SE512479C2 - Förbättringar hos, eller i samband med, telekommunikationssystem - Google Patents

Description

di» 10 15 20 25 30 35 512 479 2 efter två dagar som faktureringssystemet kan börja be- handla informationen i samtalsposterna.

Kortfattat är bristen hos dagens debiteringssystem följande. - begränsning till konventionell bastelefoni (tid och avstånd); - begränsade nationella nummerplaner; - förlust av viktig information; - oförmåga att ta betalt för tjänstefunktioner; och - oförmåga att tillhandahålla prissättningsdetaljer i realtid.

I moderna IN-baserade telekommunikationssystem ut- förs införande av kunddata genom ett stort antal stödsy- stem som administrerar de olika organisationsenheterna hos telekommunikationssystemen. Detta resulterar i viss överlappning av information och för in en väldigt påtag- lig risk för fel och bristande överensstämmelser. För att göra det möjligt för en kund att använda en telekommuni- kationstjänst behövs tre typer av kunddata föras in: - en beskrivning av kundens nät, d.v.s. företagsväx- lar, direktanslutna telefoner, modem och faxar, som utgör en del av kundens nät; - nummerplaner, kortnummer, funktioner och telefon- svararmeddelanden som väljs av kunden; och - debiteringsinformation som àterspeglar kundens or- ganisationsstruktur så att han kan faktureras ef- ter behov.

Idealt borde kundinformation matas in via ett cent- ralt system som distribuerar information till de admi- nistrativa system och de tjänsteproducerande element som används för att producera tjänsten. Det är emellertid viktigt att kunden själv bör ha möjligheten att påverka och bli påverkad av sina egna tjänster, d.v.s. via Inter- net. Kunddata bör därför hanteras av ett centralt kund- vårdssystem som: 10 15 20 25 30 35 512 479 3 - ástadkommer en enhetlig inmatning av kunddata till en enda plats i ett telekommunikationssystems pro- duktionsapparat; - medger ett snabbt införande av nya tjänster; - medger en snabb förlängning och modifiering av fö- rekommande tjänster; - tillhandahàller övervakning av tjänster; och tillhandahåller hjälpmedel för kundvàrd.

Debiteringssystemet enligt föreliggande uppfinning skapar möjligheten att generera nya typer av prislistor för tillhandahàllandet av telekommunikationstjänster_ Detta gör det i sin tur möjligt att utveckla helt nya tjänster med helt nya tjänstestrukturer. Sáledes kan det prissystem som används idag ersättas av prislistor i det flexibla debiteringskonceptet enligt föreliggande uppfin- ning.

Enligt föreliggande uppfinning delas prissättningen av en tjänst in ett antal steg, nämligen: - tjänsten tillhandahåller information, om vad kun- den har gjort, till en SDR (Service Detail Record, tjänstedetaljpost); - en debiteringssystemhanterare, eller SDR-abonne- mangstjänst, mottar en SDR och sänder den till en planerare för tjänsteprissättning; - tjänsteprissättningsplanerare plockar ut en tjäns- teanvändningsmodul (SUM), som beskrivs senare i denna beskrivning, frán nämnda SDR och, beroende pà den kundidentifiering som specificeras i re- spektive modul, associerar modulen med en prislis- ta som kunden har godkänt; - prislistsystemet packar upp tjänsteanvändningsmo- dulen och analyserar vad som ska prissättas; - priset beräknas och matas in i en tjänsteprissätt- ningsmodul (SPM); H* \|| u um x w nu u u |u w fm w w vw 10 15 20 25 30 35 512 479 4 - tjänsteprissättningsmodulen kopplas till tjänste- användningsmodulen och returneras till prissätt- ningsplaneraren; - prissättningsplaneraren associerar samtliga tjäns- teanvändningsmoduler med sina tjänsteprissätt- ningsmoduler och returnerar den prissatta SDR till debiteringssystemhanteraren; och - debiteringssystemhanteraren skickar prissatta SDR till ett SDR-arkiv, eller lager, för mellanlagring till dess att ett efterbehandlingssystem, t.ex. ett faktureringssystem, hämtar den.

Prissättningsplaneraren är tjänstunik. En prissätt- ningsplanerare kan prissätta varje enskild SDR i sig, un- der det att en annan kan sätta samman ett antal SDR, för en session, innan priset beräknas. Detta beror helt pà det sätt pà vilken tjänsten producerar SDR och hur tjäns- ten prissätts.

Vissa prissättningsplanerare kan sätta samman, i sig själva, ett antal SDR, innan informationen sänds till prissättningssystemet.

En kund kan hanteras antingen som en enskild kund, eller som en kund som tillhör en kundgrupp. Samtliga kun- der hör till ett försäljningsföretag. En tjänst kan säl- jas av en, eller flera, försäljningsföretag.

En definierad grundprislista bildar grunden för alla prislistor i tjänsten. Den specificerar inga priser, men representerar ett skelett pà vars grund alla andra pris- listor baseras.

Varje försäljningsföretag har sina egna prislistor.

Dessa är av följande typer: - grundprislista; - kundgrupprislista; och - kundunik prislista.

Grundprislistan innehàller den underliggande grund- prislistan för tjänsten inom en specifik marknad. Grund- 10 15 20 25 30 35 512 479 b prislistan är oberoende av kunden och tidpunkten när tjänsten används. Grundprislistan kan vara den prislista till vilken den stora massan av kunder är ansluten. Det finns bara en grundprislista.

Kundgrupprislistan är en typ av prislista som inne- häller en speciell prissättning för en specifik kund- grupp. Antalet kundgrupprislistor beror pà de kundgrupper som definieras. Kundgruppsindelning är ett sätt att er- bjuda, till den stora massan av kunder, kundunik pris- sättning utan att bli överhopad med en mängd olika pris- listor.

Den kundunika prislistan är en typ av prislista som skapas för en specifik kund. Denna prislista är sàledes den faktiska kundanpassningen. Den är tillgänglig för viktiga kunder, eller kunder som, av någon anledning, inte kan kopplas till någon kundgrupp.

Vissa prislistor är i verkligheten en lista med pri- ser, alltmedan andra är baserade pà algoritmer, eller funktioner, fràn vilka faktiska priser beräknas. Den enk- laste formen av prislista är endast en tabell med priser.

Ett komplext prislistsystem sätter samman samtliga SDR som avser en session innan den beräknar en mängd pri- ser.

Kunden är involverad i samtliga prissättningsfall.

Detta betyder inte att en användare alltid är involverad eftersom tjänster kan agera autonomt.

Kostnaderna för en session kan delas av olika kun- der. A- och B-sidor har olika átkomstformer.

Betrakta nagra grundprissättningsfall: 1. ”A” kommunicerar med ”B”, t.ex. anslutning via PSTN.

”A” accessar en tjänst och, via denna tjänst, kommu- nicerar med ”B”, t.ex. samtal fràn GSM till VCC, vilken i ett kösystem gör en framàtriktad anslutning PSTN. 3. ”A” accessar en tjänst, t.ex. lyssnar pà sitt mobil- svarsystem via nämnda PSTN.

\ \ \ HHI IIIM \ IW H w-w |' Hlwn n l 10 15 20 25 30 35 512 479 6 4. Tjänsten kommunicerar med ”B”, t.ex. àstadkommer en utsignal fràn en Multifaxtjänst. 5. Tjänsten utför en funktion som inte involverar nagon kommunikation, t.ex. lagrar faxmeddelanden som inte hämtats under en förlängd lagringsperiod. 6. Tjänsten kommunicerar med den en annan tjänst, t.ex.

VCC använder telefonsvarartjänsten.

Föreliggande uppfinning kan enkelt klara av samtliga dessa prissättningsfall, och är tillräckligt flexibel för att även klara av många andra prissättningsfall.

Enligt en första aspekt pà föreliggande uppfinning ástadkommes ett telekommunikationsdebiteringssystem, för användning tillsammans med ett telekommunikationssystem, innefattande: - ett informationstjänstnät som innehàller ett antal tjänsteproducerande element; och - ett kommunikationsnät som innehàller: - ett antal tjänstekopplingselement; - ett signaleringsnät; och - ett transportnät; varvid telekommunikationssystemet är anordnat att tillhandahålla infokomtjänster at kunder och varvid debi- teringssystemet är anordnat att tillhandahålla flexibel prissättning och debitering för användning av infokomt- jänster, kännetecknat av att debiteringssystemet inklude- rar hanteringsorgan för mottagande av SDR som genereras av de tjänsteproducerande elementen och överföring av nämnda SDR till ett tjänsteprissättningsplanerarorgan, att nämnda SDR inkluderar tjänsteanvändningsmoduler, att tjänsteprissättningsplanerarorganet är anordnat att asso- ciera en tjänsteanvändningsmodul med en för denna lämplig prislista, och att prissättningsorgan tillhandahålls för beräkning av ett pris som är associerat med en tjänstean- vändningsmodul och införsel av priset i en tjänstepris- sättningsmodul som är associerad med nämnda tjänstean- vändningsmodul. d: 10 15 20 25 30 35 512 479 7 Efter införsel av ett pris i en tjänsteprissätt- ningsmodul kan nämnda prissättningsplanerarorgan vara an- ordnat att returnera ett prissatt SDR till hanteringsor- ganet.

Nämnda hanteringsorgan kan vara anordnat att överfö- ra prissatta SDR till ett SDR-arkivorgan som är anordnat att lagra nämnda, prissatta SDR till dess att de överförs till ett efterbehandlingssystem.

En tjänsteanvändningssession kan generera en eller flera SDR.

Tjänsteprissättningsmoduler kan adderas till SDR en- dast efter det att en SDR har prissatts.

Varje SDR kan vara en samling märkta dataobjekt som beskriver en tjänsteanvändningssession.

En SDR:s storlek och innehåll kan variera i enlighet med en infokomtjänst som den avser.

Märkta dataobjekt i en SDR kan kodas med hjälp av BER för ASN.l.

Kopplade, märkta dataobjekt i en SDR kan ingrupperas i tjänstmoduler.

En specifik uppsättning av kopplade, märkta dataob- jekt i en SDR kan ingrupperas i en av följande fyra tjänstmodultyper. - en tjänstehuvudmodul som innehàller märkta dataob- jekt som är associerade med en SDR som helhet; - en nättjänstmodul, som innehäller märkta dataob- jekt som är kopplade till konsumtion av nätkapa- citet av en speciellt tjänsteanvändningssession; - en tjänsteanvändningsmodul, som innehàller märkta dataobjekt som är kopplade till tjänsteanvändning; och - en tjänsteprissättningsmodul, som innehàller märk- ta dataobjekt som avser prissättning av en info- komtjänst.

En SDR kan innehàlla: - en, eller flera, nätanvändningsmoduler; och - en, eller flera, tjänsteanvändningsmoduler. 1 f H 'I IIIII_II\_I\IE I H mliii n u || in: | 10 l5 20 25 30 35 512 479 En SDR kan innehàlla en sessionsidentifierare och ett sekvensnummer för att göra det möjligt för ett efter- behandlingssystem att áterställa en kronologisk ordning enligt vilken flera SDR producerades under ett tjänste- användningsfall.

En SDR kan innehålla àtminstone följande märkta da- taobjekt: - en kundidentitet, - en identitet för ett försäljningsföretag; - en identitet för en tjänst som nämnda SDR avser; och en SDR kan innehålla ett, eller flera, av föl- jande, märkta dataobjekt: - en àtkomsttyp; - en tidpunkt; - ett datum; - en användaridentitet; - en anslutningsidentitet; - en operatör; - en tjänsteleverantör; - ett kundpris; och - ett marknadspris.

Förhållanden mellan tjänstmoduler inuti en SDR kan styras med hjälp av dataobjekt som benämns NSM/SUM-kor- relatorer och SUM/SPM-korrelatorer, och dessa dataobjekt kan ha unika värden inuti en SDR.

Debiteringssystemet kan inkludera en, eller flera, prislistor, och prissättningssystemet kan vara anordnat att implementera prislistdefinitioner, identifiera pris- listor till vilka en SDR är kopplad och därigenom produ- cera prissatta SDR.

Nämnda prissättningsplanerarorgan kan inkludera prissättningssystemet och kan vara anordnat att mottaga SDR, analysera SDR och identifiera prislistor som är lämpliga för en SDR. 10 15 20 25 30 35 512 479 9 Nämnda prissättningsplanerarorgan kan vara tjänst- oberoende, och vilket som helst som är tjänst-, kund- el- ler marknadsunikt kan innefattas i prislistor.

Varje infokomtjänst kan ha ett unikt prissättnings- planerarorgan som är associerat med denna.

Nämnda prissättningsplanerarorgan kan vara anordnat att sätta samman ett flertal SDR innan nämnda SDR pris- sätts.

Nämnda prissättningsplanerarorgan kan vara anordnat att prissätta enskilda SDR.

Kunder kan hanteras, för prissättningsändamàl, såsom enskilda kunder, eller sásom medlemmar av en kundgrupp.

Samtliga prislistor kan vara baserade pà en grundprislis- ta. Prislistor kan vara av en av följande typer: - en grundprislista, som är oberoende av kund och tidpunkt för användning av en infokomtjänst; - en kundgrupprislista, som är tillämpbar pà en grupp av kunder; och - en kundunik prislista, som är tillämpbar pà en en- skild kund.

Prislistor kan antingen vara listor med priser eller algoritmer/funktioner för beräkning av priser.

SDR kan skapas oberoende av någon åtgärd som utförs av en kund.

Kostnader för en tjänsteanvändningssession kan delas mellan olika kunder.

Debiteringssystemen kan inkludera felhanteringsorgan som är anordnade att behandla felaktiga SDR.

Debiteringssystemet kan vara anordnat att fungera tillsammans med infokomtjänster med flera funktioner.

Nämnda informationstjänstnät kan vara ett IN med en server.

Organ kan vara anordnade att etikettera en SDR sàsom felaktig, om det inte gàr att identifiera en prislista till vilken en SDR är kopplad. llu- l ll l ll' l' lll l 1 ll ll l' 10 l5 20 25 30 35 512 479 10 Enligt en andra aspekt pà föreliggande uppfinning àstadkommes ett förfarande för prissättning av användning av infokomtjänster pà ett flexibelt sätt i ett telekommu- nikationssystem som innefattar: ett informationstjänstnät som innehåller ett antal tjänsteproducerande element; och ett kommunikationstjänstnät som innehåller ett antal tjänstekopplingselement, ett signaleringsnät och ett transportnät, varvid telekommunikationsnätet är anordnat att tillhandahålla infokomtjänster till kunder, känne- tecknat av stegen: - att varje tjänsteproducerande element (SPE) gene- rerar SDR; - att nämnda SDR samlas upp i ett hanteringsorgan, varvid nämnda SDR inkluderar en tjänsteanvänd- ningsmodul; - att associera varje tjänsteanvändningsmodul med en prislista; och - att fastställa ett pris som skall associeras med varje tjänsteanvändningsmodul och att addera pri- set till nämnda SDR, som innehàller tjänsteanvänd- ningsmodulen, i form av en tjänsteprissättningsmo- dul.

Prissatta SDR kan returneras till ett hanteringsor- gan.

Prissatta SDR kan överföras till ett SDR-arkivorgan och lagras i detta till dess att de insamlas av ett ef- terbehandlingssystem.

Efterbehandlingssystemet kan vara ett fakturerings- system.

En tjänsteanvändningssession kan generera en eller flera SDR.

Tjänsteprissättningsmoduler kan adderas till SDR en- dast efter det att en SDR har prissatts.

Varje SDR kan vara en samling märkta dataobjekt som beskriver en tjänsteanvändningssession. 10 15 20 25 30 35 512 479 ll En SDR:s storlek och inneháll kan variera i enlighet med en infokomtjänst som den avser.

Märkta dataobjekt i en SDR kan kodas i enlighet med BER för ASN.l.

Kopplade, märkta dataobjekt i en SDR kan ingrupperas i tjänstmoduler.

En specifik uppsättning kopplade, märkta dataobjekt i en SDR kan ingrupperas i en av följande fyra tjänstmo- dultyper: - en tjänstehuvudmodul, som inneháller märkta data- objekt som är associerade med en SDR som helhet; - en nättjänstmodul, som innehàller märkta dataob- jekt som avser konsumtion av nätverkskapacitet av en speciell tjänsteanvändningssession; - en tjänsteanvändningsmodul, som innehàller märkta dataobjekt som avser tjänsteanvändning; och - en tjänsteprissättningsmodul som innehàller märkta dataobjekt som avser prissättning av infokomt- jänst.

En SDR kan innehålla: - en, eller flera, nätanvändningsmoduler; och - en, eller flera, tjänsteanvändningsmoduler.

En SDR kan innehåll en sessionsidentifierare och ett sekvensnummer för att göra det möjligt för ett efterbe- handlingssystem att äterställa en kronologisk ordning en- ligt vilken SDR producerades under ett tjänsteanvänd- ningsfall.

En SDR kan innehålla àtminstone följande, märkta da- taobjekt: - en kundidentitet; - en identitet för ett försäljningsföretag; - en identitet för en tjänst som nämnda SDR avser; och en SDR kan innehálla ett, eller flera, av föl- jande, märkta dataobjekt: - en àtkomsttyp; I íl 'M HW' 10 15 20 25 30 35 512 479 12 - en tidpunkt; - ett datum; - en användaridentitet; - en anslutningsidentitet; - en operatör; - en tjänsteleverantör; - ett kundpris; och - ett marknadspris.

En SDR kan inkludera dataobjekt som benämns NSM/SUM- korrelatorer och SUM/SPM-korrelatorer vilka styr förhål- landen mellan tjänstmoduler i nämnda SDR, och dessa data- objekts värden kan vara unika inom en SDR.

Debiteringssystemet kan inkludera en, eller flera, prislistor, och debiteringssystemet kan vara anordnat att implementera prislistdefinitioner, identifiera prislistor till vilka en SDR är kopplad och därigenom producera prissatta SDR.

Ett prissättningsplanerarorgan kan vara anordnat att mottaga SDR, analysera SDR och identifiera prislistor som är lämpliga för en SDR.

Ett antal SDR kan sättas samman innan prissättning.

Samtliga prislistor kan vara baserade pa en grund- prislista.

Prislistor kan vara av en av följande typer: - en grundprislista som är oberoende av kund och tidpunkt för användning av en tjänst; - en kundgrupprislista, som är tillämpbar pà en kundgrupp; och - kundunik prislista, som är tillämpbar pà en en- skild kund.

Prislistor kan antingen vara listor pa priser eller algoritmer/funktioner för beräkning av priser.

Enligt en tredje aspekt pá föreliggande uppfinning àstadkommes ett telekommunikationssystem, kännetecknat av att telekommunikationssystemet inkluderar ett debite- 10 15 20 25 30 35 512 479 13 ringssystem, sásom beskrivet i nagot föregäende stycke, eller av att telekommunikationssystemet är anordnat att prissätta telekommunikationstjänster och nätanvändning med hjälp av ett förfarande, sàsom beskrivs i nagot före- gáende stycke.

Efterbehandlingssystemet kan vara ett fakturerings- system.

SDR kan flyttas fràn tjänsteproducerande element till prissättningsplanerarorgan till ett faktureringssy- stem.

SDR kan användas för vilken som helst av följande funktioner: - debitering, bàde inom och utanför en telekommuni- kationsoperatörs egen organisation; - konsoliderad debitering; - skapande av rapporter och statistik; - kvalitetssäkring; och - tjänsteförvaltning, vilket inkluderar identifie- ring av bedrägeri, sà kallad ”churning”, onormala trafikbelastningar, felfrekvenser och tekniska felfunktioner.

Efterbehandlingssystem, som erfordrar àtkomst till information som SDR innehàller, kan abonnera pà nämnda hanteringsorgan.

Systemet kan ha en enda faktureringsutskriftsfunk- tion.

Nämnda prissättningsplanerarorgan kan hantera pris- sättning av trafiktaxor och tjänstehändelser, och pris- sättning som avser periodiska avgifter, abonnentavgifter och rabatter kan hanteras av efterbehandlingssystem.

Varje efterbehandlingssystem abonnerar pà SDR frán en eller flera infokomtjänster och/eller pá valda dataob- jekt fràn inuti en SDR.

Efterbehandlingssystem kan samla in SDR, vid förbes- tämda intervall fràn ett SDR-arkiv, och/eller efterbe- | MM mn u WW F .

'W ~ v' w u w' “Il \'|“\ H 10 15 20 25 30 35 512 479 14 handlingssystem kan varnas när SDR är tillgängliga för insamling till ett SDR-arkiv. Åtminstone vissa infokomtjänsteproducerande element kan utfärda SDR som en begäran för prissättningsinforma- tion, vilka SDR skickas till prissättningsplanerarorgan, prissätts och returneras till de tjänsteproducerande ele- menten.

SDR som saknar en abonnerande efterbehandlingsenhet kan överges medan SDR med en abonnerande efterbehand- lingsenhet kan behållas under en tidsperiod i ett SDR- arkiv.

Utföringsformer av uppfinningen kommer nu att be- skrivas,-som exempel, med hänvisning till de bifogade ritningarna, i vilka: Figur 1 illustrerar, i schematisk form, en översikt över ett flexibelt debiteringssystem i enlighet med före- liggande uppfinning.

Figur 2 illustrerar, i schematisk form, arkitekturen hos ett flexibelt debiteringssystem i enlighet med före- liggande uppfinning.

Figur 3 illustrerar i schematisk form, utvecklingen av en tjänst som använder det flexibla debiteringssyste- met enligt föreliggande uppfinning.

Figur 4 illustrerar förhàllandet mellan prislistor enligt föreliggande uppfinning.

Figur 5 illustrerar grundstrukturen hos märkta data- objekt.

Figur 6 illustrerar en SDR:s tjänstmodulstruktur.

Figur 7 illustrerar strukturen inuti tjänsteanvänd- ningsmodulen enligt Figur 6.

Figur 8 illustrerar strukturen inuti tjänstmodulen enligt Figur 6.

Figur 9 illustrerar förhållandet mellan tjänstmodu- ler i SDR.

Figur 10 illustrerar att en tjänsteanvändningsses- sion kan inkludera händelser inom en enskild tjänst eller 10 15 20 25 30 35 512 479 15 inom flera tjänster som samverkar i sekvens eller paral- lellt.

Figur 11 illustrerar hur antalet SDR som skapas av en tjänsteanvändningssession beror på typen av tjänst el- ler samverkande tjänster.

Figur 12 illustrerar hur en tjänsteanvändningsmodul kan innehålla en eller flera kopplade tjänstehändelser.

Figur 13 illustrerar varför viss information måste kommuniceras mellan olika SPE.

Figur 14 illustrerar, i schematisk form, ett tjäns- teprissättningssystem.

Figur 15 illustrerar, i schematisk form, ett sätt på vilket en abonnemangstjänst erbjuder SDR-information som en gemensam resurs till efterbehandlingssystemen.

Figur l6 illustrerar debiteringskedjan inom, och utanför, en telekommunikationsoperatörs organisation.

Figur 17 illustrerar det sätt på vilket konsoliderad debitering gör det möjligt för ett fullt urval av tjäns- ter att kunna debiteras tillsammans på en enda faktura.

Figur 18 illustrerar de sätt på vilka SDR-informa- tion kan näs i ett antal olika former.

Figur 19 illustrerar användningen av SDR, och den information som inryms i dessa, för beräkning av kostna- den för tillhandahållande av tjänster, signalering och kommunikation.

En ordlista med termer och en uppsättning av formel- la definitioner återfinns i slutet av denna beskrivning för att underlätta en förståelse av densamma.

Med hänvisning nu till Figurerna l-4 ges en översikt av ett debiteringssystem i enlighet med föreliggande upp- finning.

Kärnfunktionerna hos det flexibla debiteringssyste- met enligt föreliggande uppfinning är: - datainsamling; - debitering; - skapande av fakturor; .u .Al 10 15 20 25 30 35 512 479 16 - betalning; - betalningsbekräftelse; och - uppföljning.

Debiteringskedjan enligt föreliggande uppfinning re- aliserar en process som innefattar flera steg. Förelig- gande uppfinning löser, inter alia, de problem som är as- socierade med prissättning och debitering. Det krävs emellertid mer av ett debiteringssystem - SDR màste in- samlas och fakturor máste skapas.

Det är sàledes nödvändigt att: - säkerställa att SDR som kan prissättas insamlas, men inga andra; - förbereda den korrekta prislistan pà basis av in- formationen i SDR; - prissätta SDR enligt prislistan; - säkerställa att de prissatta SDR kan näs av MPS; och - säkerställa att felaktiga SDR felhanteras.

Det flexibla debiteringssystemet enligt föreliggande uppfinning inbegriper ett antal användbara funktioner, t.ex. prissättningsplanerare och SDR-felhanterare. Detta illustreras i Figur 1. Inom den totala tjänsteproduk- tionsmodulen finns ett register över tjänsteanvändning, en modul för sammanställning av prissättningsinformation och en modul för skapande av SDR. Dessa enheter matar ut data till debiteringssystemet, sàsom visas i Figur l.

Dessutom kan data matas ut frän tjänsteanvändningsre- gistret till en modul för definiering av prislistor som är belägna i ett tjänstutvecklingselement. Data fràn mo- dulen som sammanställer prissättningsinformation matas till en modul som identifierar prislistor, vilken äter- igen är belägen i tjänstutvecklingselementet_ Data matas även fràn tjänstutvecklingselementet till debiteringssy- stemet, sàsom visas i Figur l, vilket innehåller enheter 10 15 20 25 30 35 512 479 17 för prissättning av tjänsteanvändning, analys av pris- sättningsinformation och insamling av SDR.

Tjänsten och prissättningsplaneraren är sammanlänka- de genom prislistan och SDR. Prislistan definierar vad som skall prissättas och vad detta kostar. SDR hänvisar till vad som skall prissättas i varje enskilt fall.

Vid betraktande av ett enskilt prissättningsfall in- formerar en SDR prissättningsplaneraren om vad som kan prissättas för tjänsteanvändning. Prislistan ger pris- sättningsplaneraren de data om tjänsten den behöver sa att den kan prissätta en SDR korrekt.

Den systemarkitektur som används för att implemente- ra debiteringssystemet visas i Figur 2. IN-tjänsten ges till en klient, möjligtvis via en server l. Klienten är länkad, direkt eller indirekt, med debiteringssystemet som inneháller en prissättningsplanerare och prislistsy- stem, sàsom visas. Debiteringssystemet skickar prissatta SDR vidare till andra undersystem i telekommunikationssy- stemet, sàsom de subsystem som benämns MPS, FAKT och CAMS, via en server 2. Sàsom visas i Figur 2 implemente- ras tre grundläggande processer av systemet, nämligen: - definiering av prislistor; - identifiering av prislistor; och - produktion av prissatta SDR.

SDR flyttas fràn inom ett tjänsteproduktionssubsy- stem, d v.s. ett tjänsteproducerande element i nätet, ge- nom prissättningsplaneraren i debiteringssystemet till faktureringstàget. Nämnda SDR har ett informationsfält som genomgående tillgodoser kraven genom kedjan.

Debiteringssystemets drift påverkas inte av det sätt pà vilket SDR förs in i databasen, inte heller påverkas den av var och hur SDR skapas. Det enda kravet är att SDR till slut hamnar i databasen. Klienten samlar in samtliga SDR som skall prissättas. Detta är viktigt eftersom det finns SDR som inte innehåller prissättningsinformation_ Ansvaret för debiteringssystemet börjar med klienten. r \|'“'\ r MIn \\'|1 ll! 'Y w l u ir x n 'w iii 10 15 20 25 30 35 512 479 18 Nämnda SDR innefattar gränssnittet mellan tjänst och prissättningsplanerare.

Prissättningsplaneraren mottar och analyserar varje enskild SDR. Analysen resulterar i en definierad prislis- ta om allting fungerar korrekt.

Prislistsystemet läser SDR och plockar ut korrekt pris eller priser. Viss manipulering kan krävas för att erhálla det korrekta priset för en given kund.

När en SDR har prissatts, sänds den till MPS. Den kan skickas ensam eller, tillsammans med andra SDR, i en fil. Nämnda MPS behöver endast insamla nämnda SDR med FTP. Det är nödvändigt att lagra nämnda SDR till dess att nämnda MPS har insamlat dem.

Processen för att utveckla en tjänst, sàsom avses med debiteringssystemet enligt föreliggande uppfinning, illustreras i Figur 3. Denna process bestàr väsentligen av tre steg: - själva utvecklingen av tjänster; - tjänsteproduktion; och - anpassning.

Vid tjänstutvecklingens första steg är det nödvän- digt att utveckla tjänstefunktionerna, definiera prislis- tor för tjänsten, definiera SDR och skapa SDR. Vid tjäns- teproduktionssteget mäste produktunika, och marknadsuni- ka, prislistor produceras. Vid det sista steget i denna process mäste kundunika prislistor produceras.

En tjänst kommer att ha ett antal funktioner, vilka kan prissättas var för sig, när man använder debiterings- systemet enligt föreliggande uppfinning. Det exakta av- giftssystemet bestäms av tjänsten. Debiteringssystemet enligt föreliggande uppfinning lägger ingen begränsning pà möjligheterna att ta betalt.

Prislistan definierar vad som kan prissättas inom tjänsten. Om någonting skall prissättas, mäste även en SDR skapas. 10 15 20 25 30 35 512 479 19 SDR definierar grunden för prissättning. Om en SDR skall skapas, mäste innehàllet definieras.

Vid tjänsteproduktionssteget definieras prislistan för produkten med hänsyn till det försäljningsföretag som skall sälja tjänsten. Varje försäljningsföretag kan ha sin egen prissättning och följaktligen sin egen prislis- ta. Det är emellertid endast möjligt att prissätta det som definieras av tjänsten.

Vid anpassningssteget definieras prislistan för den enskilda kunden. Unika kundavtal kan medföra unika pris- listor. Individuella kundtjänsteleverantörskontrakt kan innebära att en kund har sin egen prissättning och följ- aktligen sin egen prislista.

Prissättningsplaneraren är en universell funktion inom debiteringssystemet, d.v.s. den är fullständigt transparent för tjänsten. Allting som är tjänstunikt, kundunikt eller marknadsunikt mäste inkluderas i prislis- tan.

Nya prislistor kan matas in under systemdrift. Detta täcker bàda nyskapade tjänster såväl som utökade befint- liga tjänster och modifierade prislistor. Prissättnings- planeraren mäste kunna hitta korrekt prislista trots för- ändringar under drift.

En prislista bör ändras vid pà förhand bestämda tid- punkter. Den gamla prislistan kan skrivas över. En pris- lista maste ha ett giltighetsschema.

Det är även möjligt att annullera prislistor.

För att prissättningsplaneraren skall kunna prissät- ta en SDR mäste denna identifieras. Det är därför nödvän- digt att söka i den databas där SDR lagras och att marke- ra varje SDR som inte prissatts sàsom icke prissatt.

För att kunna prissätta mäste prissättningsplanera- ren hitta korrekt prislista. En SDR innehàller informa- tion som identifierar korrekt prislista. T.ex. kan en SDR innehålla: - kundens identitet - detta maste alltid inkluderas; HI! \\'\ I' H \ 'l- R IN |l\|ll|| H 10 15 20 25 30 35 512 479 20 försäljningsföretagets identitet ~ detta mäste alltid inkluderas; identiteten för den tjänst som den avser - detta mäste vara tillgängligt för tjänsteanvändnings- prissättning; àtkomsttyp - detta mäste vara tillgängligt för at- komstprissättning; tidpunkt - detta máste alltid inkluderas; datum - detta maste alltid inkluderas; användaridentitet; anslutning; operatör; tjänsteleverantör; kundpris - detta indikerar att en kundunik pris- lista är tillgänglig; och marknadspris - detta indikerar att en marknadsunik prislista är tillgänglig.

Samtliga valfria termer behöver inte specificeras för att identifiera en prislista. Den korrekta prislistan identifieras genom att samtliga specificerade krav är uppfyllda. I annat fall kan ingen garanti ges att den korrekta prislistan kommer att identifieras.

En allmän prislista, d.v.s. en som är marknadskopp- lad eller anpassad, identifieras av parametrarna: kund; försäljningsföretag; tjänst; àtkomstformulär; tidpunkt; och - datum.

Exempel: l. kund: 123456-7 2 försäljningsföretag: Telia Company 3. tjänst: Faxbox 4 átkomsttyp Internet 5 10 15 20 25 30 35 512 479 21 5. tidpunkt: 6. datum: 14:33:15 30.ll.96 Dessa parametrar kommer att ge en allmän prislista för en Telia-tjänst som är känd som Faxbox.

Exempel: l. kund: 123456-7 2. försäljningsföretag: Telia Company 3. tjänst: Faxbox 4. átkomsttyp Internet 5. tidpunkt; 14 33 15 6. datum: 30.ll.96 7. marknadspris: JA Dessa parametrar kommer att frambringa en marknads- .unik prislista för Faxbox.

Om prislistan inte kan identifieras, markeras nämnda SDR sàsom felaktig och orsaken noteras.

Prissättningsprocessen illustreras i Figur 4. Nämnda SDR innehåller märkningar för det antal tjänster som an- vänts under en session.

Prislistorna kan i stort bestá av en konventionell lista med priser som löper uppifràn och ned, eller den kan ha analys- och beräkningsfunktioner för att göra det möjligt att komma fram till korrekt pris.

Prislistsystemet sätter priset och prissättningspla- neraren är därigenom tillgodosedd. I samband med pris- sättning markerar prislistsystemet nämnda SDR sàsom pris- Satt.

Pà grund av uppgörelse med Internet och andra nät har denna àtkomsttyp sin egen märkning och prislista.

Prissatta SDR mäste markeras sásom redan prissatta.

Det kan inträffa att en SDR inte kan prissättas. Nämnda SDR mäste vara märkt pà lämpligt sätt enligt följande: - felaktig; - felorsak; och/eller - feldetektor.

I ”Hnnll www v -w ä.. |üwli|liml l 10 15 20 25 30 512 479 22 Nämnda SDR bestàr av en allmän del och ett antal märkningar. Den allmänna delen identifierar kunden, och märkningarna rapporterar om tjänster och àtkomsttyper.

Exempel: Kund- Åtkomsttyp A- Tjänst Tjänst Åtkomsttyp B- identifiering ab Message Box Message Box ab Kund PSTN Funktion: Funktion: E-post Försäljnings- A-nr Skapa Sänd E-postadress företag Tidpunkt Tidpunkt Tidpunkt Storlek Tid Datum Datum Datum Tidpunkt Datum Dag Dag Dag Datum Veckodag Anslutningstid Dag En SDR mäste ha utrymme för information som behövs för: - identifiering av icke prissatta SDR; - identifiering av korrekt prislista; - prismärkning; - specificering av tiden för prissättning; - märkning av prissatta SDR (signering, d.v.s. den prislista som har satt priset); och - märkning av felaktiga SDR.

En SDR, sásom förklaras ovan, innehàller en väsent- lig mängd information, vilket behövs för att identifiera korrekt prislista. SDR laddas med kundinformation och in- nehàller all den data som behövs.

Sàsom förklaras ovan, kan det traditionella tele- foninätet betraktas som indelad i ett informationstjänst- nät som innehåller samverkande tjänsteproducerande ele- ment och ett kommunikationstjänstnät som innehåller tjänstekopplingselement. Det senare bestàr av ett signa- leringsnät och ett transportnät. Signaleringsnätet bär kommandon till tjänstekopplingselementen, till exempel, för att upprätta en anslutning mellan tvá geografiska lä- gen i transportnätet. Detta nät förmedlar därefter den 10 15 20 25 30 35 512 479 23 information som skall utbytas mellan dessa två lägen, så- som röst, text, bild eller data.

Tjänster som skapas av denna kombination av informa- tion och kommunikation benämns infokomtjänster. Kommuni- kationstjänstnätet utfärdar samtalsdetaljposter som till- handahåller information om det geografiska avståndet mel- lan de två platserna som är anslutna och under hur lång tid denna anslutning har varat. Denna information är inte tillräcklig för infokomtjänsteleverantörer; följaktligen utfärdar kommunikationstjänstnätet tjänstedetaljposter (SDR). Ändamålet med nämnda SDR är att tillhandahålla den information som är nödvändig för att korrekt debitera an- vändningen och produktionen av infokomtjänster. SDR kan också tillhandahålla information för att understödja tjänsteförvaltning, kvalitetssäkringsaktiviteter och pro- duktion av statistik och rapporter om tjänsteanvändning- en.

En användare, d.v.s. en individ, kan delta i genere- randet av en SDR. Det är emellertid inte nödvändigtvis väsentligt för en individ att vara direkt inblandad i ge- nererandet av en SDR. En SDR kan skapas som en konsekvens av: - att en användare genomför ett telefonsamtal med en kollega; - att ett faxmeddelande som befinner sig i en använ- dares faxbox behålls under en ytterligare tidspe- riod; - kvalitetssäkringsaktiviteter före införandet av en ny infokomtjänst; eller - att ett tjänsteproducerande element rapporterar att inga samtalsförsök har utförts under de senas- te 30 minuterna.

I de första två fallen samverkar en användare direkt och indirekt med en infokomtjänst. En tjänsteanvändnings- session produceras och en SDR utfärdas för att debitera användaren. I de senare två fallen produceras SDR för I l I! IIWHN' H||\||| lr Hml iii HH 10 15 20 25 30 35 512 479 24 kvalitetssäkrings- och tjänsteförvaltningsskäl och inte för debitering. Föreliggande uppfinning avser primärt ge- nererande av SDR säsom ett resultat av att en användare samverkar med en infokomtjänst där huvudsyftet är att de- bitera användaren för användning av infokomtjänsten.

En SDR är en insamling av märkta dataobjekt som be- skriver en session för användning av infokomtjänster.

Grundstrukturen hos ett märkt dataobjekt illustreras i Figur 5. Storleken och innehållet för SDR kan variera i enlighet med de infokomtjänster som använts och det sätt pà vilka de har använts. Det mäste vara möjligt att lägga till nya dataobjekt till SDR eftersom, och när, nya info- komtjänster med olika krav dyker upp. För att àstadkomma detta màste SDR-datastrukturen vara flexibel och expan- derbar, varav följer konceptet med att använda märkta da- taobjekt.

Sàsom visas i Figur 5 har märkta dataobjekt tre grundkomponenter: en märkningsidentifierare, en längd- identikator och det faktiska datavärdet. Märkningsidenti- fieraren beskriver hur det associerade datavärdet skall tolkas. Längdindikatorn ger datavärdets längd, i form av ett antal oktetter, utan märkningsidentifierarens och själva längdindikators längd. Exempelvis kommer, om märk- ningsidentifieraren säger ”pris att betala", det associe- rade datavärdet att tolkas som en summa pengar. Eftersom datavärdet kan innehàlla andra märkta dataobjekt, skapas kapslade strukturer, ungefär som en uppsättning kinesiska askar.

Märkta dataobjekt placeras i sekvens, den ena efter den andra, utan att nàgot utrymme förs in mellan dem och utan att nàgot utrymme reserveras för oanvända fält. Ett märkt dataobjekt känns igen genom det märkningsidentifie- rarvärde som är associerat med den och kan förekomma i vilken utsignal som helst frán ett tjänsteproducerande element. Följaktligen kan ytterligare, märkta dataobjekt läggas till denna, t.ex. genom tjänsteprissättningssyste- mêt. 10 15 20 25 30 35 512 479 25 Märkta dataobjekt kodas i enlighet med BER enligt ASN.l, såsom specificeras i den gemensamma ISOICCITT- uppsättningen av internationella standarder/rekommenda- tioner. En infokomtjänsteleverantör kan ta ansvar för att tilldela märkningsidentifierare till de olika dataobjek- ten i SDR.

Kopplade, märkta dataobjekt grupperas i tjänstmodu- ler. Det finns fyra olika typer av tjänstmoduler inom SDR. En tjänstmoduls struktur illustreras i Figur 6.

Tjänstehuvudmodulen innehåller dataobjekt som är as- socierade med en SDR som helhet. Det finns alltid en så- dan modul i SDR.

Nättjänstmodulen innehåller dataobjekt som är asso- cierade med tjänstens konsumtion av nätkapacitet. Det kan finnas en, eller flera, nättjänstmoduler i SDR. Inom mo- dulen kan information avseende flera näthopp registreras.

Tjänsteanvändningsmodulen innehåller dataobjekt som är associerade med användningen av en infokomtjänst. En tjänsteanvändningsmoduls struktur visas i Figur 7. Det kan finnas en, eller flera, sådana moduler i SDR. Den in- nehåller dataobjekt som förekommer i samtliga tjänstean- vändningsmoduler och dataobjekt som är specifika för en speciell tjänst.

Tjänsteprissättningsmodulen innehåller dataobjekt som är associerade med prissättningen av en infokomt- jänst. Det kan finnas en, eller flera, sådana moduler i SDR.

En tjänstmoduls struktur visas i större detalj i Fi- gur 8. Varje tjänstmodul har sin egen uppsättning modul- specifika märkningar, d.v.s. märkningar som är unika inom betydelsen för den tjänstmodulen. Dataobjektens tjänstmo- dulidentifierare och revisionsstatus är obligatoriska i samtliga tjänstmoduler. När dessa dataobjekt kombineras med de modulspecifika märkningarna blir dataobjekten inom den tjänstmodulen globalt unika, d.v.s. unika även utan- för den tjänstmodulens gränser. För att göra dataobjekt i en tjänsteanvändningsmodul globalt unika, krävs ett tred- ww-wwww m 'w |v m “W I H1 v -v 10 15 20 25 30 35 512 479 26 je dataobjekt, tjänstefunktionskoden (the Service Feature Code).

En ASN 1-kodare/avkodare kan implementeras som en tillstàndsmaskin som exekverar nämnda BER och som har åt- komst till referenstabeller som innehåller märkningsiden- tifierarvärden för olika tjänstmoduler. Avkodningen av en SDR inleds med att tillståndsmaskinen innehåller tjänst- modulidentifieraren och revisionstillståndet. Om detta utförts på rätt sätt kan den rätta referenstabellen för den tjänstmodulen laddas och dess datavärden tolkas på ett korrekt sätt. Denna logik gäller för alla andra tjänstmoduler i SDR. I fallet med tjänsteanvändningsmodu- len måste även tjänstefunktionskoden hämtas för att fast- ställa vilken infokomtjänst som har producerat dataobjek- ten i tjänsteanvändningsmodulen.

Förhållandet mellan tjänstmoduler illustreras i Fi- SDR innehåller, tjänsteproducerande element, när den ges som utsignal från ett (SHM), eller gur 9. en tjänstehuvudmodul nättjänstmoduler (NSM) och en, (SUM). När tjänstepris- en, eller flera, flera, tjänsteanvändningsmoduler sättningssystemet har producerat prisinformationen, inne- håller SDR även en tjänsteprissättningsmodul (SPM), som är kopplad till varje tjänsteanvändningsmodul (SUM).

En tjänsteprissättningsmodul är alltid kopplad till en tjänsteanvändningsmodul. En eller flera SUM/SPM-par kan vara kopplade till en nättjänstmodul som bildar en NSM/SUM/SPM-triplett. Att bestämma tjänstmodulstrukturen är en del av utformningen av en infokomtjänst.

Förhållandet mellan tjänstmodulerna inom en SDR styrs av två valfria dataelement, NSM/SUM-korrelatorn och SUM/SPM-korrelatorn. Inga korrelatorer behövs om SDR en- dast innehåller en tjänstmodul av varje typ. Om den inne- håller flera nättjänstmoduler måste en NSM/SUM-korrelator delas mellan nättjänstmodulen och den/de tillhörande tjänsteanvändningsmodulen/tjänsteanvändningsmodulerna_ Med avseende på nättjänstmodulen finns ett ett-till-ett- 10 15 20 25 30 35 512 479 27 förhàllande, eller ett-till-manga-förhållande, mellan dessa modultyper.

En tjänsteprissättningsmodul och en tjänsteanvänd- ningsmodul delar en SUM/SPM-korrelator. Det är ett ett- till-ett-förhållande mellan dessa modultyper. De tvá kor- relatortypernas värdeserier mäste vara unika inom nämnda SDR.

Användningen av en infokomtjänst benämns en tjänste- användningssession. Den börjar vid ett givet datum och en given tidpunkt, har en begränsad varaktighet och slutar sà smàningom vid ett annat datum, ibland, och en annan tidpunkt. Under en tjänsteanvändningssession inträffar en, eller ett antal, tjänstehändelser. Flera infokomt- jänster kan samarbeta, antingen i sekvens eller paral- lellt, i tid för att àstadkomma en mer förfinad tjänst.

Följaktligen kan en tjänsteanvändningssession innehàlla händelser frán flera infokomtjänster, se Figur 10.

Händelser inom samma infokomtjänster grupperas in i en tjänstmodul. Den kronologiska ordning som händelserna inträffar bibehálls i SDR. En tjänsteanvändningssession kan generera en enskild SDR - som innehàller alla tjäns- tehändelser inom en enskild tjänst eller inom flera sam- verkande tjänster. Den kan ocksa resultera i flera, kopp- lade SDR, som var och en innehàller händelser inom en enda tjänst, eller en SDR för varje tjänstehändelse, se Figur ll. T.ex. producerar VCC-tjänsten en SDR som inne- haller samtliga händelser, en, eller flera, i en tjänste- användningssession, medan bredbandstjänsten (the Broad Band service) genererar en SDR för varje händelse som in- träffar.

Huruvida en tjänsteanvändningssession resulterar i en, eller flera, SDR eller ej, är irrelevant för tjänste- prissättningssystemet som hanterar varje SDR som en en- skild enhet. SDR innehåller tvà valfria dataelement, en sessionsidentifierare och ett sekvensnummer för att göra det möjligt för ett efterbehandlingssystem att aterskapa den kronologiska ordning enligt vilken flera, kopplade rm w Hr W '| \H!'| a' . 10 15 20 25 30 35 512 479 28 SDR producerades under en tjänsteanvändningssession. In- uti nämnda SDR ingrupperas händelser fràn en infokomt- jänst i en tjänsteanvändningsmodul. En sàdan modul är specifik för en infokomtjänst och kan innehålla en en- skild tjänstehändelse eller en kronologisk sekvens av kopplade tjänstehändelser, se Figur 12.

Tjänsteprissättningssystemet lägger till dataobjek- tens grundpris och individuella pris till tjänstepris- sättningsmodulen. Dessa dataobjekt kan innehàlla priset för en enskild tjänstehändelse eller den totala summan för alla tjänstehändelser i den tillhörande tjänstean- vändningsmodulen.

Tjänsteproducerande element är del av informations- tjänstnätet. Kunddata kan, för en enskild kund, allokeras till hans hemmaläges SPE. Tjänstelogiken för en infokomt- jänst kan exekveras pà en tilldelad SPE, eller distribue- ras bland flera samverkande SPE.

Ifall mer än ett tjänsteproducerande element deltar i en tjänsteanvändningssession och, om mer än en SDR ges som utsignal, måste de samordna värdena för dataobjektens sessionsidentifierare och sekvensnummer som förekommer i nämnda SDR:s huvud, se Figur 13, vilket visar pà behovet av att kommunicera viss information mellan SPE.

Infokomtjänster kan erbjudas av flera försäljnings- företag med skillnader i prissättning, betalningsvillkor, debitering etc. Sàledes maste det vara möjligt att pris- sätta tillhandahállandet och användningen av infokomt- jänster enligt prislistor som är unika för varje försälj- ningsföretag. Det màste även vara möjligt att ge tjänste- leverantörerna och tjänsteanvändarna individuella taxor, antingen i form av absoluta taxor eller en grundtaxa med varierande rabatter och bonus i ett senare skede.

Tjänsteprissättningssystemet illustreras i Figur 14, vilken visar samspelet mellan prissättningsplaneraren, kundstyrningsdata, tjänstespecifik prissättningslogik och marknads-/kundspecifika pristabeller vid produktionen av 10 15 20 25 30 35 512 479 29 prissatta SDR, vilket indikeras med $SDR i Figur 14, fràn icke prissatta SDR.

Vissa tjänster kräver taxeinformation, eller pris- information, pá begäran, mer eller mindre i realtid, pà olika spràk och i olika valutor före, under och omedel- bart efter det att tjänsten har använts. Det máste vara möjligt för tjänsteleverantören att ögonblickligen kunna ändra en infokomtjänsts taxor och priser. Detta gäller oavsett vem som tillhandahåller tjänsten och till vem tjänsten tillhandahålls. Leverantören kan vara en tele- kommunikationsnätoperatör eller en kund till telekommuni- kationsnätoperatören.

Tjänsteprissättningssystemet hanterar prissättning av trafiktaxor och tjänstehändelser. Periodiska avgifter, sásom abonnemangsavgifter, olika rabatter och bonus màste beräknas av efterbehandlingssystemen_ Ett tjänsteproducerande element levererar SDR till en abonnemangstjänst med en mellanlagringsmöjlighet, SDR- arkivet, se Figur 15. Pà grund av den stora mängden in- formation som produceras, behàlls endast nämnda SDR i detta arkiv under en begränsad tidsperiod. Efterbehand- lingssystemen kan abonnera pa SDR fràn flera infokomt- jänster, eller pà valda dataobjekt inom SDR frán en spe- cifik infokomtjänst, t.ex. endast de dataobjekt som är associerade med debitering. SDR som inte har nàgra abon- nenter överges omedelbart vid mottagning av abonnemangs- tjänsten.

De SDR som har abonnenter behålls i SDR-arkivet un- der en specificerad period. Efterbehandlingssystemet kan be abonnemangstjänsten om information på vilken de (ef- terbehandlingssystemen) abonnerar vid àterkommande tids- intervall, eller de kan larmas av abonnemangstjänsten när de har information att samla in. Nämnda SDR rensas bort fràn arkivet när samtliga abonnenter har insamlat den in- formation som de abonnerar pà.

Vissa infokomtjänster kan utfärda en SDR som en be- gäran om prisinformation, eller taxeinformation. En sàdan w-wn w |Hnv \ l P lm I w |M~| H 10 15 20 25 30 35 j_512 A79 30 SDR sänds även till abonnemangstjänsten och samlas in av tjänsteprissättningssystemet_ När priset, eller taxan, har beräknats och lagts till SDR returneras det till abonnemangstjänsten och hämtas sà smàningom av det tjäns- teproducerande element som utfärdade begäran.

Informationen i SDR-arkivet är en gemensam resurs som är tillgänglig för efterbehandlingssystemen_ Informa- tionen tillhandahàlls genom abonnemangstjänsten och kan användas för olika ändamàl. Nàgra exempel framförs nedan. a) Debitering inuti och utanför en telekommunika- tionsoperatörs organisation Informationen i SDR kan användas för att producera redovisningsinformation och göra det möjligt för ett tjänsteproducerande företag att verifiera fakturor fràn inhemska, likväl som fràn utländska, nätleverantörer.

Denna information kan distribueras bland de olika infokomtjänsterna för att halla reda pà den mängd av nät- kapaciteten som en infokomtjänst har konsumerat. Den kan brytas ned ytterligare för att visa den nätkapacitet som en enskild tjänsteanvändningssession har konsumerat. När detta har utförts är det möjligt att beräkna nätkostnaden och associera den med en specifik nätoperatör, en info- komtjänst, eller en tjänsteanvändningssession_ Figur 16 illustrerar distributionen av inkomster, i en debite- ringskedja, bàde inom och utanför en telekommunikatíons- organisation.

Ett tjänsteproducerande företag kan beräkna en pro- duktionskostnad som skall skrivas pá fakturan till för- säljningsföretag för att tillhandahålla infokomtjänster till dem.

Produktionskostnaden är summan av nätkostnaden och det tjänsteproducerande företagets förädlingskostnader och vinstmarginal, vilket kan variera frán ett försälj- ningsföretag till ett annat. Pà samma sätt kan det tjäns- teproducerande företaget debitera kunder till försälj- ningsföretagen genom att helt enkelt addera försäljnings- 10 15 20 25 30 35 512 479 32 som pris, valuta och moms, om den tjänsten. Detta snabbar upp införandet av nya tjänster, eller tillägg av nya funktioner, eftersom endast den specifika tjänstens debi- teringssystem behöver modifieras. Resten av tjänstepro- duktionsomgivningen bibehålls intakt. i När den totala summan för den fastställda perioden har beräknats på basis av varje kund överförs redovis- ningstjänsteinformation till en fakturautskriftsmaskin som är gemensam för samtliga tjänster. Denna maskin till- lämpar mängdrabatter och bonus som innefattar det fulla antalet olika tjänster som en kund abonnerar på och skri- ver ut enda räkning/faktura. c) Rapporter och statistik Den information som förekommer i SDR är en värdefull tillgång för en telekommunikationsoperatör_ Figur 18 vi- sar det sätt på vilket information som SDR innehåller kan användas för produktionen och leveransen av förvaltnings- rapporter och statistik. Den kan användas för att erhålla kunskap om hur tjänsteproduktionsomgivningen fungerar, hur infokomtjänsterna används, vilka intäkter de genere- rar samt kundbeteende. Den kan givetvis även erbjudas kunder i form av rapporter.

Informationen i SDR kan användas för att producera tjänstespecifika intäktsrapporter, försäljningsrapporter, marknadsrapporter och kundbeteenderapporter åt tjänstele- verantören, försäljningsföretagen och deras kunder. Pro- duktchefen kan koppla på sin PC när han/hon anländer till kontoret på morgonen och få färsk information om intäk- terna som hans/hennes produkt har genererat till och med föregående dag. Denna information kan analyseras och ge upphov till utveckling av nya tjänster, tjänstefunktioner eller förädling av existerande tjänster.

Kunder, försäljningsföretag och alla andra som del- tar i tjänsteproduktionen kan beställa information som erhålls ur SDR på ett antal olika sätt och i ett antal olika former. Beställning kan ske via elektronisk post, IHM \ *IH || Mwl l' IH H IH I IH! \ lll! 10 15 20 25 30 35 512 479 33 fax, telefon, Internet eller vanlig post, antingen som en engàngsleverans eller som ett abonnemang. Informations- innehàllet kan skräddarsys pà ett antal olika sätt för att passa en specifik kunds behov, t.ex. genom informa- tionstyp, den infokomtjänst som den avser, kund, företag och/eller det tidsintervall under vilket den producerades eller kommer att produceras.

Leverans kan utföras via e-post, fax, telefon, In- ternet, EDI (electronic data interchange) eller vanlig post, som innehåller CD-rom eller papper. Informationen som levereras kan vara i ett sluttillstánd eller vara förberedd för ytterligare förädling av kunden. I det se- nare fallet kan informationen innehàllas i ett Microsoft Word-dokument, ett Excel-kalkylblad eller i PowerPoint- bilder vilka kan skrivas ut pà transparenter. d) Kvalitetssäkring SDR kan genereras för kvalitetssäkringsändamàl. Ex- empelvis är det viktigt att före försäljning av en ny tjänstefunktion verifiera att den har prissatts korrekt och att fakturan ser riktig ut. Emellertid är det lika viktigt att inte placera denna faktura i ett kuvert och posta den. e) Tjänsteförvaltning SDR kan genereras för tjänsteförvaltningsändamál, t.ex. för att erhàlla en tidig indikation pà misstänkta bedrägeriförsök, sà kallad ”churning", onormala trafikbe- lastningar, felfrekvenser eller tekniska fel.

För att bestämma kostnaden för produktion av en tjänsteanvändningssession màste information om konsumerad kommunikationsnätkapacitet erhàllas. Detta inkluderar samtliga nätleverantörer som har ställt sina signale- rings- och transportnät till tjänstens förfogande. Figur 19 visar hur en SDR kan innehàlla information fràn ett antal olika källor, av vilka samtliga behövs för att be- 10 15 20 25 30 35 512 479 34 räkna kostnaden för tillhallande av tjänst, signalering och kommunikation.

I det exempel som illustreras i Figur 19 abonnerar ett svenskt företag, med utplaceringar i Europa, pá en virtuell privatnättjänst - VPN. Platserna delar en gemen- sam privatnummerplan (PNP) och tjänstelogiken exekverar pà ett tjänsteproducerande element i Sverige. Signale- ringen och utbytet av information sker inom inhemska och utländska nätleverantörers nät via tjänstekopplings- element (SSE).

När A ringer upp B pä platsen i Spanien signaleras detta till nämnda SPE i Sverige. Tjänsten tar reda pà att A och B är anslutna till samma VPN och upprättar en röst- kanal mellan A och B i den spanske operatörens nät. När A lägger pä, produceras en SDR vid nämnda SPE i Sverige som ger detaljer om konsumerad signaleringskapacitet mellan Spanien och Sverige, via Frankrike och Tyskland, och den kommunikationskapacitet som använts i den spanske opera- törens nät.

Fakturorna frán nätleverantörerna kan täcka den to- tala mängden nätkapacitet som konsumerats av olika info- komtjänster. SDR mäste tillhandahàlla tillräcklig infor- mation för att göra det möjligt för tjänsteleverantören att beräkna den kapacitetsmängd en specifik infokomtjänst har konsumerat.

Strukturen hos SDR och däri inkluderade dataobjekt kommer nu att beskrivas. Det kommer att noteras att vissa dataobjekt är obligatoriska medan andra är valfria. SDR genereras som en konsekvens av att en användare samverkar med en infokomtjänst, sásom redan har förklarats. Huvud- ändamálet med SDR är att debitera användaren för använd- ningen. SDR som genererats som en konsekvens av tjänste- förvaltning, kvalitetssäkringsaktiviteter eller andra ak- tiviteter beskrivs inte här.

Dataobjekt i tjänstehuvudmodulen läggs till av det tjänsteproducerande elementet. Samtliga dataobjekt, obli- i j' H IH \ *HH ll* *HW 10 15 20 25 30 35 512 479 35 gatoriska eller valfria, förekommer endast en gäng inom modulen. Följande dataobjekt hör till denna modul.

Tjänstmodulidentifierare - Identifierar tjänstehu- vudmodulen. [Obligatorisk] Revisionstillstánd - den version av datatypen ASN.l som definierar tjänstehuvudmodulen. En modul i en given version fár inte ändras. [Obligatorisk] SDR-typ - Identifierar typen av SDR. De specifika värdena är: - Debitering; - Kvalitetssäkring; - Tjänsteförvaltning; - Statistik; - Redovisning, inom en telekommunikationsoperatörs egen organisation; och - Redovisning, andra telekommunikationsoperatörer.

Om en tjänst har en kvalificeringsperiod och använ- daren lägger pà efter att ha mottagit information om tax- an, kommer användaren inte att debiteras, utan en SDR för redovisning kommer att utfärdas sa att nätleverantören fár betalt. [Obligatorisk] Sessionsidentifierare - Kan användas för att identi- fiera flera SDR som är associerade med en session. Om SDR inom en session produceras av olika tjänsteproducerande elementet mäste sessionsidentifieraren kommuniceras mel- lan de tjänsteproducerande elementen sà att den har samma [Valfri] Sekvensnummer - Kan användas för att indikera se- värde i samtliga SDR. kvensen, inom en session, enligt vilken flera kopplade SDR har producerats. Sekvensnumret kan vara användbart när en tjänsteanvändningssession resulterar i att flera SDR ges som utsignal, eller om en tjänsteanvändningsses- sion sträcker sig över en làng tidsperiod, sàsom är fal- let med hyrda ledningar. Om SDR, ceras av olika tjänsteproducerande element, mäste se- inom en session, produ- kvensnumret kommuniceras mellan de tjänsteproducerande elementen sà att de bildar en obruten sekvens.[ValfriL 10 15 20 25 30 35 512 479 36 SDR-identifierare - Identifierar unikt en SDR som har producerats av ett specifikt tjänsteproducerande ele- ment. Denna identifierare kan användas för att särskilja dubletter. SDR-identifieraren kan representeras som ett 32-bits heltal som stegas upp en gàng för varje SDR som produceras. Detta ger en sekvens av 4,294,967,295 unika identifierare innan sekvensen repeteras. [Obligatorisk] Tillkomstdatum - Specificerar det datum vid vilket nämnda SDR producerades. [Obligatorisk] Tillkomsttidpunkt - Specificerar den tidpunkt när nämnda SDR producerades. [Obligatorisk] Ansvarsspárning - Kan användas för ett system som deltar i tjänsteproduktion för att indikera att den har tagit ansvar för SDR, den kan följaktligen innehålla en sekvens av systemidentifierare och tidpunktsmarkeringar.

Ansvarsspàrningen kan användas som följer: - när ett tjänsteproducerande element levererar SDR till tjänste- prissättningssystemet och den senare har säkrat denna, kan tjänsteprissättningssystemet indikera detta genom att lägga till en ansvarsmärkning och det tjänsteproducerande elementet kan rensa bort nämnda SDR fràn sin lagring.

[Obligatorisk] Åtgärdsindikator - Indikerar vilken typ av àtgärd tjänsteprissättningssystemet har begärts att utföra. De specifika värdena är: - SDR skall prissättas och vidarebefordras till ett efterbehandlingssystem; - SDR är en begäran om prisinformation, eller taxe- information, och skall returneras till det tjäns- teproducerande elementet; - SDR är till för kvalitetssäkring och skall inte prissättas; - SDR är till för tjänsteförvaltning och skall inte prissättas. [Obligatorisk] Dataobjekt i nättjänstmodulen läggs till av det tjänsteproducerande elementet. Dataobjekt, obligatoriska HN \ HH|\ Hu- IHH H|HHH -| H n Hun H m» 'HH [III HH! III HH \ [IIHH HHHI w w* Hmu 'ffl H 10 15 20 25 30 35 512 479 37 eller valfria, kan förekomma mer än en gäng inom modulen, sasom indikerats. Följande dataobjekt tillhör denna mo- dul.

Tjänstmodulidentifierare - Identifierar nättjänst- modulen. [Obligatorisk] Revisionstillstànd - Den version av datatypen av ty- pen ASN.l som definierar nättjänstmodulen. En modul i en given version fär inte ändras. [Obligatorisk] NSM/SUM-korrelator - Om SDR innehåller mer än en nättjänstmodul mäste varje modul ha ett identifierarvärde som är unikt inom nämnda SDR. Samma värde skall förekomma i samtliga, en eller flera, tjänsteanvändningsmoduler som är associerade med denna nättjänstmodul. [Valfri] Följande uppsättning dataobjekt kan förekomma flera gànger inom modulen. Om de gör det, upprepas hela upp- sättningen som en obruten sekvens.

Nätleverantör - Identifierar nätleverantören som har ställt sitt nät till tjänsternas förfogande. [Obligato- risk] _ Nättyp - Nättypen som har använts, t.ex. ett signa- leringsnät, IP-nät eller en röstkanal. [Obligatorisk] Datum för debiteringsstart - Specificerar det datum pà vilket debiteringstiden startar. [Obligatorisk] Tidpunkt för debiteringsstart - Specificerar tid- punkten pá dagen vid vilken debiteringstiden startar.

[Obligatorisk] Debiteringsbar varaktighet - Specificerar tidsperio- den för vilken en avgift måste beräknas. [Obligatorisk] Konsumerad kapacitet - [Valfri] SSE-identifierare - Identifierar unikt tjänstekopp- lingselementet. [Valfri] Följande dataobjekt kan förekomma i den statiska de- len av den TT-information som produceras av en telekommu- nikationsoperatörs VPN-tjänst.

Posttyp - 10 15 20 25 30 35 512 479 38 Poststorlek - Orsak till utsignal - Postnummer - Samtalsidentifieringsnummer - Postsekvensnummer - Felkod - Samtalsstatus - Pátvingad nedkoppling - Samtalsförsöksindikator - Samtalsförsökstillstànd - Orsakskod - Lägeskod - Signaleringstyp - A-abonnenttyp - Längdindikator A-abonnent - ej förekommande i TT- info frán MSE A-abonnentnummer - A-kategori - A-nummertyp - A-abonnentnummerplan - B-abonnenttyp - Längdindikator B-abonnent - ej förekommande i TT- info from MSE B-abonnentnummer - B-kategori (EOS-information) B-nummertyp - B-abonnentnummerplan - Debiteringsfall - Debiterad part - Källa för debitering - Telekommunikationstjänstekod - Beläggningstyp - Indikatortyp - Procedurtyp - Resultat av abonnenttjänsteprocedur - Datum för debiteringsstart - Tidpunkt för att starta debitering 24h - .\lll m 10 15 20 25 30 35 512 479 39 Debiterbar varaktighet/tid - Tid fràn registrerad beläggning till debiterings- start - Antal mätarpulser - Antal användare-till-användare-meddelanden i sam- talsstyrningsmeddelanden - Antal användare-till-användare-meddelanden under samtal - Dataindikator för direktàtkomst - Dataavbildning för direktàtkomst - Dataräknare för direktàtkomst - Längdindikator X-abonnent - ej förekommande i TT- info fràn MSE X-abonnentnummer - ej förekommande i TT-info fràn MSE Längdindikator kortnummer - ej förekommande i TT- info fràn MSE Kortnummer - Konferenssamtalsindikator - Presentationsindikator (CLIR) - Källkod - Destinationskod - Stationsidentitet - Utgàende väg - Inkommande väg - Bärarátkomstkod - Kommandodatum - ej förekommande i TT-info fràn MSE Kommandotidpunkt - ej förekommande i TT-info fràn MSE Kommandonamn - ej förekommande i TT-info frán MSE Följande dataobjekt kan samlas in fràn ett CDR-med- delande.

CDR-meddelandetyp - CDR-poststorlek - Stationsidentifierare AX.Id - Filidentifierare - 512 479 40 (Sub-)Filnummer - Postsekvensnummer - Posttyp - Samtalsidentifieringsnummer - Samtalsstatus - Orsak till utsignal - Delpostnummer - A-nummer - A-kategori - A-nummertyp - A-nummerplanindikator - A-abonnenttyp - B-nummer - B-nummertyp - B-nummerplanindikator - C-nummer - Slagna siffror till IN-tjänst - Postsekvensnummer IS/TT - VPN-samtalsinformation - Datum för debiteringsstart - Tidpunkt för debiteringsstart - Debiteringsbar varaktighet - Avbrottstidpunkt - Felkod (EOS) " Kortnummer - Debiteringskälla - Beläggningstyp TOS - Indikatorkod för telekommunikationstjänst TSC - Samtalsindikator CI - Procedurresultat - Abonnenttjänsteindikator SSI/TOI - Abonnenttjänsteindikator SSP/TOP - Konferenssamtalsindikator - Midnattslinjetjänst - Nätkonverteringsmöjligheter - Användare-till-användare-meddelanden under samtals- kontroll (UUSl) - .Jm ¿Jï 10 15 20 25 30 35 512 479 41 Användare-till-användare-meddelanden under (UUS2-3) - ISDN abonnenttjänsteindikator l ISDN abonnenttjänsteprocedur 1 - ISDN abonnenttjänsteindikator 2 ISDN abonnenttjänsteprocedur 2 - ISDN abonnenttjänsteindikator 3 ISDN abonnenttjänsteprocedur 3 - ISDN abonnenttjänsteindikator 4 ISDN abonnenttjänsteprocedur 4 - Specialinformation (diverse) - Kundprojekt - TIMS-pris - Kreditkortsnummer - Allmänt kontonummer - Debiterad deltagare - Tjänsteidentifierare - Åtkomsttyp - VPN-samtalstyp - IN-samtalsindikator - Funktionsspàrning x 4 - IS-TT-dupliceringssekvensnummer - MRS-status - Pris 1 - Pris 2 - Pris 3 - Pris 4 - Samtalstyp l för pris 1 - Samtalstyp 2 för pris 2 Taxeperiodsidentifierare l - Taxeperiodsidentífierare 2 - Multipla taxeperioder l - Multipla taxeperioder 2 - Pristabellsidentifíerare - Moms-identifierare 1 - Moms-identifierare 2 - Debiteringstjänsteidentifierare - samtalet 10 15 20 25 30 35 512 479 42 Debiteringsändamàl - Värderingsstatus - Reparationsstatus - Tjänstetypindikator - Debiterat abonnentnummer - Nummerplanindikator för debiterad abonnent - Samtalssessionsindikator - En tjänsteanvändningsmodul är specifik för en info- komtjänst i betydelsen att den innehåller dataobjekt som förekommer i samtliga tjänsteanvändningsmoduler och data- objekt som är kopplade till en specifik infokomtjänst.

Dataobjekt som förekommer i samtliga tjänsteanvänd- ningsmoduler läggs till av det tjänsteproducerande ele- mentet. Samtliga dataobjekt, obligatoriska eller valfria, förekommer endast en gàng i modulen. Följande dataobjekt tillhör tjänsteanvändningsmodulen_ Tjänstmodulidentifierare - identifierar tjänstean- vändningsmodulen. [Obligatorisk] Revisionstillstánd - Versionen av datatypen av typ ASN.l som är gemensam för samtliga tjänsteanvändningsmo- duler. En modul i en given version får inte ändras. [Ob- ligatorisk] Tjänstefunktionskod - Identifierar denna specifika infokomtjänst. [Obligatorisk] Tjänsterevisionstillstànd - Versionen av datatypen av typ ASN.l som är specifik för denna tjänstmodul. En tjänstmodul i en given version får inte ändras. [Obliga- torisk] Användaridentifierare - Identifierar användaren av infokomtjänsten. användaren kan vara identisk med leve- rantören, sásom är fallet när en tjänsteleverantör ändrar taxorna eller uppdaterar information. Om en SDR innehal- ler bàde en användaridentifierare och ett anropsnummer, eller A-abonnentnummer, dominerar användaridentifieraren över samtliga dessa. [Valfri] in) 5 lO 15 20 25 30 35 512 479 43 Leverantörsidentifierare - Identifierar infokomt- jänsteleverantören. [Obligatorisk] Försäljningsföretag - Identifierar försäljningsföre- taget som kunden tillhör. De specifika värdena är för Te- lia: - Telia MegaCom; - Telia PubliCom; - Telia-Företag; - Telia Nära; - Telia A/S (Danmark); - Telia Norge AS; - Telia Polen; - Telia Estland; - Telivo Oy (Finland); - Netia (Polen); - North West GSM (St. Petersburg); - Estonian Telephone Company; - Latvian Mobile Telephone; - Telemedia AB (Litauen). [Obligatorisk] Avgiftsbelagd deltagare - Kan användas för att indi- kera någon annan än användaren, anropsnumret eller A- abonnentnumret skall debiteras. Ett exempel är ett van- ligt mottagarbetalt samtal eller BA-samtal. [Valfri] Slaget nummer - Det slagna numret används för sam- talsanslutningen, d.v.s. slagna siffror till infokomt- jänsten. [Obligatorisk] NSM/SUM-korrelator - Om SDR innehåller mer än en nättjänstmodul máste varje sàdan modul ha ett identifie- rarvärde som är unikt inom nämnda SDR. Samma värde skall förekomma i dessa (och alla andra) tjänsteanvändningsmo- duler som är associerade med nättjänstmodulen. [Valfri] SUM/SPM-korrelator - Om SDR innehàller mer än en tjänsteanvändningsmodul mäste varje sàdan modul ha ett identifierarvärde som unikt inom SDR. Samma värde skall förekomma i den tjänstmodul som är associerad med denna tjänsteanvändningsmodul.[Valfri] 10 15 20 25 30 35 512 479 44 Dataobjekt som är specifika för VCC-tjänsteanvänd- ningsmodulen läggs till av det tjänsteproducerande ele- mentet. Dataobjekt, obligatoriska eller valfria, kan fö- rekomma flera gànger inom modulen, såsom indikeras. Föl- jande dataobjekt hör till denna modul.

Anropsnummer - Den anropande partens telefonnummer.

[Obligatorisk] Slaget nummer - Numret för àtkomst till samtalscent- rum, d.v.s. det nummer som slàs av den anropade parten för att nà tjänsten. [Obligatorisk] Tjänstebärare - Tjänsten, eller samtalstypen, som bär samtalet till samtalscentrum. De specifika värdena är för Telia: - Telia Frisamtal; - Telia Freephone; - Telia Företagsnummer; - Telia Företagsabonnemang; - Telia Split (l,2,3). [Obligatorisk] Kundstyrningskod - Värden för detta dataobjekt kan definieras i en framtida version av VCC-tjänsten.

Dä den anropande parten har nätt ett destinations- nummer, kan denna part àterigen bli placerad i kö. Om sà är fallet skall följande dataobjekt upprepas som en obru- ten sekvens och i kronologisk ordning inom modulen. Varje datasekvenselement presenterar en tjänstehändelse.

Destinationsnummer - Den svarande partens telefon- nummer. [Obligatorisk] Händelsekod - De specifika värdena är: - Den anropande parten placerades i kö och lade På; - Den anropande parten placerades i kö och nad- de ett destinationsnummer; - Den anropande parten nàdde ett destinations- nummer omedelbart. [Obligatorisk] i'll l l ll ll|I ll »l lll llllllll lll » ifiilil ”mål [ÜVIM ., 10 15 20 25 30 35 512 479 45 Datum för debiteringsstart-1 - Specificerar det da- tum på vilket den anropande parten placerades i kö. [Val- fri] Tidpunkt för debiteringsstart-1 - Specificerar tid- punkten på dagen vid vilken den anropande parten placera- des i kö. [Valfri] Debiterbar varaktighet-l - Specificerar den tidspe- riod som den anropande parten har tillbringat i kö. [Val- fri] Datum för debiteringsstart-2 - Specificerar det da- tum på vilket den anropande parten nådde ett destina- tionsnummer.[Valfri] Tidpunkt för debiteringsstart-2 - Specificerar den tidpunkt på dagen vid vilken den anropande parten nådde ett destinationsnummer. [Valfri] Debiterbar varaktighet-1 - Specificerar den tidspe- riod som den anropande parten har varit ansluten till destinationsnumret. [Valfri] Dataobjekt som är specifika för VPN-tjänsteanvänd- ningsmodulen läggs till av det tjänsteproducerande ele- mentet. Dataobjekt, obligatoriska eller valfria, kan fö- rekomma flera gånger inom modulen, såsom indikerats. Föl- jande dataobjekt hör till denna modul.

Privatnummer A-abonnent - Om A-abonnenten har ett privat nummer, lagras detta nummer.[Valfri] Allmänt nummer A-abonnent - Om A-abonnenten har ett publikt nummer, lagras detta nummer.[Valfri] Privatnummer B-abonnent - Om B-abonnentens privat- nummer används för att upprätta samtalet, lagras detta nummer. [Valfri] Publikt nummer B-abonnent - Om B-abonnentens publika nummer används för att upprätta samtalet, lagras detta nummer. [Valfri] Första destinationsnummer - Om en dirigeringsfunk- tion eller omstyrningsfunktion används, skrivs destina- tionsnumret här. [Valfri] 10 15 20 25 30 35 512 479 46 Andra destinationsnummer - Om samtalsvidarekopp- lingsfunktionen används pà ett destinationsnummer som re- dan getts som utsignal fràn en samtalsvidarekopplings- funktion, skrivs detta destinationsnummer här. [Valfri] Tredje destinationsnummer - Om samtalsvidarekopp- lingsfunktionen används pà ett destinationsnummer som re- dan getts som en utsignal frán en samtalsvidarekopplings- funktion, skrivs detta destinationsnummer här. [Valfri] Kostnadsfördelningskod (CDC) - Den CDC som är till- delad A-abonnenten, eller hans PABX, skrivs här. I fallen med GVNS och samtalscentrumatkomst, fylls detta dataob- jekts värde med nollor. [Valfri] Extra CDC l - Den CDC som är tilldelad abonnenten, eller PABX, av det ”Första destinationsnumret” skrivs här. [Valfri] Extra CDC 2 - Den CDC som är tilldelad användare, eller PABX, av det ”Andra destinationsnumret”, skrivs här. [Valfri] Extra CDC 3 - -Deb CDC som är tilldelad användaren, eller PABX, av det ”Tredje destinationsnumret", skrivs här.[Valfri] Kontonummer - [Valfri] Åtkomsttyp - De specifika värdena är: - Direkt; - GVNS; - Kopplad; - Fjärr; - Samtalscentrum; - Nätfjärr. [Obligatorisk] Källinjeidentitet (OLID) - Den OLID som adderas i fallet med direktàtkomst. [Valfri] Slutlinjeidentitet (TLID) - Den TLID som adderas i fallet med direktavslutning eller Break-out. [Valfri] Slaget nummer - Det slagna nummer som används för samtalsanslutning, d.v.s. slagna siffror till VPN- tjänsten. [Obligatorisk] Samtalstyp - De specifika värdena är: n* [H w* | w' lr *MI Hllww] I lHl HUIIIIIII llll* llllllllll' ll IM' 10 15 20 25 30 35 512 479 47 - Samtal terminerat till On-net; - Samtal terminerat till Off-net; - Samtal terminerat till virtuellt On-net.[Val- fri] Efterföljningsräknare - Börjar räkna fràn det första efterföljande samtalet vid ett fjärrátkomstsamtal eller ett nätfjärràtkomstsamtal, d.v.s. fràn den andra destina- tionsnumret till vilket den som anropar ansluts. När det gäller efterföljningssamtal genereras en SDR för varje samtal. Nämnda SDR inkluderar ID och kopplad ID. Den för- sta SDR har ingen kopplad ID. De efterföljande SDR har [Valfri] Händelsespàrning - Varje gang en händelse exekveras den första ID som kopplad ID. vid samtalshantering adderas det specifika värdet för den händelsen. En händelse som exekveras flera gànger kommer att förekomma flera gánger med sitt värde. De specifika värdena är: - Pàtvingad On-net; - Privilegieföreträde; - Direktterminerande överströmning; - Break-Out; - Samtalsomstyrning vid upptaget; - Samtalsomstyrning vid ej svar; - Tidsberoende dirigering; - Samtalskontrollering (som tillhör ursprunglig nummerlista); - Följ-mig; - Källberoende dirigering; Samtalsdistribution; Hyrda virtuella kanaler - ingen överström- ning; - Hyrda virtuella kanaler - överströmning; - Kundstyrning - PIN; - Kundstyrning - Tidsberoende dirigering; - Kundstyrning - Avancerad, pàtvingad On-net; - Kundstyrning - Följ-mig, aktivera, egen tele- fOn; 10 15 20 25 30 35 512 479 48 - Kundstyrning - Följ-mig, aktivera, annan te- lefon; - Kundstyrning - Följ-mig, avaktivera, egen te- lefon; - Kundstyrning - Följ-mig, avaktivera, annan telefon; - Kundstyrning - spràkkod; - Överströmning; - Differentierad Samtalskontroll.[Valfri] Dessa händelsevärden skall presenteras i kronologisk ordning med den senaste händelsen först.

Typ av omdirigeringsindikator - De specifika värdena är: - Allmänt fel; - Allmän spärrning; - Spärrning inom VPN; - Spärrning utanför VPN; - Fel inom VPN; - Fel utanför VPN. [Valfri] I de fall där direkt termineringssöverströmning har använts visar detta objekt ifall omdirigering skedde pà grund av spärrning eller pá grund av fel.

Auktoriseringskod - I händelse av fjärràtkomst och nätfjärràtkomst identifierar användaren sig genom att mata in sin auktoriseringskod och PIN. Detta dataobjekt innehàller endast auktoriseringskoden och inte PIN. [Val- fri] Företagsidentifierare - En identifierare som är tilldelad det abonnerande företaget. Detta är företags- identifieraren för den anropande parten, förutom i fallen GVNS och samtalscentrumàtkomst, dà den är företagsidenti- fieraren för den anropade parten. [Valfri] Auktoriseringskod version 2 - [Valfri] IN-samtalsindikator - [Valfri] Ej uppringningsbart privat CLI - [Valfri] Ej uppringningsbart publikt CLI - [Valfri] (anropslinjeidenti- tet) lO 15 20 25 30 35 512 479 49 Personligt telefonnummer -[ValfriL När man genomför fjärrátkomstsamtal, eller nätfjärr- àtkomstsamtal, i Telias VPN-tjänst innehàller dataobjek- tet Auktoriseringskod det A-nummer som skall debiteras, d.v.s. den anropande partens hemnummer. (Den anropande partnern skriver in sitt publika telefonnummer som aukto- riseringskod). Dataobjektet Publikt nummer A-abonnent in- nehàller det A-nummer som skall användas för prisberäk- ning, d.v.s. numret för den telefon utanför VPN som har använts för att genomföra fjärràtkomstsamtalet.

Dataobjekt som är specifika för den signalerade ATM- tjänsteanvändningsmodulen läggs till av det tjänsteprodu- cerande elementet. Dataobjekt, obligatoriska eller val- fria, kan förekomma flera gánger inom modulen, säsom in- dikerats. Följande dataobjekt hör till denna modul.

Källnummer - (format: El64-sträng). [Obligatorisk] Slutnummer - (format: El64-sträng). [Obligatorisk] Datum för debiteringsstart - Specificerar det datum pà vilket debiteringsvaraktigheten startar.[Obligatorisk] Tidpunkt för debiteringsstart - Specificerar den tidpunkt pà dagen vid vilken debiteringsvaraktigheten startar. [Obligatorisk] Debiterbar varaktighet - Specificerar tidsperioden för vilken avgift skall beräknas. [Obligatorisk] Maximal allokerad bandbredd - [Obligatorisk] Genomsnittlig allokerad bandbredd - [Obligatorisk] Tjänsteklass - [Obligatorisk] Antal överförda celler/ramar - [Obligatorisk] Dataobjekt som är specifika för användningsmodulen för bredbandstjänster läggs till av det tjänsteproduce- rande elementet. Dataobjekt, obligatoriska eller valfria, kan förekomma flera gánger inom modulen, sàsom indike- rats. Följande dataobjekt hör till denna modul.

ATM-tjänsteidentifierare - Identifierar en tjänst inom ATM-tjänsten. [Obligatorisk] 10 15 20 25 30 35 512 479 50 Datum för debiteringsstart - Specificerar det datum pà vilket debiteringsvaraktigheten startar [Obligatorisk] Tidpunkt för debiteringsstart - Specificerar den tidpunkt pá dagen vid vilken debiteringsvaraktigheten startar. [Obligatorisk] Debiterbar varaktighet - Specificerar tidsperioden för vilken avgift skall beräknas. [Obligatorisk] Sessionsidentifierare - Kan användas av tjänstepris- sättningssystemet och ett efterbehandlingssystem för att känna igen flera händelser som inträffar under en ses- sion. [Obligatorisk] Händelsetyp - Identifierar den typ som har orsakat exempelvis pàloggning, [Obligatorisk] Händelseparametrar - En uppsättning parametrar som utmatning av denna SDR, avloggning eller byte av hemsida pà nätet. är associerade med händelsen, t.ex. http-protokoll, vi- deokonferens, hemsidesadress, eller TCP/IP-adresser. [Obligatorisk] informationstyp, Denna tjänst utfärdar en SDR varje gàng en tjänste- händelse inträffar. Följaktligen kan tjänsteidentifiera- ren användas för att associera händelser med en specifik session. Detta star i motsats till VCC-tjänsten där asso- cierade händelser ges som utsignaler i samma SDR.

Dataobjekt i tjänsteprissättningsmodulen läggs till av tjänsteprissättningssystemet. Dataobjekt, obligatoris- ka eller valfria, kan förekomma flera gänger inom modu- len, såsom indikerats. Följande dataobjekt hör till denna modul.

Tjänstmodulidentifierare - Identifierar tjänstepris- sättningsmodulen. [Obligatorisk] Revisionstillstànd - Den version av datatypen av typ ASN.l som definierar tjänsteprissättningsmodulen_ En mo- dul i en given version far inte ändras. [Obligatorisk] SUM/SPM-korrelator. Om nämnda SDR innehåller mer än en tjänsteanvändningsmodul mäste varje sàdan modul ha ett identifierarvärde som är unikt inom nämnda SDR. Samma náåi] :J 10 l5 20 25 30 35 512 479 51 värde skall förekomma i den nättjänstmodul som är associ- erad med tjänsteanvändningsmodulen. [Valfri] Tjänsteprissättningsidentifierare - Identifierar det tjänsteprissättningssystem som beräknade priset för den associerade tjänsteanvändningsmodulen eller som tillhan- dahàller den begärda prisinformationen eller taxeinforma- tionen. [Valfri] Prissättningsdatum - Det datum prisinformationen be- räknades. [Obligatorisk] Prissättningstidpunkt - Den tidpunkt pa dagen då prissättningsinformationen beräknades. [Obligatorisk] Valuta - Den valuta som har tillämpats för att be- räkna prisinformationen. [Obligatorisk] Moms - Den momsnivá som skall tillämpas pà dataob- jekten grundpris och individuellt pris. [Obligatorisk] En tjänsteanvändningsmodul kan innehålla flera hän- delser. Priset för varje händelse kan antingen adderas till en totalsumma, eller presenteras som enstaka summor.

Om det senare är fallet, skall följande dataobjekt uppre- pas som en obruten sekvens inom modulen. Ordningen inom den sekvensen skall motsvara händelsesekvensen i den as- socierade tjänsteanvändningsmodulen, säsom indikeras av SUM/SPM-korrelatorn. [Obligatorisk] Pristyp - Indikerar om prisinformationen har beräk- nats pà basis av per samtal, per funktion, per tidsskiva, eller en kombination av dessa. [Obligatorisk] Grundpris - Priset för användning av tjänsten eller tjänstehändelser i den specificerade valutan, exklusive moms och andra rabatter.[Obligatorisk] Individuellt pris - Grundpriset i den specificerade valutan med tillämpade rabatter, men exklusive moms. Det- ta är det pris som användaren skall betala. En rabatt kan ges om användaren har ett individuellt prissättningsavtal med försäljningsföretaget, eller pà grund av att tjänsten användes under en lágtaxeperiod.[Valfri] 10 15 20 25 30 35 512 479 52 Pristabellidentifierare - Identifierar den prista- bell som används för att beräkna prisinformation. [Obli- gatorisk] Revisionstillstànd - Revisionen av den pristabell som används för att beräkna prisinformationen. En prista- bell i en given version far inte ändras. [Obligatorisk] Räkningsinformation - Indikerar till ett efterbe- handlingssystem vad detta skall skriva pá räkningen. Vad som faktiskt skrivs kan bero pà tjänsten, leverantören och användaren. [Valfri] Statusindikator - Indikerar om SDR har prissatts el- ler anledningen till varför den inte kan prissättas. De specifika värdena är: - Priset har beräknats pà rätt sätt; - Kan inte lokalisera tjänstefunktionskoden; - Kan inte lokalisera funktionsrevisionstillstàndet; - Kan inte lokalisera tjänsteanvändaren; - Kan inte lokalisera försäljningsföretaget; - Kan inte lokalisera pristabellen; - Kan inte prissätta pà grund av tekniskt fel. [Obli- gatorisk] För att hjälpa till med förstàelsen av föreliggande uppfinning framläggs nedan en ordlista över de termer som använts i denna patentbeskrivning.

ASN.l: Abstract Syntax Notation One - är en syntax som specificerar hur datatyper och deras tillhöran- de värden skall representeras. Vilket annat mo- dernt, vanligt programmeringsspråk som helst kan tjäna samma syfte, t.ex. Ada eller C. ASN.l utvecklades i början av àttiotalet och definie- ras numera i CCITT-rekommendationen X.208 och ISO-standarden 8824 sásom tillhörande OSI- modellens presentationsskikt.

ATM: Asynchronous Transfer Mode.

Ax: Automatstation (Automatic Exchange).

[H11 H1!! 10 15 20 25 30 35 BER: CAMS: CDR: CSN: 512 479 53 Grundläggande kodningsregler (Basic Encoding Rules) - BER är ett antal regler som specifice- rar hur datatyperna enligt ASN.l och deras tillhörande värden skall kodas till en överfö- ringssyntax, d.v.s. en sekvens av oktetter. Den binära representationen av dessa oktettsekven- ser benämns överföringskod och är oberoende av det programmeringsspråk och operativsystem som används. Överföringskoden används när dataty- perna och deras tillhörande värden kopplas mel- lan öppna system, d.v.s. system som överens- stämmer med OSI-modellen. BER definieras i CCITT-rekommendationen X.209 och ISO-standarden 8825.

System för förvaltning av kundkonton (Customer Account Management System) - Enligt föreliggan- de uppfinning producerar CAMS fakturor som skall överföras till kunder, CAMS skapar perio- diska fakturor för mànadsvis eller kvartalsvis leverans, periodiska avgifter kan prissättas i CAMS som också kan producera engàngsfakturor och tillgodokvitton.

Samtalsdetaljpost (Call Detail Record) - CDR är en datastruktur som beskriver hur ett förbin- delsenät har använts, t.ex. i form av anslut- ningstid och det geografiska avstàndet mellan anslutningspunkterna. Denna information är emellertid inte tillräcklig för att debitera för infokomtjänster.

Kopplingstjänstnät (Connectivity Services Net- work) - CSN tillhandahåller tre typer av tjäns- ter: - en signaleringstjänst, exempelvis för att an- sluta användare av infokomtjänster; - en transporttjänst för att förmedla röst, text, bild och data mellan användare av info- komtjänster; och 10 15 20 25 30 35 FAKT: FTP: IN: Infokom: ISN: MPS: NSM: PNP: SCP: SDP: SDR: SDR-arkiv: 479 54 512 - en tjänst för kungörelser/uppspelning av med- delanden, denna tjänst kan innefatta andra for- mer av utsignaler fràn intelligenta perifera enheter.

Ett känt och existerande faktureringssystem som används i debiteringskedjan för att skapa grundläggande fakturadata pà prissatta poster.

(File Transfer Protocol) Ett filöverförings- protokoll.

Intelligent nät (Intelligent Network).

Infokomtjänster produceras i informations- tjänstnätet som i huvudsak bestàr av tjänsteda- tapunkter (SDP), tjänstekontrollpunkter (SCP) och intelligenta perifera enheter (IP). Enligt denna betydelse tillhandahåller konnektivitets- nätet infrastrukturen för tjänsterna.

Informationstjänstnät (Information Services Network) - utnyttjar kopplingstjänstnätet för att tillhandahålla infokomtjänster.

När en kund genomför ett telefonsamtal över det fasta nätet skapas en, eller flera, samtalspos- ter, t.ex. TT-poster. Filer med TT-poster hop- samlas med hjälp av ett IS-TT-system. Samtals- posterna skickas sedan till MPS för validering.

Nättjänstmodul (Network Service Module).

Privatnummerplan (Private Numbering Plan).

Tjänstekontrollpunkt (Service Control Point).

Tjänstedatapunkt (Service Data Point).

Tjänstedetaljpost (Service Detail Record) - SDR är en datastruktur som beskriver hur en info- komtjänst har använts. Ett sàdant användnings- fall kan innefatta endast en tjänst, eller en sekvens av samverkande tjänster. ASN.l och BER tillämpas för att specificera och koda/avkoda denna datastruktur.

Information i SDR lagras i en relations- databas med benämningen SDR-arkiv. Informatio- lO l5 20 25 30 35 SHM: SPE: SPM: SPS: 512 479 55 nen kan àterhämtas med hjälp av efterbehand- lingssystem, t.ex. för att producera fakturor, statistik och rapporter. Informationen befinner sig under olika tidsperioder på olika typer av lagringsmedia med varierande kapacitet och åt- komsttid. Prissättningsinformation kan finnas i SDR när denna skrivs in i SDR-arkivet eller tillföras senare, med hjälp av efterbehand- lingssystemen.

Tjänstehuvudmodul (Service Header Module).

Tjänsteproducerande element (Service Producing Element) - ett tjänsteproducerande element ut- gör en del av informationstjänstnätet. Det tjänsteproducerande elementet kan utfärda en SDR var gång en tjänstehändelse inträffar, el- ler vänta till dess att en tjänsteanvändnings- session har fullbordats. Arbetssättet beror på den specifika infokomtjänsten.

Tjänsteprissättningsmodul (Service Pricing Mo- dule).

Tjänsteprissättningssystem (Service Pricing Sy- stem). Tjänsteprissättningssystemet tillhanda- håller värderings- och prissättningsinforma- tion, på begäran och i realtid, för infokomt- jänster. Det utför även, när SDR ges som utsig- nal från det tjänsteproducerande elementet, prissättning av SDR. Tjänsteprissättningssyste- met innehåller pris- och värderingstabeller för olika infokomtjänster, försäljningsföretag och kunder. Det har även den logik som krävs för att beräkna det korrekta priset för en tjänste- användningssession, vilken består av en, eller många, samverkande tjänster, som tillhandahålls av vilket försäljningsföretag som helst till vilken kund som helst; detta inkluderar att tillämpa den rätta valutan, momsen, tillsammans med olika rabatter och bonus. 10 15 20 25 30 35 512 479 56 SSE: Tjänstekopplingselement (Service Switching Ele- ment).

SUM: Tjänsteanvändningsmodul (Service Usage Module).

TC: Överföringskod (Transfer Code) - Överföringsko- den är det binära värdet av den oktettsträng som produceras när BER tillämpas pà en data i ASN.l-representation. Överföringssyntax (trans- fer syntax) är ett annat namn för överförings- kod.

TT record: Post för samtalsmätning (Toll Ticketing record).

VCC: Virtuellt samtalscenter (Virtual Call Centre).

VPN: Virtuellt privatnät (Virtual Private Network).

Inom innebörden av föreliggande uppfinning, sàsom här beskrivs, gäller följande lista pà definitioner.

Debitera: Att efterfråga och ta upp betalning för användningen av en infokomtjänst.

Avgift: Den avgift som bestäms och tas upp av en tjäns- televerantör fràn dess kunder för användningen av en infokomtjänst.

Kund: En kund kan vara användaren och/eller leveran- tören av en infokomtjänst.

Pris: En summa pengar oberoende av tid. Priset beräk- nas som produkten av en given taxa och den de- biterbara tiden.

Taxa: En summa pengar som en funktion av tid.

SDR: Data i ASN.l-representation beskrivande en spe- cifik tjänsteanvändningssession_ Tjänstehändelse: En händelse som inträffar inom en specifik infokomtjänst.

Tjänsteanvändning: En tjänsteanvändningssession som ut- löses av en människa, eller en infokomtjänst.

Tjänsteanvändningsmodul: Data i ASN.l-representation beskrivande en, eller flera, tjänstehändelser. 5 Tjänsteanvändningssession; Tariff: 512 479 57 Kan bestá av en, eller fle- ra, tjänstehändelser som inträffar inom en en- skild infokomtjänst, eller flera samverkande infokomtjänster.

En lista med priser eller taxor.

Claims (1)

10 15 20 25 30 35 512 479 53' PATENTKRAV

1. Telekommunikationsdebiteringssystem för använd- ning tillsammans med ett telekommunikationssystem, inne- fattande: - ett informationstjänstnät som innehåller ett fler- tal tjänsteproducerande element; och - ett kommunikationstjänstnät som innehåller: - ett flertal tjänstekopplingselement; - ett signaleringsnät; och - ett transportnät; varvid telekommunikationssystemet är anordnat att tillhandahålla infokomtjänster åt kunder och varvid debi- teringssystemet är anordnat att tillhandahålla flexibel prissättning och debitering för användning av infokom- tjänster, kännetecknat av att debiteringssystemet innefattar hanteringsorgan för mottagande av SDR som genereras av de tjänsteproduce- rande elementen och överföring av nämnda SDR till ett tjänsteprissättningsplanerarorgan; att nämnda SDR inkluderar tjänsteanvändningsmoduler; att tjänsteprissättningsplanerarorganet är anordnat att associera en tjänsteanvändningsmodul med en för denna lämplig prislista; att ett prissättningssystem tillhandahålls för be- räkning av ett pris som är associerat med en tjänstean- vändningsmodul och införande av priset i en tjänstepris- sättningsmodul som är associerad med nämnda tjänstean- vändningsmodul; att nämnda prissättningsplanerarorgan, efter inför- sel av ett pris i en tjänsteprissättningsmodul, är anord- nat att returnera en prissatt SDR till hanteringsorganet; och att hanteringsorganet är anordnat att överföra pris- satta SDR till ett SDR-arkivorgan som är anordnat att lagra nämnda, prissatta SDR till dess att de överförs till ett efterbehandlingssystem. mx 10 15 20 25 30 35 512 479 5 *7

2. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t a v att en tjänsteanvändnings- session genererar en eller flera SDR.

3. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nå- got av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att tjänsteprissättningsmoduler läggs till SDR endast efter det att en SDR har prissatts.

4. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nå- got av föregående krav, kän n e t e c k n a t a v att en SDR:s storlek och innehåll varierar i enlighet med den infokomtjänst som den avser.

5. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nå- got av föregående krav, kännetecknat av att varje SDR är en samling märkta dataobjekt som beskriver en tjänsteanvändningssession.

6. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt krav 5, kännetecknat av att märkta dataobjekt i en SDR kodas med hjälp av BER för ASN.l.

7. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt krav 5 eller 6, k ä n n e t e c kn a t av att kopplade, märkta dataobjekt i en SDR ingrupperas i tjänstmoduler.

8. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att en specifik uppsättning kopplade, märkta dataobjekt i en SDR ingrupperas i en av följande fyra tjänstmodultyper: - en tjänstehuvudmodul, vilken innehåller märkta da- taobjekt som är associerade med en SDR som helhet; - en nättjänstmodul, vilken innehåller märkta data- objekt som avser konsumtion av nätkapacitet för en specifik tjänsteanvändningssession; - en tjänsteanvändningsmodul, vilken innehåller märkta dataobjekt som avser tjänsteanvändning; och - en tjänsteprissättningsmodul, som innehåller märk- ta dataobjekt som avser prissättning av en info- komtjänst.

9. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt krav 8, kännetecknat av att en SDR innehåller: 10 15 20 25 30 35 512 479 60 - en, eller flera, nättjänstmoduler; och - en, eller flera, tjänsteanvändningsmoduler.

10. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nä- att en SDR innehàller en sessionsidentifierare och ett sekvensnummer got av kraven 5-9, kännetecknat av för att göra det möjligt för ett efterbehandlingssystem att àterställa en kronologisk ordning enligt vilken SDR producerades under ett tjänsteanvändningsfall. ll. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt ná- att en SDR innehåller åtminstone följande märkta dataobjekt: got avkraven 5-10, kännetecknat av - en kundidentitet; - en identitet för ett försäljningsföretag; och - en identitet för en tjänst som nämnda SDR avser; och att en SDR kan innehålla ett eller flera av föl- jande märkta dataobjekt: - en átkomsttyp; - en tidpunkt; - ett datum; - en användaridentitet; - en anslutningsidentitet; - en operatör; - en tjänsteleverantör; - ett kundpris; och - ett marknadspris.

12. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nä- got avkraven 8-11, kännetecknat av att förhållanden mellan tjänstmoduler inom en SDR styrs av dataobjekt som benämns NSM/SUM-korrelatorer och SUM/SPM-korrelatorer, att dessa dataobjekt har unika värden inom en SDR. och

13. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nä- got av föregående krav, kännetecknat av att debiteringssystemet inkluderar en, eller flera, prislistor; och att prissättningssystemet är anordnat att implemen- tera prislistdefinitioner, identifiera prislistor till 10 15 20 25 30 35 512 479 vilka en SDR är kopplad och att därigenom producera pris- satta SDR.

14. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t a v att nämnda prissättnings- planerarorgan inkluderar prissättningssystemet och är an- ordnat att mottaga SDR, analysera SDR och identifiera prislistor som är lämpliga för en SDR.

15. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt krav 14, këínI1et:ec:kI1a1: :av att nämnda prissättningsplanerarorgan är tjänstobe- roende; och att allting som är tjänst-, kund- eller marknads- unikt är införlivat i prislistor.

16. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt krav 14 eller 15, komtjänst har ett unikt prissättningsplanerarorgan som är kännetecknat av att varje info- associerat med denna.

17. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt ná- got av föregående krav, kännetecknat av att nämnda prissättningsplanerarorgan är anordnat att sätta samman ett flertal SDR innan nämnda SDR prissätts.

18. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nå- got av kraven 14-16, kännetecknat av att nämnda prissättningsplanerarorgan är anordnat att prissätta en- skilda SDR.

19. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nà- got av föregående krav, kännetecknat av att kunder för prissättningsändamàl hanteras som enskilda kunder eller som medlemmar av en kundgrupp.

20. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nä- got av kraven 13-19, kännetecknat av att samt- liga prislistor är baserade pà en grundprislista.

21. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nà- got av kraven l-l6, kännetecknat av att pris- listor är av en av följande typer: - en grundprislista, som är oberoende av kund och tidpunkt för användning av en infokomtjänst; 10 15 20 25 30 35 512 479 ei - en kundgrupprislista, som är tillämpbar på en kundgruppz och - en kundunik prislista, som är tillämpbar på en en- skild kund.

22. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt krav 21, känne tecknat av att prislistor är antingen listor med priser eller algoritmer/funktioner för beräk- ning av priser.

23. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nå- got av föregående krav, känne t e ckna t av att SDR kan genereras oberoende av någon åtgärd som utförs av en kund.

24. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nå- got av kraven 2-23, kännetecknat av att kostna- der för en tjänsteanvändningssession delas mellan olikav kunder.

25. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nå- got av föregående krav, känne t e c kna t av att de- biteringssystemet inkluderar felhanteringsorgan som är anordnade att behandla felaktiga SDR.

26. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nå- got av föregående krav, känne t ec kna t av att de- biteringssystemet är anordnat att fungera med infokomt- jänster med flera funktioner.

27. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nå- got av föregående krav, känn e t ec kna t av att in- formationstjänstnätet är ett IN med en server.

28. Telekommunikationsdebiteringssystem enligt nå- got av föregående krav, känn e t ec kna t av att or- gan är anordnade för etikettering av en SDR såsom felak- tig om det inte går att identifiera en prislista till vilken en SDR är kopplad.

29. Förfarande för prissättning av användning av infokomtjänster på ett flexibelt sätt i ett telekommuni- kationsdebiteringssystem som innefattar: ett informa- tionstjänstnät, som innehåller ett flertal tjänsteprodu- cerande element; och ett kommunikationstjänstnät, som in- .IA HM :JJ :Råå-å 10 15 20 25 30 35 512 479 53 nehäller ett flertal tjänstekopplingselement, ett signa- leringsnät och ett transportnät, varvid telekommunika- tionsnätet är anordnat att tillhandahålla infokomtjänster àt kunder, kännetecknat av stegen: - att varje tjänsteproducerande element (SPE) genere- rar SDR; - att insamla nämnda SDR till ett hanteringsorgan, varvid nämnda SDR inkluderar en tjänsteanvändnings- modul; - att associera varje tjänsteanvändningsmodul med en prislista; - att fastställa ett pris som skall associeras med varje tjänsteanvändningsmodul och att addera nämnda pris till den SDR, som innehåller nämnda tjänstean- vändningsmodul, i form av en tjänsteprissättningsmo- dul; - att returnera prissatta SDR till ett hanteringsor- gan; och - att överföra prissatta SDR till ett SDR-arkivorgan och att lagra nämnda prissatta SDR i detta till dess att de insamlas av ett efterbehandlingssystem.

30. Förfarande enligt krav 29, k ä n n e t e c k n a t axl att efterbehandlingssystemet är ett faktureringssy- stem.

31. Förfarande enligt krav 29 eller 30, känn e - t e c k n a t a v en tjänsteanvändningssession, som gene- rerar en eller flera SDR.

32. Förfarande enligt nàgot av kraven 29-3l,1<äI1- n e t e c k n a t a V att addera tjänsteprissättningsmodu- ler till SDR endast efter det att en SDR har prissatts.

33. Förfarande enligt nagot av kraven 29-32, k:är1- n e t e c k n a t a v att en SDR:s storlek och innehåll va- rierar i enlighet med en infokomtjänst som den hör samman med.

34. Förfarande enligt nagot av kraven 29-33,]<äI1- n e t e c k n a t a v att varje SDR är en samling märkta dataobjekt som beskriver en tjänsteanvändningssession. 10 15 20 25 30 35 512 479 Ef och att en SDR innehàller en, eller flera, av föl- jande märkta dataobjekt: - en àtkomsttyp; - en tidpunkt; - ett datum; - en användaridentitet; - en anslutningsidentitet; - en operatör; - en tjänsteleverantör; - ett kundpris; och - ett marknadspris.

41. Förfarande enligt nàgot av kraven 36-40, k:äI1n.et>ec:kr1a t a\f att en SDR inkluderar dataobjekt som är benämnda NSM/SUM-korrelatorer och SUM/SPM-korrelatorer som styr förhållanden mellan tjänstmoduler i nämnda SDR; och att dessa dataobjekts värden är unika inom en SDR.

42. Förfarande enligt nagot av kraven 29-41, kännetecknat av att debiteringssystemet inkluderar en, eller flera, prislistor; och att debiteringssystemet är anordnat att implementera prislistdefinitioner, identifiera prislistor till vilka en SDR är kopplad och därigenom producera prissatta SDR.

43. Förfarande enligt krav 42, k ä n n e t e c k n a t a'v att ett prissättningsplanerarorgan är anordnat att motta SDR, analysera SDR och identifiera prislistor som är lämpliga för en SDR.

44. Förfarande enligt nagot av kraven 29-43, k änn e t e c kn a t av att ett flertal SDR sätts samman innan de prissätts.

45. Förfarande enligt nàgot av kraven 42-44, k ä n n e t e c k n a t a v att basera samtliga prislistor pá en grundprislista.

46. Förfarande enligt krav 45, k ä n n e t e c k n a t a'v att prislistorna är av en av följande typer: 10 15 20 25 30 35 512 479 66 - en grundprislista, som är oberoende av kund och tidpunkt för användning av tjänst; - en kundgrupprislista, som är tillämpbar pa en kundgrupp; och - en kundunik prislista, som är tillämpbar pà en en- skild kund.

47. Förfarande enligt krav 46, k ä n n e t e c k n a t av' att prislistor antingen är listor med priser eller algoritmer/funktioner för beräkning av priser. 48 . Telekommunikationssystem, k ä n n e t e c k n a t att nämnda telekommunikationssystem inkluderar ett debiteringssystem, enligt nagot av kraven 1-28, eller att nämnda telekommunikationssystem är anordnat att prissätta telekommunikationstjänster och nätanvändning med hjälp av förfarandet enligt nàgot av kraven 29-47.

49. Telekommunikationssystem enligt krav 48, k ä n n e t e c k n a t a v att efterbehandlingssystemet är ett faktureringssystem.

50. Telekommunikationssystem enligt krav 48 eller att SDR flyttas frán tjänsteproducerande element till prissättningsplaneraror- 49, käinr1et:e<:kr1a1: aav gan till ett faktureringssystem.

51. Telekommunikationssystem enligt nàgot av kraven l vilken som helst av följande funktioner: kännetecknat av att SDR kan användas för - debitering, bade inom och utanför en telekommuni- kationsoperatörs egen organisation; - konsoliderad debitering; - produktion av rapporter och statistik; - kvalitetssäkring; och - tjänsteförvaltning, vilket inkluderar identifie- ring av bedrägeri, churning, onormala trafikbe- lastningar, felfrekvenser och tekniska fel.

52. Telekommunikationssystem enligt nagot av kraven 48-51, k ä n n e t e c k n a t a v att efterbehandlingssy- 10 15 20 25 30 512 479 é? stem, som erfordrar atkomst till information som inne- balls i SDR, abonnerar pa nämnda hanteringsorgan.

53. Telekommunikationssystem enligt nagot av kraven 48-52, känne t eckna t av att systemet har en enda fakturautskriftsfunktion.

54. Telekommunikationssystem enligt nagot av kraven 48-53, kännetecknat av att nämnda prissättningsplanerarorgan hanterar pris- sättning av trafiktaxor och tjänstehändelser, och att prissättning som är kopplad till periodiska av- gifter, abonnemangsavgifter och rabatter hanteras av ef- terbehandlingssystem.

55. Telekommunikationssystem enligt nagot av kraven 48-54, k ä n n e t e c kn a t a v att varje efterbehand- lingssystem abonnerar pa SDR fran en eller flera info- komtjänster och/eller pa valda dataobjekt fran inuti en SDR.

56. Telekommunikationssystem enligt nagot av kraven 48-55, k ä n n e t e c k n a t a v att efterbehandlingssy- stemen samlar in SDR, vid pa förhand bestämda intervall fràn ett SDR-arkiv, och/eller av att efterbehandlingssy- stemen larmas när SDR är tillgängliga för insamling i ett SDR-arkiv.

57. Telekommunikationssystem enligt nagot av kraven 48-56, k ä n n e t e c k n a t a v att åtminstone vissa in- fokomtjänsteproducerande element utfärdar SDR som en be- gäran om prissättningsinformation, vilka SDR skickas till prissättningsplanerarorgan, prissätts och returneras till nämnda tjänsteproducerande element.

58. Telekommunikationssystem enligt nagot av kraven 52-57, känn e te c kna t av att SDR utan en abonne- rande efterbehandlingsenhet överges medan SDR med en abonnerande efterbehandlingsenhet behalls under en tids- period i ett SDR-arkiv. f 1 få! IW ||\|\ “I