SE512325C2 - Posthanteringsmaskin för tömning av postcontainrar - Google Patents

Description

I* 512 333 '"' helst del av tandytan, särskilt inkluderande gingivalranden.

Förutom att vara mindre tilltalande i visuellt avseende är placken inbegripen i uppträdande av gingivitis.

Det skulle sålunda vara mycket önskvärt att inkludera antimikrobiella medel, som är kända för att reducera plack, i orala kompositioner innehållande antitandstensmedel.

Detta har faktiskt beskrivits i U.S. 4,022,550 (Vinson et al) vari en förening som ger zinkjoner såsom ett antitand- stensmedel är blandad med ett antibakteriellt medel som är effektivt till att retadera tillväxten av plackbakterier.

En vid mångfald antibakteriella medel beskrives med zink- föreningarna, inkluderande katjoniska material såsom guanider och quatenära ammoniumföreningar samt non- katjoniska föreningar såsom halogenerade salicylanilider och halogenerade hydroxidifinyletrar.

Hittills har de katjoniska antibakteriella material såsom klorhexydin, bensetoniumklorid och cetylperydinklorid varit föremål för omfattande undersökning såsom antibak- teriella antiplackmedel. På grund av att de används till- sammans med zink som antitandstensmedel är de emellertid icke effektiva när de används med anioniska material såsom polyfosfat som antitandstensmedel. Denna ineffektivitet anses vara helt överranskande eftersom polyfosfater är kelateringsmedel och kelateringseffekten tidigare har varit känd för att öka effektiviteten av katjoniska antibakteriella medel (se exempelvis Desinfektion, sterilazation and Preservation, 2nd Ed., Black, 1977, sid 915 och Inhibition and Destruction of the Microbial Cell, Hugo, 1971, sid 215). Quatenär ammoniumförening föreligger faktiskt i det pyrofosfat innehållande plack- begränsande munsköljmedlet enligt U.S. 4,323,55l (Parran) och bisbiguanid som antiplackmedel som föreslås i den orala pyrofosfat innehållande antitandstenskompositionen enligt U.S. 4,5l5,772 (Parran et al). 512 533 t' Mot bakgrunden av de katjoniska antibakteriella medlens överraskande inkompatibilitet med polyfosfater som före- ligger såsom antitandstensmedel, var det helt oväntat att andra antibakteriella medel skulle vara effektiva.

En fördel med föreliggande uppfinning är att vissa anti- bakteriella medel är effektiva i orala antitandstens- kompositioner innehållande ett linjärt molekylärt dehydrerat polyfosfatsalt, en fluoridjontillhandahållande källa och det ovan nämnda antibakteriell verkan förbättrande medlet, för att inhibera plackbildning.

En ytterligare fördel med föreliggande uppfinning är att en komposition tillhandahålles vilken är effektiv till att reducera tandstensbildning och optimera plackreduktion.

En ytterligare fördel med föreliggande uppfinnning är att en oral antiplack-, antitandstenskomposition tillhandahålles vilken är effektiv till att reducera uppkomsten av lingi- Vitis.

Ytterligare fördelar med föreliggande uppfinning kommer att framgå vid ett studium av den följande beskrivningen.

I enlighet med vissa av sina aspekter, hänför sig före- liggande uppfinning till en oral komposition innefattande, i en oralt acceptabel bärare, en effektiv antitandstens- materialmängd innefattande omkring 0,1-3 viktsprocent av åtminstone ett linjärt molekylärt dehydrerat polyfosfatsalt såsom antitandstensmedel, en effektiv antiplackmängd av ett väsentligen vattenolöstligt nonkatjoniskt antibakteri- ellt medel, och företrädesvis upp till omkring 4 vikts- procent av ett antibakteriell effekt förbättrande medel som förbättrar avgivningen av det antibakteriella medlet till och kvarhållning därav på orala ytor, varvid typiskt vikts- förhållandet antibakteriell effekt förbättrande medel "3 512 333 '"' till polyfosfatjon ligger i området från mer än 0,72:1 till mindre än 4:1, exempelvis från omkring 1:1 till omkring 3,5:l, särskilt från omkring l,6:l till omkring 2,7:l, företrädesvis omkring l,7:1 till omkring 2,3:l och mest föredraget omkring l,9:l till omkring 2:1. När exempelvis % tetranatrium pyrofosfat (TSPP) utnyttjas (vilket ger omkring l,3% pyrofosfatjon) tillsammans med 2,5% av det antibakteriell effektförbättrande medlet, åstadkommes ett kraftigt önskvärt viktförhållande av omkring 1,9:l.

Typiska exempel på antibaktierella medel som är särskilt önskvärda med avseende på antiplackeffektivitet, säkerhet och komposition är: Halogenerade difenyletrar 2',4,4'-trikloro-2-hydroxi-difenyleter (Triclosan) 2,2'-dihydroxi-5,5',dibromo-difenyleter Halogenerade salicylanilider 4',5-dibromosalicylanilid 3,4',5-triklorosalicylanilid 3,4',5-tribromosalicylanilid 2,3,3',5-tetraklorosalicylanilid 3,3,3',5-tetraklorosalicylanilid 3,5-dibromo-3'-trifluorometyl salicylanilid 5-n-octanoyl-3'-trifluorometyl salicylanilid 3,5-dibromo-4'trifluorometyl salicylanilid 3,5-dibromo-3'-trifluorometyl salicylanilid (Flurophene) Benzoeestrar Metyl - p-hydroxylbenzoe ester Etyl - p-hydroxybenzoe ester Propyl - p-hydroxybenzoe ester Butyl - p-hydroxybenzoe ester 512 33.3 , t" Halogenerade carbanilider 3,4,4'-triklorocarbanilid 3-trifluorometyl-4,4'diklorocarbanilid 3,3,4'-triklorocarbanilide Fenolföreningar (inkluderande fenol och dess homologer, mono- och poly-alkyl och aromatiska halo- (exempelvis F, Cl, Br, I.) -fenoler, resorcinol och catechol och deras derivat och bisfenolföreningar). Dessa fenolföreningar inkluderar bland andra: Fenol och dess homologer fenol - fenol 2 metyl - fenol 3 metyl - fenol 4 metyl - fenol 4 etel - fenol 2,4-dimetyl - fenol 2,5-dimetyl - fenol 3,4-dimetyl - fenol 2,6-dimetyl - fenol 4-n-propyl - fenol 4-n-butyl - fenol 4-n-amyl - fenol 4-tert-amyl - fenol 4-n-hexyl - fenol 4-n-heptyl - fenol 2-metoxi-4-(2-propenyl) fenol (Eugenol) 2-isopropyl-5-metyl - fenol (Thymol) Mono- och poly-alkyl och aralkyl halofenoler metyl - p-klorofenol etyl - p-klorofenol n-propyl - p-klorofenol n-butyl - p-klorofenol n-amyl - p-klorofenol n? 512 333 sek-amyl n-hexyl cyklohexyl n-heptyl n-octyl o-klorofenol metyl etyl n-propyl n-butyl n-amyl tert-amyl n~hexyl n-heptyl p-klorofenol o-benzyl o-benzyl-m-metyl o-benzyl-m, m-dimetyl o-fenyletyl o-fenyletyl-m-metyl 3-metyl 3,5-dimetyl 6-etyl-3-metyl 6-n-propyl-3-metyl 6-iso-propyl-3-metyl 2-etyl-3,5-dimetyl 6-sec. butyl-3-metyl 2-iso-propyl-3,5-dimetyl 6-dietylmetyl-3-metyl 6-iso-propyl-2-etyl-3-metyl 2-sec. amyl-3,5-dimetyl 2-dietylmetyl-3-5-dimetyl 6 sec. octyl-3-metyl 6-sec. octyl 3-3-metyl p-bromofenyl metyl 'P p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol o-klorofenol o-klorofenol o-klorofenol o-klorofenol o-klorofenol o-klorofenol o-klorofenol o-klorofenol -klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenol p-klorofenl_ p-bromofenyl 1311' n? 512 333 etyl n-propyl n-butyl n-amyl sec.-amyl n-hexyl cyclohyxel o-bromofenol tert.-amyl n-hexyl n-propyl-m,m-dimetyl 2-fenylfenol 4-kloro-2-metylfenol 4-kloro-3-metylfenol 4-kloro-3,5-metylfenol 2,4-dikloro-3,5-dimetylfenol 3,4,5,6-tetrabromo-2-metylfenol 5-metyl-2-pentylfenol 4-isopropyl-3-metylfenol 5-kloro-2-hydroxidifenylmetan Resorcinol och dess derivat resorcinol metyl etyl n-propyl n-butyl n-amyl n-hexyl n-heptyl n-octyl n-nonyl fenyl benzyl fenyletyl fenylpropyl p-bromofenol p-bromofenol p-bromofenol p-bromofenol p-bromofenol p-bromofenol p-bromofenol o-bromofenol o-bromofenol o-bromofenol resorcinol resorcinol resorcinol resorcinol resorcinol resorcinol resorcinol resorcinol resorcinol resorcinol resorcinol_ resorcinol resorcinol J-jjl vi' 1"| 512 333 i? p-klorobenzyl - resorcinol resorcinol 5-klorobenzyl 5-kloro - 2,4-dihydroxidifenylmetan 4'-kloro - 2,4-dihydroxidifinylmetan 5-bromo - 2,4-dihydroxidifinylmetan 4'-bromo - 2,4-dihydroxidifinylmetan Bisfenolföreningar bisfenol A 2,2'-metylen bis (4-klorofenol) 2,2'-metylen bis (3,4,6-triklorofenol= (hexklorofenol) 2,2'-metyleñ bis (4-kloro-6-bromofenol) bis (2-hydroxi-3,5-diklorofenyl) sulfid bis (2-hydroxi-5-klorobenzyl) sulfid Det antibakteriella medlet föreligger i den orala komposi- tionen i en effektiv antiplackmängd, typiskt omkring 0,01- 5 viktsprocent, företrädesvis omkring 0,03-1% och mycket föredraget omkring 0,25-O,5% och mest föredraget omkring 0,25-0,35%. Det antibakteriella medlet är väsentligen vatten olösligt vilket innebär att dess löslighet är mindre än omkring 1 viktsprocent i vatten vid 25°C och kan t o m vara mindre än omkring O,l%. Om en joniserbar grupp före- ligger, bestämmes pH vid vilket jonisering icke uppträder.

Den föredragna halogenerade difinyletern är triklosan. De föredragna fenolföreningarna är fenol, 2,2'metylen bis (4-kloro-6-bromofenol), tymol och eugenol. Den mest före- dragna antibakteriella antiplackföreningen är triklosan.

Triklosan avslöjas i den tidigare nämnda U.S. 4,022,880 såsom ett antibakteriellt medel i kombination med ett antitandstensmedel som ger zinkioner och avslöjas i tyska patentskriften D.E. 35 32 860 i kombination med en koppar- förening. Den avslöjas även såsom ett antiplackmedel i ett tandvårdsmedel vilket är formulerat till att innehålla en lamellär fas omfattande flytande kristall med hytaktitmedel, lffil I? 512 333 "' vilken fas har ett lamellavstånd av mindre än 6,0 nm och som eventuellt kan innehålla ett zinksalt, i den publicerade patentansökningen E.P. 0161898 (Lane et al) och i ett tandvårdsmedel innehållande zinkcitratet trihydrat, i publicerade patentansökningen E.P. 0161899 (Saxton).

De såsom antitandstensmedel häri operativa linjära mole- kylärt dehydrerade polyfosfatsalterna är väl kända och används allmänt i formen av deras helt eller delvis neutraliserade vattenlösliga alkalimetall- (exempelvis gallium och företrädesvis natrium) eller ammoinium-salter och vilka som helst blandningar därav.

Representativa exempel inkluderar natriumhexametafosfat, natrium tripolyfosfat, dinatrium disura, trinatrium monosura och tetranatrium pyrofosfater, de mosvarande kaliumsalterna och liknande. Linjära polyfosfater motsvarar (NaP03)n, där n är omkring 2 till omkring 125. I föreliggande uppfinning utnyttjas de i de orala kompositionerna i approximativa viktsmängder uppgående 0,1 till 3%, typiskt 1 till 2,5% och mer typiskt 1,5 till 2%. När n är åtminstone 3 i (NaPO3)n, är polyfosfaterna glasartade till sin karaktär.

Särskilt önskvärda antitandstensmedel är tetraalkalimetall- pyrofosfater inkluderande blandningar därav, såsom tetra- natriumpyrofosfat, tetrakaliumpyrofosfat och blandningar därav. Sålunda kan den orala kompositionen innehålla ett polyfosfat omfattande antitandstensmedel som är väsentligen fritt från tetranatriumpyrofosfat eller väsentligen fritt från kombination av tetrakaliumpyrofosfat och tetranatrium- pyrofosfat varvid förhållandet kalium till natriumpyrofosfat är 3:1 eller större än 3:1. Ett antitandstensmedel innefatt- ande omkring 2 viktsprocent av de orala kompositionerna, av tetranatriumpyrofosfat, är särskilt effektivt.

Det antibakteriell effekt förbättrande medlet (AEA) vilket n? 512 333 '"' lO förbättrar avgivningen av det antibakteriella medlet till och kvarhållning därav på orala ytor, utnyttjas i mängder som är effektiva för att uppnå sådan förbättring, inom området i den orala kompositionen av omkring 0,05% till omkring 4%, företrädesvis omkring 0,1% till omkring 3 %, mer föredraget omkring 0,5% till omkring 2,5 viktsprocent.

Detta AEA kan vara en enkel förening, företrädesvis en polymeriserbar monomer, mer föredraget en polymer, vilken senare term är helt generisk, inkluderande exempelvis oligomerer, homopolymerer, sampolymerer av två eller fler monomerer, jonomerer, segmentsampolymerer, ympsampolymerer, förnätade polymerer och sampolymerer och dylikt. AEA kan vara naturligt eller syntetetiskt och vattenolösligt eller förträdesvis vatten- (saliv-) lösligt eller svällbart (hydrerbart, hydrogelbildande). Det har en genomsnittlig viktsbaserad molekylvikt av omkring 100 till omkring 1.000.000, företrädesvis omkring 1.000 till omkring 1.000.000, mer föredraget omkring 2.000 eller 2.500 till omkring 250.000 eller 500.000.

AEA innehåller vanligen åtminstone en avgivningsförbättrande grupp som företrädesvis är sur, såsom en sulfongrupp, fosfingrupp eller föredraget fosfon eller karboxylgrupp, eller salt därav, exempelvis alkalimetall- eller amonium- salt, och åtminstone en organisk retentionsförbättrande grupp, företrädesvis ett flertal av både de avgivningsför- bättrande och de retentionsförbättrande grupperna, vilka senare grupper företrädesvis har formeln -(X)n-R vari X är O, N, S, SO, S02, P, PO eller Si eller dylikt, R är hydrofob alkyl, alkenyl, acyl, aryl, alkaryl, aralkyl, hetrocykliska eller deras inertsubstituerade derivat, och n är noll eller 1 eller mer. Ovan nämnda "inertsubstituerade derivat" avsedda att inkludera substituenter på R vilka allmänt är icke hydrofila och icke signifikant interferar med de önskvärda funktionerna av AEA till att förbättra avgivningen av det antibakteriella medlet till, och kvar 512 335 '"' ll hållnig därav på, orala ytor, såsom halo, exempelvis Cl, Br, I och karbo och dylikt. Illustrationer på sådan reten- tionsförbättrande grupper anges i tabellen nedan. -(x)nR SO SO2 PO Si metyl, etyl, propyl, butyl, isobutyl, t-butyl, cyklohexyl allyl, benzyl, fenyl, klorofenyl, xyxyl, pyridyl, furanyl, acetyl, benzoyl, butyryl, tereftaloyl etc. etoxi, benzyloxi, tioacetoxi, fenoxi, carboetoxi, carbobenzyloxi etc. etylamino, dietylamino, propylamido, benzylamino, benzoylamido, fenylacetamido etc. tiobutyl, tioisobutyl, tioallyl, tiobenzyl, tiofenyl, tiopropionyl, fenyltioacetyl, tiobenzoyl etc. butylsulfoxi, allylsulfoxi, benzylsulfoxi, fenylsulfoxi etc. butylsulfonyl, allylsulfonyl, benzylsulfonyl, fenylsulfonyl etc. dietylfosfinyl, etylvinylfosfinyl, etylallyl- fosfinyl, etylbenzylfosfinyl, etylfenylfosfinyl etC. dietylfosfinoxi, etylvinylfosfinoxi, metylallylfosfinoxi, metylbenzylfosfinoxi, metylfenylfosfinoxi etc. trimetylsilyl, dimetylbutylsilyl, dimetylbenzyl- silyl, dimetylvinylsilyl, dimenylallylsílyl etc.

Jqj' I? 512 533 "' 12 Såsom använt häri, hänför sig den avgivningsförbättrande gruppen till en vilken fäster sig eller väsentligen adhesivt, kohesivt eller på annat sätt binder AEA (som bär detta antibakteriella medel) vid orala ytor (exempelvis tand- och tandköttsytor) och därigenom "avger" det anti- bakteriella medlet till dessa ytor. Den organiska reten- tionsförbättrande gruppen, som allmänt är hydrofob, fäster eller binder på annat sätt det antibakteriella medlet till AEA och gynnar därigenom kvarhållning av det antibakteriella medlet vid detta AEA och indirekt på de orala ytorna. I vissa fall uppträder anfästningen av det antibakteriella medlet genom fysisk fasthållning därav med nämnda AEA, särskilt när AEA är en förnätad polymer, vars struktur till sin karaktär tillhandahåller utökade platser för sådan fasthållning. Närvaron av en mer hydrofob förnätningsgrupp av högre molekylvikt i den förnätade polymeren gynnar ytterligare den fysiska fasthållningen av det antibakteri- ella medlet vid eller med den förnätade AEA-polymeren.

Företrädesvis är AEA en anjonisk polymer innefattande en kedja eller rygg innehållande repetitiva enheter vilka var och en företrädesvis innehåller åtminstone en kolatom och företrädesvis åtminstone en direkt eller indirekt vid- hängande monovalent avgivningsförbättrande grupp och åt- minstone en direkt eller indirekt vidhängande monovalent retentionsförbättrande grupp som är geminalt vicinalt eller mindre föredraget på annat sätt bundna till atomer, företrädesvis kol i kedjan. Mindre föredraget kan polymeren innehålla avgivningsförbättrande grupper och/eller reten- tionsförbättrande grupper och/eller andra divalenta atomer eller grupper såsom länkar i polymerkedjan i stället för eller förutom kolatomer, eller såsom tvärbindningsgrupper.

Det bör stå klart att eventuella exempel eller illustra- tioner på AEA-material, som avslöjas häri och som inte innehåller både avgivningsförbättrande grupper och reten- n? 512 333 '"' 13 tionsförbättrande grupper, kan och företrädesvis bör modi- fieras kemisk på sätt för att erhålla de föredragna AEA- materielan innehållande båda dessa grupper och företrädesvis ett flertal av var och en av dessa grupper. I fallet med de föredragna polymera AEA-materialen, är det önskvärt, för maximering av det antibakteriella medlets substantivitet och avgivning till orala ytor, att de repetitiva enheterna i polymerkedjan eller ryggen innehållande de sura avgiv- ningsförbättrande grupperna, utgör åtminstone omkring 10%, företrädesvis åtminstone omkring 50%, mer föredraget åtminstone omkring 80% upp till 95% eller 100 viktsprocent av polymeren.

Enligt en föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning innefattar AEA-materialet en polymer innehållande repetativa enheter i vilka en eller flera fosfonsyra 'inbegripande avgivningsförbättrande grupper är bundna till en eller flera kolatomer i polymerkedjan. Ett exempel på ett sådant AEA-material är poly (vinylfosfonsyra) innehåll- ande enheter med formeln: I -(CHZ - CH)- O3H2 vilken emellertid inte innehåller en retentionsförbättrande grupp. En grupp av den senare typen torde emellertid före- ligga i poly (1-fosfonopropen) med enheter med formeln: II -s§H - CH)- CH3 O3H2 Ett föredraget fosfonsyrainnehållande AEA för användning häri är poly (betastyrenfosfonsyra) innehållande enheter med formeln: III -gpH -cH )- Ph Po3H2 vari Ph är fenyl, den avgivningsförbättrande fosfongruppen och den retentionsförbättrande fenylgruppen är bundna på vicinala kolatomer i kedjan, eller en sampolymer av beta- h? 5:12 533 '"' 14 styrenfosfonsyra med vinylfosfonylklorid som har enheterna enligt formel III alternerande eller i slumpmässig association med med enheter av formel I ovan eller poly (alfastyrenfosfonsyra) innehållande enheter med formeln: IV -(cH2 V: -----)- Ph o3H2 vari de avgivnings- och retentionsförbättrande grupperna är geminalt bundna till kedjan.

Dess styrenfosfonsyrapolymerer och deras sampolymerer med andra interta etyleniskt omättade monomerer har allmänt molekylvikter i området omkring 2.000 till omkring 30.000, företrädesvis omkring 2.500 till omkring 10.000. Dessa "inerta" monomerer intefererar inte väsentligt med den avsedda funktionen för någon sampolymer som häri utnyttjas såsom ett AEA.

Andra fosfongruppinnehållande polymerer inkluderar exempel- vis fosfonerade etylen som har enheter med formeln: v -[§cH2)l4cHPo3H¿1n- vari i n exempelvis kan vara ett tal eller ha ett värde som ger polymeren en molekylvikt på omkring 3.000; och natriumpoly (buten-4,4-difosfonat) med enheter med formeln: VI -(CHZ - cH----)- CHZ " CH < (PÛ3Na2)2 OCh poly (allyl bis (fosfonoetylamin)), som har enheter med formeln: VII '(CH - CH-"')' 2 / CH2 ' N < (PO3H2)2 Andra fosfonerade polymerer, exempelvis poly (allylfosfono- acetat), fosfonerat polymetylakrylat etc. och de geminala difosfonatpolymerer som avslöjas i EP-A-0321233 kan ut- nyttjas häri såsom AEA-material, naturligtvis under förut- sättning att de innehåller eller är modifierade till att ~':.', "_ 512 355 "' l5 innehålla de ovan definierade organiska retentionsför- bättrande grupperna.

I en aspekt på föreliggande uppfinning innefattar den orala kompositionen en oralt acceptabel vehikel eller bärare, ett medel som är effektivt till att förbättra den antibakteri- ella effekten av ett antibakteriellt medel som har en genomsnittlig molekylvikt av omkring 1.000 till omkring 1.000.000, innehåller åtminstone en funktionell grupp som förbättrar avgivningen av antibakteriell effekt och åt- minstone en organiskt grupp som förbättrar retentionen av antibakteriella effekter, varvid medlet innehållande dessa grupper är fritt från eller väsentligen fritt från vatten- löstligt alkalimetall- eller ammonium-syntetiskt anjoniskt linärt polymerpolykarboxylat-salt med en molekylvikt av omkring 1.000 till 1.000.000, och polyfosfat som antitand- stensmedel, såsom en blandning av kalium- och natrium- salter varvid förhållandet kalium till natrium i komposi- tionen är i området upp till mindre än omkring 3:1, exempel- vis från omkring 0,37 till omkring l,04:l.

Enligt en annan föredragen utföringsform, innefattar AEA- materialet ett syntetiskt anioniskt polymert polykarboxylat som även är en inhibitor för alkaliskt fosfatasenzyme.

Syntetiska anioniska polymera polykarboxylater och deras komplex med olika katjoniska germicider, zink och magnesium har tidigare avslöjats såsom antitandstensmedel i sig, i exempelvis U.S. 3,429,963 (Shedlovsky), U.S. 4,l52,420 (Gaffar), U.S. 3,956,480 (Dichter et al), U.S. 4,l38,477 (Gaffar) och U.S. 4,l83,9l4 (Gaffar et al). Emellertid beskrivas endast i ett avslöjande som väsentligen motsvarar U.S. 4,627,977 (Gaffar et al) användning av dessa poly- karboxylater för inhibering av salivhydrolyseffekten för pyrofosfat omfattande antitandstensmedel i kombination med en förening som tillhandahåller en källa till fluoridjon.

Det bör stå klart att de syntetiska anjoniska polymera polykaboxylater som så avslöjas i dessa nämnda patent ~':;, h? 512 535 "' 16 skrifter, när de innehåller eller är modifierade till att innehålla de ovan definierade retentionsförbättrande grupperna är operativa såsom AEA-material i de uppfinnings- enliga kompositionerna och förfarandena och dessa avslöj- anden inkorporeras i denna omfattning härmed häri.

Dessa syntetiska anioniska polymera polykarboxylater ut- nyttjas ofta i formen av sina fria syror eller företrädesvis partiellt eller mer föredraget helt neutraliserade vatten- lösliga eller vattensvällbara (hydrerbara, gelbildande) alkalimetall- (exempelvis kalium och företrädesvis natrium) eller ammonium-salter. Föredragna är 1:4 till 4:1 sampoly- merer av malein anhydrid eller syra med en annan polymeri- serbar etyleniskt omättad monomer, företrädesvis metylvinyl- eter/malein anhydrid som har en molekylvikt (M.W.) av omkring 30.000 till omkring 1.000.000. Dessa sampolymerer är tillgängliga exempelvis såsom Gantrez, exempelvis AN 139 (M.W. 500.000), AN 119 (M.W. 250.000) och företrädes- vis S-97 Pharmaceutical Grade (M.W. 70.000) från GAF Corporation.

Andra såsom AEA-material operativa polymera polykarboxylater innehållande eller modifierade till att innehålla reten- tionsförbättrande grupper bör inkludera de som avslöjas i U.S. 3,956,480 som ovan nämnts, såsom 1:1-sampolymererna av malein anhydrid med etylakrylat, hydroxietylmetakrylat, N-vinyl-2-pyrollidon eller etylen, varvid den senare är tillgänglig exempelvis såsom Monsanto EMA nr 1103, M.w. 10.000 och EMA Grade 61 och 1:1 sampolymerer av akrylsyra med metyl- och hydroxietylmetakrylat, metyl- eller etyl- akrylat, isobutylvinyleter eller N-vinyl-2-pyrollidon.

Ytterligare operativa polymera polykarboxylater som avslöjas i de ovan nämnda U.S. 4,l38,477 och U.S. 4,l83,9l4, och innehållande eller modifierade till att innehålla reten- tionsförbättrande grupper, inkluderar sampolymerer av 512 535 'P 17 malein anhydrid med styren, isobutylen eller etylvinyleter, polyakryl, polyidakon- och polymalain-syror och sulfoakryl- oligomerer med M.W. så lågt som 1.000, tillgängliga såsom Uniroyal ND-2.

Allmänt lämpliga är polymeriserade retentionsförbättrande, gruppinnehållande, olefiniskt eller etyleniskt omättade karboxylsyror innehållande en aktiverad kol-till-kol olefiniskt dubbelbindning och åtminstone en karboxylgrupp, d v s en syra innehållande en olefinisk dubbelbindning som raskt fungerar vid polymerisation på grund av sin närvaro i monomermolekylen antingen i alfa-beta positionen med av- seende på karboxylgruppen eller såsom en del av en terminal med etylengruppering. Illustrativa för dessa syror är akryl-, metakryl-, etakryl-, alfa-kloroakryl-, kroton-, beta-akryloxidoxidpropion-, sorbin-, alfa-klorosorbin-, cinnamin-, beta-styrylakryl-, mukon-, itakon-, citrakon-, mesakon-, glutakon-, akonit-, alfa-fenylakryl-, 2-benzyl- akryl-, 2-cyklohexylakryl-, angelin-, umbellin-, fumar-, malein-syror och anhydrider. Andra olika olefiniska mono- merer som är sampolymeriserbara med dessa karboxylmonomerer inkluderar vinylacetat, vinylklorid, dimetyl, maleat och dylikt. Sampolymerer innehåller vanligtvis tillräckligt många karboxylsaltgrupper för vattenlöslighet.

Också användbar häri är så kallade karboxivinylpolymerer som avslöjas såsom tandkrämskomponenter i U.S. 3,980,767 (Chown et al), U.S. 3,935,306 (Roberts et al), U.S. 3,9l9,409 (Perla et al), U.S. 3,9ll,904 (Harrison) och U.S. 3,7ll,604 (Colodney et al). De är kommersiellt till- gängliga exempelvis under varumärkena Carbopol 934, 940 och 941 (B. V. Goodrich), dessa produkter består väsent- ligen av en kolloidalt vattenlöslig polymer av polymer av polyakrylsyra som är förnätad med från omkring 0,75 till omkring 2% polyallylsukros eller polyallylpenta- erytritol såsom förnätningsmedel varvid de förnätade strukturerna och länkningarna ger den önskade retentionsför- 512. 333 '"" 18 bättringen genom hydrofobisitet och/eller fysiskt fasthåll- ning av det antibakteriella medlet eller dylikt. Poly- karbofil är något likartat och är en polyakrylsyra som är förnätad med mindre än 0,2% divinylglykol varvid den lägre proportionen, molekylvikten och/eller hydrofobisiteten för detta förnätningsmedel tenderar till att ge minskad eller ingen kvarhållningsförbättring. 2,5-dimetyl-1,5-hexadien exemplifierar ett mer effektivt retentionsförbättrande förnätningsmedel.

Den syntetiska anjoniska polymera polykarboxylatkomponenten är oftast ett kolväte med med fritt tillvalbara halogen och O-innehållande substituenter och länkningar såsom föreligger i exempelvis ester, eter och OH-grupper och när de föreligger, allmänt utnyttjas i de föreliggande kom- positionerna i approximativa viktsmängder på upp till omkring 4% (vanligen åtminstone omkring 0,05%).

AEA-materialet kan även innefatta naturliga anjoniska polymera polykarboxylater innehållande rentionsförbättrande grupper. Karboximetyl, cullulosa och andra bindningsmedel, gummin och filmbildare som är fria från de ovan definierade avgivningsförbättrande och/eller retentionsförbättrande grupperna är ineffektiva såsom AEA-material.

Såsom illustrativa på AEA-materialinnehållande fosfinsyra och/eller sulfonsyra som avgivningsförbättrande grupper, kan man nämna polymerer och sampolymerer innehållande enheter eller grupper härledda från polymerisationen av vinyl eller allylfosfin och/eller sulfonsyror substituerade efter behov på 1 eller 2 (eller 3) kolatomen med en organisk retentionsförbättrande grupp, som exempelvis har den ovan definerade formeln -(X)n-R. Blandningar av dessa monomerer kan utnyttjas och sampolymerer därav med en eller flera interta polymeriserbara etyleniskt omättade monomerer såsom de vilka ovan beskrivits med avseende på de operativa 512-333 3"' 19 syntetiska anioniska polymera karboxylaterna. Såsom kan noteras, är i dessa och andra häri operativa polymera AEA- material, vanligen endast en sur avgivningsförbättrande grupp bunden till vilken som helst given kolatom eller annan atom i polymerryggen eller grenen därpå. Polysiloxaner innehållande eller modifierade till att innehålla vidhäng- ande avgivningsförbättrande grupper och retentionsför- bättrande grupper kan också utnyttjas såsom AEA-material häri. Också effektiva såsom AEA-material häri är jonomerer innehållande eller modifierade till att innehålla avgiv- nings- och retentionsförbättrande grupper. Jonomerer beskrives_på sid 546-573 i Kirk-Othmer Encyclopedia of Chemical Technology, tredje upplagan, Supplement Volume, John Wiley and Sons, Inc. copyright 1984, och denna beskriv- ning inkorporeras härvid häri. Också effektiva såsom AEA- material häri, förutsatt att de innehåller eller är modi- fierade till att innehålla retentionsförbättrande grupper, är polyestrar, polyuretaner och syntetiska och naturliga polyamoider innehållande protiner och proteinösa material såsom kollagen, poly (argenin) och andra polymeriserade aminosyror.

När den orala beredningen tillverkas genom initial upplös- ning av polyfosfatet och det antibakteriella medlet i fuk- tighetsbevarande och ytaktivt medel och tillsättning därtill av AEA, särskilt polykarboxylatet, i små steg, blir lös- ningen klar och kan kännetecknas som en "mikroemulsion".

Då mängden av polykarboxylat ökar så att den färdiga orala beredningen innehåller åtminstone omkring 2,2 viktsprocent därav, blir lösningen mjölkig och kan kännetecknas såsom en "makro-emulsion". I dessa kompositioner av typen "makro- emulsion" förefallar det antibakteriella medlets antiplack- verkan vara optimerad.

Ett önskvärt viktsförhållande av det väsentligen vatten- lösliga nonkatjoniska antibakteriella medlet till poly 512 333 *- 20 - fosfatantitandstensmedlet är överstigande omkring 0,72:1 till mindre än omkring 4:1, exempelvis från omkring 1:1 till omkring 3,5:l, särskilt från omkring l:6:l till omkring 2,7:1.

För att optimera den orala kompositionens antitandstens- effektivitet, föreligger med fördel inhibitorer mot enzymatisk hydrolys av polyfosfatet. Dessa medel är en mängd av en fluoridjonkälla som är tillräcklig för att tillföra 25 ppm till 5.000 ppm fluoridjoner, och upp till 3% eller mer av det syntetiska anioniska polymera karboxylatet som har en molekylvikt på omkring 1.000 till omkring 1.000.000, företrädesvis omkring 30.000 till omkring 500.000.

Källorna till fluoridjoner eller fluortillhandahållande komponent, såsom sur fosfatas och pyrofosfataseenzym- inhibitorkomponent, är väl kända inom tekniken såsom anti- cariesmedel. Dessa föreningar kan vara svagt lösliga i vatten eller kan vara helt vattenlösliga. De kännetecknas av sin förmåga att frige fluoridjoner i vatten och av frihet från oönskad reaktion med andra komponenter av den orala beredningen. Bland dessa material finns oorganiska fluoridsalter såsom lösliga alkalimetall, alkalisk jord- metall-salt, exempelvis natriumfluorid, kaliumfluorid, ammoniumfluorid, kalciumfluorid, en kopparfluorid såsom kuprofluorid, zinkfluorid, bariumfluorid, natriumfluor- silikat, ammoniumfluorsilikat, natriumfluorzirkonat, ammoniumfluorzirkonat, natriummonofluorfosfat, aluminium- mono- och difluorofosfat och fluorinerat natriumkalcium- pyrofosfat. Alkalimetall och tennfluorider såsom natrium och stannoufluorider, natriummonofluorfosfat (MFP) och blandningar därav föredrages.

Mängden fluoravgivande förening beror i viss utsträckning på typen av förening, dess löslighet och typen av oral beredning, men den måste vara en icketoxisk mängd, allmänt omkring 0,005 till omkring 3,0% i beredningen. I en tand 512 2.33 a- 21 vårdsmedelsberedning, exempelvis en dentalgel, tandpasta (inkluderande kräm), tandpulver eller dentaltablett, anses en mängd av denna förening som frigör upp till omkring 5.000 ppm F jon på basis av beredningens vikt, vara till- fredsställande. Vilken som helst lämplig minimimängd för denna förening kan användas, men det är föredraget att utnyttja tillräcklig mängd förening för att frige omkring 300 till 2.000 ppm, mer föredraget omkring 800 till omkring 1.500 ppm fluoridjon.

Typiskt, i fallen med alkalimetallfluorider, föreligger denna komponent i en mängd av upp till omkring 2 vikts- procent, baserat på beredningens vikt, företrädesvis i området omkring 0-05% till 1%. I fallet natriummonofluor- fosfat, kan föreningen föreligga i en mängd av omkring 0,1-3%, mer typiskt omkring 0,76%.

I orala beredningar såsom munsköljmedel, tabletter och tuggummi, föreligger den fluprgivande föreningen typiskt i en mängd som är tillräcklig för att frige upp till omkring 500 ppm, företrädesvis omkring 25 till 300 ppm på viktsbasis av fluoridjon. Vanligen föreligger omkring 0,005 till omkring 1,0 viktsprocent av denna förening.

I vissa starkt föredragna former av uppfinningen, kan den orala kompositionen vara väsentligen vätskeformig till sin karaktär, såsom ett munsköljmedel eller muntvättmedel. I en sådan beredning är vehikeln typiskt en vatten-alkohol- blandning som lämpligen inkluderar ett fuktighetsbevarande medel eller humektant såsom nedan beskrives. Allmänt är viktsförhållandet vatten till alkohol i området från omkring 1:1 till omkring 20:l, företrädesvis omkring 3:1 till 10:l och med föredraget omkring 4:1 till omkring 6:1. Den totala mängden vatten-alkohol-blandning i denna typ av beredning är typiskt i området från omkring 70 till omkring 99,9 n* 512 533 "' 22 viktsprocent av beredningen. Alkoholen är typiskt etanol eller isopropanol. Etanol föredrages. pH för denna flytande och andra beredningar enligt upp- finningen är allmänt i området från omkring 4,5 till omkring 9 och typiskt från omkring 5,5 till 8. pH är företrädesvis i området från omkring 6 till omkring 8,0. Det är notervärt att kompositionerna enligt uppfinningen kan anbringas oralt vid ett pH under 5 utan att väsentligen urkalka eller på annat vis skada dental emalj. pH kan regleras med en syra (exempelvis citronsyra eller benzoesyra) eller bas (exempelvis natriumhydroxid) eller buffras (såsom med natriumcitrat, benzoat, karbonat eller bikarbonat, dinatriumvätefosfat, natriumdevätefosfat etc.).

I en viss annan önskvärd form av föreliggande uppfinning, kan den orala kompositionen vara väsentligen fast eller pastaartad till sin karaktär, såsom tandpulver, en dental tablett eller tandvårdsmedel, d v s en tandpasta (tandkräm) eller ett gelformigt tandvårdsmedel. Vehikeln för dessa fasta eller pastaartade orala beredningar innehåller allmänt dentalt acceptabla polermaterial. Exempel på polermaterial är vattenolösligt natriummetafosfat, kaliummetafosfat, trikalciumfosfat, dihydrerat kalciumfosfat, vattenfritt dikalciumfosfat, kalciumpyrofosfat, magnesiumortofosfat, trimagnesiumfosfat, kalciumkarbonat, hydrerad aluminiumoxid, kalcinerad aluminiumoxid, aluminiumsilikat, sirkonium- silikat, kiseldioxid, bentonit och blandningar därav.

Andra lämpliga polermaterial inkluderar de partikelformiga värmehärdplaster som beskrives i U.S. 3,070,5l0, utfärdat 15 december 1962, såsom melamin-, fenol och karbamidform- aldehyder och förnätade polyepoxider och polyestrar. Före- dragna polermaterial inkluderar kristallin kiseloxid med partikelstorlekar på upp till omkring 5 mikron, en medel- partikelstorlek på upp till omkring 1,1 mikron och en ytaarea på upp till omkring 50.000 cm3/g, silika gel eller t? 512 533 "' 23 kollodial kiseldioxid och komplext amort alkalimetall- aluminiumsilikat.

När visuellt klara geler utnyttjas, är ett polermedel med kollodial kiseldioxid, såsom de vilka försäljes under varu- märket SYLOID såsom Syloid 72 och Syloid 74 eller under varumärket SANTOCEL såsom Santocel 100, alkalimetall- aluminiumsilikat-komplex är särskilt användbara eftersom de har brytningsindex som ligger nära brytningsindex för gelningsmedel-vätske- (inkluderande vatten och/eller fuktig- hetsbevarande medel) system som vanligen används i tand- vårdsmedel.

Många av de så kallade "vattenolösliga" polermaterialen är anjoniska till sin karaktär och inkluderar även små mängder av lösligt material. Sålunda kan olösligt natriummetafosfat bildas på vilket som helst lämpligt sätt såsom illustreras av Thorpe's Dictionary of Applied Chemistry, Volume 9, 4th Edition, sid 510-511. De former av olösligt natriummeta- fosfat som är kända såsom Madrell's salt och Kurrol's salt är ytterligare exempel på lämpliga material. Dessa metafos- fatsalter uppvisar endast en ringa löslighet i vatten och betecknas därför vanligen såsom olösliga metafosfater (IMP). Det föreligger däri en mindre mängd lösligt fosfat- material såsom föroreningar, vanligen några få procent såsom upp till 4 viktsprocent. Mängden lösligt fosfat- material som antas inkludera ett lösligt natriumtrimeta- fosfat i fallet med olösligt metafosfat, kan reduceras eller elimineras genom tvättning med vatten om så önskas.

Det olösliga alkalimetallmetafosfatet utnyttjas typiskt i pulverform med en partikelstorlek sådan att högst 1% av materialet är större än 37 mikron.

Polermaterialet föreligger vanligen i de fasta eller pasta- artade kompositionerna i viktskoncentrationer uppgående till omkring 10% till omkring 99%. Företrädesvis föreligger 53 512 333 f' 24 det i mängder som ligger i området från omkring l0% till omkring 75% i tandpastan och från omkring 70% till omkring 99% i tandpulver. I tandpastor, när polermaterialet är kiselartat till sin karaktär, föreligger det allmänt i en mängd av omkring 10-30 viktsprocent. Andra polermaterial ligger typiskt i en mängd av omkring 30-75 viktsprocent.

I en tandpasta, kan den flytande bäraren innefatta vatten och humektant, typiskt i en mängd som ligger i området från omkring 10% till omkring 80 viktsprocent av bered- ningen. Glycerin, propylenglykol, sorbitol och polypropen- glykol ger exempel på lämpliga humektanter/bärare. Också fördelaktiga är flytande blandningar av vatten och glycerin och sorbitol. I klara geler för vilka brytningsindex är en viktig aspekt, utnyttjas företrädesvis omkring 2,5-30 viktsprocent vatten, 0 till omkring 70 viktsprocent glycerin och omkring 20-80 viktsprocent sorbitol.

Tandpastor, krämer och geler innehåller typiskt ett natur- ligt eller syntetiskt förtjockningsmedel eller gelningsmedel i proportioner av omkring 0,1 till omkring 10, företrädesvis omkring 0,5 till omkring 5 viktsprocent. Ett lämpligt förtjockningsmedel är syntetisk hektorit, en syntetisk kollodial magnesium-alkalimetall-silikat komplex lera som är tillgänglig exempelvis såsom Laponite (exempelvis CP, SP 2002, D) som marknadsföres av Laporte Industries Limited.

Laponite D har en analys som på viktsbasis approximativt är 58,00% SiO2, 25,40% MgO, 3,05% Na2O, 0,98% Li2O och något vatten och spårmetaller. Dess sanna specifika densitet är 2,53 och det har en skenbar skrymdensitet (9/ml vid 8% fukt) på 1,0.

Andra lämpliga förtjockningsmedel inkluderar Irish moss, iota carrageenan, tragantgummi, stärkelse polyvinyl- pyrrolidon, hydroxietylpropylceullulosa, hydroxibutylmetyl- cellulosa, hydroxipropylmetylcellulosa, hydroxietylcellulosa _"- 512 333 3"" 25 (exempelvis tillgängligt såsom Natrasol), natriumkarboxi- metylcellulosa och kollodial-kiseldioxid såsom finmald Syloid (exempelvis 244). I vissa tandvårdsmedel som är beredda i enlighet med föreliggande uppfinning särskilt när mer än 0,35 viktsprocent av det vattenolösliga anti- bakteriella medlet utnyttjas och ett kiselartat polermedel föreligger i en mängd av mindre än 30 viktsprocent, kan det vara önskvärt att inkludera ett medel som upplöser detta antibakteriella medel. Dessa solubiliseringsmedel inkluderar fuktighetsbevarande polyoler såsom propylen- glykol, dipropylenglykol och hexylenglykol, cellosolver såsom metylcellosolv och etylcellosolv, vegetabiliska oljor och vaxer innehållande åtminstone omkring 12 kolatomer i en rak kedja såsom olivolja, ricinolja och petrolatum och estrar, såsom amylacetat, etylacetat och benzylbenzoat.

Det bör stå klart att såsom är konventionellt, de orala beredningarna är avsedda att försäljas eller på annat sätt distribueras i lämpligt etiketterade förpackningar. Sålunda kommer en burk munsköljmedel att ha en etikett som väsen- ligen beskriver det såsom ett munsköljmedel eller muntvätt- medel och har anvisningar för användningen därav; och en tandpasta, -kräm eller- gel kommer vanligen att föreligga i en hoptryckbar typ, typiskt av aluminium, fodrat bly eller av plast eller någon annan hopkramningsdispenser, pump- dispenser eller trycksattdispenser för dosering av inne- hållet, försedd med en etikett som i huvudsak beskriver innehållet såsom en tandpasta, -gel eller tandkräm.

Organiska ytaktiva medel används i kompositionerna enligt föreliggande uppfinning för att uppnå ökad profylaktisk verkan, medverka till uppnående av grundlig och fullständig dispersion av antitandstensmedlet och antiplackmedlet i hela den orala kaviteten, och för att göra de föreliggande kompositionerna mera acceptabla i kosmetiskt avseende. De 512 335 t' 26 organiska ytaktiva materialet är företrädesvis anjoniskt, nonjoniskt eller anfalytiskt till sin natur och det före- drages att såsom ytaktivt medel utnyttja ett detersiv- material som bibringar kompositionen detersiva och skummande egenskaper. Lämpliga exempel på anjoniska ytaktiva medel är vattenlösliga salter av högre fettsyramonoglycerid- monosulfater såsom natriumsaltet av den monosulfaterade monoglyceriden av hydrogenerad kokosnötoljafettsyror, högre alkylsulfater såsom natriumlaurylsulfat, alkylaryl- sulfonater såsom natriumdodecylbenzensulfonat, högre alkyl- sulfacetater, högre fettsyraestrar av l,2-dihydroxipropan- sulfonat och de väsentligen mättade högre alifatiska acyl- amiderna av lägre alifatiska aminokarboxylsyraföreningar såsom de vilka har 12 till 16 kolatomer i fettsyran, alkyl- eller acylradikaler och dylikt. Exempel på de sistnämnda amiderna är N-lauroylsarkosin och natrium-, kalium- och etanolaminsalter av N-lauroyl, N-myristoyl eller N- palmitoylsarkosin som bör vara väsentligen fri från tvål eller liknande högre fettsyramaterial. Användningen av dessa sarkosinatföreningar i de orala kompositionerna enligt föreliggande uppfinning är särskilt fördelaktiga eftersom dessa material uppvisar en förlängd markerad effekt i inhiberingen av syrabildning i den orala kaviteten på grund av kolhydratnedbrytning, förutom att utöva en viss reduktion av tandemaljens löslighet i sura lösningar.

Exempel på vattenlösliga nonjoniska ytaktiva medel är kondensationsprodukter av etylenoxid med olika reaktiva väteinnehållande föreningar som är reaktiva därmed och har långa hydrofoba kedjor (exempelvis alifatiska kedjer med omkring 12 till 20 kolatomer) vilka kondensationsprodukter ("etoxamerer") innehåller hydrofila polyoxietylengrupper såsom kondensationsprodukter av poly (etylenoxid) med fett- syror, flervätealkoholer (exempelvis sorbitanmonostearat) och polypropylenoxid (exempelvis Pluronic material). 512 535 -a 27 O,l-5 viktsprocent, företrädesvis omkring 1-2,5%. Det är notervärt att det ytaktiva medlet kan medverka till att upplösa det nonkatjoniska antibakteriella medlet och därigenom minska den nödvändiga mängden solubiliserande humektant.

Olika andra material kan inkorporeras i de orala bered- ningarna enligt föreliggande uppfinning, såsom vitgörings- medel, konserveringsmedel, silikoner, klorofyllföreningar och/eller ammonierade material såsom karbamid, diamonium- fosfat och blandningar därav. Om dessa adjuvanter eller hjälpmedel föreligger, inkorporeras de i beredningarna i mängder som inte har någon väsentlig negativ effekt på önskade egenskaper och karaktäristika. Signifikanta mängder av zink, magnesium och andra metallsalter och material, allmänt lösliga, vilka skulle bilda komplex med de aktiva komponenterna enligt föreliggande uppfinning, skall und- vikas.

Vilka som helst lämpliga smaksättnings- eller sötnings- material kan också utnyttjas. Exempel på lämpliga aromgiv- ande beståndsdelar är aromämnesoljor, exempelvis olja av spearmint, pepparmint, vintergröna, sassafras, klöver, salvia, eukalyptus, mejram, kanel, citron och apelsin och metylsalocylat. Lämpliga sötningsmedel inkluderar sukros, laktos, maltos, sorbitol, xylitol, natriumcyklamat, perillartin, AMP (aspartylfenylalanin, metylester), sackarin och dylikt. Smaksättnings- och sötningsmedlen kan lämpligen vardera eller tillsammans utgöra från omkring O,l% till 5% eller mer av beredningen. Vidare förefaller aromämnesoljor medverka till upplösningen av det antibakteriella medlet.

Vid den föredragna utövningen av föreliggande uppfinning, anbringas företrädesvid en oral beredning enligt upp- finningen, såsom ett munsköljdmedel eller ett tandvårdsmedel innehållande kompositionen enligt föreliggande uppfinning, "_ 512 333 f" 28 regelbundet på dentalemalj, såsom varje dag eller varannan eller var tredje dag eller företrädesvis från 1 till 3 gånger dagligen, vid ett pH av omkring 4,5 till omkring 9, allmänt omkring 5,5 till omkring 8, företrädesvis omkring 6 till 8, under åtminstone 2 veckor upp till 8 veckor eller mer upp till livstid.

Kompositionerna enligt föreliggande uppfinning kan in- korporeras i pastiller eller i tuggummi eller andra pro- dukter, exempelvis genom inrörning i en varm gummibas, eller beläggning av ytterytan av en gummibas varav såsom illustration kan nämnas gelutong, gummilatex, vinylithartser etc., helst med konventionella plastiseringsmedel eller mjukgörningsmedel, socker eller andra sötningsmedel eller dylikt, såsom glukos, sorbitol och liknande.

De följande exemplen är ytterligare illustrativ på naturen av föreliggande uppfinning, men det bör stå klart att upp- finningen inte är begränsad därtill. Alla de mängder och proportioner som anges häri och i de bilagda patentkraven är viktsbaserade såvida inte annat anges.

I de följande exemplen indikeras medlet triklosan, 2,4,4'- trikloro-2'-hydroxidifenyleter, såsom "TCHE" och natrium- laurylsulfat indikeras såsom "SLS"; sampolymeren av malein anhydrid och metylvinyleter, vilken är tillgänglig från GAF Corporation såsom "Gantrez S-97" indentifieras såsom "Gantrez"; tetranatriumpyrofosfat indentifieras såsom "pyrofosfat"; och natriumflouride identifieras såsom "NaF".

Exempel 1 Adsorptionen till och frigivning från tandmineraler med avseende på medels antiplacks/antivinstenseffektivitet utvärderas med adsorptionen av antibakteriellt medel på Ju, 512 353 f' 29 " salivöverdragen tandmineralskiva av hydroxiapatit, i närvaro av pyrofosfat och olika mänger polykarboxylat.

Recepturerna för de utvärderade tandpastorna är: Viktsdelar A E Glycerin 10.000 10.000 Iota-carrageenan 0.750 0.750 Sorbitol (70% lösning) 30.000 30.000 Propylen glykol 0.500 0.500 Gantrez (13,02% lösning) 19.000 15.500 Titaniumdioxid 0.500 0.500 Vatten (avjoniserat) 9.957 13.457 NaF 0.243 0.243 Natriumsackarin 0.300 0.300 Pyrofosfat 2.000 2.000 Natriumhydroxid (50%) 1.000 1.000 Kiseldioxidpolermedel (Zeodent 113) 20.000 20.000 Kiseldioxid-förtjockningsmedel (Sylodent 15) 2.500 2.500 Aromämnesolja 0.950 0.950 TCHE 0.300 0.300 SLS 2.000 2.000 Gantrez föreligger såsom A.I. i en mängd av 2,5 delar i tandpasta A och 2,0 delar i tandpasta B.

För testen av avgivningen av antibakteriellt medel till en salivöverdragen hydroxiapatit-skiva, tvättas hydroxiapatit (HA) erhållen från Monsanto Co. kraftigt med destillerat vatten, uppsamlas med vacuumfiltration och medges torka över natten vid 37°C. Denna torkade HA males till ett pulver med en mortel och stöt. 150,00 mg HA placeras i kaviteten i en KBr pelleteringsdyna (Barnes Analytical, Jgt h? 512 333 "' 30 Stanford, CT) och komprimeras under 6 minuter med 4.536 kilo i en press av typen Carver Laboratory. De resulterande skivorna av storleken 13 mm sintras under 4 timmar vid 800°C i en ugn av typen Thermolyne. Parafilmstimulerad hel saliv uppsamlas i en iskyld glasbägare. Saliven klaras genom centrifugering med 15.000 g under 15 minuter vid 4°C. Sterilisation av den klarade saliven genomföres vid 4°C under omrörning genom bestrålning av provet med UV-ljus under 1,0 tim.

Varje sintrad skiva hydreras med sterilt vatten i ett polyeten-teströr. Vattnet avlägsnas sedan och ersättes med 2,00 ml saliv. En salivhinna bildas genom inkubering av skivan under natten vid 37°C under kontinuerlig skakning i ett vattenbad. Efter denna behandling avlägsnas saliven och behandlas skivorna med 1,00 ml av en lösning innehåll- ande antibakteriellt medel (triklosan) i en tandvårdsmedels- lösning i flytande fas, och inkuberas vid 37°C under konti- nuerlig skakning i vattenbadet. Efter 30 minuter överföres skivan till ett nytt rör och 5,00 ml vatten tillsättes, följt av försiktig skakning av skivan med en Vortex. Skivan överföras sedan till ett nytt rör och tvättningsproceduren repeteras två gånger. Slutligen överföres skivan noggrant in i ett nytt rör för undvikande av samöverföring av even- tuell vätska tillsammans med skivan. Sedan tillsättes 1,00 ml metanol till skivan och skakas denna kraftigt med en Vortex. Provet lämnas vid rumstemperatur under 30 minuter för att extrahera adsorberad triklosan i metanolen. Meta- nolen avsuges sedan och klaras genom centrifugering i en Beckman Microfuge ll vid 10.000 rpm under 5 minuter. Efter denna behandling, överföres metanolen in i HPLC (högeffektiv vätskekromatografi) ampuller för bestämning av koncentra- tionen av antibakteriellt medel. Trefaldiga prov användes i alla experiment. ._ 512 333 ""' 31 Nedanstående tabell sammanfattar uppgifterna: Tabell Avgivning av TCHE till salivöver- Tandkräm dragen hydroxiapatitskiva i mikrogram A 130 B 30 Angivna data indikerar att med stigande mängd Gantrez (tandkräm A) uppträder en mycket kraftig stegring i avgiv- ningen av TCHE till salivöverdragna tandmineraler.

Exempel 2 Följande tandpasta är effektiv såsom en antiplack- och antitandstenskomposition: Viktsdelar Sorbitol (70%) 22,00 Irish Moss 1,00 Natriumhydroxid (50%) 1,00 Gentrex (l3,02% lösning) 19,00 Vatten (avjoniseras) 2,69 Natriummonofluorofosfat 0,76 Natriumsackarin 0,30 Pyrofosfat 2,00 Hydrerad aliminiumoxid 48,00 Aromämnesolja 0,95 TCHE 0,30 SLS 2,00 512 335 32 Exemgel 3 Munsköljmedel Delar Tetranatriumpyrofosfat 2,00 Gantrez S-97 2,50 Glycerin 10.00 Natriumfluorid 0,05 Natriumlaurylsulfat 0,20 TCHE 0,06 Aromämnesolja 0,40 Vatten Q.S. till 100,00 Exemgel 4 Tablett 75-80% socker 1-20% majssirap 0,1-1,0 Aromämnesolja 2% tetranatriumpyrofosfat 2,50% Gantrez S-97 0,01 till 0,05% NaF 0,01 till 0,l% TCHE 1 till 5% magnesiumstearat, smörjmedel 0,01 till 0,2% vatten Exemgel 5 Tuggummi Qglgg Gummibas 25,00 Sorbitol (70%) 17,00 TCHE 0,50 tetranatriumpyrofosfat 2,00 Gantrex S-97 2,50 till 0,10 512 333 'r- 33 I de föregående exemplen är förbättrade resultat erhållbara även när TCHE ersättes med vart och ett av fenol, 2,2'- metylene bis(4-klor-6-bromofenol), eugenol och tymol och/eller när Gantrez ersättes med andra AEA-material såsom karbopoler (exempelvis 934) eller styrenfosfonsyra- polymerer som har molekylvikter inom området omkring 3.000 till 10.000, såsom poly (beta-styrenfosfonsyra), sampoly- merer av vinylfosfonsyra med beta-styrenfosfonsyra, och poly (alfa-styrenfosfonsyra), eller sulfoakryloligomerer, eller en 1:1 sampolymer av malin anhydrid med etylakrylat.

Likaledes uppnås liknande resultat när pyrofosfat (tetra- natriumpyrofosfat) ersättes med tetranatriumpyrofosfat och tetrakaliumpyrofosfat, varvid viktsförhållandet kalium till natrium är a) 0,37:l, b) l,4:l, c) 3:1 och 3,5:1.

Denna uppfinning har beskrivits med avseende på vissa föredragna utföringsformer och det bör stå klart att modi- fikation och variationer därav som är uppenbara för fack- mannen skall vara inkluderade inom ramen för föreliggande ansökan och omfånget av de bilagda patentkraven.

Claims (31)

1. li' 512 333 34 P a t e n t k r a v l. Oralkomposition k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en oralt acceptabel vehikel, en effektiv anti- tandstensmaterialmängd uppgående till omkring 0,1-3 vikts- procent av åtminstone ett linjärt molekylärt dehydrerat polyfosfatsalt såsom antitandstensmedel, en effektiv anti- plackmängd av ett väsentligen vattenolösligt nonkatjoniskt antibakteriellt medel och upp till omkring 4 viktsprocent av ett antibakteriell verkan förbättrande medel, vilket förbättrar avgivningen av det antibakteriella medlet till och retentionen därav på orala ytor, varvid viktsförhållan- det antibakteriell verkan förbättrande medel till polyfos- fatjon ligger i området från omkring l,6:1 till omkring 2,7:l.

2. Oralkomposition enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a d av att det antibakteriella medlet är valt från gruppen bestående av halogenerade difenyletrar, halogenerade salicylanilider, benzoeestrar, halogenerade karbanilider och fenolföreningar.

3. Oralkomposition enligt krav l k ä n n e t e c k - n a d av att det antibakteriella medlet är en halogenerad difenyleter.

4. Oralkomposition enligt krav 3 k ä n n e t e c k - n a d av att den halogenerade definyletern är 2,4,4'- trikloro-2'-hydroxifenyleter.

5. Oralkompsition enligt krav l k ä n n e t e c k - n a d av att det antibakteriella medlet är en fenolföre- ning.

6. Oralkomposition enligt krav 5 k ä n n e t e c k - n a d av att fenolföreningen är vald från gruppen bestående n? 512 333 "'"' 35 av fenol, tymol, eugenol och 2,2'-metylen bis (4-klor-6- bromofenol).

7. Oralkomposition enligt krav 2 k ä n n e t e c k - n a d av att det antibakteriella medlet föreligger i en mängd av omkring 0,01-5% viktsprocent.

8. Oralkomposition enligt krav 7 k ä n n e t e c k - n a d av att mängden antibakteriellt medel är omkring 0,25-O,5%.

9. Oralkomposition enligt krav 1 k ä n n e t e c k - n a d av att det linjära molekylärtde dehydrerade poly- fosfat-saltet är ett alkalimetallpyrofosfat som föreligger i en mängd av 1-2,5 viktsprocent.

10. lO. Oralkomposition enligt krav 9 k ä n n e t e c k - n a d av att alkalimetallpyrofosfatet är tetranatrium- pyrofosfat.

11. ll. Oralkomposition enligt något av kraven l-10 k ä n n e t e c k n a d av att viktsförhållandet anti- bakteriell effekt förbättrande medel till polyfosfatjon är omkring l,7:l till omkring 2,3:l.

12. Oralkomposition enligt något av kraven l-ll k ä n n e t e c k n a d av att vehikeln innefattar vatten, humektant och ett gelningsmedel och att den orala komposi- tionen innehåller ett dentalt acceptabelt vattenolösligt polermedel och är ett tandvårdsmedel.

13. Oralkomposition enligt något av kraven l-ll k ä n n e t e c k n a d av att vehikeln innefattar vatten och en icketoxisk alkohol och att den orala~kompositionen är ett munsköljmedel. “* 512 335 r 36

14. Oralkomposition enligt något av kraven l-15 k ä n n e t e c k n a d av att det antibakteriell verkan förbättrande medlet har en medelmolekylvikt av omkring 1.000 till omkring 1.000.000.

15. Oralkomposition enligt krav 14 k ä n n e t e c k - n a d av att det antibakteriell verkan förbättrande medlet innehåller åtminstone en avgivningsförbättrande funktionell grupp och åtminstone en organiskt retentionsförbättrande grupp-

16. l6. Oralkomposition enligt krav 15 k ä n n e t e c k - n a d av att den avgivningsförbättrande gruppen är sur.

17. Oralkomposition enligt krav 16 k ä n n e t e c k - n a d av att den avgivningsförbättrande gruppen är vald från gruppen betående av karboxyl, fosfon, fosfin och sulfonsyror och deras salter och blandningar därav.

18. Oralkomposition enligt krav 17 k ä n n e t e c k - n a d av att den Organiska retentionsförbättrande gruppen har formeln -(X)n-R vari X är O, N, S, SO, S02, PO eller Si, R är hydrofoba alkyl, aryl, alkenyl, acyl, alkaryl, aralkyl, heterocykliska, eller deras inertsubstituerade derivat, och n ärl eller noll.

19. Oralkomposition enligt något av kraven 1-18 k ä n n e t e c k n a d av att det antibakteriell verkan förbättrande medlet är en anjonisk polymer innehållande ett flertal avgivningsförbättrande grupper och organiska retentionsförbättrande grupper.

20. Oralkomposition enligt krav 19 k ä n n e t e c k - n a d av att nämnda anioniska polymer innefattar en kedja innehållande repetitiva enheter som vardera innehåller åtminstone en kolatom. I* 512 333 ""' 37

21. Oralkomposition enligt krav 20 k ä n n e t e c k - n a d av att varje enhet innehåller åtminstone en avgiv- ningsförbättrande grupp och åtminstone en organisk reten- tionsförbättrande grupp som är bunden till samma atom eller till vicinalatomer eller andra atomer i kedjan.

22. Oralkomposition enligt krav 17 k ä n n e t e c k - n a d av att den avgivningsförbättrande gruppen innefattar en karboxylgrupp eller ett salt därav.

23. Oralkomposition enligt något av de föregående kraven k ä n n e t e c k n a d av att det antibakteriell verkan förbättrande medlet är en sampolymer av maleinsyra eller -anhydrid med en etyleniskt omättad polymeriserbar monomer eller ett salt därav.

24. Oralkomposition enligt krav 23 k ä n n e t e c k - n a d av att den andra monomeren är metylvinyleter i ett 4:1 till 1:4 molärt förhållande till maleinsyran eller -anhydriden.

25. Oralkomposition enligt något av kraven 1-24 k ä n n e t e c k n a d av att sampolymeren har en molekyl- vikt av omkring 30.000-1.000.000.

26. Komposition enligt krav 25 k ä n n e t e c k n a d av att sampolymeren har en genomsnittlig molekylvikt av omkring 70.000.

27. Komposition enligt krav 17 k ä n n e t e c k n a d av att den avgivningsförbättrande gruppen innefattar en fosfongrupp eller ett salt därav.

28. Komposition enligt krav 27 k ä n n e't e c k n a d av att det antibakteriell verkan förbättrande medlet är poly (beta-styrenfosfonsyra), Poly (alfa-styrenfosfonsyra) 512 333 *- 38 eller en sampolymer av antingen styrenfosfonsyra med den andra eller med en annan inert polymeriserbar etylensikt omättad monomer eller salterna därav.

29. Komposition enligt krav 28 k ä n n e t e c k n a d av att det antibakteriell verkan förbättrande medlet har en melokylvikt av omkring 1.000 till omkring 30.000.

30. Oralkomposition enligt något av kraven 1-29 k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller en fluorid- jongivande källa.

31. Oralkomposition enligt något av kraven l-30 för framställning av plackinhiberande medel för behandling av orala ytor.