SE458776B - Faestorgan - Google Patents

Description

45s 776 kännetecknas av att den utbredda delen eller kragen på fästorganet är rörlig i betydande grad i förhållande till skaftet så att den utbredda delens eller kragens plan kan bilda en vinkel med normalplanet till skaftet genom dettas yttre ände.

Principen för uppfinningen illustreras av figur IA-IC och kommer att diskuteras närmare i det följande. Vid en enkel utföringsform av uppfin- ningen är kragen förbunden med skaftet genom ligament, dvs dragstarka men ej böjstyva förbindningar. I sin principiellt enklaste form kan dessa ligament utgöras av en eller flera trådar, men i praktiken är det enklast att utforma ligamenten som en led. Säskilt när större krafter skall överföras är emellertid en kulled en bättre förbindning mellan skaft och krage. En särskilt användbar form är den där kulledens konvexa del på skaftet kan träs in i kulledens konkava del i kragen från kragens bort från isolerskiktet vända sida. Därigenom uppnås en säker förbindelse samtidigt som flera olika monteringssätt medges. Bl a kan ett fästorgan uppbyggt på detta sätt monteras så att kragen först anbringas mot och i isolerskiktet, eventuellt redan i samband med tillverkning av isoler- skiktet, varefter skaftet först vid monteringen förs samman med kragen.

Det kan emellertid medföra vissa fördelar att kulleden är utförd så, att den konvexa delen på skaftet kan träs in i kragen från den sida, som skall ligga an mot isolerskiktet.

Uppfinningen skall i det följande beskrivas i anslutning till ett antal figurer. Figurerna IA, IB och IC visar uppfinningens grundprincip i starkt förenklad form. Figur 2 visar ett utförande där kragen är sammanbunden med skaftet genom ligament. Figur 3 visar ett utförande där skaftet består av ett antal bommar, som förbinder fästdelen med kragen.

Figur 4 visar en variant där fästdelen är separat i förhållande till skaftet. Figurerna SA, SB och SC visar detaljer i utföringsformen enligt figur 4. Figur 6 visar ett utförande med en kulled mellan skaft och krage, där skaftet kan träs in genom kragen utifrån. Figur 7 visar ett motsvarande utförande där skaftet kan träs på kragen inifrån. Figur 8 visar en något modifierad utföringsform av fästorganet i figur 6. I denna utföringsform kan skaftet träs på kragen såväl utifrån som inifrån.

Figurerna 9A och 98 visar hur ett nät eller dylikt kan bindas samman med kragen med hjälp av hullingstift, och figur 10 visar ett med ytskikt försett, färdigt isolerskikt av mineralull.

Figurerna 1A, 18 och IC är avsedda att visa uppfinningens grund- I 458 776 läggande princip. För tydlighets skull är figurerna mycket förenklade och förgrovade. Figur 1A visar en vägg 1, i vilken ett fästorgan är infäst.

Fästorganet består av ett skaft 2, som i sin ytterände uppbär en platta 3, vilken är vinkelrät mot skaftet 2. Plattans 3 uppgift är att hålla fast ett isoleringsskikt 4 mot väggen 1. Plattan 3 förankrar också ett täckskikt 5, som t ex kan vara puts, samt ett eventuellt finish-skikt.

Vid rörelse mellan täckskiktet 5 och väggen 1, som t ex kan ske vid torkninsförlopp och kraftiga temperaturväxlingar, antas nu täckskiktet 5 röra sig så som pilarna 6 i figur 18 visar, varvid givetvis också de yttre delarna av isoleringsskiktet 4 kommer att röra sig. Om fästorganet skulle vara helt styvt medför detta sprickbildning i täckskiktet. Om däremot fästorganet är eftergivligt, såsom här antas, kommer det att böja sig så som figur 18 schematiskt visar. Den mot fästorganet vinkelräta plattan 3 kommer nu att bilda en vinkel mot täckskiktets 5 yta. Om rörelsen är tillräckligt stor kommer även i detta fall sprickor och icke önskvärda deformationer att uppkomma.

Om däremot plattan 3 är rörlig i förhållande till fästorganets övriga delar kan den behålla sin ursprungliga parallellitet med täckskiktet 5.

Det enda som då inträffar är att isolerskiktet 2 komprimeras.

I figur 2 visas en tillämpning av uppfinningen. Fästorganet 7 har ett rörformat skaft 8, vilket i sin inre del övergår i.en fästdel 9. I figuren är denna fästdel visad såsom en expanderplugg, som skjuter in i hålet 10 i underlaget 11, t ex bärväggen. Expanderpluggen har upphöjningar eller rillor 12. I det rörformade skaftet 8 finns en låsplugg 13. När pluggen 13 med hjälp av en i figuren ej visad, utifrån införd dorn, pressas in i en slits 14 pressas också expanderpluggens yttre delar ut mot hålets väggar, varvid en kraftig förankring uppstår. I övergången mellan det rörformiga skaftet 8 och fästdelen 9 finns en ansats 15 som medger att fästdelen sticks in i hålet endast till ett förutbestämt djup. 1 fästorganets yttre del finns en utbredd krage 16 vilken är rörligt förenad med det rörformiga skaftet 8 med hjälp av relativt tunna ligament 17. Kragen håller fast isolerskiktet 18 mot underlaget 11.

Anordningen användes så att isolerskiktet 18 först anläggs mot underlaget 11. Därefter förs en borr genom isolerskiktet 18 fram mot underlaget 11, som vanligen är en vägg. Ett hål 1O borras upp, varefter fästorganet med sin fästdel 9 förs in genom hålet 10. Med hjälp av en dorn slås därefter låspluggen 13 in i fästdelens 9 slits 14 varefter, 458 776 monteringen är avslutad.

I figur 3 visas en anordning enligt uppfinningen där skaftet, motsvarande den rörformiga delen 8 i figur 2, utgörs av ett antal bommar 19, vilka i sin inre del övergår i ansatsen 15 och i sin yttre del i ligamenten 17.

I figur 4 visas en anordning liknande den i figur 3, men där dock fästdelen utgörs av en separat detalj. Bommarna 20 övergår i den inre delen i en platta 21. Plattan är cirkulär och har i centrum ett hål. Genom hålet är expanderpluggen 22 införd. Denna har i sin yttre del en ansats 23, som i pluggens införda läge kommer att vila mot plattan 21, som i sin tur anligger mot underlaget eller väggen.

Figurerna SA - SC visar mera i detalj arrangemanget enligt figur 4.

Figur SA är ett utsnitt ur figur 4, figur SB visar ett tvärsnitt genom skaftet sett utifrån och in efter linjen 50-SB i figur SA. Snittet visar bonmarna 20 och hur de är ansatta mot plattan 21. Figur SC visar samma snitt, dock med den skillnaden att ansatsen 23 i pluggens 22 ytterdel har inritats. I ansatsen finns urtag 24 motsvarande bommarna 20. Kombinationen av bommar och urtag medger att pluggen förs igenom fästorganets skaft på ett konrollerat sätt. Om antalet bommar är tre eller fler är urtagen inte nödvändiga men underlättar ändå styrningen.

Fästorgan enligt figurerna 4 och 5 är avsedda att användas där kragen 16 med bommarna 20, eller alternativt ett helt rör såsom siffran 8 i figur 2 visar, är förmonterade i en isolerskiva 18, som vid leveransen är ytbelagd. Hanteringen sker därvid så att isolerskivan 16 hålls på sin plats, och ett hål borras i underlaget 11 för pluggen 22, som därefter förs in i hålet och expanderas. Borren förs därvid in genom centrumhâlet i kragen 16.

Figur 6 visar ett utförande enligt uppfinningen där förbindelsen mellan krage och fästorganets skaft utgörs av en kulled 25, 26. Kulledens konvexa del 26 är en del av skaftet 27, som är rörformigt. Kragen 28 har en nedsänkt del 29, vilken är utformad som en kulledsskål 15, så att den följer den konvexa delens 26 rundning. Monteringen sker i princip så som beskrivits i föregående stycke. Härvid motsvarar skaftet 27 med sin expanderdel och kulled 26 pluggen 22 i figur 4. Hålet i kragen 28 kan täckas sedan kulan expanderats. Emellertid kan monteringen också tillgå så att kragen 28 med sin inskjutande del 29 först pressas in i isolerskiktet, varefter skaftet 27 förs in genom.hålet i kragen 28. 458 776 I figur 7 är kulleden, som förbinder kragen 30 med skaftet 31, uformad så att kragen kan träs på kulledens konvexa del 32 utifrån. För ändamålet är skaftet 31 i sin yttre del försett med slitsar 33 vilka pressas samman vid påträdandet. För att inte kragen 30 skall kunna dras av kulledens konvexa del 32 efter montaget pressas en plugg 34 efteråt in i skaftet 31. Antalet slitsar kan vara tre eller fler.

Anordningen medger emellertid också ett annat monteringssätt, vilket många gånger kan vara att föredra. Man förfar då så att hålet 10 först borras i underlaget 11 och fästorganens skaft 31 med fästdelen sätts in och förankras i hålet 10. Därefter träs isolerskiktet, som inte behöver förborras, på skaftet 31, varefter kragen 30 skjuts över kulledens konvexa del 32 och låses med pluggen 34.

I figur 8 visas en kulled 35, som medger att kragen träs på kulledens konvexa del 36 såväl utifrån som inifrån. Ett utförande enligt figur 8 medför möjligheter till montering på alla de tidigare beskrivna sätten.

Figurerna 9A och 98 visar hur ett täckskikt 39 kan förankras i kragarnas 37 flata delar. Figur 9A visar en krage 37 på ett fästorgan med bommar 38, som håller fast kragen 37 och därmed det underliggande isoler- skiktet 18 mot det i figuren ej visade underlaget. Mot isolerskikt och kragar anligger ett täckskikt 39 förstärkt med ett armeringsskikt 40, som t ex kan vara ett metalltrådsnät. Nätet hålls fast mot kragen med stift 41, instuckna genom hål 42 i kragen och låsta medelst hullingar 43.

Stiften har ett utbrett huvud 44 som är större än maskvidden i armerings- nätet 40. I figur 98 visas i förstorad skala en detalj av anordningen i figur 9A. I figuren syns hur armeringsskiktet 40 ligger inbäddat i täckskiktet 39.

Figur 10 visar ett isoleringsskikt 45, t ex av mineralull. Mot detta anligger en krage 46, som delvis skjuter in i isolerinsskiktet, och vars inskjutande del är utformad som en konkav del av en kulled. Isolerskiktet är täckt av ett täckskikt 47 som häftar vid isolerskiktet 45 och även binder kragen 46 till isolerskiktet. Vid monteringen anbringas isolerskiktet mot det underlag som skall isoleras. Täckskiktet är då vänt utåt. Genom hålet 48 i kragen 46 införs en borr som tränger igenom isolerskiktet och åstadkommer ett hål i underlaget. Genom hålet införs sedan ett skaft med fästdel motsvarande det som visas i figur 6. Efter att infästningen i underlaget gjorts täcks hålet 49 i täckskiktet 47 med en plugg av lämpligt material, t ex en plugg av samma eller liknande 458 776 . materiaï som täckskiktet.

Det är underförstått att de i ovanstående beskrivning och de ansïutande ritningarna förkïarade och visade utföringsformerna av uppfinningen endast är av beïysande sïag, och att varianter av uppfinningen kan förekonlna inom ramen för föïjande patentkrav.

Claims (7)

458 776 Patentkrav -c--p--n-p--n----n-

1. Fästorgan för att hålla fast ettisolerskikt (18) mot ett företrädesvis vertikalt underlag (11) och bestående av tre huvuddelar: - en fästdel (9; 22), vilken skall förankra fästorganet i eller mot underlaget (11), - ett skaft (8; 19; 20; 27; 31; 38), som sträcker sig genom isolerskiktet (18), och - en utbredd del såsom en krage (16; 28; 30; 37; 46), som direkt eller indirekt pressar mot isolerskiktet (18), k ä n n e t e c k n a t av att skaftet (8; 19; 20; 27; 31; 31; 38) är utformat för att oledat och stabilt kunna infogas i underlaget (11), av att att kragen (16; 28; 30; 37; 46) är rörlig i förhållande till skaftet (8; 19; 20; 27; 31; 38), så att kragens plan kan bilda vinkel med normalplanet till skaftet genom dettas yttre ände, av att fästdelen är utformad som en exanderplugq (9: 22) med samverkande låspl ugg (13) . av att skaftet (8; 19; 20; 27; 31) är ihâligt för att möjliggöra en införing av låspluggen (13) i expanderpluggen (9; 22) genom skaftet.

2. Fästorgan enligt krav 1 och vars fästdel är avsedd att skjuta in i underlaget, k ä n n e t e c k n a d av att skaftet (8; 19) vid övergången till fästdelen (9) har en ansats (15), som vid fullt monterat fästorgan anligger mot underlaget (11).

3. Fästorgan enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att kragen (16) och skaftet (8; 19) bildar ett sammanhängande stycke, ochav att skaftet (8; 19) i närheten av kragen (16) har ett parti (17) med betydligt mindre böjstyvhet än resten av skaftet.

4. Fästorgan enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att kragens rörlighet i förhållande till skaftet åstadkoms genom att skaftet (27; 31) och kragen (28; 30) är förbundna med varandra genom en kulled (25, 26; 32; 35). 458 776

5. Fästorgan enligt krav 4. k ä n n e t e c k n a t av att kulledens konvexa del (26; 36) på skaftet (27) kan träs in i kulledens konkava del (25) i kragen (28) från kraqens bort från isolerskiktet vända sida.

6. Fästorgan enligt krav 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a t av att kulledens konvexa del (32) på skaftet (31) kan träs in i kulledens konkava del i kragen från kragens mot isolerskiktet (18) vända sida.

7. Fästorgan enligt krav 5 eller 6, k ä n n e t e C k n a t av al att skaftet (31) vid den konvexa delen (32) är slitsat så att den konvexa delens (32) omkrets kan minskas genom sammantryckning så att kulledens konvexa dels (32; 35) inträdande i den konkava delen går lätt, och av att b) fästorganet innefattar en andra, yttre plugg (34) eller liknande, som efter kulledens sammanförande införts i skaftets yttre del, företrädesvis i centrum av kulleden, och som förhindrar att den konvexa delens (32; 35) omkrets kan minska så mycket att denna konvexa del åter kan dras ur tillhörande konkava del. Hänvisningssiffor Figur 1 1 vägg 2 skaft 3 platta 4 isolerskikt 5 täckskikt 6 (pilar) Figur 2 7 fästorgan skaft 9 fästdel m hm 11 underlag (bärvägg) 12 rillor 13 låsplugg 14 slits 15 ansats 16 krage 17 ligament 18 isolerskikt Figur 3 19 bommar Figur 4-5 20 bommar 21 platta 22 expanderplugg 23 ansats 24 urtag Figur 6 25 kulled (konkav del) 26 kulled (konvex del) 458 776 Figur 6, forts. 27 skaft 28 krage 29 neusänkt del (28) Figur 7 31 skaft 32- konvex kulledsdel 33 slits 34 plugg Figur 8 35 kulled 36 konvex del (35) Llílití 37 krage 38 bommar 39 täckskikt 40 armeringsskikt (-nät) 41 stift 42 hål 43 hullingar 44 huvud Figur 10 45 isoleringsskikt 46 krage 47 täckskikt 48 hål (i 46) 49 håï (1 47)