SE510732C2 - Fordonsdäck - Google Patents

Description

510 732 2 na i. de intill skulderblockraderna liggande mittblockraderna har en motsatt mot spàravsnitten av de vid skuldran belägna om- kretsspàren riktad lutning, medan fina skåror i de intill cent- rumomkretsspàret liggande blockraderna har en motsatt lutning mot spàravsnitten av centrumspàret.

Tack vare den enligt uppfinningen föreslagna inbördes placeringen och lutningen av spáravsnitten av omkretsspáren och de fina skàrorna i de bägge mittre blockraderna får ett däck med en sådan slitbaneprofil utmärkta kör- och hanteringsegen- skaper på snötäckta körbanor. Detta yttrar sig bl a i ett ut- märkt traktions- och bromsförhàllande liksom mycket goda si- dostyrningsegenskaper.

För optimering av de nämnda vinteregenskaperna, särskilt på snötäckta körbanor, är det därvid fördelaktigt om spårav- snitten av de vid skuldrorna belägna omkretsspären bildar en vinkel av mellan 5 och 25° och särskilt mellan 10 och 20° mot centrumomkretslinjen nædan spàravsnitten eur det centrala om- kretsspàret bildar en vinkel av 165-178° och särskilt 170-175° mot centrumomkretslinjen.

Också den vinkel som de fina lamellskârorna har mot cent- rumomkretslinjen har en direkt inverkan på traktions- och bromsförhállandet ochl greppegenskaperna hos slitbaneprofilen.

Såsom fördelaktigt har det nu visat sig om de fina skàrorna i de intill skulderblockraderna liggande mittblockraderna bildar en vinkel av mellan 115 och 135° och särskilt 120 till 130° mot centrumomkretslinjen och de fina skàrorna i de intill det cent- rala omkretsspàret liggande blockraderna bildar en vinkel av mellan 55 och 75° och särskilt 60-70° mot centrumomkretslinjen.

För profilstabiliteten i mittpartiet av slitbanan är det av fördel om blocken i de intill det centrala omkretsspåret liggande mittblockraderna är skilda från varandra medelst smala skåror och fràn de i däckets tvärriktning sett närbelägna 510 732 blocken i. den andra mittblockraden likaså är separerade med hjälp av smala skåror, varvid bädden hos dessa skåror ligger mellan 0,8 och 1,5 mm, särskilt ca l mm medan deras djup uppgår till mellan 30 och 70% och särskilt ca 50% av mönsterdjupet.

Blocken. i de nåra det centrala omkretsspåret liggande mittblockraderna har en trapetsformig bottenkontur medan block- en i de bägge ytterligare mittblockraderna har tillnärmelsevis en rombisk bottenkontur. Därvid väljs den största utsträckning- en av blocken med tillnärmelsevis rombisk bottenkontur, sett i däckets tvärriktning, 1,5-2 gånger så stor som den största ut- sträckningen av de trapetsformiga blocken. Denna utformning är av fördel för att tillförsäkra ett gott akvaplaningsförhållande hos däck med sådana slitbaneprofiler.

De i den ena slitbanehalvan anordnade blocken är gentemot dem som är anordnade i den andra slitbanehalvan vridna 180° och samtidigt förskjutna i omkretsled med ungefär en halv om- kretslängd av blocken. På detta sätt erhålls en karakteristisk utformning av det centrala omkretsspåret med en omväxlande följd av bredare och smalare spåravsnitt som dock samtliga lu- tar i samma vinklar gentemot den centrala omkretslinjen. Denna utformning är likaså fördelaktig för greppegenskaperna på snö för slitbaneprofilen.

Uppfinningen beskrivs närmare nedan under hänvisning till bifogade ritning, som visar ett utföringsexempel i planvy av en partiell utbredning av en enligt uppfinningen utförd slitbane- profil.

Den på ritningen visade slitbaneprofilen är i första hand avsedd för vinterdäck för personbilar. Därvid betraktas i den efterföljande beskrivningen profilen över dess bredd B, som svarar mot profilen hos bottenstödytan för däcket (enligt E.T.R.T.O.-standarden). Slitbaneprofilen har i varje slitbane- halva var sin. i omkretsriktningen. gående skulderblockrad 1, 510 732 vars block la är skilda från varandra medelst tvärgàende spår 2a. Längs centrumomkretslinjen M-M är inrättat ett brett cent- ralt omkretsspår 3, vid vilket på vardera sidan ansluter ett par mittblockrader 4, 5, vilka är åtskilda från respektive in- tilliggande skulderblockrader 1 medelst ett brett omkretsspår 8. Blocken 4a i den intill omkretsspåret 3 liggande blockraden 4 är skilda från varandra i omkretsriktningen genom smala skå- ror 6, vars bredd uppgår till 0,8-1,5 mm och särskilt ca 1 mm och vars djup icke når ned till det fulla mönsterdjupet utan uppgår till mellan 30 och 70% och särskilt ca 50% av detta. Ge- nom denna utformning av de fina skårorna 6 blir blocken 4a på sätt och vis sammankopplade vilket ökar stabiliteten hos slit- baneprofilen i mittpartiet och inverkar gynnsamt på körförhål- landena. Blocken 5a i blockraderna 5 är skilda från varandra medelst tvärgàende spår 2b, som åtminstone i huvudsak ligger i linje med de tvärgàende spåren 2a, som går in i skulderblockra- derna 1, och är utförda ungefär lika breda som spåren 2a. Sett i profilens tvärriktning är blocken 5a i blockraderna 5 koppla- de till sina närbelägna block 4a i blockraderna 4 genom att också mellan de respektive närbelägna blocken 4a, 5a är utfor- made smala skåror 7, vilka såsom skårorna 6 mellan blocken 4a i raderna 4 har en bredd av mellan 0,8 och 1,5 mm och särskilt ca 1 mm och likaså är utförda med ett djup som är mindre än det övriga djupet hos profilen. Också djupet av de fina skårorna 7 väljs till mellan 30 och 70% och särskilt ca 50% av mönsterdju- pet. Både skårorna 6 och skårorna 7 har rak utsträckning. Skå- rorna 6 sträcker sig därvid ungefär i förlängningen av en av blockkanterna av de block Sa i blockraden 5 som avgränsar de tvärgàende spåren 2b. De tvärgàende spåren 2a och 2b sträcker sig genom denna utformning av de blockkanter som begränsar de- samma så att de vid slitbanekanterna är riktade i huvudsak i 5 'sm 752 däckets tvärriktning och gentemot slitbanemitten går i en vin- kel av ungefär 20° mot däckets tvärriktning.

Blocken 4a i blockraderna 4 har sett i planvy åtminstone i huvudsak en trapetsliknande form varvid grundlinjerna i tra- petsen bildar de skårorna 6 begränsande blockkanterna, som bil- dar en spetsig vinkel a i storleksordningen mellan 40 och 802 särskilt ca 60°, med centrumomkretslinjen M-M. Blocket 4a har sin största utsträckning i omkretsled, varvid omkretsutsträck- ningen uppgår till åtminstone 1,5 gånger utsträckningen av blocken 4a i däckets tvärriktning. De på den ena sidan om cent- rumomkretslinjen M-M gående blocken la, 4a och Sa är omvända gentemot dem som sträcker sig på den andra sidan om centrumom- kretslinjen M-M. De omkretsspáret 3 begränsande blockkanterna av blocken 4a sträcker sig i en trubbig vinkel B av mellan 165 och ca 178° och särskilt 170-175° relativt centrumomkretslinjen M-M och är, sett för de bägge blockraderna 4, riktade paral- lellt med varandra. Då samtidigt profilelementen (blockraderna 1, 4, 5) i den ena slitbanehalvan gentemot dem i den andra, nämligen de där anordnade blockraderna 1, 4, 5, är förskjutna i omkretsled med ungefär halva delningslängden (omkretslängden av de i omkretsriktningen återkommande likartade profilelementen) erhålls den karakteristiska formen hos omkretsspáret 3, som är sammansatt av en växlande följd av respektive i en vinkel ß re- lativt centrumomkretslinjen M-M gående breda spåravsnitt 3a och smalare spåravsnitt 3b. Denna spårutformning har, som det har visat sig, fördelar när det gäller däckets förhållande pá snö- täckt mark och inverkar fördelaktigt särskilt pá traktionen och sidokraftförhållandet. De andra sidokanterna av de trapetsfor- miga blocken 4a begränsar skårorna 7 och sträcker sig i huvud- sak i däckets omkretsriktning eller avviker från denna med upp till l0°. 510 732 Blocken Sa i raderna 5 är utformade som fyrkanter med tillnärmelsevis rombisk grundform. Därvid är utformningen sådan att den större utsträckningen av blocken 5a är vald 1,5-2 gång- er sà stor som den största utsträckningen av blocken 4a i däck- ets tvärriktning. De omkretsspåren 8 begränsande kanterna av blocken Sa lutar gentemot centrumomkretslinjen M-M, nämligen på samma sätt som de likaså omkretsspåren 8 begränsande blockkan- terna av skulderblocken la. Den tillhörande vinkeln V väljs in- om ett intervall mellan 5 och 25 och särskilt lO-20°. Genom lutningen hos dessa blockkanter blir varje omkretsspàr samman- satt av en serie av i tvârriktningen ungefär en spàrbredd för- skjutna spáravsnitt 8a.

Samtliga de breda spåren 8 och det centrala omkretsspåret 3 begränsande blockkanterna är vidare sågtandformigt utförda varvid sàgtandformen successivt upphör mot spårbotten så att i denna föreligger raka kanter.

Samtliga block la, 4a, Sa är försedda med ett antal fina lamellskàror 9, 10, ll. Därvid är de visade skàrorna utförda sicksackformiga så att de i nedanstående beskrivning av deras förlopp hänförs till sina längdmittaxlar. I stället för den vi- sade sicksackformen kan också någon annan form, exempelvis våg- form, trappstegsform eller också en åtminstone delvis rak ut- sträckning av de fina skårorna väljas. Samtliga fina skåror 9, 10, 11 har en bredd av mellan 0,3 och 0,8 mm och särskilt 0,4 mm och kan vara utförda till fullt mönsterdjup eller också med ett utefter längdutsträckning varierande djup. Samtliga fina skåror 9, 10, ll i blocken la, 4a, 5a är dessutom belägna på sinsemellan åtminstone i huvudsak lika avstånd och sträcker sig inbördes parallellt och deras längdmittaxlar går åtminstone i huvudsak rakt. 510 732 De fina skàrorna 9 i skulderblocken la har en utsträck- ning som i huvudsak överensstämmer med förloppet hos de block- kanter som avgränsar de tvärgående spåren 2a.

De fina skàrorna 10 i blocken 5a i raderna ES är snett riktade åt motsatt håll mot spàravsnitten 3a, 3b i spåren 3 och vinkeln ö som de bildar med centrumomkretslinjen M-M väljs mel- lan 115 och 135° och särskilt mellan 120 och 130°. De fina skà- rorna 11 i blocken 4a har en motsatt sned riktning mot de fina skàrorna 10 i blocken Sa och samtidigt en motriktad lutning mot spàravsnitten 8a i spåret 8. Vinkeln o som de bildar gentemot centrumomkretslinjen M-M, väljs inom ett intervall av mellan 55 och 75° och särskilt mellan 60 och 70° medan deras längdaxlar sträcker sig i huvudsak parallellt med de skàrorna 6 begränsan- de blockkanterna. Denna beskrivna och karakteristiska sneda riktning hos de fina skàrorna 10, 11 inbördes och relativt spà- ren 3 resp 8 har visat sig särskilt fördelaktig för vinteregen- skaperna hos ett däck med denna slitbaneprofil. Pâ grund av denna utformning har ett däck med denna slitbaneprofil ett ut- märkt traktions- och bromsförhállande på snö och ett mycket bra sidostyrningsförhàllande pá vinterkörbanor. Ocksá isgreppegen- skaperna hos ett däck med en sådan profil blir mycket bra.

Uppfinningen är icke begränsad till det visade utförings- exemplet. Sálunda kan exempelvis en enligt uppfinningen utförd slitbaneprofil också utföras asymmetriskt genom att det centra- la omkretsspàret förskjuts mot endera av slitbanekanterna och bredderna av blockraderna ändras eller anpassas i motsvarande grad.

Claims (6)

i 510 732

1. l. Fordonsdäck, särskilt för användning under vinterförhàl- landen och med en slitbaneprofil som genom i omkretsriktningen gående spår och. genon1 tvärgàende spår och skåror i vardera slitbanehalvan uppvisar en skulderblockrad och ett par mitt- blockrader, varvid blocken i blockraderna är försedda med ett flertal sinsemellan åtminstone i. huvudsak parallella lamell- finskåror, vilka eller vars längdmittaxlar åtminstone i huvud- sak är raka, k ä n n e t e c k n a t a v att omkretsspàren (8) mellan skulderblockraderna (1) och de nära dessa belägna mittblockraderna (5) är sammansatta av gentemot centrumom- kretslinjen (M-M) snett riktade spáravsnitt (8a), att det mel- lan de bägge paren mittblockrader (4, 5) anordnade centrala om- kretsspáret (3) likaså är sammansatt av mot centrumomkretslin- jen (M-M) snett riktade spáravsnitt (3a, 3b), som sträcker sig åt motsatt håll mot spàravsnitten (8a) hos de vid skuldrorna gående omkretsspàren (8), och att de fina skårorna (10) i de intill skulderblockraderna (1) liggande mittblockraderna (5) har en motsatt mot spàravsnitten (8a) av de vid skuldran beläg- na omkretsspàren (8) riktad lutning, medan fina skåror (ll) i de intill centrumomkretsspàret (3) liggande blockraderna (4) har en motsatt lutning mot spàravsnitten (3a, 3b) av centrum- spàret (3).

2. Däck enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t a v att spàravsnitten (8a) av de vid skuldran belägna omkretsspàren (8) bildar en vinkel (Y) av mellan 5 och 25° och särskilt mel- lan 10 och 20° med centrumomkretslinjen (M-M), medan spárav- snitten (3a, 3b) av den centrala omkretsspåret bildar en vinkel (ß) av mellan 165 och l78° och särskilt 170-l75° med centrumom- kretslinjen M-M. 510 732

3. Däck enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a t a v att de fina skàrorna (10) i de intill skulderblock- raderna (1) liggande mittblockraderna (3) bildar en vinkel (ö) av mellan 115 och 135° och särskilt 120-130° med centrumom- kretslinjen medan de fina skàrorna (11) i de nära det centrala omkretsspàret (3) liggande blockraderna (4) bildar en vinkel (Q) av mellan 55 och 75° och särskilt 60-70° med centrumom- kretslinjen (M-M).

4. Däck enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k- n a t a v att blocken (4a) i de intill det centrala omkrets- spåret (3) liggande mittblockraderna (4) är skilda frän varand- ra genom smala skåror (6) liksom från de i tvärriktningen sett närbelägna blocken (Sa) i den andra mittblockraden (3) genom smala skåror (7), varvid bredden av dessa skàror uppgår till mellan 0,8 och 1,5 mm och särskilt ca 1 mm medan deras djup ligger mellan 30 och 70% och särskilt ca 50% av mönsterdjupet.

5. Däck enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k- n a t a v att blocken (4a) i den intill det centrala omkrets- spåret (3) liggande mittblockraden (4) har en trapetsformig bottenkontur och blocken (3a) i de bägge ytterligare mittblock- raderna (5) har en tillnärmelsevis rombisk bottenkontur, var- vid, sett i däckens tvärriktning, den största utsträckningen av blocken (5a) med tillnârmelsevis rombisk bottenkontur är 1,5-2 gånger större än den största utsträckningen av de trapetsformi- ga blocken (4a).

6. Fordonsdäck enligt nágot av patentkraven 1-5, k ä n n e - t e c k n a t a v att de i den ena slitbanehalvan anordnade blocken (la, 3a, 4a) är anordnade vridna 180° gentemot dem som är anordnade i den andra slitbanehalvan och samtidigt förskjut- na i omkretsled ungefär halva omkretslängden av blocken (la, 3a,4a).