SE508961C2 - Absorberande struktur och absorberande alster innehållande strukturen ifråga - Google Patents

Description

508 961 2 inte hinner tränga in i absorptionsmaterialet och spridas till hittills outnyttjade delar av produkten utan i stället läcker ut på sidoma av bindan, blöjan eller inkontinensskyddet. De ingående materialens förmåga att sprida den absorberande vätskan till hela absorptionskroppen är således mycket viktig.

Ett armat problem är den så kallade återvätningen, dvs att redan absorberad kroppsvätska genom yttre påverkan, t ex då användaren sitter ned, pressas tillbaka mot användarens hud. Det är sålunda ett generellt önskemål, att alstrets mot användaren vända yta skall vara så torr som möjligt.

Ett annat önskemål for de flesta hygienprodukter är, att alstret skall vara tunt, för att det skall kunna bäras så diskret som möjligt.

Ett särskilt problem kan observeras vid användning av superabsorberande material i absorberande produkter. Det superabsorberande materialet fore- kommer normalt i form av granulat eller små partiklar, som kan vara svåra att binda till den absorberande strukturen.

En mycket stor del av produktionsariläggriingarna hos tillverkare av nämnda - hygienartiklar utgörs av defibreringsutrustning, pneumatiska transportsystem och mattbildningsumxstning. Denna utrustning utgör även stora felkällor i produktionsanläggriingarria. Ofta tillkommer härefter komprimeringsutrusming för den färdiga massamattan eller för den färdiga hygienprodukten.

Det är känt från den internationella patentansökan WO 90/05808 att med hjälp av torrformering tillverka banformig massa för senare defibrering, så kallad torrforrnad rullrnassa. Flingtorkade fibrer av pappersmassa, som kan utgöras av termomekanisk massa, kemitermomekanisk massa CTMP, eller kemisk pappersmassa, sulfit- eller sulfatmassa, med en torrhalt av ca 80%, tillföres 3 508 961 medelst en luftström i ett kontrollerat flöde ett över en vira anordnat formeringshuvud och formas till en bana med en ytvikt av 300 - 1500 g/mz, och med en densitet av 550 - 1000 kg/m3. Luften sugs bort genom en under viran anordnad suglåda. Fukthalten i processen skall vara S - 30%.

Banan törpressas för att något reducera banans bulk före slutpressningen till en densitet av 550 - 1000 kg/m3. Den pressade banan har en sådan hållfasthet, att den kan rullas upp eller hanteras i arkfonn för lagring och transport. Den är lätt att defibrera och är avsedd att överföras i fluffad form för att användas vid framställning av absorptionskroppari blöjor, darnbindor och liknande produkter.

Ett annat forfarande för framställning av absorberande strukturer finns beskrivet i EP Al-0 122 042, vid vilket en blandning av hydroflla och ej vattenlösliga hydrogelpartiklar luftläggs till en bana och komprimeras till en densitet av ca 0,15-1,0 g/cm3. Detta förfarande innefattar emellertid ett flertal produktionssteg, där cellulosamassa, som vanligtvis tillhandahålles i fonn av balar eller arkrullar, först defibreras till cellulosañbrer, sk fluffmassa, i en hammarkvam, varefter fibrema läggs på en formningsbana och formas till den- absorberande strukturen, som därefter komprimeras. Dessa produktionssteg gör förfarandet relativt komplicerat och dyrt.

Kortfattad beskrivning av uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en absorberande struktur i ett absorberande alster av det inledningsvis nänmda slaget, vilken uppvisar mycket goda absorptionsegenskaper, både vad gäller förmåga att snabbt ta emot vätska och att sprida vätskan i materialet. Materialet bör vidare ha låg återvätning sarnt kunna göras mycket timt. Vidare är det ett önskemål, att sos 961 4 det skall medföra ett förenklat produktionssätt av absorberande alster av det inledningsvis närrmda slaget. Detta har genom uppfinningen lösts, genom ett förfarande, vid vilket material i partikelform innefattande huvudsakligen flingtorkade cellulosafibrer torrformas till en bana med en ytvikt av -2000 g/mz och komprimeras till en densitet av 0,2-1 g/cms, varvid banan införlivas såsom en absorberande struktur i ett absorberande alster utan efterföljande defibrering och fluflbildning.

Uppfinningen avser även absorberande struktur framställd genom detta förfarande samt ett absorberande alster, där den mellan ett vätske- genomsläppligt toppskikt och ett väsentligen vätskeogenomsläppligt bottenskikt anordnade absorptionskroppen innefattar en sådan struktur.

Torrforrnad rullmassa har visat sig att i odefibrerat skick vara ett mycket bra absorptionsmaterial och har visat sig möjlig att, utan defibrering, direkt använda som absorptionsmaterial i hygienartiklar. Materialet har även goda spridningsegenskaper och svällningsegenskaper, som är ändamålsenliga för produktens ftmktion. Massarnattan är mycket tunn, varför behovet av att ytterligare komprimera den i produkten bortfaller. u - För vissa produkttillärnpningar i hygienartiklar är det lämpligt att låta torr-formad rullmassa genomgå uppmjukning före användning som absorptions- material. De tidigare nänmda goda absorptionsegenskapema, spridningsegenskapema och svällningsegenskapema påverkas inte i större omfattning av uppmjukningsprocessen. Ett förfarande för mjukgöring av absorberande ark beskrivs i EP-A2-0 360 472, vid vilket ett komprimerat absor- berande material bearbetas mellan partiellt skärande valsar och därvid mjukgöres. Detta förfarande leder emellertid till bl a minskad styrka hos det mjukgjorda materialet. 508 961 Beskrivning av figger Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas i fonn av nâgra utfóringsexempel med hänvisning till bifogade figurer av vilka Figur 1 visar absorptionsegenskapema hos ett torrfonnat CTMP-material efter bearbetning mellan valsar och med olika avstånd mellan bearbetningsvalsarna.

Som referenser användes konventionellt formade och komprimerade massamattor av CTMP resp kemisk massa.

Figur 2 visar absorptionsegenskapema hos ett torrfonnat CTMP-material efter mjukgörning. Som referenser användes konventionellt formade och komprimerade massamattor av CTMP resp kemisk massa.

Figur 3 visar absorptionsegenskapema hos ett komplett absorberande alster tillverkat med torrformad CTMP i kärnan. Som referens användes konventionellt tillverkade produkter med motsvarande sammansättning.

Figur 4 visar insläppstid för vätska hos ett komplett absorberande alster tillverkat med torrformad CTMP i kärnan. Som referens användes konventionellt tillverkade produkter med motsvarande sarnrnansättning.

Figur 5 visar utnyttjandegraden hos ett komplett absorberande alster tillverkat med torrformad CTMP i kärnan. Som referens användes konventionellt tillverkade produkter med motsvarande sammansättning.

Figur 6 visar absorptionsegenskapema hos en absorberande struktur tillverkad med torrfonnad CTMP med resp utan inblandning av superabsorbent. Som 508 961 6 referens användes konventionellt tillverkade massakämor med resp utan inblandning av superabsorbent.

Figur 7 visar âtervätningen hos ett komplett absorberande alster tillverkat med torrforrnad CTMP i kärnan. Som referens användes konventionellt tillverkade produkter med motsvarande sammansättning.

Figur 8 visar återvätningen vid blodabsorption hos ej mjukgjorda resp mjukgjorda absorberande strukturer tillverkade med torrfonnad CTMP i kärnan och med resp utan inblandning av superabsorbent.

Figur 9 visar återvätningen vid blodabsorption hos ett komplett absorberande alster tillverkat med torrforrnad CTMP i kärnan. Som referens användes konventionellt tillverkade produkter med motsvarande sammansättning.

Figur 10 - 14 visar schematisk uppbyggnad av olika utfóringsexempel av absorberande alster enligt uppfinningen.

Figur 15 visar ett schematiskt tvärsnitt genom materialet i ej mjukgjort tillstånd.

Figur 16 visar ett schematiskt tvärsnitt genom materialet i mjukgjort tillstånd.

Beskrivning av unnfinningg Viktiga egenskaper för ett material i en hygienprodukt som tidigare nämnts, absorptionskapacitet, absorptionshastighet, spridningsfönnåga, dräneringsfónnåga, hållandeförmåga, återvätriing, mjukhet och smidighet. 7 508 961 Aktuella vätskor är urin, menstruationsblod, blod, sårvätskor, spolvätskor och saliv. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en absorberande struktur i ett absorberande alster, såsom en dambinda, tampong, trosskydd, inkontinensskydd, blöja, sängskydd, förband, salivabsorbent och liknande, vilken uppvisar mycket goda absorptionsegenskaper, både vad gäller förmåga att snabbt ta emot vätska och att sprida vätskan i materialet. Materialet bör vidare ha låg återvätning sarnt kunna göras mycket tunt och smidigt. Det är även ett önskemål att förenkla tillverkningsprocessen. Ett färdigt absorptionsmaterial i rullform, som kan användas utan defibrering skulle delvis reducera behovet av tidigare nänmda defibreringsutrusming, pneumatiska transportsystem och mattbildningsutrustning, varför ett sådant material har efterfrågats.

Genom uppfinningen har de angivna önskemålen lösts, genom att ett förfarande användes, vid vilket material i partikelform innefattande huvudsakligen flingtorkade cellulosafibrer torrforrnas till en bana med en ytvikt av 30-2000 g/mz och komprimeras till en densitet av 0,2-1 g/cm3, varvid banan införlivas såsom en absorberande struktur i ett absorberande alster utan efterföljande - defibrering och fluffbildning.

För den aktuella uppfinningen används en tonformad produkt tillverkad av mekanisk massa eller kemiterrnomekanisk massa (CTMP) eller en motsvarande produkt tillverkad av sulfit- eller sulfatmassa s k kemisk cellulosarnassa. På kemisk väg förstyvade cellulosafibrer kan även användas. I den torrfonnade produkten kan även andra partikelforrnade beståndsdelar införlivas, t ex superabsorbenter, termoplastiska bindefibrer och andra typer av fibrer. sus 961 8 Torrforrnad rullrnassa har i obearbetat skick mycket goda absorptions-, spridnings- och svällníngsegenskaper, och materialet har visat sig möjligt att, utan defibrering, direkt använda som absorptionsmaterial i hygienartiklar. För att använda materialet i vissa absorberande alster, är det lämpligt att på något sätt mjukgöra det. Ett forfarande för att mjukgöra materialet beskrivs nedan.

Ton-formad rullmassa har vidare god mattsammanhållning, vilket innebär att superabsorberande material, i de fall sådana användes, kan bindas väl till den absorberande strukturen. De superabsorberande materialen sprids därför inte i produktionslokalema vid det fortsatta framställningstörfarandet till färdiga absorberande alster, och kommer heller inte att ornfördelas i det färdiga absorberande alstret efter detta forfarandes slut.

Torrforrnad cellulosarnassa kan tillverkas t ex genom att forma en bana av flingtorkade fibrer av pappersmassa enligt den metod, som beskrivs i den intemationella patentansökan WO 90/05808.

Fibrer av cellulosarnassa har ett s k curl-värde, som beskriver graden av krokighet hos fibern. Curl- värde kan mätas enligt den metod, som beskrivs av- B. D Jordan, N G Nguyen i Papper och Trä 4/1986 sid 313.

Mjukgöming av materialet Genom att bearbeta torrformad rullmassa mellan t ex vågformade valsar, får materialet en sådan mjukhet, att det är mycket väl lärnpat som absorptionsmaterial i flertalet hygienartiklar. För att uppnå olika mjukhet för olika produkttillärnpningar kan materialet bearbetas med olika typer av valsar och med olika avstånd mellan valsarna. 9 ~ 508 961 Efter en sådan uppmjukningsprocess uppvisar torrformad rullmassa mycket goda produktegenskaper, och de tidigare nämnda goda absorptionsegenskapema pâverkas inte i någon större omfattning av uppmjukningsprocessen.

Vid mjukgömingen sker en delarninering av materialet, så att detta bildar ett flertal delvis separerade tunna fiberskikt. Detta illustreras schematiskt i figur 15 och 16. Ej mjukgjort material 61 har normalt en jämn och hög densitet genom hela sin tjocklek. Genom mjukgöming delamineras materialet och bildar ett flertal fiberskikt 62 som är delvis separerade av mellanrum 63. Genom mjuk- gömingen och delamineringen reduceras materialets totala densitet i viss utsträckning, medan den ursprungliga densiteten i stort sett behålles i varje enskilt skikt. Genom att en mycket hög densitet bibehâlles i de enskilda skikten, bibehålles materialets goda spridningsegenskaper trots den bulkhöjning, som sker i samband med mjukgömingen. Den totala bulken ökar med upp till 300 %, normalt 1 - 100%, genom mjukgömingsprocessen beroende på metod och graden av mjukgöming.

Den angivna metoden rör uppmjukning av materialet skall ses endast som ett exempel, och andra metoder är också möjliga for att uppnå motsvarande resultat. Exempel på andra eventuellt möjliga metoder är mjukgöming med ultraljud, mikrovågor, befiilcming eller förfaranden med hjälp av kemiska tillsatser.

Undersökning av materialegenskaper För att utvärdera absorptionsegenskapema har använts testutrustningar, som beskrivs nedan 508 961 m Metoidl Absogptionsegenskaper uppför ett lutande plan En rektangulär provkropp stansades ut, och ll cm från ena kortändan drogs ett streck tvärs över provkroppen. En vätskebehållare placerades invid en laboratorievåg, och både vågen och vätskebehållaren justerades till horisontellt läge. En plexiglaskiva placerades på vågen i 30° lutning, med en fri kant sträckande sig ett stycke ned i behållaren. ll cm från plexiglasskivans nedre kant hade ett streck dragits tvärs skivan.

Prowätska (0,9 % NaCl-lösning) hälldes i behållaren, tills dess att 20 mm av plexiglasskivan befann sig under vätskeytan. Provkroppen fixerades på plexiglasskivan, så att strecket på provkroppen sammanföll med strecket på plexiglasskivan, samtidigt som provkroppens nedre del veks undan, så att den inte kom i beröring med prowätskan. En klocka startades samtidigt som provkroppen lades ned mot plexiglasskivan, så att provkroppen kom att sträcka sig lika långt ner i provlösningen som plexiglasskivan. Provets viktsökning med tiden registrerades.

Metod 2 Mätning av absorptionskapacitet samt utnygjadegad.

En provprodukt fastsattes i en fixtur. Prowätska (0,9 % NaCl-lösning) tillfórdes under 60 min till produktens vätpunkt i den hastighet, som vätskan absorberades. Den absorberade vätskemängden mättes kontinuerligt och den totala vätskemängden utgör provproduktens utnyttjade absorptionskapacitet. Därefter placerades provprodukten i ett vätskebad, där den fick maximal möjlighet att ytterligare absorbera prowätska. Därefter vägdes provprodukten på nytt, och den totala absorptionskapaciteten beräknades. Utnyttjandegraden utgörs av kvoten mellan provproduktens utnyttjade absorptionskapacitet och den totala absorptionskapaciteten.

U sos 961 Metod 3 4 tillsatser om vardera 28 ml provvätska (0,9% NaCl-lösning) gjordes Mätning av återvätrting, vätskesnridning och inslännstid med 20 min intervall. Tiden mättes till dess all vätska absorberats. Efter varje tillsats noterades hur långt vätskan spridits i blöjan. Efter den sista tillsatsen placerades filterpapper över vätpunkten och filterpapperen belastades med en vikt på 1,1 kg under 15 sek. Filterpapperen vägdes före resp efter belastningen, och återvämingen noterades Metod 4 Mätning av återvätning En blöja ämnad för ett visst viktsintervall vägdes och placerades därefter på ett plant underlag. En anpassad mängd provvätska (0,9% NaCl-lösning, 100 ml för en blöja avsedd för viktsintervall 7 - l5 kg) tillsattes till blöjans vätpunkt. Efter 20 min tillsattes åter 100 ml vätska.

När all vätska absorberats, placerades ett filterpapper över vätpunkten, och filterpapperet belastades med en vikt på 1,1 kg under 15 sek.

Filterpapperet vägdes före och efter belastningen, och resultatet angavs som första återvätning. Efter ytterligare 20 min tillsattes åter 100 ml vätska, och när all vätska absorberats, upprepades proceduren med ett nytt filterpapper, och resultatet angavs som andra âterväming.

Metod 5 En provlcropp 65 x 200 mm stansades ur materialet. 5 ml prowätska Mätnig av blodabsorntion (0,9% NaCl-lösning) tillsattes till vätpunkten på provkroppen. Efter ca 30 min mättes spridningen. Ytterligare 5 ml prowätska (0,9% NaCl-lösning) tillsattes och efter ytterligare ca 30 min mättes sprid- ningen. Efter den sista tillsatsen placerades 8 st filterpapper över vätpunkten och filterpapperen belastades med en vikt på 4,875 kg under sek. Filterpapperen vägdes före resp efter belastningen, och återvät- ningen noterades. 508 961 12 Testresultat Mjukgörning För att undersöka hur materialet påverkades av olika avstånd mellan mjukgömingsvalsama vid mjukgöming, provades ett material under olika mjukgömingsbetingelser. För t ex ett torrfonnat CTMP-material med en ytvikt av 900 g/mz och en densitet av 0,63 g/cm3 är ett lämpligt avstånd mellan valsama vid mjukgömingsprocessen 1,7 - 2,4 mm, och materialet påverkas inte nämnvärt av olika avstånd inom detta intervall. I figur 1 framgår absorptionsegenskapema vid olika avstånd mellan valsama.

Resultaten är uppmätta enligt metod 1.

A Material enligt uppfmningen, valsavstånd 1,7 mm B Material enligt uppfimiingen, valsavstånd 2,0 mm C Material enligt uppfinningen, valsavstånd 2,4 mm D Material enligt uppfinningen, valsavstånd 2,0 mm, mjukgjort 2 ggr E Material enligt uppfinningen, valsavstånd 2,0 mm, mjukgjort 4 ggr F CTMP-massa, densitet 0,125 g/cm3 Kemisk sulfatmassa, densitet 0,125 g/cm3 Absoggtionsegenskaper hos absorberande strukturer Absorptionsegenskaperna för ett CTMP-material enligt uppfinningen med en ytvikt av 900 g/mz och en densitet av 0,63 g/cm3 jämfört med motsvarande massakämor av konventionellt defibrerad och mattbildad CTMP och motsvarande kemisk massa framgår av figur 2. Absorptions- kapaciteten utan inblandning av superabsorberande material är ca 9 g ß * 508 961 vätska per g absorberande material. Resultaten är uppmätta enligt metod 1.

A Material enligt uppfinningen B CTMP-massa, densitet 0,125 g/cms C Kemisk sulfatmassa, densitet 0,125 g/cm3 Produktegenskaper hos ett komplett absorberande alster För att studera andra egenskaper hos kompletta absorberande alster, framställdes provprodukter utformade som konventionella bamblöjor med en T-fonnad absorptionskropp (T-kärnan) närmast användaren och en rektangulär absorptionslaopp (R-käman) under denna, där den rektan- gulära absorptionskroppen i provprodukterna tillverkats av ett CTMP-material enligt uppfinningen. I de konventionella produktema utgjordes den T-formade absorptionskroppen (T-käman) och den rektangulära absorptionskroppen (R-kärnan) av konventionellt defibrerad CTMP och kemisk massa.

Mätning av absorptionskapacitet Produkter med ett CTMP-material enligt uppfmningen uppvisar en absorption i gram, som är likvärdig med referensproduktema med motsvarande massakämor av konventionellt detibrerad och mattbildad CTMP och kemisk massa. Resultaten frarngår ur figur 3. Resultaten är uppmätta enligt metod 2.

A Referensblöja Libero Girl B Referensblöja Libero Boy C Bamblöja med material enligt uppfinningen sus 961 M Mätning av inslägpstid Produkter med ett CTMP-material enligt uppfiniiingen i R-käman visar kortare insläppstider än referensprodukten. Detta innebär, att ett CTMP-materialet enligt uppfinningen i R-käinan förmår att på ett effektivare vis dränera T-käman. Resultaten framgår ur figur 4. Resul- taten är uppmätta enligt metod 3.

A Referensblöja Libero Girl B Referensblöja Libero Boy C Barnblöja med material enligt uppfirmingen Mätning av utrifljande av absorptionskroppen En jämförelse mellan utnyttjandegraden av absorptionskroppen i ett absorberande alster innehållande ett CTMP-material enligt uppfinningen och ett motsvarande absorberande alster innehållande konventionell CTMP och kemisk massa visar, att utnyttjandegraden är jämbördig med något plus för ett CTMP-material enligt uppfinningen. Resultaten framgår av figur 5. Resultaten är uppmätta enligt metod 2 A Referensblöja Libero Girl B Referensblöja Libero Boy C Barnblöja med material enligt uppfinningen. inblandning av superabsorberande material Om superabsorberande material blandas i absorptionskroppen, påverkas absorptionsegenskaperna. Superabsorberande material kan lokaliseras på olika sätt i absorptionskroppen, blandat, i skikt eller på armat vis. Denna inblandning kan göras i samband med tillverkningen av det tonfoimade materialet men kan även ske under annan del av tillverkningsprocessen.

Absorptionsegenskaperna järnfört med ett CTMP-material enligt ß 508 961 uppfinningen utan inblandning av superabsorberande material och med motsvarande massakäinor av konventionellt defibrerad CTMP och kemisk massa frarngår av figur 6. Resultaten är uppmätta enligt metod 1.

A Kemisk sulfatinassa med 30 % superabsorbent, densitet 0,125 g/cm3 B Material enligt uppfinningen med 30% superabsorbent C Referensblöja med 30% superabsorbent i D Material enligt uppfinningen utan superabsorbent.

Mätning av återvätning Produkter med ett CTMP-material enligt uppfinningen i R-käman visar bättre värden för återvätning än referensprodukten. Även detta innebär att ett CTMP-material enligt uppfmningen i R-käman förmår att på ett effektivare vis dränera T-kärnan. Resultaten framgår ur figur 7.

Resultaten är uppmätta enligt metod 4.

A Referensblöja Libero Girl B Referensblöja Libero Boy C Bamblöja med material enligt uppfinningen.

Mätning av återvätning, specifikt för blodabsorption Produkter med ett mjukgj ort CTMP-material enligt uppfinningen visar, vid blodabsorption, bättre värden för återvätning än ej mjukgjord produkt.

Resultaten visar även, att produkter utan superabsorberande material, vid blodabsorption, uppvisar lägre värden på återväming än material med super- absorberande material. Material utan superabsorberande material sprider även blod betydligt bättre. Resultaten framgår ur figur 8 och figur 9. Referens- produktema utgörs av två olika på marknaden frekvent förekommande produkter. Resultaten är uppmätta enligt metod 5. Förutsättningarna för denna effekt är, att minst ett lager av massaniattan är fri från superabsorberande 508 961 16 material, och detta utesluter således inte, att sådana material finns i andra delar av det absorberande alstret.

Figur 8 A Material enligt uppfinningen 350 g/mz B Material enligt uppfinningen 350 g/mz, mjiikgjort c Material enlig: uppfumingen :so g/m* + 5% superabsorbent D Material enligt uppfinningen 350 g/mz + 5% super- absorbent, mjukgjort Figur 9 A Referensprodukt l B Referensprodukt 2 C Produkt med material enligt uppfinningen.

Nätverkssggka Tonformad rulhnassa har i normalfallet tillräcklig mattstyrka för de produkt- tillämpningar, som här avses. Om nätverksstyrkan för vissa produkt- tillämpningar skulle visa sig vara otillräcklig, finns möjligheten att öka nänmda nätverksstyrka, genom att på ett lämpligt sätt armera strukturen genom att till- sätta armeringsfibrer, bindfibrer eller bindemedel till cellulosafiberblandningen.

Nätverksstyrkan kan även ökas genom att lägga in fórstärkningsskild av t ex plast, nonwoven, nät eller trådar i den absorberande strukturen eller genom att fästa ett förstärkningsskikt eller ett ytskikt på ena eller båda sidoma av materialet.

Densitet och yí Den uppmjukade massamattan är fortfarande mycket tunn, varför någon ytter- ligare komprimering före användning i ett absorberande alster i många fall ej är 17 508 961 nödvändig. Lämplig densitet är 0,2 - 1,0 g/cm3, företrädesvis 0,25 - 0,9 g/cms een helst 0,3 - oss g/em? Lämplig ywikf är so - zooo g/mz företrädesvis 50 - 1500 g/mz och helst 100 - 1000 g/mz. För mätning av materialtjocklek vid beräkning av densitet har använts en Mitutoyo tjockleksmätare.

Beskrivning av ett första utföringsexempel I figur 10 visas en blöja enligt en utföringsfonn av uppfinningen. Blöjan innefattar på konventionellt sätt en absorptionskropp 11 innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt toppskikt 12, vilket lärnpligen består av ett mjukt nonwovenmaterial, en perforerad plastfilm eller liknande, och vilket vid blöjans användning är vänt mot användaren, samt ett vätskeogenomträngligt bottenskikt 13. Skikten 12 och 13 har delar, som sträcker sig utanför absorptionskroppen 11, och är förenade med varandra i dessa delar. Bottenskiktet 13 består av ett lämpligt plastmaterial, t ex polyeten. Andra kända material för topp- och botten- skikt kan naturligtvis utnyttjas inom ramen för uppfmningen.

Absorptionskroppen innefattar två eller flera skikt, ett övre insläppsskikt 14 och ett eller två nedre spridningsskikt och lagringsskikt 15 och 16. Materialet enligt uppfinningen kan användas antingen som endera insläppsskikt 14,' spridnings-- skikt 15 eller lagringsskikt 16 eller som flera av dessa skikt. I de skikt där mate- rial enligt uppfinningen inte används, kan användas olika typer av andra material, t ex konventionella material av cellulosafibrer.

Insläppsskiktet 14 har till uppgift att snabbt ta emot en given mängd vätska.

Vätskan skall endast hållas löst i fiberstrtrkturren och dräneras snabbt. Insläpps- skiktct 14 av torrformat material enligt uppfmningen är uppbyggt av relativt öppen fiberstruktur av relativt låg densitet och med 0 - 10% superabsorberande material. Superabsorberande material i insläppsskiktet 14 bör ha en hög gel- styrka, så att man i detta skikt bibehåller en öppen tredimensionell fiberstniktirr 508 961 lg efter vätning. Ett lämpligt densitetsintervall för insläppsskiktet 14 är 0,20 - 0,80 g/cmß. En lämpligt ywiiasmfewall for msläppsskikrer 14 är 50 - 1200 g/mz.

Spridningsskiktet 15 har till huvudsaklig uppgift att på ett effektivt sätt trans- portera den i insläppsskiktet 14 mottagna vätskan till det under spridningsskiktet belägna lagringsskiktet 16 och tillse, att så stor del som möjligt av lagrings- skiktet 16 utnyttjas för absorption. Spridningsskiktet 15 innehåller därför en relativt låg halt av superabsorbent. En lämplig halt superabsorbent för spridningsskiktet 15 är 0 - 20% och ett lämpligt densitetsintervall är 0,25 - 1,0 g/cm3. Ett lämpligt ytviktsintervall för spridningsskiktet 15 är 50 - 1500 g/mz.

Lagringsskiktet 16 har till uppgift att absorbera och binda den vätska, som genom spridningsskiktet 15 sprids till lagringsskiktet 16. Lagringsskiktet 16 kan därför innehålla en relativt hög andel superabsorbent och ha en relativt hög densitet. Lämpliga densitetsvärden är 0,25 - 1,0 g/cm3 och en lämplig halt superabsorbent är 40 - 95%. Ett lämpligt ytviktsintervall för lagiingsskiktet 16 är 50 - 1500 g/m? ' - Eventuellt kan spridningsskiktet 15 och lagringsskiktet 16 kombineras i ett enda skikt. I ett sådant fall innehåller detta skikt en relativt hög andel superabsorbent och har en relativt hög densitet. Lämpliga densitetsvärden är 0,25 - 1,0 g/cms och en lärnplig halt superabsorbent är 20 - 70%. Ett lämpligt ytviktsintervall för ett kombinerat spiidnings- och lagringsskikt är 100 - 2000 g/mz.

I de fall spridningsskiktet 15 och lagringsskiktet 16 kombineras i ett enda skikt, kan halten superabsorbent varieras genom produkten för att uppnå en gradient av superabsorbent i djup-, längs- och/eller breddled. 19 508 961 De olika skikten kan ha olika form och storlek. Normalt är den absorberande strukturen kombinerad-med någon typ av elastik, bl a i grenområdet, för att förbättra produktens funktion.

Beskrivning av ett andra utforingsexempel I figiir 11 visas en dambinda enligt en utfóiingsfonn av uppfinningen. Bindan innefattar på konventionellt sätt en absorptionskropp 21 innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt toppskikt 22, vilket lämpligen består av en perforerad plastñlrn eller liknande, och vilket vid bindans användning är vänt mot användaren, samt ett vätskeogenomträngligt bottenskikt 23. Mellan absorptions- kroppen 21 och toppskiktet 22 kan vara placerat ett tunt vätskegenomsläppligt skikt 27 av t ex nonwoven. Skikten 22 och 23 har delar, som sträcker sig utanför absorptionskroppen 21, och är förenade med varandra i dessa delar.

Bottenskiktet 23 består av ett lämpligt plastmaterial, t ex polyeten. Andra kända material for toppskikt och bottenskikt kan naturligtvis utnyttjas inom ramen för uppfinningen.

Absorptionskroppen 21 innefattar endast ett skikt. Detta kan bestå' av ett torr- _ format material enligt uppfinningen och med 0 - 10% superabsorberande material. Ett lämpligt densitetsintervall for absorptionskroppen 21 är 0,6 - 0,9 g/nnn3 nen en iäinpiig ywiln är zoo - zoo g/mz. Eventuellt kan ovanpå absorptionskroppen, om denna består av ett CTMP-material eller armat material med gulaktig eller brunaktig färgton, appliceras ett täckande skikt av kemisk massa, vilken har vit färg.

Beskrivning av ett tredie utfóringsexempel I figur 12 visas en tampong enligt en utforingsfonn av uppfinningen.

Tampongen består av ett absorberande material enligt uppfinningen, som rullats 508 961 20 till en cylinderlilcrrande form 31. I samband med rullningen placeras ett snöre 38 i cylindems 31 mitt på konventionellt sätt, och cylindem 31 pressas samman till önskad tjocklek och form på konventionellt sätt. Ett lämpligt densitetsintervall för det absorberande materialet före sammanpressning och forrnning är 0,4 - 0,9 g/cm3 och en lämplig ytvikt är 200 - 600 g/mz.

Beskrivning av ett fiärde utföringsexempel I figur 13 visas ett förband enligt en utföringsform av uppfinningen. Förbandet innefattar på konventionellt sätt en absorptionskropp 41 imresluten mellan ett vätskegenomsläppligt toppskikt 42, vilket lämpligen består av ett mjukt nonwovemnaterial, en perforerad plastfrlm eller liknande, och vilket vid för- bandets användning är vänt mot användaren, samt ett vätskeavvisande botten- skikt 43. Skikten 42 och 43 har delar, som sträcker sig utanför absorptions- kroppen 41, och är förenade med varandra i dessa delar. Bottenskiktet 43 består av ett lärnpligt vätskeavvisande material, t ex ett hydrofoberat nonwovemnaterial. Andra kända material för topp- och bottenskikt kan naturligtvis utnyttjas inom ramen för uppfinningen.

Absorptionskroppen 41 innefattar endast ett skikt. Detta kan bestå' av ton-format material enligt uppfinningen och vara uppbyggt av relativt öppen fiberstrulctur med relativt låg densitet och med 0 - 10% superabsorberande material. Ett lämpligt densitetsintervall för absorptionskroppen 41 är 0,20 - 0,50 g/cm3 och en lämplig ywikr är zoo - voo g/mz.

Beskrivninggv ett femte utföringsexemgel I figur 14 visas en salivabsorbent enligt en utföringsfonn av uppfinningen.

Salivabsorbenten innefattar på konventionellt sätt en absorptionskropp 51 inne- sluten mellan ett vätskegenomsläppligt toppskikt 52, vilket lämpligen består av en perforerad plastfihn eller liknande, och vilket vid salivabsorbentens 21 508 961 användning är vänt mot användaren, samt ett vätskeogenomträriligt botten- skikt 53. Bottenskiktet 53 består av ett lämpligt plastmaterial t ex polyeten.

Andra kända material for toppskikt 52 och bottenskikt 53 kan naturligtvis utnyttjas inom ramen for uppfinningen.

Absorptionskroppen 51 innefattar endast ett skikt. Detta kan bestå av torrformat material enligt uppfinningen och med relativt hög densitet och 20 - 80% super- absorberande material. Ett lämpligt densitetsintervall for absorptionskroppen 51 är 0,40 - o,so g/cmß.

Uppfmningen är naturligtvis inte begränsad till visade utföringsexempel, utan är givetvis tillämpbar for andra utföringsformer inom ramen för efterföljande patentkrav.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 508 961 22 Patentkrav . Förfarande för framställning av ett absorberande struktur i ett absorberande alster, såsom en blöja, dambinda, tampong, trosskydd, inkontinensskydd, sängskydd, förband, salivabsorbent och liknande, kännetecknat av att material i partikelform innefattande 5-100% av huvudsakligen flingtorkade cellulosafibrer torrfonnas till en bana med en ytvikt av 30-2000 g/mz och komprimeras till en densitet av 0,2-l g/cms och att banan införlivas såsom en absorberande struktur i ett absorberande alster utan efterföljande defibrering och flufíbildning. . Förfarande för framställning av en absorberande struktur enligt krav 1, kännetecknat av att banan komprimeras till en densitet av 0,25 - 0,9 g/cm3, företrädesvis 0,3 - 0,85 g/cms. _ Förfarande för framställning av en absorberande struktur enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att banan vid kompressionen uppvisar en fukthalt av 3-20%, företrädesvis 4-18% och helst 11-16%, räknat på strukturens totalvikt. ' - _ Förfarande för framställning av en absorberande struktur enligt något eller några av föregående krav, kännetecknat av att banan före införlivande i det absorberande alstret mjukgöres på mekanisk väg och därvid delamineras så att ett flertal tunna och delvis separerade fiberskikt erhålles i strukturen. _ Absorberande stniktur, kännetecknad av att den framställts enligt för- farandet enligt något av kraven 1-4. 10 15 20 25 23 508 961 6. Absorberande struktur enligt krav 5, kännetecknad av att ytvikten hos strukturen är 50 - 1500 g/mz, företrädesvis 100 - 1000 g/mz. 7. Absorberande struktur enligt krav 5 eller 6, kännetecknad av att cel- lulosañbrerna huvudsakligen utgörs av fibrer av på kemitermomekariisk väg frarnställd massa. 8. Absorberande struktur enligt krav 4, kännetecknad av att de kemiterrnome- kaniska massafibrerna har ett Curl-värde mellan 0,20 och 0,40. 9. Absorberande struktur enligt något eller några av krav 5-6, kännetecknad av att cellulosafibrema huvudsakligen utgörs av fibrer av på kemisk väg fi-amställd massa. 10. Absorberande struktur enligt något eller några av kraven 5-9, kännetecknad av att åtminstone en del av fibrerna är på kemisk väg förstyvade cellulosafibrer. 11. Absorberande struktur enligt något eller några av patentkraven 5-10, _ kännetecknad av att den innehåller 0,5-95 %, företrädesvis 0,5-70% och helst 1-65% superabsorberande material, räknat på strukturens totala vikt i torrt tillstånd. 12. Absorberande stmktur enligt något eller några av patentkraven 5-11, kännetecknad av att den innehåller armeringsmedel, exempelvis bindemedel, armeringsfibrer eller terrnoplastiska bindfibrer. 10 15 20 25 508 961 24 13. Absorberande struktur enligt något eller några av patentkraven 5-12, kännetecknad av att den innehåller ett fórstärkningsskikt av t ex nonwoven, tissue, plast eller nät. 14. Absorberande alster, såsom en blöja, dambinda, trosskydd, inkontinens- skydd, sängskydd, förband, salivabsorbent och liknande, innefattande ett vätskegenomsläppligt toppskikt, ett väsentligen vätskeogenomsläppligt bottenskikt och en mellan dessa skikt anordad absorptionskropp, kännetecknat av att absorptionskroppen innefattar en absorberande struktur enligt något eller några av kraven 5 - 12. 15. Absorberande alster enligt krav 14, där absorptionskroppen innefattar minst två skikt, ett mottagningsskikt och ett eller flera spridnings- och/eller lagringsskíkt, varvid mottagningsskiktet är avsett att snabbt ta upp och avge vätska till spridnings/lagringsskiktet eller -skikten, kännetecknat av att mottagningsskiktet innefattar en absorberande struktur enligt krav 5 med en densitet av 0,20 - 0,80 g/cm3 och en ytvikt av 50 - 1500 g/mz. 16. Absorberande alster enligt krav 15, kännetecknat av att cellulosafibrema _ huvudsakligen utgörs av fibrer av på kemiterrnomekarlisk väg framställd IIlaSSa. 17. Absorberande alster enligt krav 16, kännetecknat av att den absorberande strukturen på ena sidan är försedd med ett heltäckande lager av kemisk ITlaSSa. 18. Absorberande alster enligt något eller några av kraven 15-17, kännetecknat av att åtminstone en del av cellulosafibrema i mottagningsskiktet är på kemisk väg förstyvade cellulosafibrer. 10 15 20 25 25 508 961 19. Absorberande alster enligt något eller några av kraven 15-18, kännetecknat av att densiteten hos mottagningsskiktet är 0,20 - 0,75 g/cm3, företrädesvis 0,30 - 0,70 g/cm? 20. Absorberande alster enligt något eller några av kraven 15-19, kännetecknat av att ytvikten hos mottagningsskiktet är 50 - 1200 g/mz, företrädesvis so - 1000 g/m? 21. Absorberande alster enligt krav 14, där absorptionskroppen innefattar två eller tre skikt, ett mottagningsskikt och ett eller två spridnings- och lagringsskikt, varvid mottagningsskiktet är avsett att snabbt ta upp och avge vätska till spridningsskiktet, kännetecknat av att spridningsskiktet innefattar en absorberande struktur enligt krav 5 med en densitet av 0,25 - 1,0 g/cm3 och en ywikr av 50 - 1500 g/mz. 22. Absorberande alster enligt krav 21, kännetecknat av att sprid- nings/lagringsskiktet huvudsakligen innefattar fibrer av på kemitermo- mekanisk väg framställd massa. i _ 23. Absorberande alster enligt krav 21, kännetecknat av att spridningsskiktet huvudsakligen innefattar fibrer av på kemisk väg framställd massa. 24. Absorberande alster enligt något eller några av kraven 21-23, kännetecknat av att densiteten hos spridningsskiktet är 0,3 - 1,0 g/cm3, företrädesvis 0,3 - 0,9 g/cm? 10 15 20 25 508 961 26 25. Absorberande alster enligt något eller några av kraven 21-24, kännetecknat av att spridningsskiktet innehåller 0 - 40 %, företrädesvis 5 - 20% superabsorberande material. 26. Absorberande alster enligt krav 21, kännetecknat av att alstret mjukgjorts, och härvid den i alstret befmtliga absorberande strukturen delaminerats så att den uppvisar ett flertal ej helt separerade tunna fiberskikt. 27. Absorberande alster enligt krav 14, där absorptionskroppen innefattar två eller tre skikt, ett mottagningsskikt och ett eller två spridnings- och lagrings- skikt, varvid mottagningsskiktet är avsett att snabbt ta upp och avge vätska till spridningsskiktet för vidare transport till lagringsskiktet, kännetecknat av att lagringsskiktet innefattar en absorberande struktur enligt krav 5 med en densitet av 0,25 - 1,0 g/cm3 och en ytvikt av 50 - 1500 g/mz. 28. Absorberande alster enligt krav 27, kännetecknat av att cellulosafibrema huvudsakligen utgörs av fibrer av på kemiterrnomekanisk väg framställd maSSa. 29. Absorberande alster enligt krav 27, kännetecknat av att cellulosafibrerna huvudsakligen utgörs av fibrer av på kemisk väg framställd massa. 30. Absorberande alster enligt något eller några av kraven 27-29, kännetecknat av att densiteten hos lagringsskiktet är 0,25 - 1,0 g/cms, företrädesvis 0,3 - o,9 g/cmß. 31. Absorberande alster enligt något eller några av kraven 30 - 34, kännetecknat av att ytvikten hos lagringsskiktet är 100 - 1200 g/mz, företrädesvis 1oo - iooo g/m? 10 15 20 25 W 508 961 32. Absorberande alster enligt något eller några av kraven 27-31, kännetecknat av att lagringsskiktet innehåller 20 - 95 %, företrädesvis 25 - 70 % och helst 30 - 65% superabsorberande material. 33. Absorberande alster enligt krav 14 avsett for absorption av blod, såsom dambinda trosskydd eller förband, kännetecknat av att den absorberande strukturen huvudsakligen innehåller fibrer av på kemitermomekanisk väg framställd massa och att den innehåller O - 15 % superabsorberande material räknat på strukturens totalvikt i torrt tillstånd. 34. Absorberande alster enligt krav 33, kännetecknat av att den absorberande strukturen är fri från superabsorberande material. 35. Absorberande alster enligt något av kraven 33-34, kännetecknat av att den absorberande stmkturen på ena sidan är försedd med ett heltäckande lager av kemisk massa. 36. Absorberande alster avsett för absorption av blod, såsom en tampong eller- liknande, kännetecknat av att alstret innefattar en absorberande struktur enligt krav 14. 37. Absorberande alster enligt krav 36, kännetecknat av att den absorberande strukturen huvudsakligen innehåller fibrer av på kemitennomekanisk väg framställd massa och att den innehåller 0 - 15 % superabsorberande material räknat på strukturens totalvikt i torrt tillstånd. 38. Absorberande alster enligt krav 37, kännetecknat av att den absorberande strukturen är fri från superabsorberande material.