SE515455C2 - Sätt att i ett nät styra dubbelriktad överföring av information genom sändning av flagga och nät - Google Patents

Description

35 515 455 2 och sänder t ex meddelande härom till någon övervakande enhet eller också inleds någon annan procedur för att ta hand om felet.

Eftersom alltid bytes och särskilt flagbytes utsänds på alla anslutningsledningar, kan fel också detekteras, om de anslutna stationerna inte längre avkänner, att bytes mottas på anslutningsledningama. Sålunda kan på detta sätt en anslutningsledning avgöras vara felaktig, om inga bytes oavsett typ mottas på ledningen under en viss förutbestämd tids- period.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall nu beskrivas i samband med de bifogade ritningama, i vilka - Fig. 1 visar en schematisk bild av ett datapaketnät, i vilket uppfinningen kan användas, - fig. 2 är en schematisk bild av funktionsblocken i en nod i ett sådant nät, - fig. 3A och 3B visar ett flödesschema för en mottagande enhet i en nod, - fig. 4 visar ett flödesschema över den sändande enheten i en nod och - fig. 5 visar utseendet hos ett datapaket.

FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFQRM I fig. 1 visas schematiskt ett nät, i vilket uppfinningen kan användas. Detta är av hierarkisk typ men uppfinningen kan användas i de flesta nätarkitekturer. Meddelanden sänds från och till terminaler l via mellanliggande noder. I det hierarkiska nätet i fig. l finns sålunda en huvudnod 3, genom vilket alla meddelanden passerar. Dessutom finns ett antal koncentrerande/expanderande noder 5. Dessa har på sin expanderande sida ett antal dubbelriktade anslutningar 7 och på sin koncentrerande sida endast en dubbelriktad an- slutning 9, vars andra ände är kopplad till antingen den expanderande sidan hos en annan nod eller till huvudnoden. Anslutningarna 7 på den expanderande sidan kan gå till den koncentrerande sidan hos andra noder eller direkt till en terminal 1.

I nätet överförs meddelanden av pakettyp, som kan innehålla olika slag av systemin- formation såsom uppkopplings-, nedkopplingsorder etc. Adresseringen åstadkoms med hjälp av ett adressfált i datapaketen på det sätt som beskrivs i den internationella patentan- sökningen PCT/SE91/00626. På samma sätt som beskrivs i denna patentansökan avlägs- nas adressinformation ur datapaketet vid dettas passage genom nätet och samtidigt tilläggs information till datapaketet om adressen till den ursprungsterminal, från vilken datapake- tet utsändes.

I fig. 5 visas den allmänna strukturen hos ett datapaket. Datapaketet innefattar ett antal flaggor om vardera en byte. Vissa flaggor anger att annan information följer efter flaggan. Sålunda anger destinationsflaggan DF dels början av datapaketet, dels att efter denna byte kan följa ett antal byte, vilka innehåller information om adressen till destina- tionen, på ett sätt som visas i den ovan anförda patentansökningen. Efter meddelandeflag- gan PF följer den egentliga informationen i datapaketet, dvs den del, som skall överföras till mottagaren eller destinationen. Inforrnation om varifrån meddelandet kommer finns i ett antal bytes efter källadressflaggan SF. Datapaketen avslutas alltid med en slutflagga 40 EF. 15 20 25 30 35 40 515 455 3 Flaggorna och de övriga bytes, som ingår i datapaketet, har en sådan utformning, att det direkt av varje byte framgår, om det är en flagbyte eller om det är en byte tillhö- rande någon annan del av datapaketet, såsom en byte tillhörande ett adressfalt eller själva meddelandedelen. Sålunda har varje flagga sin mest signifikanta bit (MSB) satt till binär etta medan övriga bytes har sin mest signifikanta bit MSB satt till binär nolla. Denna utformning gör att datapaketet får en enkel, lätt identifierad uppbyggnad och att dess olika informationsbärande delar lätt kan utvinnas ur paketet. Destinationsflaggan innehål- ler också information om datapaketets prioritet. Det finns ytterligare en typ av flagbyte, som dock inte har direkt samband med ett överfört meddelande utan i stället används för att meddela status hos en mottagande nod till en sändande nod. Denna svarsflagga sänds alltid från en sändande enhet, när denna sändande enhet inte har något datapaket i sin buffert, som skall sändas. Vidare sänds alltid en sådan svarsflagga RF, såsom nämnts alltid i form av en byte, när status förändras hos en mottagande enhet. Genom det unika utseendet hos flaggorna kan dessa alltid särskiljas från själva de informationsbärande fälten och detta gäller särskilt dessa svarsflaggor, som kan sättas in var som helst i ett datapaket, vilket är under överföring till en mottagande enhet. Detta förfarande minime- rar väntetiderna i systemet, eftersom det omedelbart kan signaleras att en buffert är tom och är beredd att motta ett nytt datapaket.

Svarsflaggan RF har i det enkla fallet två former: RNR = sändande enheten klar att motta data och RR = mottagande enhet inte klar att motta data.

I fig. 2 visas schematiskt hur en koncentrerande/expanderande nod kan vara upp- byggd. Varje anslutning, som i fig. 1 visas med en enkel linje, är i själva verket upp- byggd av två ledningar, en för sändning och en för mottagning. Sålunda är varje anslut- ning 7 på den sida av noden, som vetter bort från huvudnoden 3, uppbyggda av två ledningar 7' och 7". På ledningen 7' sänds datapaket från noden och på ledningen 7" mottas datapaket. På motsvarande sätt är anslutningen 9 på den sida av noden, som är riktad mot huvudnoden 3, uppbyggda av två anslutningar 9” och 9”, så att på ledningen 9' sänds datapaket från noden och på ledningen 9” mottas datapaket i noden.

Noden innefattar en koncentrerande sida 11, som tar hand om, bearbetar och sänder datapaket vidare, vilka går i riktning mot huvudnoden 3. På motsvarande sätt tar nodens expanderande sida 13 hand om datapaket, som kommer från huvudnoden 3 och är på väg mot någon terminal 1. Både den koncentrerande sidan 11 och den expanderande sidan 13 innefattar en mottagande enhet 15 respektive 17 och en sändande enhet 19 respektive 21.

De mottagande enheterna är likartat uppbyggda på den koncentrerande och expanderande sidan med det undantag, att den mottagande enheten 15 på den koncentrerande sidan 11 har flera ingångar anslutna till flera ingångsbuffertar, antydda vid 23, och en väljare för att sända innehållet i en av dessa buffertar 23 vidare till den koncentrerande sidans sän- dande enhet 19. På samma sätt är också de sändande enheterna i den koncentrerande och expanderande sidan likartat uppbyggda med det uppenbara undantaget, att den sändande 10 15 20 25 30 35 515 455 4 enheten 21 på den expanderande sidan 13 har ett flertal utgångsanslutningar 7”, som väljs med hjälp av en väljaranordning inuti sändarenheten 21. Någon sådan väljaranordning behövs ju inte i den sändande enheten på den koncentrerande sidan, eftersom den sändan- de enheten där bara har en utgångsanslutning 9”.

De olika i noden ingående enheterna kan med fördel innefatta kretsar för att utföra de logiska val och bearbetning av inkomna datapaket, som krävs. Endast ett mindre antal signalledningar behövs för att förbinda den koncentrerande sidan med den expanderande sidan. I stället för enskilda enheter med däri innefattad logik kan givetvis en i noden anordnad central mikroprocessor användas, men denna är i allmänhet alltför långsam för att kunna hinna med den databearbetning i realtid, som erfordras vid överföring av data- paket i nätet.

Förfarandet vid överföring av datapaket i nätet skall nu beskrivas närmare i sam- band med flödesschemorna i fig. 3 och 4, som visar de logiska steg, vilka måste utföras i den mottagande enheten 15 på den koncentrerande sidan 11 respektive i den sändande enheten 21 på den expanderande sidan 13. Dessa logiska schemor kan emellertid lätt också användas för den sändande enheten och den mottagande enheten, som har anslut- ningar i riktning mot huvudnoden 3. Förfarandet beskrivs för fallet med en styrprocessor för var och en av de sändande och mottagande enheterna.

Det förfarande, som åskådliggörs med flödesschemat i fig. 3A och 3B och alltså utförs av den mottagande enheten 15, startar i ett startblock 301 i fig. 3A. Efter starten initieras systemet i ett block 303 och här nollställs alla de buffertar, som finns i den mottagande enheten 15 i detta fall och antyds vid 23 i fig. 2. Därefter startas en timer nr 1-1 för var och en av buffertarna 23 med ordningsnummer i, i = l, 2, till anslutningsledningarnas numrering. Vidare sänds meddelande till den expanderande sidan 13 och dennas sändande enhet 21, att status RNR gäller för alla utgående länkar 7”.

Härigenom kan den sändande enheten 21 inte påbörja någon sändning, förrän meddelan- det har ändrats rörande status på någon länk 7”. Meddelandet om att RR gäller överförs på en ledning 25 (fig. 2). Eftersom vidare nu också den mottagande enheten l5 på den koncentrerande sidan ll är beredd att motta inkommande meddelanden av datapaket, beordras också att den sändande enheten 21 på den expanderande sidan 13 skall sända i motsvarighet flagbytes innehållande RR på alla sina utgående ledningar 7” så fort som möjligt.

Efter detta skall kontrolleras, att alla de ingående ledningarna 7" är aktiva. I nor- malfallet, när inget datapaket sänds på en anslutningsledning mellan två noder, skickas på detta ett idling- eller tomgångsmönster med antingen flagbytes (svarsflaggor) innehållande RR eller flagbytes innehållande RNR. För detta kontrolleras sedan i ett block 305 om någon byte har mottagits i bufferten 23 med nr i, där i från början t ex sätts till 1. Om någon byte har mottagits, borttas denna ur bufferten i ett steg 306 och sedan kontrolleras, om nästa buffert i ordningsföljden har mottagit någon byte. Detta görs genom att först öka ordningsnumret i i ett block 307 och sedan kontrollera i ett block 309 om alla buffer- 40 tar redan har kontrollerats på detta sätt. Om inte alla buffertar är genomlöpta, återgår 20 25 30 35 515 455 5 programflödet till blocket 305, där buffert med nästa ordningsnummer i kontrolleras med avseende på om någon byte har mottagits i denna. När alla ordningsnummer i har genom- löpts, dvs alla inkommande ledningar 7" har kontrollerats, går programflödet vidare till ett block 314 (fig. 3B). Om det i blocket 305 fastställs, att någon byte ännu inte har mottagits i buffert med ordningsnummer i, kontrolleras i ett block 311 om den timer li, som motsvarar denna buffert med ordningsnummer i, har löpt ut. Om den inte har löpt ut, återgår programflödet åter till blocket 305 för att kontrollera om någon byte under tiden har mottagits i bufferten med ordningsnummer i. Om det i blocket 311 har konstate- rats, att timern li för bufferten med ordningsnummer i har löpt ut, dvs att inte någon byte har mottagits på ingångsledningen 7" med ordningsnummer i under en i förväg fastställd tid, övergår programflödet till ett block 313. I detta signaleras till någon övervaknings- enhet för hela systemet (visas ej i figurerna) att ingångsledningen 7" med ordningsnum- mer i är felaktig. Vidare markeras denna anslutningsledning som felaktig, så att den kan överhoppas vid senare steg vid programflödets utförande. Efter blocket 313 skall anslut- ningsledningen med nästa ordningsnummer provas och därför övergår programflödet till blocket 307.

När nu alla de ingående länkarna 7" är provade och initieringen alltså är klar, över- går programkontrollen till ett block 314 (fig. 3B), såsom nämnts ovan. I detta block 314 tas ett första värde i för ordningsnumret hos buffertarna 23 eller anslutningsledningarna' och sedan testas i ett block 327, om denna anslutningsledning är markerad som felaktig.

Om så är fallet, tas nästa ordningsnummer i ett block 325, varefter programflödet återgår till blocket 327. Om anslutningen inte är markerad som felaktig, testas i blocket 315, om någon ny överförd byte har mottagits i bufferten tillhörande den ingående ledningen med ordningsnummer i. Om någon byte inte har mottagits i denna buffert, skall det åter kon- trolleras, att denna inkommande ledning 7" med ordningsnummer i är i funktion. För detta övergår programkontrollen till ett block 317, där det kontrolleras, om en timer 2¿ för denna buffert och anslutningsledning med ordningsnummer i är igångsatt. Om denna timer inte är igångsatt, startas den i ett block 319, varefter programflödet övergår till buffert och anslutningsledning med nästa ordningsnummer (via blocket 325).

Om det i blocket 317 konstateras, att timern 2i är igångsatt, provas i ett block 321 om denna timer har löpt ut, dvs passerat ett i förväg fastställt tröskelvärde. Om detta inte är fallet, skall nästa buffert och anslutningsledning med ordningsnummer i undersökas (via blocket 325).

Om det i stället i blocket 321 konstateras, att timern 2i har passerat sitt tröskelvär- de, signaleras i ett block 323 (jämför block 313 i fig. 3A) till en övervakningsenhet, att den inkommande ledningen med detta ordningsnummer i är felaktig, dvs att den sändande enhet, som är ansluten till denna lednings andra ände, inte förmår sända någonting på denna anslutningsledning. Vidare markeras också att denna inkommande ledning är fel- aktig. Efter detta skall bufferten med närmast följande ordningsnummer i undersökas. För 40 detta övergår programflödet till blocket 325, till vilket programkontrollen också övergår 20 25 30 35 515 455 6 från blocket 319 och från blocket 321, i det fall att den däri undersökta timern 21 inte har löpt ut.

I blocket 325 tas nästa ordningsnummer i för inkommande ledning 7" och buffert, varefter såsom nämnts tidigare det undersöks i blocket 327, om den ingående ledningen med ordningsnummer i är markerad som felaktig. Om detta är fallet, tas nästa ordnings- nummer i i blocket 325. Om anslutningsledningen med ordningsnummer inte är markerad såsom felaktig, övergår programflödet till blocket 315 såsom tidigare, om någon byte har mottagits i denna buffert med ordningsnummer i, sedan föregående provningstillfälle.

Om svaret på detta i stället är ja, undersöks i ett block 329, om denna mottagna byte är en flagbyte innehållande RR eller RNR. Om så är fallet och när sålunda t ex denna mottagna flagbyte tillhör ett idlingmönster enligt ovan, undersöks i ett block 331, om någon ändring av status RR respektive RNR har ändrats för denna länk, dvs om senast mottagna svarsflagbyten innehöll RR eller RNR. Om en ändring har skett, övergår programflödet till ett block 333 och denna statusåndring meddelas till den expanderande sidans 13 sändande enhet 21, så att denna sändande enhet informeras om, huruvida den kan sända eller inte sända meddelanden på sin utgångsledning 7” med ordningsnummer i.

Den mottagna byten behövs inte mer i detta fall och avlägsnas därför från bufferten i ett steg 335. Sedan skall buffert och anslutningsledning med närmast följande ordningsnum- mer i undersökas och därför övergår programflödet till blocket 325 såsom ovan.

Om det i blocket 331 i stället konstateras, att någon ändring beträffande status vad gäller RR respektive RNR för denna länk inte har gjorts, övergår programflödet till blocket 335, där på samma sätt den mottagna byten tas bort ur bufferten och sedan under- söks bufferten med nästa ordningsnummer i såsom tidigare genom övergång till blocket 325 och efterföljande block.

Om det i blocket 329 konstateras, att den mottagna byten inte är någon flagbyte som innehåller RR eller RNR, undersöks i ett block 337, om den mottagna byten signalerar början på ett datapaket, dvs är en byte innehållande destinationsflaggan DF. Om detta är fallet, skall denna byte placeras först i bufferten med ordningsnummer i och detta görs i ett block 339. I detta block startas också en timer 3i, som alltså anger att ett datapaket har börjat mottas. I ett senare steg skall sedan kontrolleras, att hela datapaketet har motta- gits inom en förutbestämd tid, dvs att denna timer med ordningsnummer 3i inte har över- skridit något tröskelvärde. Vidare räknas på något sätt antalet mottagna bytes i bufferten nr i, t ex genom att en byteräknare med ordningsnummer i startas. Eftersom vidare nu den mottagande enheten troligen blir blockerad av mottagningen av ett datapaket, skall alla de inkommande anslutningarna 7" markeras som upptagna och för detta beordras den sändande enheten 21 hos den expanderande sidan 13 att sända flagbytes med RNR på en ledning 27 (Fig. 2). När allt detta är gjort, skall buffert och anslutningsledning med nästa ordningsnummer i undersökas och för detta övergår programkontrollen till steget 325.

Om det i blocket 337 fastställs, att den mottagna byten inte är en flagbyte av typen 40 destinationsflagga, undersöks i blocket 341, om den mottagna byten i stället är en flag- 20 25 30 35 40 515 455 7 byte av typen slutflagga EF. Om detta inte är fallet, kontrolleras i ett block 343, om byteräknaren för denna buffert med ordningsnummer i är igångsatt. Om detta inte är fallet, tillhör den mottagna byten inte något korrekt datapaket, eftersom inte den byte har mottagits, som signalerar början på ett datapaket. Därför övergår programflödet till det tidigare beskrivna blocket 335, där denna mottagna byte avlägsnas ur bufferten med ord- ningsnummer i och sedan undersöks buffert och anslutningsledning med nästa ordnin- gsnummer i i blocket 325 som ovan.

Om det i blocket 343 i stället konstateras, att byteräknaren är igång, ökas denna räknare i ett steg 345 och sedan avgörs i ett block 347, om bufferten med ordningsnum- mer i är full. Varje datapaket antas ha en viss maximal längd och buffertarna 23 är di- mensionerade för denna längd med utrymme för högst ett fåtal bytes däröver. Om buffer- ten inte är full, övergår som ovan programflödet till steget 325, där buffert och ingångs- anslutning med nästa ordningsnummer i tas.

Om det i blocket 347 i stället fastställs, att bufferten är full, kan denna buffert inte ta emot fler bytes och det mottagna meddelandet måste vara felaktigt. Därför övergår i så fall programkontrollen till ett block 349, där denna buffert nollställs. Vidare nollställs och stoppas den timer 3¿, som gäller för denna buffert med ordningsnummer i och som har startats i blocket 339. Den mottagande enheten 15 är nu beredd att motta ett nytt data- paket och därför beordras, via ledningen 27, den sändande enheten i den expanderande sidan att sända minst en flagbyte innehållande RR. Efter detta ökas ordningsnumret i för anslutningsledning och buffert i blocket 325 och denna anslutning undersöks såsom ovan.

Om det i blocket 341 avgjordes, att den mottagna byten i bufferten med ordnings- nummer i är en flagbyte innehållande slut- eller stoppflaggan EF, har ett fullständigt datapaket troligen mottagits i denna buffert. Därför kontrolleras i ett block 351 vidare, att det mottagna datapaketet har en riktig uppbyggnad och särskilt att alla väsentliga flag- bytes flnns med och kommer i riktig ordning. Om paketet inte är i ordning, måste enhe- ten göras klar för mottagning av ett nytt datapaket och därför övergår programflödet till blocket 349, som har beskrivits ovan.

Om det emellertid i blocket 351 avgörs, att det mottagna paketet är uppbyggt på korrekt sätt, placeras adressinformationen in i ett block 353. Detta innebär, att källadress- flaggan sätts in och efter detta en angivelse av på vilken ingång det mottagna datapaketet har inkommit, dvs uppgift om ordningsnumret i. Härefter är datapaketet klart att sändas vidare och överförs därför till den sändande enheten 19 på den koncentrerande sidan ll i ett block 357, såvida detta är möjligt. En signal på en ledning 28 (fig. 2) från den sän- dande enheten 19 anger, om denna sändande enhet är klar att motta ett datapaket för sändning. Efter detta är den mottagande enheten 15 klar att motta ett nytt datapaket och därför går programflödet till blocket 349, som har beskrivits ovan.

I den mottagande enheten 17 på den expanderande sidan 13 utförs samma förfaran- de, som har beskrivits ovan i samband med fig. 3A och 3B, dock med det undantaget, att ordningsnumret i inte kan variera utan alltid har t ex värdet 1. För denna mottagande en- 20 25 30 35 515 455 8 het 17 skall inte heller någon källadressflagga insättas såsom i blocket 353. I stället utförs ett block 355 och i detta avlägsnas i den mottagande enheten 17 på expanderande sidan destinationsadressen som följer efter destinationsflaggan DF. Med hjälp av denna infor- mation skall sedan den sändande enheten 21 på den expanderande sidan 13 välja rätt utgångsanslutning 7” och denna information överförs med hjälp av en ledning 29 (fig. 2) från den mottagande enheten 17 till den sändande enheten 21. Den i noden utnyttjade adressinformationen avlägsnas sedan ur destinationsadressfáltet.

I fig. 4 åskådliggörs det förfarande, som utförs i den sändande enheten 21 på den expanderande sidan 13. Förfarandet börjar i ett startblock 401 och först tas startvärde, t ex 1, för ordningsnumret på utgångsledningarna 7' i ett block 403. Därefter avgörs i ett steg 405, om det i en buffert 31 i den sändande enheten 21 (fig. 2) finns ett datapaket, som skall sändas iväg. Om detta inte är fallet, skall idlingmönster utsändas. För detta måste alla olika anslutningar genomlöpas. Utgångsledningarna antas såsom ovan num- rerade 1, 2, .

Om det i blocket 405 har avgjort, att en nytt paket finns att sända i bufferten, be- stäms i ett block 407 vilken utgångsanslutning, som paketet skall sändas på, och speciellt dettas nummer j, som då är skilt från 0. Sedan bestäms i ett block 409, om denna ut- gångsledning med ordningsnummer j är markerad felaktig. Om så är fallet, kan paketet inte sändas iväg och får inte hindra vidare transport i nätet. Därför nollställs i ett block 411 bufferten 31 och ordningsnumret på utgångsanslutningen j sätts till noll. Vidare stoppas och nollställs en timer 5 i den sändande enheten 21, till vilken vi återkommer nedan. En signal sänds också på ledningen 28 (fig. 2) till den mottagande enheten 17 på samma sida, att ett nytt datapaket kan överföras för sändning.

Efter detta övergår programkontrollen till ett block 413, i vilket nästa ordningsnum- mer i på utgångsledningen tas. Sedan undersöks åter i blocket 405 om något nytt paket finns att sända i bufferten 31 och förfarandet enligt ovan upprepas. Om det i blocket 409 fastställdes, att utgångsledningen med ordningsnumret j inte har markerats som felaktig, bestäms i ett steg 415, om status för denna utgångsledning är RR, såsom tidigare har mottagits från den mottagande enheten 15 på den koncentrerande sidan 11. Om detta inte är fallet, startas i ett block 419 en timer 4 och sedan övergår programflödet till steget 413 såsom ovan. Om det i blocket 415 avgjordes, att utgångsanslutningen med ordningsnum- mer j är klar för sändning, dvs att RR gäller, startas i ett block 417 en timer 5 i den sändande enheten 21 och sedan sänds den första byten i paketet i bufferten 31. Efter detta övergår programflödet till blocket 413 såsom ovan.

Om det i blocket 405 konstaterades, att det inte fanns något nytt paket att sända i bufferten 31, kontrolleras i ett block 421 om det redan finns ett paket i bufferten, som är under sändning på denna utgångsledning med ordningsnummer i. Detta utförs genom att det fastställs om ordningsnumret i är lika med ordningsnumret j, som tillhör den anslut- ning, på vilken ett eventuellt datapaket skall sändas. Om detta inte uppfylls, avgörs i ett 40 steg 404, om utgångsledningen med ordningsnummer i är markerad såsom felaktig. Om 20 25 30 35 515 455 9 detta är fallet överhoppas denna utgångsledning och programflödet övergår till blocket 413, där nästa ordningsnummer i tas, såsom Ovan. Om det i blocket 404 fastställdes, att utgångsledningen med ordningsnummer i inte är markerad som felaktig, sänds i blocket 406 en statusbyte på denna utgångsledning i, som innehåller RR respektive RNR, alltefter vad som gäller sedan tidigare för denna utgångsledning och har mottagits från den kon- centrerande sidans 11 mottagande enhet 15. När detta är utfört, övergår programflödet till nästa ordningsnummer i för utgångsanslutningen i blocket 413 såsom ovan.

Om det i blocket 421 avgjordes, att ett paket finns i bufferten 31 och är under sändning på den betraktade anslutningen, avgörs i ett steg 422, om sändningen har kunnat påbörjas. För detta kontrolleras, om timer 4 är igångsatt (jämför steg 419). Om timem 4 är igångsatt, kontrolleras i ett steg 423, om RR har börjat att gälla för denna anslutning.

Om RR inte gäller, bestäms i ett steg 425, om denna timer 4 har löpt ut, dvs huruvida dess värde överskrider något förutbestämt tröskelvärde. Om detta inte är fallet, övergår programflödet till steget 413 och ett nytt ordningsnummer i tas såsom ovan.

Om emellertid timern 4 har överskridit sitt tröskelvärde, innebär detta att det inte är möjligt att sända något på denna utgångsledning och därför signaleras i ett block 427 till en övervakningsenhet placerad någonstans i nätverket att denna utgångsledning med ord- ningsnummer j är felaktig. Vidare markeras också denna utgångsanslutning som felaktig.

Timern 4 stannas och nollställs. Paketet i bufferten 31 kan därför inte sändas och således övergår programflödet till blocket 411, som har beskrivits ovan och i vilket en initiering för att motta ett nytt paket i bufferten 31 utförs.

Om det vid kontrollen i blocket 423 har bestämts, att status nu är RR för anslut- ningsledningen med ordningsnummer j, kan sändningen av datapaketet påbörjas. För detta stannas och nollställs timern 4 i ett block 424 och programflödet övergår till blocket 417, som har beskrivits ovan.

Om det i blocket 422 avgjordes, att timern 4 inte är igångsatt, dvs att utgångsled- ningen med ordningsnummer j är klar, bestäms i ett block 429, huruvida den sändande enheten 21 på ledningen 27 har mottagit en ändring av en order att signalera RR respek- tive RNR för denna utgångsanslutning med ordningsnummer j. Om detta är fallet, sätts i blocket 431 en statusbyte eller svarsbyte RF innehållande RR respektive RNR in i sänd- ningsföljden på denna utgångsledning med ordningsnummer j, varefter programflödet övergår till blocket 413 såsom ovan.

Om det i blocket 429 avgjordes, att det inte har blivit någon ändring av ordern att signalera RR respektive RNR, sänds nästa byte i paketet i bufferten 31 i ett block 433.

Sedan fastställs i ett block 435, huruvida den sända byten visar på slutet av paketet, dvs om denna byte är en flagbyte av stopptyp EF. Om detta inte är fallet, skall mer sändas från bufferten och därför övergår programflödet till blocket 413 som ovan.

Om i stället den sända byten är en stoppflagga EF, dvs när hela datapaketet har sänts, utförs en ytterligare kontroll. Såsom har beskrivits ovan, skall ju den mottagande 40 noden, som inte syns i fig. 2, sända svarsbyte RF med innehåll RNR, så fort denna nod 10 20 515 455 10 har börjat mottaga ett datapaket. Därför skall kontrolleras, att denna flagbyte verkligen sänds inom en rimlig tidsperiod efter det att sändningen av datapaketet påbörjades. Sålun- da bestäms i blocket 437, huruvida status under sändningens gång har ändrats till RNR för denna utgângsledning med ordningsnummer j. Detta är normalt fallet och om avgö- randet är positivt, övergår programflödet till blocket 411 innehållande förberedelser för att motta ett nytt paket att sända.

Om någon sådan ändring av status till RNR inte har skett under datapaketets sänd- ning, fastställs i ett block 439, om timern 5, som startades i blocket 417, har löpt ut, dvs har överskridit något förutbestämt tröskelvärde. Om detta inte är fallet, övergår program- flödet till steget 413 såsom ovan. Om däremot timern 5 har löpt ut, är utgångsledningen felaktig och programflödet övergår därför till steget 427, som har beskrivits ovan.

Förfarandet enligt fig. 4 kan också tillämpas för den sändande enheten 19 på den koncentrerande sidan, om ordningsnumret i endast inskränks till ett enda värde såsom 1.

De ovan i samband med figurerna 3 och 4 beskrivna förfarandena kan vid ett reellt utförande utföras av hårdvarukretsar eller en signalprocessor tillhörande varje inkomman- de eller utgående ledning respektive buffert. Detta kan vara nödvändigt för att Signalbe- handlingen i realtid skall kunna medhinnas och inga mottagna bytes borttappas eller för att sändningen av de olika bitmönstren på utgångsledningarna också skall kunna med- hinnas samtidigt med sändningen av ett datapaket på en utgångsledning. En sådan upp- delning är enkel att göra, eftersom förfarandena för olika värden på ordningsnumret j är oberoende av varandra och endast erfordrar kommunikation mellan de olika större enhe- terna 15 - 21 i fig. 2.

Claims (6)

20 25 30 35 515 455 11 PATENTKRAV

1. Sätt att i ett nät styra dubbelriktad överföring av datapaket på ledningar mellan två stationer, en första station och en andra station, i en första riktning från den första stationen till den andra stationen och i en andra riktning från den andra till första statio- nen, när all information i nätet överförs i form av primära enheter såsom binära enheter, som är sammanförda till sekundära enheter såsom bytes innefattande ett bestämt antal pri- mära enheter, och datapaketen innefattar en följd sekundära enheter, k ä n n e t e c k - n a t av - att de två tillstånden med att den första stationen är beredd eller inte är beredd att motta datapaket i den andra riktningen från den andra stationen meddelas till den andra statio- nen genom att från den första stationen till den andra stationen i den första riktningen sänds datainformation i form av en sekundär enhet eller en följd av sekundära enheter, vilken följd är kort i jämförelse med de datapaket, som sänds i nätet, varvid denna se- kundära enhet eller denna följd av sekundära enheter har särskilt innehåll och - att den sekundära enhet eller följd av sekundära enheter, som bildar den nämnda in- formationen med innehåll att den första stationen är beredd eller inte är beredd att motta datapaket, har ett sådant utseende, att den kan identifieras av den mottagande andra sta- tionen, även om denna följd sänds inskjuten i ett normalt datapaket överfört i den första riktningen.

2. Sätt enligt krav 1, när varje sekundär enhet innefattar en följd av ett bestämt antal primära enheter, k ä n n e t e c k n a t av att i varje sekundärenhet som tillhör ett normalt datapaket är förutbestämda primära enheter satta till värden, som är innehållna i en första uppsättning förutbestämda värden, medan i varje sekundärenhet som anger den nämnda informationen är motsvarande förutbestämda primära enheter satta till bestämda värden, som är innehållna i en andra uppsättning förutbestämda värden, där den första uppsättningen förutbestämda värden inte innehåller värdena i den andra uppsättningen förutbestämda värden.

3. Nät innefattande stationer och ledningar mellan dessa för överföring av datapaket i ett nät, när information i nätet överförs i form av primära enheter såsom binära enheter, som är sammanförda till sekundära enheter såsom bytes innefattande ett bestämt antal primära enheter, och datapaketen innefattar en följd sekundära enheter, k ä n n e t e c k - n at av att för styrning av den dubbelriktade överföringen av datapaket på ledningar mellan två stationer, en första station och en andra station, i en första riktning från den första stationen till den andra stationen och i en andra riktning från den andra till första stationen används information införd inuti de i nätet överförda normala datapaketen, vilka alltså också och i första hand innehåller annan information, som överförs i nätet, och att stationema för detta innefattar organ för att tillföra sådan styrinformation till ett datapa- ket, som skall sändas, och för att avlägsna sådan styrinformation från ett mottaget datapa- ket, och organ för att avkänna, om en mottagen sekundär enhet tillhör den nämnda infor- 40 mationen för styrning av den dubbelriktade överföringen, och för att ur denna informa- 20 515 455 12 tion utvinna styrsignaler för stationen.

4. Nät enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att styrinformationen innefattas i en sekundär enhet eller i en följd sekundära enheter, vilken följd är kort i jämförelse med de datapaket, som överförs i nätet.

5. Nätenligt krav3, kännetecknat av - att för meddelande av en andra station vilket av de två tillstånden med att en första station är beredd eller inte är beredd att motta datapaket från denna andra station är organen för att tillföra och avlägsna information i den första stationen anordnade att från denna första station till den andra stationen sända datainformation i form av en sekundär enhet eller en följd av sekundära enheter, varvid denna sekundära enhet eller denna följd av sekundära enheter har särskilt innehåll och - att den sekundära enhet eller följd av sekundära enheter, som bildar den nämnda in- formationen med innehåll att stationen är beredd eller inte är beredd att motta datapaket, har ett sådant utseende, att den kan identifieras av organen för att avkänna styrinforma- tion i den mottagande stationen, även om denna följd sänds inskjuten i ett normalt datapa- ket.

6. Nät enligt krav 3, i vilket varje sekundär enhet innefattar en följd av ett bestämt antal primära enheter, k ä n n e t e c k n a t av att i varje sekundärenhet som tillhör ett normalt datapaket är förutbestämda primära enheter satta till värden, som är innehållna i en första uppsättning förutbestämda värden, medan i varje sekundärenhet som anger den nämnda styrinformationen är motsvarande förutbestämda primära enheter satta till be- stämda värden, som är innehållna i en andra uppsättning förutbestämda värden, där den första uppsättningen förutbestämda värden inte innehåller värdena i den andra uppsätt- ningen förutbestämda värden.