SE517863C2 - Absorberande alster innefattande vätskebarriärer - Google Patents

Description

I=m 25 30 5172863 material, tex fiberduk vilket även benämns nonwoven, men barriären kan även ibland vara gjord av ett vätskegenomsläppligt material. Vätskebarriären består av en bana vars ena längsgående kant är fäst vid det absorberande alstret och vars andra fria kant är avsedd att ligga an mot användaren. Den fiia kanten är elastiskt rynkad med hjälp av en elastisk tråd som är invikt i banans kant. Exempel på blöjor med vätskebaniärer beskrives i t ex WO-Al-9207533, SE-T3-0 264 238 och GB-A-2 188 532. Då det absorberande alstret har vätskebaniärer innanför de flexibla sidoflikarna är det vanligt att ytmaterialet mellan de båda inre vätske- barriärerna, dvs i det vätskemottagande området är vätskegenomsläppligt, medan ytrnaterialet utanför vätskebaniärema är väsentligen vätskeogenomsläppligt.

Pâ exempelvis blöjor med inre vätskebaniärer eller manschetter kommer barriären att vara placerad så att den ligger an mot användarens ben och skinka och ska där förhindra läckage. Varje gång det kommer urin i blöjan kommer det en viss mängd på en gång. Det tar en liten stund innan urinen tränger genom ytskiktet och sugs upp i det absorberande skiktet, så en viss volym urin kommer att ”flyta” i det absorberande alstret ovanpå ytskiktet. Det är denna volym urin som barriären ska hindra att tränga ut vid kanterna på det absorberande alstret.

Vätskebairiärens ena kant är fast mot det absorberande alstret. Ett sätt att fasta barriären är att svetsa fast kanten mot ytskiktet. Vid barriärens ändar som är placerade vid alstrets tvärgående kanter, är barriären ofta nedvikt plant mot ytskiktet och fastsvetsad eller fastlirnmad. Om det kommer vätska på denna yta, som är väsentligen vätsketät, kommer denna vätska inte att absorberas av alstret, utan rirma ut vid blöjans kanter. Detta kan ske exempelvis då pojkar ligger på rygg och deras penis är riktad snett åt sidan/uppåt mot rnidjedelen av blöjan. Då de kissar kommer urinen att hanma vid den främre delen av blöjan mot dess tvärgående eller längs- gående kant, eventuellt på den nedvikta delen av vätskebaniären. Blöjan läcker då vanligen framme vid ljumsken eller midjan. Det här kan även hända när pojkar inte ligger på rygg, utan penisen hanmar ”fel” och läggs med riktning uppåt när blöjan sätts på. Det har också visat sig att vätska läcker även vid själva barriären. Vid den 51 7 38 s s šïï* - - Ilšï Ilšï elastiskt rynkade kanten, som ligger an mot användaren, tränger vätska ut. I och med att bairiärkanten, som ligger an mot användaren, är rynkad bildas små genomgående porer eller kanaler i kontaktytan mellan bairiären och användarens hud. Genom dessa kan vätskan tränga ut om vätsketrycket blir för högt. Det kan även bildas 5 vikningar och veck i barriärkanten, vilket leder till att vätska tränger ut vid denna kant. Utanför baniären fmns vanligen ett väsentligen vätsketätt ytmaterial och vätskan som eventuellt läcker ut här kommer att flyta på det väsentligen vätsketäta materialet. Härmed är risken stor att vätskan läcker ut genom benelastiken, den yttre barriären. 10 Ändamålet med uppfinningen är att lösa dessa problem.

Kortfattad beskrivning av uppfinningen 15 Föreliggande uppfinning avser ett absorberande alster, som ska minska läckage främst vid blöjans främre ändparti. Detta uppnås genom att de områden av och/eller på ytskikt i ett främre och/eller bakre ändpaiti som består av väsentligen vätske- ogenomsläppligt material har åtminstone ett parti som gjorts vätskegenomsläppligt , för att snabbt släppa in vätska till det underliggande absorberande skiktet. ï 20 Det är tidigare känt med perforerade material, tex genom EP 409 535. Detta material används t ex som översta skikt i absorberande produkter. Ändamålet med ytmaterialet enligt EP-skriften är att tillhandahålla en bulkig fiberduk, vilken är mjuk och lätt släpper igenom vatten och gas, och effektivt absorberar fukt. 25 Perforeringshålen är framställda på ett speciellt sätt så att de har en cylindrisk form, där deras höjd är åtminstone två gånger tjockleken av ytmateiialet. Olika dimensioner på hålens diameter nänms också. Till skillnad från detta dokument avser föreliggande uppfinning hålning av materialet i vätskebarriäremas ändar, samt ytskiktet i sidoflikamas främre och bakre ändar. Dessa material är i konventionella 30 absorberande alster vanligen väsentligen vätskeogenomträngliga, men görs vätskegenomträngliga i föreliggande uppfinning för att lätt och snabbt släppa genom 51 7 ges Ilšï vätska. Detta görs företrädesvis genom perforering av materialen, men uppfmningen avser även andra metoder.

I EP 745 367 beskrivs en blöja med vätskebaniärer av plastfilrn. Dessa barriärer ska 5 vara vätsketäta och samtidigt andas. Det åstadkommes genom att barriären består av två skikt plastfilm med ett utrymme däremellan. Ett flertal rörfonniga passager sträcker sig från det yttre till det inre av barriären. Passagema är gjorda så att de lätt släpper in vätska, men ej släpper ut vätska. De är även företrädesvis placerade på respektive filmskikt så att de inte är placerade linjärt mot varandra. Alltså kommer 10 denna barriär ej att vara vätskegenomsläpplig även om den släpper in vätska i själva baniären. ”Andnjngen” som åstadkommes med passagema i barriären utnyttjas i den uppresta delen av barriären. Enligt föreliggande uppfinning görs partier av de områden av ytskiktet som är vätsketäta eller täckta av vätsketätt material i främre och/eller bakre ändpartiet vattengenomträngliga för att vätska ska sugas ned i det 15 underliggande absorberande skiktet. _ Uppfmningen avser således ett absorberande alster, såsom en blöja, ett inkontinens- skydd, eller liknande, innefattande ett främre och ett bakre ändparti, ett mellan- liggande grenparti, vilket vid alstrets bruk är avsett att vara anbragt mellan en I 20 användares ben, längsgående och tvärgående kanter, ett undre vätskeogenom- trängligt skikt , ett absorberande skikt, längsgående vätskebarriärer, fästa utefter eller vid alstrets längsgående kanter och omfattande en fri töjbar kant som är sammanrynkad åtminstone vid sitt sidoflikar, vilka sträcker sig i sidled utanför vätskebaniärema och åtminstone i grenpartiet uppvisar längsgående 25 elastiska element utefter sina fria sidokanter, vilka elastiska element tjänar som benelastik vid alstrets användning, ett första övre, väsentligen vätskegenomsläppligt, ytskikt mellan vätskebarriärema och ett andra övre, väsentligen vätske- ogenomträngligt, ytskikt utanför vätskebaniärema, varvid vätskebarriäremas ändar är nedvikta vid det främre och/eller bakre ändpartiet och är fästa plant mot det första 30 och/eller andra ytskiktet, och områden av ytskikten i det främre och/eller bakre ändpartiet består av väsentligen vätskeogenomträngligt material eller är täckta av sig 863 Iå-Ilšíilšï väsentligen vätskeogenomträngligt material varvid åtminstone ett parti av nämnda områden har gjorts vätskegenomsläppligt, företrädesvis genom perforering, ned till det absorberande skiktet som sträcker sig under åtminstone delar av detta parti, och att det vätskegenomsläppliggjorda partiet är beläget inom åtminstone delar av de 5 nedvikta ändarna av vätskebarriärema och/eller det andra ytskiktet.

Kort beskrivning av figurer: Uppfinningen skall i det följande beskrivas mer utförligt, med hänvisning till de 10 figurer som visas på de bifogade ritningama.

Därvid visar: F ig l en blöja med vätskebarriärers främre och bakre ändar nedvikta plant 15 mot ytskiktet i det främre och bakre ändpartiet Fig 2 en blöja så som den ser ut vid användning F ig 3 en del av en blöjas främre ändparti innefattande vätskebarriärens plant i; , Å; nedvikta ände och srdofliken i sidovy Fig 4 ytterligare en utföringsforrn av vätskebarriärens plant nedvikta ände I 20 som visas i Fig 3 Fig 5 en del av det främre ändpartiet av en blöja i en vy rakt uppifrån visande två olika utföringsforrner F ig 6 ett snitt vid linjen VI i Fig l genom en blöja vid det främre ändpartiet F ig 7 ett snitt vid linjen VII i Fig l genom en blöja vid det främre ändpartiet 25 Fig 8 ett snitt vid linjen VIII i Fig 1 genom en blöja vid det främre ändpartiet Fig 9 ytterligare en utföringsforrn av en blöjas frärnre ändparti som visas i Fig. 3 10 15 :20 25 30 517 êóš Beskrivning av utföringsfonner: Uppfinningen avser ett absorberande alster såsom en blöja, ett inkontinensskydd, eller liknande. Här nedan kommer främst en blöja att beskrivas. I Fig 1 visas en blöja innefattande ett frärnre och ett bakre ändparti 1, 2, ett mellanliggande grenparti 3, vilket vid alstrets bruk är avsett att vara anbragt mellan en användares ben, längsgående 4, 5 och tvärgående 6, 7 kanter, ett undre vätskeogenomträngligt skikt 8, ett absorberande skikt 9, längsgående vätskebarriärer 15, 16, fästa utefter eller vid alstrets längsgående kanter 4, 5, vid en linje 29 (se Fig 3), omfattande en fri töjbar kant 17,18 som är sammanrynkad åtminstone vid dess rnittparti, sidoflikar 11, 12, vilka sträcker sig i sidled utanför vätskebarriärerna 15, 16 och åtminstone i grenpartiet 3 uppvisar längsgående elastiska element 13, 14 utefter sina fria sidokanter, vilka elastiska element 13, 14 tjänar som benelastik vid alstrets användning, ett första övre, väsentligen vätskegenomsläppligt ytskikt 10 mellan vätskebarriärerna 15, 16 och ett andra övre, väsentligen vätskeogenomträngligt, ytskikt 39 utanför vätskebariiärerna 15, 16, varvid vätskebaniäremas ändar 15a, l6a, 15b, l6b är nedvikta vid det främre 1 och/eller bakre 2 ändpartiet och är fästa plant mot det första och/eller andra ytskiktet 10, 39, utmed en linje 28 (se Fig 3), där den är fäst med t ex lim eller svetsning. De övre ytskikten 10, 39 är avsedda att vara vända mot användaren. Ytskikten 10 och 39 kan vara ett och samma skikt, men med olika genomsläpplighet i områden motsvarande 10 och 39. Områden av ytskikten 10, 39 i det frärnre och/eller bakre ändpartiet 1, 2 består av väsentligen vätske- ogenomsläppligt material och/eller är täckta med vätsketätt material. I det förra fallet kan det t ex vara materialet i det andra övre ytskiktet 39 som är vätskeogenomträngligt och i det senare fallet kan det t ex vara materialet i vätskebaniäremas 15, 16 ändar 15a, 15b, l6a, l6b som är nedvikta mot något av eller båda de övre ytskikten som täcker det övre ytskiktet 10 och därigenom förorsakar ogenomsläpplighet av vätska. Enligt uppfinningen har åtminstone ett parti av närrmda områden gjorts vätskegenomsläppligt, företrädesvis genom perforering, ned till det absorberande skiktet 9 som sträcker sig under åtminstone delar av detta parti, och det vätskegenomsläppliggjorda partiet är beläget inom åtminstone delar av 10 15 :20 25 30 n n n Q u - n ø o u | n o ; nu 517 ges de nedvikta ändarna 15a, 15b, 16a, 16b av vätskebarriärerna 15, 16 och/eller det andra ytskiktet 39. I figuren är det endast det nedvikta området 15a, 15b, 16a, 16b som är perforerat och hela detta området är perforerat, men enligt uppfinningen är detta inte nödvändigt, utan delar av detta område kan vara perforerat. Blöjan omfattar även fastsätmingsanordningar 19, 20 (här invikta mot blöjans ytskikt) i fonn av tape med lim eller kardborre. Blöjan omfattar sidoflikar ll, 12, som sträcker sig en bit utanför vätskebarriärema 15, 16. I Fig. 3 visas en linje 29 utmed vilken baniären 16 är fäst. Utanför barriärens 15,16 och denna linje 29 anses vara sidoflikama 11,12 enligt uppfinningen. Vid det främre 1 och bakre 2 ändpartiet av blöjan ses sidoflikarnas 11, 12 främre 23, 24 och bakre 25, 26 ändar. Alstrets längsgående mittlinje är markerad med en linje 38. Midjeelastiken som visas i figuren kan fmnas vid en eller båda av de tvärgående kantema 6, 7 men det är också möjligt att blöjan helt saknar rnidjeelastik. Flera olika typer av ett absorberande alster avses, men främst blöjor, byxblöjor och inkontinensskydd.

Iutföringsformen visad i Fig 1 är vätskebaniäremas ändar 15a, 15b, 16a, 16b nedvikta inåt mot den längsgående mittlinjen 38 av alstret. Baniären kan vara fast endast vid linjen 28 och linjen 29 där baniären är fast i dess nedre kant eller den kan även vara fast i hela områden 15a, 16a, 15b, 16b. Fästandet sker exempelvis genom lirnning eller svetsning. Ändarna som är vikta plant mot det övre ytskiktet 10, 39, är perforerade vid åtminstone det ena ändpartiet. Enligt uppfirmingen kan materialet göras vätskegenomsläppligt även med andra metoder än perforeringen. I resten av beskrivningen refereras till perforering som är en föredragen utföringsfonn.

I Fig 2 visas hur blöjan kommer att se ut vid användning. Här ses det främre 1 och det bakre 2 ändpartiet av blöjan, med mellanliggande grenparti 3. Det främre 1 partiet är fäst mot det bakre 2 med fastsättningsanordningar 19, 20 och upptill vid blöjan bildas en öppning 21 för användarens kropp, och en öppning 22 för användarens ben syns också. Vid kanten av denna öppning 22, som avgränsas av en längsgående kant 4 på alstret, ses en sidoflik 11, samt en uppåtstående I-nv» 10 15 20 25 30 51% 863 vätskebaniär 15. Den främre 23 och bakre 25 änden av sidofliken ll är hopsatt med fastsättrringsanordníngen 19.

Vätskebarriären 15, 16 är rynkad vid åtminstone sin mittersta del, genom elastiska trådar som är fasta i förspänt tillstånd vid den fria kanten på vätskebaniären, och fast i dess ändar l5a, 15b, 16a, 16b mot ytskiktet 10, 39. Detta innebär, att då alstret sträcks ut kring användaren kommer vätskebaniären att resa sig och bilda en stående barriär mot användarens kropp. Elastiken är spänd under användning vilket gör att barriären riktas uppåt mot användaren.

Som tidigare nämnts kan det vara ett problem då pojkar kissar och deras penisar är riktade snett framåt, speciellt när de ligger på rygg. Urinen kommer då att kunna hamna på vätskebaniärens nedvikta ände och urinen rinner ut vid det främre partiet l av blöjan, alltså vid främre delen av öppningen 22 för benet eller vid det område där sidoflikamas främre 23,24 och bakre 25,26 ändar lappar över varandra.

Vätskebarriärerna 15, 16 är ibland väsentligen vätskeogenomsläppliga för att förhindra att vätska ska läcka ut, främst vid grendelen 3. I och med att vätske- baniärerna 15, 16 är nedvikta plant mot alstret vid sina ändar l5a, 15b, 16a, 16b, och fasta mot ytskiktet 10, 39 genom limning eller svetsning vid kanten 28, kommer den vätskeupptagande delen att minska, åtminstone då baniärerna är vikta in mot blöjans mitt 38. Om det kommer vätska på dessa delar fmns det risk för att den flyter ut vid kantema av alstret och läcker ut mot användarens kläder. Genom uppfinningen löses detta problem då dessa partier perforeras så att vätskan kan tränga ned i det underliggande absorberande skiktet 9. Konventionella blöjor har ofta absorberande skikt under en del av vätskebarriärens nedvikta ände. Enligt uppfinningen kan dessa områden, vilka är åtminstone delvis perforerade, ha absorberande skikt under en del av det perforerade skiktet, eller under hela det perforerade skiktet. Detta ökar den absorberande förmågan i detta ”läckageriskornrådëï I o o o r u | | ø « n n o | | cc 5179 ass Ilšf Vätskebarriären 15,16 är väsentligen vätsketät och ska hindra vätska att läcka ut främst vid grendelen. Dess ändar 15a,16a,15b,l6b är nedvikta plant mot ytskiktet och fästa mot blöjan. Ändarna är fästa vid linjen 28, genom lirnning eller svetsning, 5 t ex ultraljudssvetsning. Dessa nedvikta områden 15a,16a,15b,16b kommer alltså att vara vätsketäta, och om det kommer vätska härpå finns det risk för att den flyter ut vid kanterna av alstret och läcker ut mot användarens kläder. Genom uppfinningen löses detta problem genom att det område av vätskebaniären som är nedvikt är perforerat, och på så sätt släpper genom vätskan till det underliggande absorberande 10 skiktet 9.

I Fig 3 visas en del av en blöja där vätskebarriärens ände 16a är nedvikt plant mot det första övre ytskiktet 10, inåt mot mittlinjen 38. 1 snittet av blöjan ses det undre vätskeogenomträngliga skiktet 8, det absorberande skiktet 9, det första övre, vätske- 15 genomträngliga, ytskiktet 10, det andra övre, vätskeogenomträngliga, ytskiktet 39. l övrigt ses en del av en längsgående kant 5, en del av en tvärgående kant 7, en del av en sidoflik 12, med längsgående elastiska element 14, en del av en vätskebaniär 16, en fri töjbar kant 18 av vätskebarriären, en sidofliks främre ände 24 och vätske- baniärens ände 16a som är plant nedvikt mot det övre ytskiktet 10 med perforerade 20 hål 27. Här ses en linje 28 längsmed vilken den nedvikta barriäränden 16a är fäst mot ytskiktet 10. Fästandet sker med limning eller svetsning, t ex ultraljuds- svetsning. Även hela området 16a, mellan linjema 28 och 29, kan vara fäst mot ytskiktet på samma sätt. Under åtminstone delar av det perforerade området 16a måste det absorberande skiktet sträcka sig för att uppfmningen ska fimgera, 25 alternativt har hela området 16a absorberande skikt under sig.

I' En arman utföringsform av nedvikningen av vätskebarriäremas främre och bakre ändar 15a, 15b, 16a, l6b är att vikningen sker utåt fiån mittlinjen 38 av blöjan. Det absorberande skiktet 9 kommer då att sträcka sig längre utåt från den längsgående 30 mittlinjen 38, en bit utanför vätskebaniären 15,16. Exempel på ett absorberande skikt som sträcker sig utanför vätskebar-riären 16 visas i Fig 4.

Iona: 10 15 20 25 30 511 låsa f Ytterligare en utföringsfonn är att viknjngen är anordnad så att vätskebarriär- materialet kommer att ligga plant på båda sidor om den linje 29 där vätskebarriären är fäst nedtill mot blöjan. Denna utföringsforrn visas i Fig 4. Vätskebarriäremas ändar 16c, är nedvikta plant mot det första ytskiktet 10 inåt mot mittlirljen 38 och utåt från mittlinjen 38 mot det andra ytskiktet 39, på varsin sida om vätske- barriäremas 15,16 fästlinje 29. Perforerade hål 27 är gjorda i den plant nedvikta änden 16c för att släppa i genom vätska till det undre absorberande skiktet 9 och därmed förhindra läckage. Änden 16c är fäst längs med två linjer 33,34 på varsin sida om linjen 29 mot det första ytskiktet 10 respektive det andra ytskiktet 39. Även här kan hela ytan av änden 16c vara fäst mot ytskikten 10,39. Detta sätt att vika kan t ex användas då vätskebarriären består av ett dubbelvikt material, där de båda skikten inte är fästa mot varandra och går att separera vid en utviknjng åt två håll.

Andra typer av viknjngar av vätskebarriärernas ändar än de nämnda ovan går också att använda till dessa absorberande alster.

Vanligen används ett fiberdukmaterial, nonwovemnaterial, som ytskikt i absorberande alster, såsom blöjor och inkontinensskydd. Ett material som t ex används är fiberduk av polypropenfibrer. Detta material är hydrofobt, vilket innebär att det inte är benäget att ta emot vätska. Det är ett lämpligt material för exempelvis vätskebaniärema 15,16 och sidoflikamas 11,12 ytskikt 39, vilka fördelaktigt är vätskeogenomträngliga. Ytskiktet i en blöja kan bestå av samma material över hela ytan, både innanför och utanför vätskebaniärerna, inklusive i vätskebarriärema som då är vikta av ytmaterialet med en elastisk tråd inlagd som elastiskt element och ger den rynkade delen av vätskebarriärema. På ytskiktet mellan de båda vätske- barriärerna 15, 16 kommer vätska att tas emot. Utanför vätskebaniärerna 15, 16 är sidoflikama ll, 12, inklusive dess frärnre och bakre ändar 23, 24, 25, 26 belägna.

Som närnnts ovan är en fiberduk av polypropen hydrofob och därmed väsentligen vätskeogenomtränglig, vilket är lämpligt för sidoflikama och vätskebaniärerna då man vanligen vill ha dessa vätskeogenomträngliga. I det vätskemottagande området mellan de båda vätskebarriärema 15, 16 måste vätska kunna tränga genom för att nå n;|»| 10 15 20 25 30 I u a o a | o ø o a o n - a. 517 863 11 det absorberande skiktet 9. Här har ytskiktet behandlats så att det blir hydrofilt och därmed benäget att ta emot och släppa genom vätska till det underliggande absorberande skiktet 9. På konventionellt sätt kan fiberduk av polypropen behandlas så att det blir hydrofilt.

Det första och andra ytskiktet 10, 39 kan bestå av ett och samma skikt som sträcker sig över hela blöjan. Då behandlas antingen den del som utgör det första övre ytskiktet 10 mellan barriärerna så att det blir vätskegenomsläppligt eller den del som utgör det andra övre ytskiktet 39 så att det blir väsentligen vätskeogenomsläppligt.

Vätskebaniärerna 15,16 kan även de bestå av detta skikt, eller bestå av ett separat materialskikt och vara fästa mot de övre ytskikten l0, 39. De två ytskikten 10, 39 kan även bestå av två separata skikt , bestående av samma materialtyp eller olika materialtyp. Om samma materialtyp används kan t ex de olika skikten 10 ,39 ha olika fiberhalter så att materialen blir olika täta eller tjocka och släpper genom vätska mer eller mindre. Härvid väljs då ett tätare material vid de områden som ska vara vätsketäta, dvs sidoflikamas ll, 12 ytskikt 39 med dess främre och bakre ändar 23, 24, 25, 26 och eventuellt vätskebaniärema 15,16. Ett mindre tätt material används på det vätskemottagande ytskiktet l0, vilket är beläget mellan de båda vätskebarriärema 15, 16. Materialen kan redan från början vara hydrofoba respektive hydrofila och det hydrofoba materialet väljs då där materialet ska vara vätsketätt, respektive det hydrofila väljs där materialet ska vara vätskegenom- släppligt. Vätskebarriärema 15, 16 kan även bestå av flera och olika skikt. Om det första skiktet är en fiberduk av t ex spunbond nonwoven, vilket är vanligt idag, kan ett materialskikt läggas på med hjälp av meltblowingteknik, vilket skikt är vätsketätt, sedan kan ytterligare ett skikt fiberduk läggas därpå. Meltblowingteknik innebär att en smält polymer extruderas i en het gasström med hög hastighet, vilket omformar polymeren till fibrer, vilka kyls och samlas till en väv eller bana, som i detta fall sedan binds samman med en bana av fiberduk. Ett exempel på sådana material är sk.

SMS-material (spunbond-meltblown-spunbond) Denna typ av skiktmaterial kan även användas som ytskikt 39 på sidoflikama ll, 12, vilka också är väsentligen vätskeogenomträngliga. Vätskebarriärerna 15, 16 är fastsatta i en kant vid linjen 29 10 15 20 25 30 u u n a | ø u | . . n | | av 51712865 mot det övre ytskiktet i alstret och har en fii töjbar kant 17, 18, vilket medför att barriären reses upp mot användaren och fungerar som en barriär. Andra typer av vätskeogenomsläppliga material är naturligtvis också användbara i dessa områden av alstret. Liksom olika vätskegenomsläppliga material går att använda i det vätske- genomsläppliga materialet i ytskiktet 10 mellan vätskebaniärema 15, 16.

Ytterligare två utföringsforrner av uppfinningen visas i Fig 5. För att ha en hög absorptionskapacitet vid sidoflikarnas främre och bakre ändar 23, 24, 25, 26, där det fmns en ganska stor risk för läckage av urin, sträcker sig det absorberande skiktet en bit utanför vätskebaniärens fästlinje 29. Det absorberande skiktet kan t ex ha I- eller T-fonn, vilket innebär att det absorberande skiktet sträcker sig utåt från den längsgående rnittlirrjen 38 vid dess främre och/eller bakre ändar. I Fig 5 visas en del av en blöja i en vy rakt uppifrån. Här ses en del av en tvärgående kant 7, en del av en längsgående kant 5, en sidoflik 12, med elastiska element 14, en del av en vätske- barriär 16, en sidofliks främre ände 24 och den ände l6a av vätskebaniären som är plant nedvikt mot det övre ytskiktet 10, mot rnittlinjen 38, med perforerade hål 27.

Ytskiktet 39 i sidoflikarnas frärnre och bakre ändar 23,24,25,26 är väsentligen vätsketätt, och eventuell vätska som hanmar härpå kommer att flyta över denna yta och kan läcka ut vid blöjans kant. Detta löses med uppfinningen genom att ytskiktet 39 på sidoflikarnas främre och bakre ändar 23, 24, 25, 26 är perforerade, vilket kan ses i Fig 5 på en av de främre ändarna 24. Härigenom kan vätska tränga ned till det undre absorberande skiktet 9, vilket sträcker sig uti området av sidoflikarnas främre och bakre ändar 23, 24, 25, 26. Två olika utföringsfomier visas i figuren.

Perforeringen sträcker sig mellan fästlinjen 29 och linjen 32. I en av utförings- forrnema sträcker sig det absorberande skiktet 9 endast ut till linjen 31 och sträcker sig under det perforerade ytskiktet endast delvis. I den andra utföringsformen sträcker sig det absorberande skiktet 9 ända ut till linjen 32 och sträcker sig alltså under hela det perforerade ytskiktet. Det perforerade partiet kan även sträcka sig över hela ytskiktet 39 i sidoflikarnas främre och bakre ändar 23, 24, 25, 26.

Perforeringarna är i dessa områden markerade med hål 30, till skillnad från hålen 27 i de nedvikta våtskebarriärema. |»;|. 10 15 20 25 30 o n . n ø u . . u n . un 517 qgss Ytterligare utföringsforrner är även tänkbara. Exempelvis är inte de nedvikta ändarna 15a, 15b, 16a, 16b av vätskebarriären 15, 16 alltid perforerade, utan endast partier av det andra ytskiktet 39 i de främre och/eller bakre sidoflikarna 23, 24, 25, 26. Om vätskebarriärema 15, 16 består av ett väsentligen vätskeogenomträngligt material är det dock föredraget att dess nedvikta ändar l5a, 15b, 16a, 16b är perforerade .

I Fig. 9 visas ytterligare en utföringsfonn där blöjans främre ändparti kan ses. Här består det första övre ytskiktet 10 och det andra övre ytskiktet 39 av två olika skikt.

Vätskebaniären 16 är bildad av samma materialskikt som det andra ytskiktet 39 genom att det är vikt uppåt och runt ett elastiskt element. I figuren sträcker sig det vätskeogenomträngliga bottenskiktet 8 inte ända ut under sidofliken 12. Det behövs inte eftersom det andra ytskiktet 39 är väsentligen vätskeogenomträngligt. Men i de fall då det absorberande skiktet 9 sträcker sig ut i sidoflikama sträcker sig botten- skiktet 8 ut under sidofliken.

Det absorberande materialet i sidoflikarnas främre och bakre ändar 23, 24, 25, 26 kan vara detsamma som i det absorberande materialet i resten av alstret eller det kan vara ett annat absorberande material. Ett vanligt material i det absorberande skiktet 9 är mattbildat material. Vid mattbildning deflbreras och tonformas exempelvis en rullmassa till en bana, det absorberande skiktet. Det går också att använda absorptionsmaterial på rulle, som inte behöver defibreras innan det förs in i maskinen för tillverkning av det absorberande alstret. Ett exempel på det senare är air-laid-material med eller utan inblandning av superabsorberande polymerer.

Dessa absorberande material går att använda i det absorberande skiktet 9 i blöjan.

Mattbildat material kan användas i hela det absorberande skiktet 9, och sträcka sig ut i områdena markerade med linjerna 31 eller 32 i sidoflikamas främre och bakre ändar 23, 24, 25, 26, eller också kan rullmaterialet användas i hela det absorberande skiktet 9. Detta visas i Fig 6. |>l,, 10 15 20 25 30 ø - u | u ø . . ø a . av 5114863 Det är också möjligt att använda mattbildat material i huvuddelen av det absorberande skiktet 9 och rullrnaterialet i de områden som är placerade i sido- flikarnas främre och bakre ändar 23, 24, 25, 26, vilka områden är belägna under de perforerade områdena. I Fig 7 och Fig 8 visas två exempel på användning av matt- bildat material och rulhnaterial. I Fig 7 är ett skikt 9a av ett rullmaterial placerat på det vätskeogenomträngliga skiktet 8 åtminstone i det främre l ändpartiet på blöjan.

Det kan även vara placerat i det bakre 2 ändpartiet. Över detta skikt 9a är det absorberande skiktet 9 anordnat, vilket då t ex kan vara mattbildat. Skiktet 9a av rulhnaterial sträcker sig under hela det absorberande skiktet 9, åtminstone vid det frärnre och/eller bakre ändpartiet 1,2, och sträcker sig ut vid sidoflikamas främre och bakre ändar 23, 24, 25, 26, utanför vätskebarriärema 15, 16, och är utsträckt under de områden av ytskiktet i sidoflikamas ändar 23, 24, 25, 26, vilka är perforerade i delar av ytskiktet.

I Fig 8 används rullmaterial endast i sidoflikamas främre och bakre ändar 23, 24, 25, 26, men är i kontakt med det absorberande skiktet 9. De absorberande delarna av rulhnaterial är markerade med 9b och 9c i figuren.

Andra absorberande material kan användas och de kan vara anordnade på andra sätt än de som beskrivs ovan. De kan dessutom innehålla superabsorberande material, vilka kan vara i form av pulver, fibrer, skikt, eller andra fonner.

De perforerade partierna utanför vätskebairiärerna behöver inte vara begränsade till sidoflikamas främre och bakre ändar 23, 24, 25, 26, utan kan sträcka sig utmed hela sidoflikama l 1, 12. Detta kan förenkla framställningen av absorberande alster då hela banor av ytskikt matas fram med hög hastighet och de yttre kanterna, sidoflikarna, kan perforeras i sin helhet. Absorberande skikt används dock inte under hela dessa områden av perforerat material. ->->, 10 15 20 25 30 a o p » n - n | o n | nu 517 ges De perforerade hålen 27,30 har en diameter av storleken från 0,5 mm till 5,0 mm, företrädesvis från 1,0 mm till 4,0 mm. Avstånden mellan de perforerade hålen är från 0,5 mm till 5,0 mm, företrädesvis från 1,0 mm till 4,0 mm. Perforeringen på vätskebaniärens nedvikta ände 15a, l5b,15c,l6a, l6b,16c, som är fäst plant mot ytskiktet 10,39, sträcker sig från någon av de tvärgående kanterna, eller företrädes- vis från ca 1 cm från de tvärgående kanterna, och till ca 10 cm, företrädesvis ca 6 cm från de tvärgående kanterna 6,7, längs med vätskebarriären. Dessa avstånd gäller även de perforerade områden, som ligger utanför vätskebarriärerna 15,16 i sidoflikamas frärnre och bakre ändar 23, 24, 25, 26.

Hålens avstånd och storlek beror på avstånd till underliggande material, under- liggande materials hydrofilicitet och hålets diameter, om det är samma vätska som används. En möjlig håldiarneter är ca 2 till 4 mm med relativt små avstånd mellan dem, ca 2 till 3 mm för att vätska inte ska flyta på hydrofobt material mellan hålen.

Hur stora områden som perforeras beror delvis på vilken typ av blöja eller inkontinensskydd som används. Blöjor fmns i många storlekar, från storlekar för för tidigt födda barn till för vuxna. Ett större område perforeras i en stor storlek, medan ett mindre område perforeras i en mindre storlek.

Hålen kan framställas på konventionella sätt, och placeringen har ingen betydelse för vilken typ av hålning som används. Dvs, hålen 27 på vätskebarriärens nedvikta ände görs på samma sätt som hålen 30 på sidoflikamas främre och bakre ändar.

Vid hålgörning skapas öppningar i materialet, vilka är större än hålrummen mellan fibrema i t ex ett fiberdukmaterial eller andra material, vilka redan har små öppningar. Ett exempel på en hålningsmetod är varmnålsperforering, då varma nålar värmer upp fiberdukmaterial till en temperatur som ligger något under materialets smältpunkt. Ett annat exempel på perforering, är då ett material förs mellan två valsar och förses med ett stort antal snitt i klämstället mellan upphöjda platåer på en matriscylinder och knivegg som sträcker sig perifert runt en skärcylinder. Snitten är inbördes separerade från varandra. Ytterligare ett perforeringssätt används för 10 15 20 _25 . 30 .. .. n o ø - Q ø ø ø . . n o - .- s171§s3 larninat mellan fiberduk och polyetenfilrn. Ett materialskikt förs mellan ett par valsar, varvid en del av materialskiktet tas bort. En av valsama är en mönstervals med ett flertal projektioner och den andra valsen är en fräs med skäregg. Andra exempel är stansning, eller klippning, ultraljud mot mothåll och laser. Vid vatten- strålning bildas hål i ett material genom att detta behandlas med vattenstrålar som sprutas mot materialet under mycket högt tryck. Flamperforering används enbart för tunn plastfilm. Valet av hålningsmetod görs på grund av vilket material som används och vilket utseende på hålet som önskas. Hålen behöver inte vara cirkulära, utan kan ha flera olika former, t ex ovala, fyrkantiga eller ha andra former.

På en del typer av absorberande alster fmns vätskebarriärer även längs de tvär- gående kanterna. Uppfinningen avser även perforeringar gjorda i plant nedvikta delar av tvärgående barriärer.

Absorberande alster saknar ibland de inre vätskebarriären 15 , 16 som beskrivits ovan. Då är det de flexibla sidoflikama ll, 12 med benelastiken som håller blöjan tätt mot benen som utgör vätskebaniär. För att förhindra läckage i de främre och bakre sidoflikama 23 ,24 , 25, 26 då vätska ”flyter” på ytskiktet i en sådan blöja kan områden av vätskeogenomträngligt material i det främre och bakre partiet i en sådan blöja perforeras. Därvid sugs vätskan upp genom hålen till underliggande skikt istället för att läcka ut vid blöjans kant.

Uppfmningen avser alltså ett absorberande alster med förbättrade egenskaper avseende läckage vid det främre och bakre ändpartiet av alstret, t ex en blöja eller ett inkontinensskydd. I områden av ytskikten 10 ,39 i det främre och/eller bakre ändpartiet 1, 2, som består av väsentligen vätskeogenomträngligt material eller är täckta av väsentligen vätskeogenomträngligt material, har åtminstone ett parti av nämnda områden gjorts vätskegenomsläppligt, företrädesvis genom perforering för att släppa genom vätska till det underliggande absorberande skiktet 9. Det vätske- genomsläppliga partiet är beläget inom åtminstone delar av de nedvikta ändarna 15a, 15b, 16a, l6b av vätskebarriärema 15, 16 och/eller det andra ytskiktet 39. Det absorberande skiktet sträcker sig under delar av, eller under hela det perforerade ytskiktet.

Med uttrycket ”innefattande” menar vi inkluderande men ej begränsande till.

Claims (9)

10 15 20 -,25 30 s a ø | u o | ; o n o nu 51718 863 Patentkrav

1. Absorberande alster, såsom en blöja, en blöjbyxa, ett inkontinensskydd, eller liknande, innefattande ett främre och ett bakre ändparti (1,2), ett mellanliggande grenparti (3), vilket vid alstrets bruk är avsett att vara anbragt mellan en användares ben, längsgående (4,5) och tvärgående (6,7) kanter, ett undre vätske- ogenomträngligt skikt (8), ett absorberande skikt (9), längsgående vätskebarriärer (15, 16), fasta utefter eller vid alstrets längsgående kanter (4, 5) och omfattande en fri töjbar kant (17, 18) som är sammanrynkad åtminstone vid sitt sidoflikar (11, 12), vilka sträcker sig i sidled utanför vätskebarriärema (15, 16) och åtminstone i grenpartiet (3) uppvisar längsgående elastiska element (13, 14) utefter sina fria sidokanter, vilka elastiska element (13, 14) tjänar som benelastik vid alstrets användning, ett första övre, väsentligen vätskegenomsläppligt, ytskikt (10) mellan vätskebarriärerna (15, 16) och ett andra övre, väsentligen vätske- ogenomträngligt, ytskikt (39) utanför vätskebaniärema (15, 16), varvid vätske- barriäremas (15, 16) ändar (l5a, l5b, 16a, 16b) är nedvikta vid det främre och/eller bakre ändpartiet (1,2) och är fästa plant mot det första och/eller andra ytskiktet (10, 39), och områden av ytskikten (10, 39) i det främre och/eller bakre ändpartiet (1, 2) består av väsentligen vätskeogenomträngligt material eller är täckta av väsentligen vätskeogenomträngligt material, kännetecknat av att åtminstone ett parti av nämnda områden har gjorts vätskegenomsläppligt, företrädesvis genom perforering, ned till det absorberande skiktet (9) som sträcker sig under åtminstone delar av detta parti, och att det vätskegenom- släppliggjorda partiet är beläget inom åtminstone delar av de nedvikta ändarna (l5a, l5b, l6a 16b) av vätskebarriärerna (15, 16) och/eller det andra ytskiktet (3 9).

2. Absorberande alster enligt krav 1, kännetecknat av att det absorberande skiktet (9) sträcker sig under hela det vätskegenomsläppliggjorda partiet. 10 15 20 25 51 7 s 6 3 - 19

3. . Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av att vätskebarriäremas (15,16 ) ändar (15a,15b,16a,16b) är nedvikta inåt mot alstrets längsgående rnittlinje 38.

4. . Absorberande alster enligt något av kraven 1 eller 2, kännetecknat av att vätskebarriäremas (15, 16) ändar 15a,l5b,l6a,l6b är nedvikta utåt från alstrets längsgående nrittlinje (3 8).

5. . Absorberande alster enligt något av kraven 1 eller 2, kännetecknat av att vätskebaniäremas (15, 16) ändar (15c, l6c) är nedvikta både inåt mot rnittlinjen (38) av alstret och utåt från alstrets mittlinje (3 8) på varsin sida om vätskebaniäremas (15,16) fästlinje (29).

6. . Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av att vätskebarriärema (15, 16) består av väsentligen vätskeogenomträngligt material och att partier av dess nedvikta ändar (15a, 15b, l6a, l6b) är vätskegenom- släppliggjorda.

7. . Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av att partiets vätskegenomsläpplighet sträcker sig från någon av de tvärgående kantema (6,7), eller företrädesvis från ca 1 cm från de tvärgående kantema, och till ca 10 cm, företrädesvis ca 6 cm, från de tvärgående kantema (6,7), längs med vätske- barriären.

8. . Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av att partier av, eller hela, det andra ytskiktet (3 9) i sidoflikamas främre och/eller bakre ändar (23, 24, 25, 26) är vätskegenomsläppliggjorda. 517 863 20

9. Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av att vätskebarriärernas nedvikta ändar (15a, l5b, l5c, 16a, 16b, 16c) och/eller det andra ytskiktet (3 9) är vätskegenomsläppliggjort med hål (27, 30) med en diameter från 0,5 mm till 5,0 mm, företrädesvis från 1,0 mm till 4,0 mm. l0.Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av att avstånden mellan hålen (27, 30) är från 0,5 mm till 5,0 mm, företrädesvis från 1,0 mm till 4,0 mm. 10 11.Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av att nämnda vätskeogenomträngliga partier är vätskegenomsläppliggjorda endast i alstrets främre del (1).