SE468703B - Laengdloepningsskida - Google Patents

Description

-F2- (}\ *JJ Cl (_94 2 Styrskenan kan erhållas såsom gjutet formstycke samtidigt med den övriga skidan, eller såsom bearbetning genom spånavskiljning av den övre ytan av en skida som är tillverkad med en begynnelse- tjocklek lika med summan av styrskenans höjd och den slutgiltiga skidans tjocklek.

Här nedan följer nu en beskrivning, med exempel av icke be- gränsande slag, av diverse utföringsformer enligt föreliggande uppfinning, varvid hänvisning sker till bifogad ritning i vilken: Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur 1 2 3 3A 12 13 är en perspektivvy av en anordning för sidledes styrning av en känga, varvid kängan är åskådliggjord i den ställning den intar när skidåkarens fothäl är i ett upprest läge. är en perspektivvy, i större skala, av den del av längdlöpningsskidan som är försedd med den längsgående skenan för sidledes styrning. är en tvärsnittsvy av en skidkängas sula anbringad på den del av skidan som är försedd med den längsgående skenan för sidledes styrning. är en tvärsnittsvy liknande den i figur 3 och åskåd- liggör en variant. - ll är perspektivvyer av diverse utföringsvarianter av den längsgående skenan för sidledes styrning. är en upphöjd vy av tre längdlöpningsskidor på vilka den längsgående skenan för sidledes styrning utbreder sig över olika längder. är en upphöjd vy av en skidkänga med förlängd främre del, varvid denna känga är åskådliggjord fastsatt i sidled på en längdlöpningsskida med hjälp av anord- ningen på längdlöpningsskidan enligt uppfinningen. 40 f! Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur 14 15 16 17 18 25 26 27 28 29, 32 33 4\ ()\ CI) *J CD LM 3 är en tvärsnittsvy längs linjen XIV-XIV i figur 13. är en upphöjd delvy av den främre delen av en skid- känga som kvarhålls fastsatt i skidan av en böjnings- platta. är en tvärsnittsvy längs linjen XVI-XVI i figur 15. är en tvärsnittsvy av en skida. - 24 är perspektivvyer som åskådliggör realiserbara varianter av en skida enligt uppfinningen. är en perspektivvy som visar skidanordningen enligt uppfinningen med ett delsnitt av skidan. är en vy underifrån av skidan och kängan. är en tvärsnittsvy liknande figur 3 och 3A och visar en variant. är en vy underifrån av en känga i enlighet med anord- ningen i uppfinningen. 30 och 31 är de respektive vyerna av en känga under- ifrån samt skidan ovanifrån, i fallet med en variant av anordningen. är en perspektivvy av en annan realiserbar variant av en styrskena. och 34 är perspektivvyer som visar en skida enligt uppfinningen och en variant.

Vid betraktande av figur 1 ser man en känga 1 för längdlöpnings- skidor som är fastsatt, vid sin främre ände, på en längdlöpnings- skida 2, med hjälp av en lämplig fästanordning (ej utritad) av -FX (ja.

Of) \J 3 år! 4 allmänt känt slag. Skidkängans häl är fritt rörlig åtminstone vertikalt för att möjliggöra fotens framåtrullning, såsom detta anvisas med pilen F (figur 1), varvid framàtrullningen sker genom att hälen lyfts, eller motsatt, bakåtrullningen av foten sker genom att kängan 1 förs plant ned på skidan 2.

Anordningen enligt uppfinningen, som är avsedd att tillförsäkra sidledes styrning av kängan på längdlöpningsskidan 1 vid kängans bakåtrullning, dvs. när kängan kommer på plats plant ned på skidan, består av en längsgående styrlist eller -skena 3 som är avgränsad, på var sida, av en ursparing eller sidourtagning 4 utformad såväl i skidans övre yta 2a som i dess vertikala kant 2b. På grund härav befinner sig styrskenans 3 övre yta jämsides med resten av skidans övre yta 2a: styrskenans övre yta 5 är i själva verket en del av skidans övre yta 2a men är av mindre bredd.

Listen eller skenan 3 kan utgöra ett med den övriga skidan gjutet stycke eller så kan den bearbetas genom ursparande av de två sidourtagningarna 4 i det material som skidan består av.

I utföringsformen som illustreras i figurerna 1-3 uppvisar styrskenan 3 ett konstant tvärsnitt i form av en likbent trapets.

Med andra ord är bredden xl av den främre änden av planets 5 övre yta lika med bredden x2 av den bakre änden av denna övre yta 5.

Denna övre yta 5 har således i plan en rektangulär form. För övrigt är skenan. 3 på var sida avgränsad av en sluttande sidokantyta 6 vilken övergår i en horisontell stödyta 7 som sträcker sig till skidkanten 2b, i planet av skidans övre yta 2a eller i huvudsak i detta plan, varvid de två ytorna 6, 7 således bildar två plan i trubbvinkel och avgränsar sidourtagningen 4.

Bredden yl av varje horisontell stödyta 7 av sidourtagningen 4, dess höjd hl under planet av skenans 3 övre yta 5 och vinkeln a av plattans sluttande sidokantyta 6 i förhållande till vertikal- linjen är vid styrskenans 3 främre ände desamma som motsvarande värden y2, h2 och a2, vid denna skenas bakre ände. 5 Med styrskenan 3 samverkar ett längsgående spår 8 anbringat i sulan 9 på skidkängan, vilket ses bäst i figur 3. Detta längs- gående spår 8 uppvisar, i tvärsnitt, i huvudsak samma form som styrskenan 3, dvs. det har formen av en likbent trapets. Det framgår av figur 3 att, när skidkängan bakåtrullas plant på skidan och i slutmomentet av fastsättningen, så överlappar det längsgående och i sulans 9 undre yta innefattade spåret 8 den centralt befintliga styrskenan 3. Spårets 8 sluttande sidoytor 8a och av trapetsform glider, vid bakåtrullningen av foten, gradvis fram på styrskenans 3 sluttande ytor 6. Därvid tillför- säkras centreringen. av' kängan. Det centrala och, längsgående spåret avgränsar sålunda, i sulan 9, två sidoutspràng 10 som intar ett läge på ömse sidor om styrskenan 3 i de två sidourtag- ningarna 4. Företrädesvis vilar skon 1 på skidan, vid slutfasen av fotens bakåtrullning, enbart på de två sidoutspràngen 10 som kommer till stöd, genom deras horisontella undre ytor, mot motsvarande horisontella ytor 7 i de två sidourtagningarna. Med andra ord är spàrets 8 djup större än styrskenans 3 höjd och därför befinner sig spàrets 8 botten 8b på litet avstånd åtskild från styrskenans 3 övre yta 5. Detta motsvarar det fall där höjden hl eller h2 av styrskenan 3, dvs. avståndet mellan den övre ytan 5 och de horisontella stödytorna 7, är mindre än spàrets 8 djup. Man observerar dessutom att sidoutsprångens 10 yttre sidokanter 100 befinner sig i samma plan som skidkanterna 2b. Med ett sådant arrangemang överskrider inte sulans lägre parti skidans bredd.

Figur 3A representerar en variant enligt vilken det är bottnen Bb av spåret 8 i sulan som utgör stöd mot styrskenans 3 övre yta 5. Det existerar då ett spelrum mellan de undre ytorna av sidoutspràngen 10 i sulan och de horisontella ytorna 7 i sidourtagningarna 4.

I den utföringsvariant som illustreras i figur 4, uppvisar styrskenan 3 en bakåt avtagande profil. Med andra ord blir dess trapetsformade tvärsnitt gradvis avtagande bakåt. Därför uppvisar styrskenans 3 övre yta 5 formen av' en likbent trapets som o*- GC' “~_'! CD C, 6 konvergerar bakåt, dvs. skenans bredd xl är, vid sin främre ände, större än bredden x2 vid sin bakre ände. Bredden yl av den horisontella stödytan 7 är, vid dennas främre ände, mindre än motsvarande bredd y2 vid dess bakre ände. Höjden hl av skenan 3 är, vid den främre änden, lika med höjden h2 vid den bakre änden och lutningsvinklarna al och a2 för ytan 6 har samma värden.

I den utföringsvariant som illustreras i figur 5 har styrskenan 3 likaledes en bakåt avtagande profil (xl>x2; yl stödytan 7 är inte längre horisontell. I stället lutar den nedåt i riktningen framifrån bakåt: med andra ord är höjden hl mellan den övre ytans 5 främre ände och stödytans 7 främre ände mindre än höjden h2 mellan den övre ytans 5 bakre ände och stödytans 7 bakre ände.

I den utföringsvariant som illustreras i figur 6 har styrskenan 3 alltjämt en bakåt avtagande profil (xl>x2), sidoytan 6 samma lutning (al=a2) och stödytan 7 lutar nedåt i riktningen framåt bakåt (hl I den utföringsvariant som illustreras i figur 7 uppvisar styrskenan 3 samma särdrag som figur 6 (xl>x2; yl=y2; hl lutningen av den sluttande sidoytan 6 ändras i tilltagande grad framifrån och bakåt. Med andra ord är al mindre än a2. Vinkeln al som definierar lutningen av den sluttande ytan 6 och som avgränsar styrskenan 5 kan variera från ett nollvärde: i detta fall är ytan 6 vinkelrät mot stödytan 7.

I den utföringsvariant som illustreras i figur 8 övergår styrske- nans 3 övre yta 5 i stödytan 7, som företrädesvis lutar nedåt i riktningen framifrån bakåt, via en kurvformig yta ll, som har samma krökningsradie eller en över hela sin längd varierbar krökningsradie, jämte en vertikal yta 12 vinkelrät mot stödytan 7. Under den förutsättningen att styrskenans 3 övre yta har formen av en trapets som konvergerar bakåt, skapas den kurv- formiga ytan 11 av bågar med samma krökningsradie men vilkas längd ökar i riktningen framifrån bakåt. -fï- Ö\ (J) “J C) n. J 7 I den utföringsvariant som illustreras i figur 9 övergår styrskenans 3 horisontella övre yta 5 i den vertikala ytan 12 som är vinkelrät mot stödytan 7 via en slät yta 14 triangulär till formen och med spetsen riktad framåt, samt via en cylindrisk yta 15. Den cylindriska ytan 15 avgränsas av två längsgående och horisontella direktriser l5a och l5b, varvid den övre direktrisen l5a är gemensam med ytan 14 och utgör en av sidorna i den triangel den bildar, medan den andra längsgående nedre direktri- sen 15b är gemensam med den vertikala ytan 12.

I den utföringsvariant som representeras i figur 10 består styrskenans 3 övre yta 5, i riktningen framifrån bakåt, av flera sektioner av olika bredd, dvs. framtill, en främre rektangulär sektion Sa av stor bredd, därefter en mellansektion 5b som i planet är trapetsformad och till sist en bakre rektangulär sektion 5c av liten bredd. Var och en av dessa av den övre ytans 5 sektioner 5a, 5b, 5c står i förening med stödytan 7 via de sluttande ytorna 6a, 6b, 6c vilka uppvisar motsvarande lutning.

Figur 11 representerar en utföringsform av en styrskena 3 med tilltagande profil, dvs. vars tvärsnitt är tilltagande i riktningen framifrån bakåt. I det fallet är bredden xl av den horisontella övre ytan 5, vid änden framför denna, mindre än bredden X2 av denna yta vid dess bakre ände. Detta arrangemang utgör i stora drag det motsatta till det som illustreras i figur 4. På samma sätt skulle samtliga utföringsformer enligt figur 5, 6, 7, 8, 9, 10 kunna utgöra inversioner, där bakpartiet ersätter frampartiet och vice versa.

Figur 12 visar att styrskenan 3 kan utsträcka sig enbart över en liten längd A av skidan l, över en mer betydande längd B eller till och med över hela skidans längd C. Längden bör vara tillräcklig för att möjliggöra användning av kängor med olika skonummer 1A och lB.

Figurerna 13 och 14 illustrerar hållningen och styrningen av en skidkänga 16 med främre förlängning 17, såsom detta beskrivs i -68 “~§l (f) (1 J 8 det franska patentet FR-A-2 304 368. I detta fall kan kängans förlängning 17 också kvarhållas i sidled av den på skidan utformade styrskenan 3.

Figurerna 15 och 16 illustrerar tillämpningen av uppfinningen med avseende på hållningen och styrningen av en skidkänga ansluten till en fästanordning, såsom denna beskrivs i det franska patentet 79.025l3. I detta fall är skidkängan 18 förlängd, vid sin främre ände, med en flex- eller böjningsplatta 19 som är gjord orörlig med hjälp av en fästanordning 21. Även i detta fall kan böjningsplattan 19 kvarhållas i sidled av styrskenan 3.

Under dessa förhållanden är endast en skruv 200 nödvändig för sammankopplingen med skidan, varvid kvarhållningen i sidled àstadkommes av styrskenan 3. Denna skruv 200 är inskruvad i styrskenan 3 och i dennas axellinje.

Figur 17 är en tvärsnittsvy av en skida som representerar en realiserbar variant av skenan 3 enligt vilken varje sidoyta 6 på skenan utgörs av en längsgående, cylindrisk yta.

Figur 18 är en perspektivvy som representerar en längsgående skena 3 med cylindrisk yta.

Enligt tidigare beskrivna utföranden är de horisontella ytorna 7 och sidoytorna 6 plana ytor av sidourtagningarna 4, men det kan förhålla sig annorledes, vilket åskådliggörs i figur 19 och 20.

I figur 19 är varje stödyta 7 en konvex, kurvformig yta. I figur 20 är det sidoytan 6 som är kurvformig och konvex i riktningen utåt från skidan. Denna. yta skulle naturligtvis kunna vara konkav, såsom detta åskådliggörs i figur 21.

Figurerna 22-24 representerar varianter av styrskenor och som givetvis inte faller utanför ramarna för denna uppfinning.

Enligt dessa varianter är styrskenorna mer eller mindre dis- kontinuerliga men faktum kvarstår icke desto mindre att dessa ll Auf ïüšš 9 effektivt tillförsäkrar sidledes kvarhållande av skidkängan.

Enligt utförandet i figur 22 uppvisar skidan en styrskena 3 som består av, i var och en av sidoytorna 6, sidokaviteter 60 åtskilda från varandra i längdled. Sidokantytan 6 utgörs då av i rad, på varandra följande enhetsytor 600 åtskilda genom kaviteterna 60.

Figur 23 representerar en variant liknande den som beskrivs för figur 22. I detta utförande uppvisar varje sidokantyta 6 av styrskenan 3, sett i planet, formen av en bruten linje av en följd av tandade formationer och triangulära kaviteter 60 åtskilda av i rad, på varandra följande vàgkammar 62.

Enligt utförandet i figur 24 är styrskenan 3 avbruten av kaviteter eller inbuktningar 61 som följer på varandra, utbreder sig i tvärled och övergår i styrskenans övre yta 5.

Figurerna 25 och 26 representerar anordningen enligt uppfinningen och i synnerhet en skidkänga 1 som kvarhålls av en skida innefattande en styrskena 3 såsom exempelvis den enligt figur 4.

Figur 27 är en tvärsnittsvy liknande figur 3 och 3A. Enligt detta utförande är sidourtagningarna 4 var och en utförda, på var sida, av en avfasning 6 som sträcker sig från styrskenans 3 övre yta 5 till skidans kant 2b på sådant sätt att sidourtagningarna inte består av några horisontalytor 7 som i de föregående utförandena.

Skidkängan motsvarar de tidigare beskrivna.

Figur 28 är en. vy' underifrån av' en utföringsvariant av' en skidkänga enligt uppfinningen och i vilken sulans sidoutsprång 10 består av på varandra följande inbuktningar 101 som inåt övergår i det centrala spåret 8.

Figurerna 29-31 representerar'en variant enligt vilken sidourtag- ningen 4 är förlängd åt ett håll, över ett stycke av dess längd, med ett sidoutsprång 300. Detta utsprång 300 utsträcker sig fördelaktigt inåt skidan tills det är lodrätt med skidkanten 2b. .rs CN C25) \J CT: L» K 10 Å andra sidan är motsvarande skidkängas 1 sidoutspráng 10 avbrutet på platsen för sulvalvet så att det skapas en ursparing 110 avsedd att mottaga styrskenans 3 utspràng 300 när foten befinner sig plant på skidan.

Figur 29 är en vy underifrån av sulan, medan figur 30 är en vy ovanifràn av skidan.

Figur 31 är en perspektivvy som visar skidan på det ställe där foten kommer till stöd.

Figur 32 är en perspektivvy av en variant av styrskenans 3 form i vilken denna har ett tvärsnitt med formen av' en. likbent triangel och med spetsen riktad uppåt. Styrskenans övre yta 5 är därvid reducerad till en vàgkam.

Figur 23 representerar en skida enligt uppfinningen medan figur 34 åskådliggör en variant.

Givetvis träder man inte utanför uppfinningens ramar om man omkastar styrskenornas läge, dvs. om framtill blir baktill och omvänt.

Claims (29)

(J\\ CD “<1 »_ J L: -J 11 PATENTKRAV

1. Längdlöpningsskida, k ä n n e t e c k n a d av'att skidan, över åtminstone ett stycke av längden av sin övre yta (2a), uppvisar två sidourtagningar (4), vilka är utformade såväl i skidans kantyta (2b) som i skidans övre yta (2a) och vilka avgränsar en längsgående skena (3), som utgör ett styrorgan för en längdlöpningsskidkänga, varvid nämnda skena är anbringad under hela kängan för samverkan med ett spår i kängsulan och är längre än kängan så att den sträcker sig i riktning framåt och bakåt förbi det område som definieras av kängan.

2. Skida enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att styr- skenans (3) tvärsnitt är konstant.

3. Skida enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att styr- skenans (3) tvärsnitt är varierat i längdled.

4. Skida enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att styr- skenans (3) horisontella dimensioner uppvisar bakåt en gradvis tilltagande minskning.

5. Skida enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att styr- skenans (3) horisontella dimensioner uppvisar bakåt en gradvis tilltagande ökning.

6. Skida enligt vilket som helst av kraven 3 och 4, k ä n - n e t e c k n a d av att styrskenans (3) vertikala dimensioner uppvisar bakåt en gradvis tilltagande minskning.

7. Skida enligt vilket som helst av kraven 3 och 4, k ä n - n e t e c k n a d av att styrskenans (3) vertikala dimensioner uppvisar bakåt en gradvis tilltagande ökning.

8. Skida enligt något eller några av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att styrskenans (3) tvärsnitt har formen av en likbent trapets. Fm 'H cr- CO \1 CD C11 12

9. Skida enligt något eller några av kraven 1 - 7, t e c k n a d k ä n n e - av att styrskenan (3) uppvisar ett kurvformigt snitt.

10. Skida enligt något eller några av kraven 1 - 7, k ä n n e - t e c k n a d av att styrskenans (3) tvärsnitt har formen av en triangel.

11. ll. Skida enligt vilket som helst av kraven 8 - 10, t e c k n a d k ä n n e - av att sidourtagningen (4) är avgränsad, på var sida, av en lutande sidoyta (6) i anslutning till styrskenans (3) övre yta (5).

12. Skida enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a d. av att sido- urtagningen (4) också är avgränsad av en stödyta (7) som är i anslutning till skidans kant (2b).

13. Skida enligt krav 12, ytan (7) är plan. k ä n n e t e c k n a d av att stöd-

14. Skida enligt krav 12, ytan (7) är kurvformig. kännetecknad avattstöd-

15. Skida enligt vilket som helst av kraven 13 och 14, k ä n - n e t e c k n a d av att stödytan (7) är horisontell.

16. Skida enligt vilket som helst av kraven 12 och 13, k ä n - n e t e c k n a d av att stödytan (7) lutar framåt eller bakåt.

17. Skida enligt vilket som helst av kraven ll, 15 och 16, k ä n n e t e c k n a d (4) av att urtagningens sluttande sidoyta har samma lutning (a) längs styrskenan.

18. Skida enligt vilket som helst av kraven ll, 15 och 16, k ä n n e t e c k n a d av att styrskenans (3) lutande sidoyta (6) har en varierad lutning (a) längs denna skena (3). ) Fx (p. Co *J CD (J 1 13

19. Skida enligt vilket som helst av kraven 11, 15 och 16, k ä n n e t e c k n a d av att urtagningens (4) sidoyta utgörs av en kurvformig yta (11), som har samma krökningsradie eller en varierad krökningsradie över hela sin längd.

20. Skida enligt vilket som helst av kraven 11, 15 och 16, k ä n n e t e c k n a d av att styrskenans (3) övre yta (5) övergår' i en 'vertikal yta (12) vinkelrät mot den laterala stödytan (7) via en plan yta (14) av en triangulär form, sedan via en cylindrisk yta (15) avgränsad av två horisontella och längsgående direktriser (l5a, 15b), varvid den övre direktrisen (15a) är gemensam med den plana ytan (14) och utgör en av sidorna i den triangel den bildar, medan den andra längsgående och nedre direktrisen (l5b) är gemensam med den vertikala ytan (12).

21. Skida enligt vilket som helst av kraven 11, 15 och 16, k ä n n e t e c k n a d av att styrskenans (3) övre yta (5) innefattar, i riktningen framifrån bakåt, flera sektioner av olika bredd.

22. Skida enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att styrskenans (3) övre yta (5) innefattar en främre, rektangulär sektion (Sa) av stor bredd, därefter en mellansektion (5b) av trapetsform i plan och slutligen en bakre, rektangulär sektion (5c) av liten bredd, varvid dessa sektioner (5a, 5b, 5c) av den övre ytan (5) står i förening med stödytan (7) via sluttande ytor (6a, 6b, 6c) som uppvisar motsvarande lutningar.

23. Skida enligt något eller några av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att styrskenans (3) kvarhállande yta (6) utgörs av i rad, på varandra följande planytor (600) eller av i rad, på varandra följande vågkamsytor (62).

24. Skida enligt något eller några av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att skenans (3) övre yta (5) är avbruten av åtminstone en kavitet (61). ö» CT) (I) år! 14

25. Skida enligt nàgot eller några av de föregående kraven, av att styrskenan (3) tjänar till kvarhållning i sidled av' en främre förlängning (17) av' en längdlöpningsskidkänga (16). k ä n n e t e c k n a d

26. Skida enligt något eller några av kraven 1 - 24, k ä n - n e t e c k n a d av att styrskenan.(3) tjänar till kvarhållning i sidled av en böjningsplatta (19) som förlänger en skidkänga (18) framåt och som är fastgjord i en fästanordning (21).

27. Skida enligt vilket som helst av kraven 25 och 26, k ä n - n e t e c k n a d av att skidkängans främre förlängning (17) eller böjningsplattan (19) kvarhålls vid skidan (2) av en enda skruv (200) inskruvad i styrskenan (3) och i dennas axellinje.

28. Skida enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att styr- skenan (3) är framtagen i ett stycke med själva skidan.

29. Skida enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att styr- skenan (3) innefattar ett sidoutspràng (300) som lateralt sträcker sig mot skidans insida. 'x