SE508294C2 - Förfarande och anordning för styrning av en radar - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 508 294 2 flera fysikaliska begränsningar, omöjliggör vanligtvis en det tilldelade kylningskapaciteten och/eller effektuttaget för större utökning av radarn utöver utrymmet, uteffekt eller för någon annan orsak.

En större antenn låter sig inte alltid användas då vanligtvis antennstorleken från början är optimerad med tanke på begränsningar som till exempel storlek, vikt och kostnad. Att minska en radars brusfaktor är extremt dyrbart om det ens är möjligt. Exempelvis kan en radar på grund av en mycket viktig tillämpning redan vara optimerad vad gäller brusfaktorn, det vill säga vara utrustad med den mest avancerade elektroniken med den lägsta tillgängliga brusfaktorn, varvid en ytterligare sänkning av brusnivån inte möjlig.

Flera försök att utöka en radars räckvidd och/eller uteffekt har gjorts. Det amerikanska patentet US 4,336,538 förefaller beskriva ett system som visar på en möjlighet att med hjälp av ett speciellt kraftaggregat öka räckvidden inom vissa vinkelintervall, vilka bedöms som intressanta.

Detta sker genom att under ett vinkelintervall, vilket bedöms som intressant, höja medeleffekten genom att höja pulsrepetitionsfrekvensen (PRF). Detta sker genom att sända radarpulser med tio olika frekvenser. Det kan anses vara en nackdel att strömförsörjningen måste ändras för att kunna förse radarsändaren med totalt sett mera energi. Det kan således anses vara en nackdel att metoden enligt US 4,336,538 förefaller kräva en omfattande ombyggnad av en befintlig radar för att kunna tillämpas. Det kan även anses vara en nackdel att de vinkelintervallen, som.enligt US 4,336,538 består av resten av eller större delar av ett rotationsvarv, kan ej næd mindre intressanta denna. metod dra fördel av en utökad räckvidd eftersom radarn behöver en lång återhämtningstid enligt patentet. 10 15 20 25 30 sus 294_ 3 Det amerikanska patentet US 5,140,332 förefaller beskriva ett radarsystem där pulskompression sker i två steg. Ett första steg, som ger en kortare modulerad puls och ett andra steg som ger den slutgiltiga kompressionen. Avsikten med metoden enligt US 5,l40,332 förefaller vara att modernisera äldre radarstationer, som består av rör- baserade sändare vilka använder korta pulser, med.modernare halvledar-bestyckade sändare som använder långa pulser.

Genom att införa ett system med pulskompression i två steg behöver endast sändaren bytas ut för en modernisering och därigenom ökning av prestanda. Det kan däremot anses vara en nackdel att sändaren behöver bytas ut och att en ny pulskompression behöver införas för att uppnå en prestanda- förbättring.

Det amerikanska patentet US 5,136,300 förefaller beskriva en sändarmodul som beroende på tillämpning och därmed också uteffektsbehov kan användas i olika antal tillsammans.

Exemplen som ges är två moduler som används tillsammans för en väderradar och 30 moduler för en avfyrningsstyrradar.

Det kan, som nämnts tidigare, anses vara en nackdel eller rent av en omöjlighet att öka prestanda genom att utvidga sändaren med hjälp av moduler, eftersom detta innebär ökad strömförbrukning, större platsbehov och större kylbehov.

Tidigare känd teknik visar att det är ett stort problem att kunna utöka en radars räckvidd utan att förändra radarns effektslutsteg och/eller strömförsörjning. Förändring av en radars effektslutsteg innebär att radarn måste byggas om både direkt i samband med effektslutsteget och även i samband med förändrat kylbehov & kraftbehov. fx 10 15 20 25 30 35 508 294 4 REDoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Ett ändamål med uppfinningen är att ange ett förfarande och att öka ovanstående nämnda nackdelar. en anordning för en radars prestanda utan Ett annat ändamål med uppfinningen är att ange ett för- farande och en anordning för att öka en radars prestanda utan att radarns energibehov ökar.

Ett ändamål därutöver med uppfinningen är att ange ett förfarande och en anordning för att frigöra antenn, radarsändare och radarmottagare under en deltidsperiod för annat än radaranordningens ordinarie radarfunktion son\till exempel för datakommunikation.

Ovannämnda ändamål uppnås enligt uppfinningen genom ett förfarande och en anordning för att i en radaranordning för måldatainmätning styra utsändning av radarpulser och mottagning av målekon, vilka härstammar från de utsända radarpulserna, på ett sådant sätt att radaranordningens prestanda ökar för att därmed få en längre räckvidd under Tidsperioden företrädesvis en tidsperiod. upprepas kontinuerligt. Tidsperioden delas in i en första och en andra deltidsperiod där den första och andra deltidsperioden vardera är minst två gånger så lång som ett pulsrepetitionsintervall vilket används under den första deltidsperioden. Radaranordningen styrs att under den första deltidsperioden, för måldatainmätning, sända radarpulser med ett högre energiinnehåll än vad som är möjligt i ett fortvarighetstillstånd. Styrning sker på ett sådant sätt att radaranordningens utsända energi under tidsperioden högst uppgår till radaranordningens möjliga energiutsändning i ett fortvarighetstillstånd under en nmtsvarande tidsperiod. Därmed erhålls en effektivare signalintegrering genom att målekon som härstammar från fT\ 10 15 20 25 30 35 508 294 5 radaranordningen signalintegreras koncentrerat under den första deltidsperioden. Radaranordningen styrs även att inte sända radarpulser för måldatainmätning under den andra deltidsperioden.

Ovannämnda ändamål uppnås enligt uppfinningen även genom ett förfarande för att i en radaranordning för måldatainmätning mottagning av målekon på ett sådant sätt att radar- anordningens prestanda ökar under en tidsperiod. Prestanda styra utsändning av radarpulser och ökas för att därmed få en längre räckvidd. Radar- anordningen innefattar avståndsfållor vari målekoenergi signalintegreras. Enligt förfarandet delas tidsperioden först in i en första och en andra deltidsperiod. Den första och andra deltidsperioden är vardera minst två gånger så lång son1ett pulsrepetitionsintervall som används under den första deltidsperioden. Enligt förfarandet styrr radaranordningen under den första deltidsperioden att f«: måldatainmätning sända radarpulser med ett högre enerc.- innehåll än vad som är möjligt i ett fortvarighetstill- stånd. håll sker på ett sådant sätt att radaranordningens utsända Sändning av radarpulser med ett högre energiinne- energi under tidsperioden högst uppgår till radar- anordningens möjliga energiutsändning i ett fortvarighets- Därmed erhålls en effektivare signalintegrering genom att de nålekon, tillstånd under en motsvarande tidsperiod. vilka härstammar från radaranordningen koncentreras till den första deltidsperioden. Radaranordningen styrs att inte sända radarpulser för måldatainmätning under den andra deltidsperioden. Företrädesvis är kvoten nællan tids- perioden och den första deltidsperioden proportionell mot under den första radarpulsernas högre energiinnehåll deltidsperioden. I en tillämpning eftersträvas att radar- pulsernas energiinnehåll under den första deltidsperioden är i storleksordningen dubbelt så stort än vad som är möjligt i ett fortvarighetstillstånd. En nöjlighet att 10 15 20 25 30 35 508 294 6 uppnå radarpulsernas högre energiinnehåll under den första deltidsperioden är genom en förlängning av radarpulserna.

Företrädesvisförlängsavståndsfållornaproportionelltlika mycket som radarpulserna förlängs. Eftersom inga radar- pulser sänds under den andra deltidsperioden för måldata- data- Luckor i inmätning kan radaranordningen användas för kommunikation under den andra deltidsperioden. täckningen kommer att uppstå om tidsperioden upprepas och den andra deltidperioden uppträder vid samma lobriktning svep/varv efter svep/varv. Antingen kan upprepningen av tidsperioden vara sådan att respektive andra deltids- perioder inte uppträder vid samma lobriktning under ett efterföljande svep, eller så minskas svephastigheten (hastigheten med vilken antennloben sveps), exempelvis proportionellt, i beroende av längden av den andra deltids- perioden. En metod att förhindra att respektive andra deltidsperioder inte uppträder vid samma lobriktning kan exempelvis vara att tidsperioden inte kontinuerligt, det vill säga att en lämplig variabel tidsfördröjning sätts in mellan successiva tidsperioder för upprepas att därmed undvika luckor i täckningen. Företrädesvis är antennen en elektriskt styrd antenn (ESA) och även att tidsperioden upprepas kontinuerligt med eller utan tids- fördröjning mellan successiva tidsperioder.

Ovannämnda ändamål uppnås enligt uppfinningen även genonxen radaranordning innefattande en radarsändare, en radarmottagare, en styranordning och avståndsfållor. Styr- anordningen är inrättad att, för måldatainmätning, styra radarsändaren att sända radarpulser och radarmottagaren att motta målekon vilka härstammar från de utsända radarpulserna på ett sådant sätt att radaranordningens prestanda ökar för att därmed få en längre räckvidd under en tidsperiod. I avståndsfållorna signalintegreras måleko- energi. Enligt uppfinningen delas tidsperioden in i en första och en andra deltidsperiod. Den första och andra 10 15 20 25 30 35 508 294_ 7 deltidsperioden är vardera minst två gånger så lång som ett pulsrepetitionsintervall som används under den första deltidsperioden. Styranordningen är även inrättad att styra radarsändaren att under den första deltidsperioden, för måldatainmätning, sända radarpulser med ett högre energiinnehåll än vad som är möjligt i ett fortvarighets- tillstånd. Sändning av radarpulser med ett högre energi- innehåll sker på ett sådant sätt att radaranordningens utsända energi under tidsperioden högst uppgår till radar- anordningens möjliga energiutsändning i ett fortvarighets- tillstånd under en motsvarande tidsperiod. Därmed erhålls en effektivare signalintegrering genom att nålekon som härstammar från radaranordningen koncentreras under den första deltidsperioden. Styranordningen är även inrättad att styra radarsändaren att inte sända radarpulser för mål- datainmätning under den andra deltidsperioden.

Företrädesvis är kvoten mellan tidsperioden och den första deltidsperioden proportionell mot radarpulsernas högre energiinnehåll under den första deltidsperioden. En variant är att styranordningen är inrättad att styra radar- sändaren att för måldatainmätning sända radarpulser med ett energiinnehåll under den första deltidsperioden som är i storleksordningen dubbelt så stort jämfört med vad som är möjligt i ett fortvarighetstillstånd. En möjlighet är att styranordningen är inrättad att styra radarsändaren att förlänga radarpulserna som sänds för måldatainmätning för att därmed uppnå det högre energiinnehållet i radarpulserna under den första deltidsperioden. Företrädesvis förlängs avståndsfållorna proportionellt lika mycket som. radar- pulserna förlängs. Eftersom inga radarpulser sänds under den andra deltidsperioden för måldatainmätning kan styr- anordningen vara inrättad att styra radarsändaren och/eller radarmottagaren för datakommunikation under den andra del- tidsperioden. Luckor i täckningen kommer att uppstå om tidsperioden upprepas och den andra deltidsperioden upp- träder vid samma lobriktning svep efter svep. Därför är ffifi 10 15 20 25 30 35 sos 294 8 att vid styranordningen även är inrättad att styra radarsändaren det lämpligt en upprepning av tidsperioden och radarmottagaren på ett sådant sätt att respektive andra deltidsperioder inte uppträder vid samma lobriktning under efterföljande svep för att därmed undvika att luckor i täckningen inom svepet uppstår. Som ett alternativ kan svephastigheten (hastigheten med vilken antennloben sveps) minskas, exempelvis proportionellt, i beroende av längden av den andra deltidsperioden. Företrädesvis är antennen en elektriskt styrd antenn (ESA). lämpligen kontinuerligt med eller utan tidsfördröjning Tidsperioden upprepas mellan successiva tidsperioder.

Uppfinningen uppvisar en rad fördelar gentemot tidigare känd teknik. ombyggnad genom till effektslutsteg i befintliga radaranordningar sonlönskar dra Uppfinningen kräver inte en omfattande exempel utbyte/komplettering av nytta av uppfinningen. Uppfinningen kan enkelt kopplas in och ur. Energibehovet för en radaranordning som implementerar uppfinningen ökar inte trots att en prestandaförbättring uppnås.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas i förklarande och inte på något vis begränsande syfte, med hänvisning till bifogade figurer, där Fig. 1 visar ett blockschema över en radar enligt föreliggande uppfinning, Fig. 2 visar ett flödesdiagram över en nætod enligt föreliggande uppfinning, 7) L.. 10 15 20 25 30 35 sus 294_ FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFQRMER Föreliggande uppfinning har som ändamål att öka en radars prestanda. För att tydliggöra uppfinningen skall några exempel på dess tillämpning i det följande beskrivas i anslutning till figurerna 1 och 2.

Föreliggande uppfinning har som grundidé att öka en radars prestanda och därmed åstadkomma en möjlig räckvidds- av måleko- förbättring genom effektivare integration signaler.

Prestanda för en radar är till stor del beroende på den signalbehandling som en nmttagen målekosignal undergår.

Ett av syftena med signalbehandlingen är att förbättra signalbrusförhållandet (SNR - Signal to Noise Ratio). Om signalbrusförhållandet kan förbättras, kan radarn uppfatta svagare målekosignaler och indikera dessa sonx målekon.

Svagare nålekosignaler kommer från mål som befinner sig längre bort från radarn och/eller har en mindre ekvivalent målarea än målekosignaler vilka kommer från mål som befinner sig närmare radarn och/eller mål med en större ekvivalent målarea.

Signalbehandlingen i en radar innefattar vanligtvis integration av mottagen målekosignal i flera steg och på olika sätt i syfte att förbättra signalbrusförhållandet.

Några av de olika integrationsstegen benämns vanligen innefattar koherent signalintegrering och vanligen integration och icke-koherent videointegration. Den ackumulering av upptäcktssannolikheter som sker vid successiva loböversvep (antennöversvep) kan också ses som en integration och kommer att betecknas som en variant av integration. De olika typerna av integration har olika begränsningar och effektivitet. fïx 10 15 20 25 30 35 508 294 10 Koherent integration förbättrar signalbrusförhållandet med en faktor n, där n är antalet provtagningar. Här kan kort nämnas att det antas att all signalbehandling sker digitalt vilket är vanligast i en modern radar. Det är dock inget som hindrar att signalbehandlingen sker analogt eller som en blandning av analog och digital signalbehandling eftersom uppfinningen inte är beroende av vilken metod som används för signalbehandlingen.

Videointegration förbättrar signalbrusförhållandet med en faktor vilken approximativt kan beskrivas som n“7, alltså en inte lika effektiv förbättring som koherent integration.

Signalintegrationens (koherent och icke koherent) tidsut- sträckning är begränsad av kravet att målekosignalen skall avståndsfålla Detta sätter i princip en praktisk övre kvarligga i en och samma under in- tegrationstiden. gräns för möjlig signalintegrering eftersom mål vanligen förflyttar sig. Signalintegrering utöver den tid då målekosignalen ligger kvar i en avståndsfålla tillför inget.

Signalbrusförhållandet efter signalintegreringen. ger en Successiva loböversvep Till sist som en viss sannolikhet för målupptäckt. ger då en ackumulerad upptäcktssannolikhet. kommer därför ackumuleringen vilken kan ses integration av typen 1/n, det vill säga att målet skall kunna detekteras minst en gång under n stycken försök.

Effektiviteten i denna ackumulering är dock vanligen låg, sig på måttligt stora upptäcktssannolikheter per loböversvep (till exempe1.mindre än 10 %). i synnerhet om den grundar Uppfinningen bygger, som nämnts tidigare, på att utföra en effektivare integration av målekosignaler. En effektivare integration av målekosignaler åstadkomes enligt uppfinningen genom att förbättra den koherenta «\.~| 10 15 20 25 30 35 508 294_ 11 integrationen och/eller videointegrationen på bekostnad av den mindre effektiva ackumuleringen.

Detta nñjliggörs lämpligen genom en nmmentan ökning av radarns uteffekt (medeleffekt) under kortare tider, typiskt 100 ms (vilket motsvarar cirka 100-1000 pulser), med motsvarande perioder av radartystnad för att medeleffekten period inte skall medeleffekt under de mätt under en längre ändras. dubbleras Radarn kommer då att omväxlande ha Företrädesvis radarns kortare perioderna. lika långa perioder med dubbel uteffekt som med radar- tystnad, för att medeleffekten mätt under en längre period (sekunder) inte skall ändras.

Orsaken till att man ej vill/kan (utan en ombyggnad av radarn) ändra radarns medeleffekt under en längre period är att radarn är konstruerad för ett visst energiuttac. effektslutsteg, magnetroner, vandringsvågrör (TWT), eller halvledare, a: Radarns som exempelvis kan innehå“la normalt konstruerade att tåla en viss medeleffekt och då speciellt med hänsyn till kylningen av slutsteget. En fördelaktig utföringsfornxär att dubbleringen av uteffekten sker med en förlängning av pulslängden. Detta innebär att man inte belastar några komponenter med en högre toppeffekt utan det är endast kylningsbehovet som ökar momentant. Om däremot medeleffekten under en längre period (sekunder) är samma som tidigare, ökar inte heller kylbehovet.

Eftersom radarn är "tyst" under en viss del av tiden (halva tiden vid en momentan dubblering av uteffekten) uppstår det "tomma" luckor om samma svep/rotationshastighet på antennen bibehålls. (vid en dubblering av uteffekten) svep/rotationshastigheten Detta kan lösas genom att man antingen halverar för antennen eller ser till att de "tomma" luckorna inte uppträder i samma riktningar vid successiva antennsvep.

Detta minskar inmätningstakten och uppfinningen kommer Cm 10 15 20 25 30 35 508 294 12 således bäst till sin rätt i exempelvis en spanningsradar med en relativt liten och begränsad sökvolym såsom i nosen på spaningsplan som endast "ser" framåt. En radar som utnyttjar uppfinningen kan lämpligen vara utrustad med en elektriskt styrd antenn (ESA). kan på ett enkelt sätt styras på ett sådant sätt att byte mellan "halv" svephastighet och "full" svephastighet, med En elektriskt styrd antenn undvikande av att "tomma" luckor uppträder i samma riktning vid successiva antennsvep, kan ske beroende på till exempel det aktuella behovet.

Metoden att sända med periodvis momentant högre uteffekt möjliggör således en bättre signalintegration på bekostnad av en mindre ackumuleringseffekt (lägre inmätningstakt).

I ett första exempel på prestandaförbättringar antas det att en möjlig integrationstid är T sekunder med hänsyn till möjlig målförflyttning. Den mottagna målenergin med dubblerad utsänd energi under T blir då jämfört med en radar, med konstant utsänd energi, dubbelt så stor. Detta innebär en förbättring av signalbrusförhållandet om +3 dB vid dubbel pulsenergi. På grund av att radarn är tyst under halva tiden uppstår en lägre inmätningstakt och därmed ackumuleringseffekt, varvid nettovinsten reduceras till typiskt +2 dB.

I ett andra exempel på prestandaförbättringar antas det att den nwmentant dubblerade utsända energin åstadkoms med dubblerad pulslängd, som då också medför en dubbelt så lång avståndsfålla i radarmottagaren. Därvid kan med hänsyn till kravet på målets läge i avståndsfållen integrations- tiden fördubblas till 2-T sekunder. Vi får sålunda under integrationstiden fyrdubbel målekoenergi (en faktor två från dubbel nædeleffekt och en faktor två från dubbel integrationstid).

Fß, :Ä JJ 10 15 20 25 30 35 sus 29; 13 En uppskattning av känslighetsvinsten sker enligt följande; där en effektivare koherent integration står för cirka +3 dB vinst på grund av den. momentant dubblerade utsända energin. Videointegration står för cirka +2 dB på grund av den dubblerade minskar med en faktor fyra varför en förlust på cirka -2 dB integrationstiden. Uppdateringstakten uppstår och man kan räkna med en nettovinst på cirka +3 dB.

Figur 1 visar ett blockschema över en radar som utnyttjar uppfinningen. Radarn innefattar en styranordning 110, en sändare 120, en mottagare 130, en antennstyranordning 140, en antenn 150 och en S/M-växlare (S/M - Sändning / Mottag- 160. utsända radarpulser> via S/M-växlaren och antennen 150. ning) Styranordningen 110 styr sändaren 120 att Antennen 150 kan tillsammans med antennstyranordningen 140 vara mekaniskt styrd så att svep med antennloben endast beror på att antennen 150 fysiskt rör på sig eller företrädesvis elektroniskt styrd (ESA - Elektroniskt Styrd Antenn). En målekosignal returneras till radarn via antennen 150 och S/M-växlaren 160 till mottagaren 130.

Ytterliggare signalbehandling och presentation utförs på signaler 191 från mottagaren 130 och visas ej i figuren.

Enligt uppfinningen styr styranordningen 110 sändaren 120 på ett sådant sätt att sändaren 120, under en förutbestämd tid, sänder radarpulser med en högre medeleffekt än radarns nominella medeleffekt. Den högre utsända medeleffekten är företrädesvis en fördubbling av medeleffekten jämfört med radarns nominella medeleffekt. Medeleffekthöjningen sker företrädesvis genom en förlängning av radarpulserna. Den förutbestämda tiden som sändaren 120 sänder med en högre medeleffekt står i till medeleffekten och är maximerad till den tid ett normerat mål avståndsfålla, storleksordningen 50-200 millisekunder. proportion höjningen av ligger kvar i en vilket är i I proportion till höjningen av uteffekten och höjningens varaktighet så styr styranordningen 110 sändaren 120 till radartystnad så att 10 15 20 25 30 35 508 294 14 den utsända nædeleffekten över längre tidsintervall (i storleksordningen sekunder) är densamma som radarns nominella medeleffekt.' Styranordningen 110 styr även antennstyranordningen 140 på ett sådant sätt att antennens 150 svep/rotation på ett önskat sätt och efter behov förhöjd medeleffekt och Styranordningen 110 styr även anpassas till perioderna av perioderna av radartystnad. mottagaren 130 så att den "synkroniseras" med svep/rota- tionshastigheten och till perioderna av radartystnad och perioderna med högre utsänd medeleffekt.

Genon1 att en radar, enligt uppfinningen, företrädesvis endast arbetar under halva tiden är antennloben och radarmottagaren tillgängliga för andra uppgifter under 50% datalänkmottagning och/eller datasändning är exempel på. möjliga användningsområden. av tiden. Signalspaning, Fördelarna att kunna utnyttja antennen till andra uppgifter under de "tysta" perioderna framträder speciellt i system med elektriskt styrd antenn (ESA) på grund av tröghetsfri lobstyrning.

Figur 2 visar ett flödesschema över ett förfarande enligt uppfinningen. I ett sändsteg 210 sänder radaranordningen en radarpuls för måldatainmätning med högre energiinnehåll än vad som är möjligt i ett fortvarighetstillstånd. Ett första teststeg 220 testar om flera radarpulser för måldatainmätning skall sändas. Som beskrivits tidigare så delar uppfinningen upp en tidsperiod i två delar, en första deltidsperiod och en andra deltidsperiod. Under den första deltidsperioden sänder radaranordningen radarpulser med högre energiinnehåll än vad som är nñjligt i ett fort- varighetstillstånd. passat att radaranordningens genomsnittliga utsända energi Det högre energiinnehållet är så av- under tidsperioden som mest motsvarar radaranordningens möjliga energiutsändning i ett fortvarighetstillstånd.

Längden på den första deltidsperioden är som minst två \.... 10 15 20 25 30 35 508 294_ 15 gånger så lång som ett pulsrepetitionsintervall vilket används under den första deltidsperioden. Beroende på radartyp kan exempelvis ett hundratal radarpulser (en pulsgrupp, eller ett antal pulsgrupper) vara det minsta antal radarpulser som måste sändas i en följd för att Det första sänds för radarfunktionen skall kunna säkerställas. teststeget 220 måldatainmätning så att rätt antal radarpulser som skall Så länge räknar radarpulser vilka sändas under det först deltidsintervallet sänds. som fler radarpulser skall sändas upprepas sändsteget 210.

Därefter kommer ett ickesändsteg 230 som i kombination med ett andra teststeg 240 ser till att inga radarpulser för måldatainmätning sänds under den andra deltidsperioden.

Eventuellt kan pulser med låg uteffekt sändas under den andra deltidsperioden för datakommunikation. Normalt är det tillräckligt att dessa pulser sänds med en låg uteffekt eftersom de endast skall färdas en väg. Energiinnehållet i dessa pulser är vanligtvis försumbart men bör tas med i beräkningarna för radaranordningens genomsnittliga utsända energi under tidsperioden i de fall radarsändaren används för att sända dessa datakommunikationspulser. Efter det att det andra teststeget 240 indikerar att den andra deltidsperioden är slut kan antingen en ny tidsperiod följa varmed förfarandet fortsätter med sändsteget 210 direkt eller så fortsätter förfarandet med en förutbestämd tidsfördröjning under vilken radaranordningen exempelvis radarfunktion innan en ny fungerar i sin ordinarie tidsperiod eventuellt följer.

I de föregående exemplen har det antagits en periodvis dubblerad uteffekt. Både lägre och högre uteffektshöj- ningar är tänkbara men då med andra procentuella tysta svårigheter att dubbelt perioder är viss perioder som följd. Vid exempelvis apparatmässigt åstadkomma radarpulser med energiinnehåll även under korta 508 294 16 prestandahöjning åtkomlig även vid måttlig momentan höjning av radarpulsers energiinnehåll.

Uppfinningen är ej begränsad till de ovan nämnda utförings- formerna utan kan varieras inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Claims (19)

10 15 20 25 30 35 508 294_ 17 PATENTKRAV

1. Förfarande för att i en radaranordning innefattande avståndsfållor vari.målekoenergi signalintegreras, under en tidsperiod mottagning av målekon på ett sådant sätt att radar- styra utsändning av radarpulser och styra anordningens prestanda ökas, kännetecknat därav, att: - tidsperioden delas in i en första och en andra del- tidsperiod där den första och andra deltidsperioden vardera är minst två gånger så lång som ett pulsrepetitions- intervall vilket används under den första deltidsperioden; - radaranordningen styrs under den första deltids- perioden att för måldatainmätning sända radarpulser med ett högre energiinnehåll än vad som är nöjligt i ett fort- på ett sådant sätt att anordningens utsända energi under tidsperioden högst uppgår varighetstillstånd, radar- till radaranordningens möjliga energiutsändningj.ett fort- varighetstillstånd under en motsvarande tidsperiod för att därmed erhålla en effektivare signalintegrering genom att integreringen av målekon som härstammar från radarns utsända radarpulser koncentreras under den första deltids- perioden; - radaranordningen styrs att inte sända radarpulser för måldatainmätning under den andra deltidsperioden.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, kännetecknat därav, att kvoten mellan tidsperioden och den första deltids- perioden är proportionell mot radarpulsernas högre energi- innehåll under den första deltidsperioden. 10 15 20 25 30 508 294 18

3. Förfarande enligt något av patentkrav 1 eller 2, kännetecknat därav, att radarpulsernas energiinnehåll under den första deltidsperioden är i storleksordningen dubbelt så stort än vad som är möjligt i ett fortvarighets- tillstånd.

4. Förfarande enligt något av patentkrav 1 till 3, kännetecknat därav, att radarpulsernas högre energiinnehåll under den första deltidsperioden uppnås genom en förlängning av radarpulserna.

5. Förfarande enligt patentkrav 4, kännetecknat därav, att avståndsfållorna förlängs proportionellt lika mycket som radarpulserna förlängs.

6. Förfarande enligt något av patentkrav 1 till 5, kännetecknat därav, att radaranordningen används för datakommunikation under den andra deltidsperioden.

7. Förfarande enligt något av patentkrav 1 till 6, kännetecknat därav, att vid en upprepning av tidsperioden respektive andra deltidsperioder inte uppträder vid samma lobriktning under efterföljande svep för att inte luckor i täckningen skall uppstå.

8. Förfarande enligt något av patentkrav 1 till 6, kännetecknat därav, att hastigheten med vilken antennloben sveps, minskas i beroende av längden av den andra deltids- perioden för att inte luckor i täckningen skall uppstå.

9. Förfarande enligt något av patentkrav 1 till 8, kännetecknat därav, att radarpulserna utsänds via en elektriskt styrd antenn (ESA). 10 15 20 25 fïx 30 å) 35 508 294 19

10 Förfarande enligt något av patentkrav 1 ~till 9, kännetecknat därav, att tidsperioden upprepas kontinuerligt.

11. Radaranordning innefattande en radarsändare, en radarmottagare, en styranordning och avståndsfållor vari målekoenergi signalintegreras, där styranordningen är inrättad att för måldatainmätning styra radarsändaren att sända radarpulser och radarmottagaren att nmtta målekon vilka härstammar från de utsända radarpulserna på ett sådant sätt att radaranordningens prestanda ökar under en tidsperiod, kännetecknad därav, att - tidsperioden delas in i en första och en andra del- tidsperiod där den första och andra deltidsperioden vardera är minst två gånger så lång som ett puls- repetitionsintervall vilket används under den första deltidsperioden; - styranordningen även är inrättad att styra radar- sändaren att under den första deltidsperioden för måldatainmätning sända radarpulser med ett högre energiinnehåll än vad som är nöjligt i ett fort- varighetstillstånd, på ett sådant sätt att radar- anordningens utsända energi under tidsperioden högst uppgår till radaranordningens möjliga energi- utsändning i ett fortvarighetstillstånd under en motsvarande tidsperiod för att därmed erhålla en effektivare signalintegrering genom att integreringen av målekon som härstammar från radaranordningens utsända radarpulser signalintegreras koncentrerat under den första deltidsperioden; - styranordningen även är inrättad att styra radar- sändaren att inte sända radarpulser för måldata- inmätning under den andra deltidsperioden.

12. Radaranordning enligt patentkrav ll, kännetecknad därav, att kvoten mellan tidsperioden och den första del- o Ål 10 15 20 25 30 35 508 294 20 tidsperioden är proportionell mot radarpulsernas högre energiinnehåll under den första deltidsperioden.

13. Radaranordning enligt något av patentkrav 11 eller 12, kännetecknad därav, att inrättad att styra radarsändaren att för måldatainmätning styranordningen även är sända radarpulser med ett energiinnehåll under den första deltidsperioden som är i storleksordningen dubbelt så stort än vad som är möjligt i ett fortvarighetstillstånd.

14. Radaranordning enligt något av patentkrav 11 till 13, kännetecknad därav, att styranordningen även är inrättad att styra radarsändaren att förlänga radarpulserna som sänds för måldatainmätning för att därmed uppnå det högre energiinnehållet i radarpulserna under den första deltids- perioden.

15. Radaranordning enligt patentkrav 14, kännetecknad därav, att avståndsfållorna förlängs proportionellt lika mycket som radarpulserna förlängs.

16. Radaranordning enligt något av patentkrav 11 till 15, kännetecknad därav, att styranordningen även är inrättad att styra radarsändaren och/eller radarmottagaren för datakommunikation under den andra deltidsperioden.

17. Radaranordning enligt något av patentkrav 11 till 16, kännetecknad därav, att vid en upprepning av tidsperioden styranordningen även är inrättad att styra radarsändaren och radarmottagaren på ett sådant sätt att respektive andra deltidsperioder inte uppträder vid samma lobriktning under efterföljande svep för att därmed undvika att luckor i täckningen inom svepet uppstår.

18. Radaranordning enligt något av patentkrav ll till 16, kännetecknad därav, att hastigheten med vilken antennloben (x 10 508 294. 21 sveps minskas i beroende av längden av den andra deltids- perioden för att inte luckor i täckningen skall uppstå.

19. Radaranordning enligt något av patentkrav 11 till 18, kännetecknad därav, att radarpulserna utsänds via en elektriskt styrd antenn (ESA). 20 Radaranordning enligt något av patentkrav 11 till 19, kännetecknad därav, att tidsperioden upprepas kontinuerligt.