SE500394C2 - Anordning för framställning av ur en materialbana utskurna delar, såsom delar till klädesplagg - Google Patents

Description

d. Att under uppfyllande av kraven ex och b, samt vid mönstrade tyger c, uppnående av en så ekonomisk placering som möjligt av plaggdelarna på tygbanan; man skall såle- des placera ut dem tillsammans, så att de mellanrum, som bildar tygspillet får så liten yta som möjligt. Det bästa resultatet kan därvid ofta uppnås genom att delarna till flera plagg blandas om varandra längs tygbanan eller t.o.m. blandas med plaggdelar från annan storlek eller från en annan plaggdesign. En blandning längs en bestämd sträcka av tygbanan av plaggdelar från flera plagg ger således oftast ett bättre utbyte än att placera samtliga plaggdelar till ett plagg längs en bestämd sträcka av tygbanan. Dock når nwui ej någon ytterligare förbättrad effekt med tanke på spillet om man blandar plaggdelar från fler plagg än upp till ett visst optimalt antal. En blandning längs en alltför lång sträcka blir dessutom svåröverskàdlig. 3. V Utskärning av plaggdelarna i den förutsedda placeringen. 4. Sammanplockning till en sats, av samtliga de plaggdelar, som skall sys samman samt sammansyning av dessa.

Det är naturligtvis ett önskemål att nämnda operationer genom- föres så rationellt som möjligt med utnyttjande av maskinella medel.

Vad det gäller de förberedande momenten är det känt att pro- grammera in de olika plaggdelarnas konfigurationer i en skär- ningsutrustning, som arbetar med en skärrobot. Därvid skäres således plaggdelarna ut ur en tygbana och kan därefter plockas samman till satserna.

Hur plaggdelarna skall placeras på tygbanan fastställes ma- nuellt men det är känt att därvid använda datorstöd. Detta innebär att man genom simulering på en dataskärm kan placera in plaggdelarna på tygbanan varefter datorn ger upplysning om vilken utnyttjandegrad av tyget man uppnått, därefter kan manuellt en omplacering ske o.s.v. under succesiv anpassning till en rimlig utnyttjandegrad av tyget.

Datorprogrammet styr sedan såväl skärkonturernas form som deras placering pà tygbanan.

Således har å ena sidan utskärningen av plaggdelarna efter det att plaggdelarnas form fastställts och inprogrammerats i en datorutrustnin fter även deras placering i förhållande 9 till varandra pa tygbanan; Själva utskärningen sker vid hittills kända anläggningar för maskinellt genomförande av densamma genom att flera lager av tyg lägges på varandra varefter ett skärorgan föres genom samt- liga lagren. Härigenom får man således ett antal lika delar och en sådan anläggning är således inrättad för serieproduktion av ett antal lika plagg. Utläggningen av tygbanan sker därvid på ett skärbord på sä sett att en vagn med en tygrulle förflyttar sig över skärbordet under det attt tygbanan matas ut. Genom flera förflyttningar av vagnen över skärbordet kan flera tyg- lager utläggas på varandra.

För själva skärorganet är det känt att använda en stickkniv, som rör sig upp och ner genom tyglagren. En sådan kniv är emel- lertid utsatt för ett stort slitage samtidigt som den fordrar mycket stor skärpa, för att skära genom tyget pà ett accepta- belt sätt. Man har även försökt andra medier såsom laser eller vattenstràle, men ännu ej uppnått något fördelaktigt resultat vid skärning av vävda och stickade tyger. Vid skärutrustningar av detta slag är känt att utnyttja den nämnda dataprogramme- ringen av skärorganet.

Ytterligare har även själva sömnadscykeln i hög grad automati- serats inklusive transporten för distribution till olika ar- betsstationer. Detta är således den kända tekniken.

En motsvarande teknik kan tillämpas och har i viss utsträckning tillämpats även utanför området framställning av klädesplagg av tyg. Således användes för beklädnadsartiklar även andra material ersätter artiklar nämligen mer avvikande områden tillämpas en liknande arbetscykel, såsom non-woven-tyg och folier, varvid svetsning ofta sömnad. Det förekommer även att andra föremål än klädes- framställes pà ett liknande och av liknande material, väskor, skyddshöljen, filterpåsar m.m. Även inom ännu näm- ligen vid framställning av objekt av material från hårda skivor såsom plåtar.

De utskurna detaljerna sammansättes efter att ha sammanförts i en eller ett antal efter varandra följande arbets- stationer. Även nämnda tillämpningar och andra som ligger utan- för sömnadsomràdet, kan inbegripas i. det område till vilket nppfinningen hänför sig.

UPPFINNINGEN Uppfinningens ändamål är att åstadkomma anordningar för genom- förande av arbetsmoment i en anläggning av nämnt slag.

Ett särskilt ändamål är att åstadkomma organ för utskärning av plaggdelar och andra typer av delar ur en materialbana, sär- skilt av tyg.

Uppfinningens ändamål uppnås genom att utföra anordningen med 1 de i patentkrav 1 angivna kännetecknen.

Anordningen beskrives därvid genom ett antal utföringsexempel med hänvisning till bifogade ritning. pektivbild visar -en uppfinningen ingår. av tyg i i fig. 4 den andra utföringsform i. ett första läge och i_ fig. andra läge.

Pig. 1 visar i en pers- anläggning i vilken anordningen enligt I fig. 2 visas en anordning för inmatning anläggningen. I fig. 3 visas ett skärorgan i sidvy och 5 visas i sidvy ett skärorgan enligt 6 ett i ovanvy. I fig.

I fig. 7 visas ett snitt av en anordning för av- lägsnanden av materialspill.

Den i figur l visade anordningen är lämpad att ingå i en an- läggning för framställning av klädesplagg i textilmaterial, vilket dock ej utesluter vid andra att uppfinningen kan tillämpas även framställningsarter lsåsom framställning avi plagg genom sammansvetsning eller limning eller framställning av andra föremål såsom angivits i det föregående.

Anordningen är inrättad för framställning av plaggdelar. Detta erfordrar tillskärning av dessa delar samt bortföring av sam- manplockade satser. Skärningen utföres i en skärrobot 16, som ävenledes visas i figuren. Denna skärrobot arbetar över en arbetsyta 17, för det material 18, företrädesvis en tygbana, som skall skäras. Arbetsytan 17 bildas av ett transportband I l\) F-J l-' KC? som löper över rullar 20, vilka uppbäres av ett stativ .

Materialbanan 18 kan exempelvis komma från en materialrulle 22, vilken uppbäres av valsar 23. Anordningar i form av exempelvis dubbelgängade valsar 24 kan vara anordnade för frammatning och sträckning av materialbanan ut över arbetsytan 17. För sträck- ning av en materialbana såsom av tyg i samband med bearbetning på en arbetsyta finns olika anordningar kända, vilka kan an- vändas även i detta sammanhang. Därvid kan nämnas en anordning, som uppvisar klämmor medelst vilka materialet sträckes genom att klämmorna är fästade vid materialbanan löpande kedjor, så att klämmorna kan följa materialbanan under frammatning av densamma.

Själva roboten 16 innefattar en vagn 27, vilken sträcker sig över arbetsytan 17 och som löper medelst hjul 28 på en räls 29 på vardera sidan av stativet 21. Vagnen 27 uppbär en till dess rörelseriktning tvärställd slidanordning 30, vilken i sin tur uppbär ett skärorgan. Som skärorgan är skäranordningen försedd med en mekaniskt arbetande kniv.

Såväl vagnen 27 som slidanordningen 30 drives medelst motorer, som styres frán en datorutrustning. II datorn kan respektive plaggdelars konturer inprogrammeras och utlevereras i form av styrdata för nämnda motorer. Härigenom kan sliden 30 under samtidig förflyttning av vagnen 27 fås att reproducera plagg- delarnas konturer på materialbanan 18, så att skärorganet skär ut plaggdelarna. Därvid har dessa givits en bestämd placering på materialbanan. Denna placering är' anpassad att: ge ett sà stort utbyte av materialbanan som möjligt, dvs så lite spill som möjligt. Även denna positionering av plaggdelarna är ~ »F f-f ~»»~»'fWTT'fi7"_7Fà'*="j1',_ .y , «-.. , ,,_, _ _ inprogrammerad i datorn. I figuren visas hur skärroboten kan vara försedd med två vagnar. Dessa kan därvid vara inrättade att skära en bestämd del av materialbanan. Exempelvis användes såsom antydes den först nämnda vid vagnen vid skärning av ma- terialbanans bortre hälft och den andra vagnen för skärning av dess främre hälft. Vartefter skärrobotarna ombesörjt skärning av sina respektive arbetsområden matas materialbanan fram genom frammatning av transportbandet 19. vagnarna 87 åstadkommer således skärorganens rörelse. Detta sker under styrning från en dator, såsom nämnts. Programme- ringen är därvid så upplagd, att de största accelerationerna får påverka sliden 30 medan vagnens förflyttning längs rälsen sker med lägre accelerationer. Detta arrangemang möjliggör att masskrafterna och därmed driv- och bromskrafterna på den tyngre vagnen hàlles làga genom lägre acceleration medan den lättare sliden kan utsättas för större accelerationer utan att allt för höga masskrafter uppstår.

I figuren antydes hur ett stort antal materialrullar 32 kan vara uppsatta i ett ställ 33 med hjälp av transportkedjor 34.

En svängbar teleskopgaffel 35 kan därvid vara anordnad att växla rullarna från den i figuren visade användningspositionen för rullen 22 och lagringspositionen, sonx visas för rullar- na 32. Härigenom kan även bestyckningen av material till skär- roboten automatiseras och programmeras in i datorn.

De plaggdelar, som medelst skärroboten utskäres ur material- banan 18 skall efter det att den framtransporterats från vag- narnas 27 arbetsområden genom rörelse av transportbandet 19 plockas ut under uppdelning i satser.

Anordningen innefattar en plockningsrobot som är inrättad att överföra de ur materialbanan 18 utskurna plaggdelarna från ar- betsytan 17. Plockningsroboten innefattar dels plockningsan- ordningar 41 och dels lagringsmoduler 42. Plockningsanordning- arna, här visas två enheter, består vardera av en vagn 43, vilken liksom vagnarna 27 löper på hjul 44 på rälsen 29. Vag- narna 43 uppbär plockningsorgan 45, vilka som slider kan för- flyttas längs respektive vagn 43 och som är inrättade att dels kunna fànga upp respektive plaggdel från arbetsytan 17 och dels föra denna upp till någon av lagringsmodulerna 42. Genom att plockningsorganen kan röra sig över arbetsytan dels i material- banans längdriktning genom förflyttning av vagnarna och dels i tvärled genom förflyttning av plockningsorganen med hjälp av dessas slider kan plockningsorganen inom ett visst arbetsområde plocka en plaggdel oavsett var den skurits ut. Genom rörelse av transportbandet 19 kan materialbanan förflyttas med ifråga- varande utskurna område till arbetsområdet till respektive plockningorgan.

Plockningsorganen är rörliga i höjdled för förflyttning av plaggdelarna till en. av lagringsmodulerna 42 och de är även svängbara. Företrädesvis är plockningsorganen även så utförda att de kan vända plaggdelarna i olika riktningar med exempelvis materialbanans uppàtvända _yta fortfarande i uppåtvänt läge efter upplockningen eller nedàtvänd samt även vändningar i olika riktningar för plaggdelen med avseende till material- banans plan.

Lagringsmodulerna består enligt det visade exemplet var och en av ett antal hållare, här visade som ett antal efter varandra följande skivor 47 med inbördes mellanrum 48. Mellanrummen 48 är så anpassade, att plockningsorganen 45 i sitt övre läge kan tränga in i mellanrummen och föra respektive plaggdel upp i ett läge ett kort stycke ovanför skivorna 47.

Var och en av modulerna är avsedd att uppta delar till ett plagg. Eftersom olika typer av plagg innefattar olika antal och slag av delar kan modulerna vara utförda i olika storlekar med olika antal skivor och således olika kapacitet med tanke på antalet plaggdelar. Vid sömnad av klädesplagg föredrar, den som skall utföra sömnade ofta att få delarna framlevererade på ett selektivt sätt, så att exempelvis samtliga delar tillhörande plaggets bål särskiljes fràn de, som tillhör plaggets ärmar och dessa i sin tur från kragdelarna.

De visade lagringsmodulerna anger endast ett exempel för hur uppläggningsstället för plockningsroboten kan vara utförda. Det visade systemet innebär en mellanlagring emedan lagringsmodu-_ lerna ej är lämpade att överföra godset till arbetsstationer i en bearöetningsanläggningi För denna transport är därför an- ordnat ytterligare transportmedel med produktbäfare, vilka upptar godset från lagringsmodulerna pá ett ej visat sätt.

Styrningen av dessa produktbärare vid denna upptagning av god- set sker även genom den dataprogrammering, som är anordnad vid anläggningen. Det är även möjligt att föra produktbärarna ända fram till plockningsrobotens arbetsområde för direkt överföring till dessa. Emellertid kan man med en mellanlagring frigöra den i fig. 1 visade anläggningens arbetscykel från transportcykeln i bearbetningsanläggningen, vilken arbetar enligt andra förut- sättningar än den här beskrivna anläggningen.

Lagringsmodulerna har visats som vardera ett antal skivor 47, vilket förutsätter att de vardera även är utförda för uppdel- ning av plaggdelssatsen i delsatser. Skivorna i modulerna är inrättade med en övre kant över vilken respektive plaggdelar kan hänga med ett parti nedhängande på var sida om kanten. Om kanten uppvisar tillräckligt stor friktion hänger därvid plagg- delarna kvar även om viktsfördelningen ej skulle vara jämn.

Plockningsorganen är som nämnts inrättade för en korrekt upp- läggning av plaggdelarna pà mellanlagringsmodulernas skivor 47, så att de kommer i rätt läge att gripas av operatören vid res- pektive arbetsstationer. Detta kan ske genom att plaggdelarna fattas vid den ena eller andra änden vid upplockningen varvid de kan fås att inta olika lägen. Det är även möjligt att växla plockningsorganets inplockningssida i förhållande till respek- tive sida, sà att plaggdelen viks över från den ena eller den. andra sidan, vilket innebär olika uppläggning. Plockningsor- ganen kan även vara vridbara för svängning av delarna.

Efter det att de urskurna delarna avlägsnas från transportban- det 19 återstår ett spill företrädesvis i form av smala remsor.

Som nämnts kan skärorganen vara _programmerade att dela upp detta spill till mindre stycken. Innan transportbandet svänger .f,""'.;FTTWÜÉÜÛÉTÉFETJ,,"må v.sy1a1'*ï:a;¶lß'7ïï?'¥3šï.~-'-..«“1 .v , v . över till sin undre part skall detta spill avlägsnas. För detta är anordnat en anordning, som i fig._l betecknas 49 och vars yttre i huvudsak har formen av en långsträckt låda, som efter plockningsrobotarnas arbetsområde sträcker sig över transport- bandet och som är ansluten till en anordning för upptagning av materialspillet.

Denna anordning visas i fig. 7 i ett horisontellt snitt. Lådan uppvisar således väggar 51. och enligt fig. 1 även ett tak.

Väggarna 51 består dels av làngväggar 52, som sträcker sig över transportbandet och en första gavel 53 samt en andra gavel 54.

I gaveln 53 är insatt en tryckluftsdysa 55, vilken är ansluten till en anläggning för produktion av tryckluft. Gavelväggen 54 uppvisar en stos 55, vilken är ansluten till en behållare eller ledning för upptagning av materialspillet (visas ej). I lång- väggarna 51 är upptaget i riktning mot stosen 55 vända öppning- ar 56, genom vilka luft kan tränga in från omgivningen. Längs den i fig. 7 vänstra lángväggen är roterbart lagrat en borst- vals 57. Lådan är öppen nedåt och denna öppning befinner sig' tätt över transportbandet 19. Borstvalsen ligger så lågt, att den vilar mot transportbandet, så att den kan roteras när den- samma rör sig. Transportbandets övre part, mot vilken borst- valsen 57 vilar rör sig därvid från vänster mot höger i fig. 7 (jmf fig. 1).

Anläggningen har nu beskrivits till sitt ändamål och till sina stora drag. Här följer nu en mera detaljerad beskrivning av vissa organ.

I fig. 2 visas sålunda en alternativ anordning för inmatning av tygbanan. Den ersätter därvid i huvudsak valsarna 23 och 24 enligt fig. 1. Sålunda innefattar denna anordning framför en änden till transportbandet 19 (se fig. 2) tre valsar 66 vars övre ytor befinner sig i jämnhöjd med transportbandets 19 övre part. Framför dessa tre valsar kan en tygrulle 61 placeras. över valsarna befinner sig tre ytterligare valsar 62, vilka är höj- och sänkbara medelst kraftcylindrar 63. Ett plan 64 för- vy binder den sista valsen 60 med transportbandets 19 yta. Valsar- I na 60 liksom tygrullen 61 är anordnade att drivas vid inmatning _ 1 av tygbanan på transportbandet 19. För drivning av tygrullen kan därmed vara anordnat en anläggningsrulle, vilket emellertid ej visas.

I fig. 3 visas ett skärorgan. Detta skärorgan liksom en alter- nativ utföringsform av detsamma i fig. 5 och 6 är anordnat att klippa tyget när det genom samverkan mellan två skär och ej såsom vid tidigare anordningar att skära detsamma. En sådan klippning innebär således att en saxdel måste föras ned under tyget där det ligger på skärytan samtidigt som eni övre kniv arbetar mot denna undre kniv och åstadkommer en klippning genom att de båda skären arbetar mot varandra. Detta innebär att två problem måste lösas: plats måste skapas för det undre skäret under tygets yta och skäret måste kunna föras ned under tyget och ej endast från dess kant utan även genom tidigare snitt, som befinner sig ute på tygets yta. Detta måste ske utan att man riskerar skrynkling av tyget eller sådan lyftning av det- samma, att läget förändras så att de utskurna konturerna ej längre stämmer med mönsterbilden. Att det undre skäret måste kunna föras in även i snitt mitt på tyget beror på att för- flyttningen i tyget under skärning sker relativt långsamt i förhållande till förflyttningar med kniven fri. Om man således skulle arbeta sig fran: genom tyget under skärning från ett redan tidigare gjort snitt för att nå lägen för nya snitt skulle detta öka operationstiderna.

Enligt fig. 3 och 4 består skäranordningen enligt den första utföringsform av ett undre skär 70 i L-form med ett vertikalt ben 71 och ett horisontellt ben 72. Längs det vertikala benet kan man löpa ett övre skär 37 med en nedåtvänd egg 74. Det horisontella, benets 72 övre kant gär utformad som den andra eggen. Det övre skäret 73 är medelst en ej visad drivanordning inrättad att utföra en upp- och nedåtgående rörelse, så långt att dess egg 74 något överlappar det horisontella benet 72.

Det horisontella benet 72 avslutas med en tillplattad del 75.

Som senare skall beskrivas är denna avsedd att föras in under tyget varefter klippning sker genom den fram- och återgående rörelsen hos eggen 74. För styrning av denna fram- och återgå- ' ww «...--...,,_,____,___v,_,__,___,__ ll ende rörelse är anordnade organ, som kan ge det övre skäret 73 olika rörelselägen, korta klipp eller långa klipp. Dessutom kan det befinna sig i ett övre friläge som visas i fig. 3. Skär- organet kan höjas och sänkas och kan även vridas i olika rikt- ningar i sin respektive slid 30. Den nämnda dataprogrammeringen är därvid sådan, att det undre skärets vridningsriktning an~ _passas till förflyttningsriktningen under skärningen och under uppsökning av skärstället.

Vid den andra utföringsformen àterfinnes i huvudsak samma de- lar, således ett undre L-format skär 77 och ett övre framåt- gående skär 78. Det undre skärets horisontella ben 79 uppbär en tand 80, vilken har en tvärsida 81 vänd mot det undre skärets vertikala ben 82. Tanden 80 har genom sin utformning en enkel- riktad verkan vid rörelse emedan dess tvära kant 81 strävar att hänga upp sig på en tygkant medan den lángsluttande delen gli- der över den. Denna effekt kan emellertid uppnås pà annat sätt än med en tand, exempelvis genom en hel serie, mindre men i stort sett till tanden 81 lika tänder.

Den nu beskrivna anläggningen, i vilken anordningen enligt uppfinningen ingår användes således vid en till största delen automatiserad framställning av klädesplagg eller andra objekt framställda ur en materialbanan utskurna stycken. Följande moment ingår i anläggningens arbetscykel: I. Identifiering av placeringen av de plaggdelar, som skall utskäras ur tygbanan. Denna identifiering sker på grund- val av data från det program, som är inrättat för place- ring av plaggdelarna pá tygbanan utskärning medelst skär- organet. Samtidigt erhålles data, som anger vilka plagg- delar, som skall föras samman i. en och samma sats och deras läge i satsen.

II. Utskärning med materialbanan liggande pà arbetsytan.

III. Plockning medelst plockningsroboten av de plaggdelar, som skall sys samman i ett genomlopp i sömnadsanläggningen. ?lockningsroboten styres därvid av de data för plagg- delarnas identifiering, samhörighet och läge, som uppta- ges fràn skärningsprogrammet. Genom: plockningen bildas således satser av plaggdelar.

IV. Programmering av bärare efter den transportcykel genom sömnadsanläggningen, som skall gälla för de olika samman- hörande plaggdelarna i respektive satser (Här säges att bärarna är programmerade, vilket ställes liktydigt med att anläggningen kan vara programmerad att föra bärarna i en viss bana allt efter en identifikation av desamma).

V. Överföring av de utplockade satserna till en för respek- tive sats programmerad bärare.

Därefter sker transporten och sömnadscykeln.

Den 'totala framställningscykeln skall nu beskrivas genom en funktionsbeskrivning av den i det föregående beskrivna och i figuren visade anläggningen, vilken inkluderar den föredragna utföringsformen av anordningen enligt uppfinningen.

Om man förutsätter att den i figuren längst till vänster visade rullmatningsanordningen användes matas i enlighet med datorns styrning i det valda programmet den rulle 32, som skall använd- as, fram till gripläge för gafflarna 35; Genom svängning av gafflarna kan rullen överföras till uppläggning på rullarna 23 och kan med hjälp av någon gripanordning såsom valsarna 24 eller den i fig. 2 visade valsanordningen föras över till arbetsytan 17 på transportbandet 19. Valsanordningen enligt fig. 2 arbetar därvid på så sätt, att tygbanan från rullen 61 matas fram till anliggning mot den första valsen 60.9 Genom rotation av dessa valsar föres tygbanan framåt liggande på deras överytor och vidare över plan 64 och in på transportban- det 19, som röres med sin övre part fràn vänster till höger i fig. 2. Tyget bäres således av valsarna och matas fram på detta sätt, varigenom man slipper risken för att de kan linda upp sig på nâgra motvarandra roterande valsar. När emellertid tyget nått fram till transporbandets 19 yta som förutsättes vara mycket kärv, kraftigt gripande mot tyget. Detta kan uppnås med 13 (I f. särskilda textilmaterial, som ger ett gott grepp mot annat textilmaterial. När denna uppmatning på transportbandet skett behöver tyget ett motstånd och bör sträckas samt kan behövas regleras till sin nmtning. Detta sker genom att valsarna 62 medelst kraftorganen 63 sänkes, så att tyget klämmes in mellan under- och övervalsarna. Härigenom finns möjlighet -till en tvångsmatning. Genom sidoförflyttning av övervalsarna kan tyget styras, så att det lägges rakt pà transportbandet 19 under dettas frammatning. Valsarna kan även vara inrättade med två gängor, vilka från valsarnas mittområde rör sig utåt i denna avsedda vridriktningen varigenom tyget _sträckes på tvären.

Valsarna är även inrättade att vid grepp mot varandra_mata tyget bakåt från transportbandet 19, vilket skall ske då tyg skall bytas. I sådant fall är skäranordningen inrättad att skära av tyget när alla plaggdelar utskurits och ett stycke kan då sträcka sig in över transportbandet. Vilket således drages tillbaka under samtidig upplindning pà tygrullen 61.

Som nämnts sörjes för att materialbanan 18 hàlles sträckt på arbetsytan. Genom matningsrörelser hos de olika organen bl.a. transportbandet 19 frammatas tyget, så att det. med sin ände ligger vid slutet av arbetsområdet för den vänstra av de båda vagnarna 27 tillhörande skärroboten 16. Medelst slidens 30 skärorgan kan nu halva tygbanan uppdelas i plaggdelar genom utskärning av dessa. Härefter matas medelst transportbandet 19 tygbanan fram så att dess ände befinner sig vid bortre änden av skärområdet för den högra av de båda vagnarna 16. Den förste- vagnen skär upp halva tygbanan och nu skäres således den andra delen upp medelst den högra vagnen medan den vänstra samtidigt kan fortsätta med nästa stycke av materialbanan vid dess bortre sida. Vid skärningen kan antingen materialbanan frammatas steg» vis eller också kan skärningen ske "flygande", dvs under konti~ nuerlig rörelse varvid denna är inprogrammerad i datorn, så at* den kompenseras under rörelse av vagnarna.

Att transportbandet 19 bör ha en kärv, gripande yta har nämntf tidigare. Detta ger förutom goda matningsförhállanden för tyge' även möjlighet att få det att ligga still under bearbetningen särskilt skärningen. Transportbandet skall vid den beskrivne I.. in I, J _ __] U «_ j \> ~-j« klippningen av tyget även ha den egenskapen, att dess yta är mjukt eftergivlig på sådant sätt, att skärorganets undre ben kan föras ned under huvudytan genom nedpressning av transport- bandets material, så att underkniven får rum under tyget utan att detta behöver höjas i nämnvärd grad. En ytterligare egen- skap hos transportbandet är att det lämpligen är utfört luft- genomsläppligt. Det kan exempelvis till sin huvuddel vara ut- förd av ett relativt tjockt lager av ett skummaterial med öppna porer. Ett sådan skummaterial tillåter därvid den sammankläm- ning, som nämndes, samtidigt som det är möjligt att suga luft genom nmterialet. Yttersidan bör sedan vara fordrar med ett textilmaterial med de nämnda gripegenskaperna.

Luftgenomsläppligheten användes för att hålla kvar tyget genom att luft suges genom transportbandet och pressar tyget nedåt.

Detta sker genom vakuumlådor, alltså lådor vilka är anslutna till utsugningspumpar, vilka är placerade under skärbottens arbetsområde. Vid en lämplig utföringsform kan en sådan suglåda vara placerad på skärvagnen 27 och hänga ned under transport- bandet, så att lådan befinner sig på dess övre parts undersida.

Härigenom behöver vakuumlådan endast ha den storlek som mot- svarar slidens 30 rörelseområde.

När skärning med det i fig. 3 och 4 visade skärorganet skall ske, pressas det nedåt i transportbandets eftergivliga materi- al. Tyget kan således ligga sträckt över denna nedpressning.

För att tyget ej skall påverkas av de sidokrafter, sonx kan uppkomma vid skärningen hålles det tryckt mot den sträva ytan på transportbandet medelst nämnda vakuum. Överskäret 73 föres nu i ned- och uppåtgående rörelse mot underskärets 70 hori- sontella ben 72 under det att skärorganet samtidigt föres framåt. Ett snitt uppkommer härigenom i skärorganets rörelse- riktning, vilken styres genonx förflyttning av 'vagnen 27 och isliden 30 i enlighet med dataprogrammering. Som nämnts har överskäret 73 olika rörelseområden. Vid raka snitt kan Skäret ha ett stort slag och skär därvid ett relativt långt stycke för varje slag varigenom matningshastigheten kan vara relativt stor. Vid tvära krökar eller små radier skulle emellertid ett sådant rakt skär ej ge en jämn, böjd linje. Härvid är ^ ÛfWWš-íïfïswwwuwwwm-f» 'nfl-fuuaruwwu. aut-emaln.- ...__ , -.-www ..,.,~. .WN . 'æawfaw f mffßawmsfmflafw 15 anordningen programmerad att föra skäret 73 i korta rörelser och obetydligt ned under det undre skärets egg, varigenom korta skär uppkommer vilka kan sammansättas till mjuka bågar. Denna andra utföringsformen enligt fig. 5 och 6 arbetar vid skärning på i huvudsak samma sätt.

I sammanhanget skall dock nämnas, att i stället för ett upp- och nedgående skär kan det övre skäret ersättas av ett rote- rande skär, som samarbetar med undre eggen. Det är emellertid svårt att förkorta skärlängden pà det sätt som beskrivits vid ett roterande skär och ett sådant utförande lämpar sig därför bäst vid anläggningar, som skall arbeta med raka skärlinjer eller svagt svängda skärlinjer. Ytterligare skall nämnas att skäranordningen kan kompletteras med rotationsskär i. de fall man önskar att det skall finnas möjlighet att skära sig ned mitt i tyget. Enbart klipporganen enligt fig. 3-6 ger ej en sådan möjlighet, däremot, som skall visas, nedträngande i redan gjorda skär oavsett var de befinner sig pà tygets yta.

Skall skäret föras in från tygets kant sker det enkelt genom nedtryckning av det undre skäret i transportbandets mjuka yta och förande av skäret inåt i tyget. Skall man däremot tränga ned i ett redant gjort skär kan uppstå vissa svårigheter. Så- ledes kan tyget vid skärningen ha förflyttat sig något så att skärkanterna kommer omlott med varandra. I övrigt kan tyget ha flyttat sig nágot så att det inprogrammerade_läget ej överens- stämmer med skäret. Skärorganet mäste därför ha en viss uppsök- ningsmöjlighet för att kunna tränga ner i varje gjort skär.

Vid utföringsformen enligt fig.3, 4 sker detta genom att skär- organet föres ned med det undre benet 72 parallellt med det gjorda skäret eller i varje fall ej i rät vinkel till detsamma.

Därefter vrides anordningen, så att skäret under den nedtryck- ning, som dá göres i transportbandets mjuka yta, in under den kant, som dess tillplattade främre ände 75 möter under förut- sättning att den ej ligger under den kant som skärets ände rör sig frán. Emellertid är skäret programmerat att utföra en fram- och àtersvängande rörelse för att sedan inta en slutställning i tvär vinkel till den kant, där insnittet skall ske med den i". 'Pl fi, ,fj_ 1 6 främre änden 75 riktad in under det parti, som denna kant till- hör. Genom den samtidiga nedklämningen och den svängande sök- rörelsen kan man få skärets 70 undre ben 72 inplacerat under det tygparti, som skall skäras även om skärorganet skulle ha förts ned något vid sidan om det redan gjorda snittet eller om kanterna skulle ha hamnat omlott med varandra.

Vid utföringsformen enligt F59; 5, 6 matas det undre benet /9 , ' ...'..\1.fi1 4.,_'11 Jil ~-- i J. “" 2.1". I - I§.,,-'>\ ÛCCI 1 viiwtvl l l Li hu! tsnff-.f _ endl' f-lrLl' *i-Wzfilll' f* 4.11” LI. Lfiiiillilí io. föres skärorganet i en rörelse parallell till riktningen för det undre ben 79 i rörelse från det tygparti i vilket insnittet skall ske. Därvid kommer tanden 80 eller motsvarande att haka upp sig pà kanten det tygparti där insnitt ej skall ske och öra bort detta, så att benents 79 främre del kan tränga in H1 nder kanten till det parti, där insnittet skall ske, Detta gäller om denna kant ligger under den motstàende kanten. Ligger dock kanten till det parti, i vilket insnittet skall ske över den andra kanten eller fri från densamma sker ändock inmatning av benet 79 under denna kant även om tanden ej griper om den motstàende kanten och fört undan detta tyg.

CZ Samanfattningsvis utgör således skärorganet enligt fig. 3, 4 en svängningsrörelse vid inmatning under det tygparti, som skall skäras, medan skärorganet enligt fig. 5, 6 utför en fram- och àtergàende rörelse i underbenets riktning.

Såsom nämnts styres skärrobotens enheter genom det i. datorn inmatade programmet. Detta upptar därvid förutom information om vilken materialrulle, som skall matas fram om automatisk rull- inläggning förekommer, dessutom information för utskärning av plaggdelarna i enlighet med de vid mönsterframställningen upp- gjorda konturerna och i lägen, som ger ett rimligt utnyttjande av materialets yta. Dessutom upptar programmet information om de skilda plaggdelarnas tillhörighet till en bestämd sats och även placering i en delsats av denna sats, om sådan förekommer och den position, som plaggdelarna skall ha.i bärarna i transport- anordningen.

Efter hand som skärningen pågår matas materialbanan 18 fram genom rörelse av transportbandet l9 och när fram till p1@ck~ ningsrobotens arbetsområde för de båda anordningarna 41. Dator- programmet styr nu de båda anordningarna ål att med sina plock- ningsorgan 45 plocka upp de utskurna plaggdelarna från arbets- ytan ll och l enlighet med den identifikation, som de har i da- torprogrammet placera dem över respektive skiva 47 i lagrings- modulerna 42. Denna upplockning kan anordnas ske under inter- nittent eller kontinuerlig rörelse av materialbanan. Även pla- ceringen av de skilda modulerna och deras skivor 4? är inpro- grammerat i datorprogrammet, så att plockningsroboten kan sty- ras av nämnda positioneringsuppgifter, uppgifter om delarnas samhörighet och deras adressering med avseende till de enskilda plattorna i lagringsmodulerna 42 och även hur de enskilda delar- na skall inläggas med avseende till vridning och vändning.

Ytterligare sker en saminprogrammering av satsernas respektive förutsedda bearbetningsgàng och adressering av respektive bära- re för genomförande av denna arbetsgàng i arbetsstationerna.

När således delen upplockats från arbetsytan 17 eller från lådan 38 rör sig plockningsorganet uppåt och överför i enlighet med nämnda programmering plaggdelen den avsedda skivan i. den förutsedda modulen 42. När i programmet indikerats att överfö- ring skett av samtliga plaggdelar, som skall upptas i modulen överföres plaggdelarna för transport i den avsedda arbets- gången.

Inom uppfinningens ram ligger även, att plockningsanordningarna i sig är inrättade att överföra plaggdelarna direkt till en genom sömnadsanläggningen transporterad bärare. Det är därvid lämpligt att bäraren är utförd som en klämma.

När samtliga plaggdelar plockats upp återstår av materialbanan endast ett antal remsor, spillet. Varteftersom naterialbanan matas framåt kommer detta spill att blàsas bort medelst anord- ningen 49. Detta sker genom att luft blàses in genom dysan 55.

Genom ejektorverkan drar denna luftström med sig luft in genom öppningarna 56 och en kraftig, utbredd luftström erhålles genom . ww,4,-,-4 _, 18 N ___; '~ Ö ”x MJ [få ,. _ l är _ hela làdan och ut genom stosen 55. Samtidigt rör sig borstval- sen 57 genom transportbandet frammatning och luckrar upp spil- let fràn den kärva, gripande ytan pà transportbandet och under- lättar bortblàsningen. Skäranordningen kan vara inrättad att förutom att skära ut plaggdelarna längs dessas konturer även förbehandla spillet, så att det kommer att vara uppdelat när det lämnar tranportbandet.

Om bearbetningen av en bestämd materialbana skall avbrytas är skäranordningen inprogrammerad att skära bort den del, som redan bearbetats varefter den fortsätter på transportbandet till plockningsroboten. Om anordningen är inrättad för automa- tisk rullmatning rullas därefter materialet i den kvarvarande materialbanan in och rullen bytes med hjälp av gafflarna 35 eller någon motsvarande mekanism. Jämför beskrivningen av fig. 2.

Såsom nämnts utgör föregående beskrivning endast ett exempel på uppfinningens tillämpning vid en konfektionssömnadsanläggning.

Genom lämplig anpassning kan tillämpning även ske vid annan tillverkning.

Det är ej nödvändigt att anläggningen har en sammansättning, som angivits utan vissa beskurna delar kan vara utförda på ett annat sätt eller vara utelämnade.

Claims (5)

PATENTKRAV

1. Anordning för framställning av ur en materialbana (18) utskurna delar, såsom delar till klädesplagg och inne- fattande en uppläggningsyta (19)_ för materialbanan, över uppläggningsytan åtminstone en slidanordning (27), uppburet av slidanordningen ett skärorgan (70; 77), för slidanordning- en en datorbaserad styranordning för förflyttning av skäror- ganet längs de avsedda konturerna för de delar, som skall skäras ut, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att skärorga- net (70; 77) är anordnat att klippa materialbanan genom sam- verkan mellan ett undre skär (72; 79), vilket är anordnat att nedföras under materialbanan mellan densamma och upplägg- ningsytan (18), och ett övre skär (73; 78), vilket är anord- nat på motsatt sida av materialbanan i förhållande till det undre skäret och är anordnat i samverkan med det undre skäret utföra en klipprörelse under förflyttning genom materialba- nan, varvid uppläggningsytan (19) är anordnad på ett elas- tiskt sammantryckbart material, vilket tillåter nedsänkning av det undre skäret under det huvudplan, som materialet bil- dar och som uppbär huvuddelen av materialbanan, varigenom denna kan bibehålla ett i huvudsak slätt läge efter det att skäroganets undre skär nedförts under densamma.

2. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att det elastiskt sammantryckbara materia- let, som bildar upphängningsytan (19) är utfört som en tran- portbana, vilken är anordnad att genom rörelse förflytta materialbanan (18) i takt med att sagda delar utskäres ur densamma.

3. 1. Anordning enligt patentkrav J. eller 2,' k ä n n e - t e c kn a d d ä r a v, att det. elastiskt sammantryckbara materialet, som bildar uppläggningsytan (19), är utfört luft- genomsläppligt och att en suganordning är anordnad under íšä I l-ë TNÜWW -f .wmwwvw 20 slidanordningen (27) för att genom insugning av luft genom materialet pressa materialbanan (18) mot uppläggningsytan (19). i

4. ,Anordning enligt patentkrav 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c kn a d d ä r a v, att skärorganet (70) uppbäres av en lagringsanordning med en till det avsedda laget för material banans uppläggningsyta (19) vinkelställd axel och att dess undre skär (72) uppvisar en yttre ände (75) på avstànd fran sagda axel, varvid styranordninïen är inrättad att vid in- föring av skärorganets undre skär i materialbanan genom en redan utförd skärlinje svänga skärorganet kring sagda axel, i en cirkelbåge så att sagda främre ände (75) förflyttar sig för insökning genom skärlinjen under materialbanan (18).

5. Anordning enligt patentkrav 1,'2 eller 3, k ä n n e - t e c kn a d (77) (79) är försett med ett hakorgan (80) på sin undersida, var- vid styranordningen är inrättad att föra skärorganet fram och d ä r a v, att skärorganets undre skär åter vid nedförande av sagda undre skär genom en redan utförd skärlinje, så att hakorganet fastnar i, och för undan en av materialbanekanterna invid skärlinjen, så att den andra mate- rialbanekanten frilägges och vid en rörelse i motsatt rikt- ning skärorganets främre del införes under den frilagda kan- ten, vid samtidig nedtryckning i det elastiskt sammantryck- bara materialet, som bildar uppläggningsytan (19).