 Alsterenligtkrav2,kän netecknat av, att den mekaniska förbindningen (109) för varje sidoflik (106) utgörs av en eller flera rader av punkt-, streck- eller linjeformiga intryckningar. Alsteren|igtkrav3,kännetecknat av, att den mekaniska förbindningen (109) sträcker sig över sidoflikarnas (106) hela längd, dvs. sidoflikarnas utsträckning i alstrets Iängsriktning. Alsterenligtkrav3,kännetecknat av, att den mekaniska förbindningen (509) utgöres av åtminstone en tvärgående rad av punktformiga intryckningar, som sträcker sig över en del av bägge sidoflikarna (506). Alster enligt krav 2,3,4 eller 5, k ä n n e t e c k n at av, att den mekaniska förbindningen (109) är belägen på ett avstånd (d) från sidoflikarnas böj|injer(116), som är större än 10 mm. Alster enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n at a v, att sldoflikarna (106) uppvisar ett fastsättningsorgan (107) på den sidan som under användning skall vara vända mot underbyxans utsida och att den mekaniska förbindningen (109) är belägen utanför området för sidoflikarnas fastsättningsorgan (107). . Alster enligt krav något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att den mekaniska förbindningen (109) sträcker sig över den absorberande kärnan (104). 10 15 20 25 10. 520 687 29 Alster enligt något av kraven 2-8, k ä n n e t e c k n at a v, att öppningar (111) sträcker sig igenom sidoflikarna (106) neri det vätskegenomsläppliga ytskiktet (102) inom området för varje punkt- eller streckformig intryckning, varvid materialeti sidoflikarna (106) och det vätskegenomsläppliga ytskiktet (102) är permanent deformerat i området utefter periferin av varje öppning (111). Alsterenligtkrav9,kännetecknat av, att öppningarna (111) sträcker sig igenom det vätskegenomsläppliga ytskiktet (102) och vidare ner i den 11. 12. 13. absorberande kärnan 104. Alsterenligtkrav9eller10, kä n n ete c k n at a v, att diametern på öppningarna (111) på ytan av det vätskegenomsläppliga ytskiktet (102) är 0,5-5 mm, företrädesvis 1-3 mm. Alsterenligt krav 10 eller 11, k ä n n ete c k n at av, att öppningarna (111) är avsmalnande i riktning mot den absorberande kärnan (104). Alster enligt något av kraven 2-4, 6-8, k ä n n e t e c k n a t a v , att den mekaniska förbindningen (809;909) utgörs av ett flertal linjeformiga intryckningar där bredden av linjerna är 1-10 mm, företrädesvis 2-6 mm. 520 687 30 14.Alsterenligtkrav13,kä n netecknat av, att bredden hos de Iinjeformiga intryckningarna (809;909) varierar utefter längden av intryckningarna. 5 15. Alsterenligtkrav 13 och 14, k ä n n ete c k n at a v, ' att djupet hos de Iinjeformiga intryckningarna (809;909) varierar utefter längden av intryckningarna. 16. Alster enligt något av kraven 13-15, k ä n n e t e c k n at av att 10 de Iinjeformiga intryckningarna (809;909) sträcker sig ner i den absorberande kärnan (804).