SE455320B - Undertakskonstruktion innefattande berande profiler och av dessa burna innertaksskivor - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 455 320 tvärriktning, dvs. i normalriktningen till sina motstäende av bärprofilerna burns kantdelar, men som är lättböjliga i sin längdriktning. Vid uppfinningen består undsrtaksskivorna av ett böjligt ytskikt som är avsett att vara exponerat, och ett mineralfiberskikt, som är anslutet till ytskiktet. Ytskiktet är företrädesvis luftgenomsläppligt och flamsäkert. Mineralfiberskik- tet är på i sig känt sätt bildat av mineralfiberlameller, vilka kan vara bundna till varandra, exempelvis klistrade mot varandra, alternativt fritt lagda tätt intill varandra, varvid lamellerna sträcker sig obrutna mellan de tva skivkanter, som skall uppbäras pa bärprofilerna. Fiberlamellerna har en fiberorientering som i huvudsak ligger i plan, vilka är vinkelräta mot ytskiktets plan och mot nämnda skivkanter. Härigenom erhåller mineralfiberskiktet en betydligt högre böjstyvhet i sin tvärriktning än i sin längd- riktning. Sålunda kan skivan enkelt bibringas en enkelkrökt form i sin längdriktning för att ansluta till de motsvarande krökta avsnitten av bärprofilerna. En konventionell mineralfibermatta bildas genom att fibrer avsättes pà ett plant gasgenomsläppligt underlag, varefter den bildade fibermattan fixeras medelst ett bindemedel. Därvid kommer fibrerna att i huvudsak vara orienterade i plan som är parallella med underlagets plan. En sådan mineralfiberskiva har emellertid väsentligen samma böjstyvhet i två vinkelräta riktningar i sitt plan.

Det är i sig känt att skära lameller av sådana mineral- fibermattor och att tvärställa dem samt att limma samman dessa lameller till skivor eller mattor, som eventuellt förses med yt- skikt. Sådana produkter används exempelvis för rörisolering och som värmeisolerande skivor med höga krav på tryckhallfasthet. En- ligt uppfinningen utnyttjas nu sådana produkter såsom under- taksskivor i kombination med i vertikalled krökta bärprofiler för undertak. Skivorna uppbygges sa att de i tvärled far hög böjstyv- het tack vare att lamellernas fibrer anordnas huvudsakligen i plan som är vinkelräta mot skivans huvudytor och mot skivans längd- riktning. Härigenom kommer den resulterande plattan att uppvisa en betydligt lägre böjstyvhet i sin längdriktning än i sin tvärrikt- ning. Skivans ytskikt är lämpligen flexibelt eller tunt och böj- ligt för att icke onödigtvis stegra undertaksskivans styvhet i dess längdriktning. Härigenom kan undertaksskivans böjstyvhet an- passas till skivans bredd, dvs. avstandet mellan närliggande bär- 10 15 20 25 30 35 3 455 520 profiler sa att skivan blir fribärande väsentligen utan ned- böjning mellan bärprofilerne. Genom att skivan pà grund av den nämnda lamellkonstruktionen har väsentligt lägre böjstyvhet i sin längdriktning, kan den enkelt formas till krökningen hos de i ver- Ofta kan därvid under- att tikalplanet krökta bärprofilavsnitten. sin längdriktning, ansluter till de krökta taksekivorna ha en sa lag böjstyvhet i skivan under inverkan av gravitationen Det bör emellertid vanligen innefattar vertikala liv eller livdelar och horisontella bärprofilavsnitten. stå klart att bärprofilerna flänsar, varvid, om så erfordras, klämmor kan anbringas pa livens överdel för att nedtrycka skivan mot bärprofilens fläna så att skivan väl ansluter till flänsens krökning. Sådana klämmor kan inbegripa en gaffel som kan pàträdas över övre delen av bärpro- filernas vertikala liv, och en fläns som skjuter horisontellt ut och bringas till anliggning mot skivans övre randdel. De nyss- nämnda klämmorna kan komma till användning då ett avsnitt av innertaket skall bibringas en relativt kraftig krökning. Det bör emellertid sta klart att skivan kan bibringas ett kantspar i vil- ket bärprofilens fläns ingriper, varvid skivans krökning definie- ras av profilflänsen och nagon klämma ej erfordras för att bringa skivans längdledskrökning att ansluta till profilens krökning.

Uppfinningen definieras i de bilagda patentkraven.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas i exempel- form med hänvisning till bifogade ritning.

RITNING Figur 1 visar schematiskt ett tvärsnitt genom en undertaks- konstruktion enligt uppfinningen. Figur 2 visar en sektion tagen längs linje II-II i figur 1. Figur 3 visar perspektiviskt en skiva ingående i konstruktionen enligt figurerna 1 och 2. Figur 4 visar schematiskt en detalj av ett tvärsnitt genom en alternativ konstruktion enligt uppfinningen.

UTFÖRINGSEXEMPEL På figur 3 visas en rektangulär undertaksskiva, som har tva motstaende langkanter 31, vid vilka skivan 3 är avsedd att upp- bäras pa bärande profiler, som är upphängda från en innertaks- konstruktion, sasom senare kommer att beskrivas. Skivan 3 har sa- lunda en längdriktning L, vilken är parallel med kanternas 31 riktning och en däremot vinkelrät breddriktning B. Skivan 3 inne- 10 15 20 25 30 35 455 320 fattar ett ytskikt 32, som företrädesvis är luftgenomsläppligt och flamsäkert och kan basta av en glasfiberväv, vara màlat eller dylikt. Vidare innefattar skivan 3 ett på ytskiktet 32 limmat mi- neralfiberskikt 33. Skiktet 33 består av ett flertal parallella tätt mot varandra angränsande mineralfiberlameller 331. Var och en av lamellerna 331 är bildade av en pa konventionellt sätt fram- ställd mineralfibermatta, varvid skivans 3 lameller 331 är anord- nade så att deras huvudsakliga fiberplan ligger vinkelräta mot ytskiktet 32 och vinkelräta mot skivans 3 längdriktníng L. Lamel- lernas till varandra angränsande ytor kan vara bundna mot var- andra, exempelvis klistrade mot varandra, alternativt vara fritt lagda tätt intill varandra.

För att nu hänvisa till figurerna 1 och 2 kan man se att mattan 3 är uppburen på i sig konventionella bärande profiler 1, vilka åtminstone pá sina mot varandra vända sidor har horisontella flänsar 2, vilka bildar upplag för skivans 3 kantdelar 31. Lamel- lerna 331 sträcker sig sålunda obrutna mellan tva närliggande profiler 1, och har hög böjstyvhet i denna riktning tack vare den indikerads fiberorisnteringen i lamellerna sa att skivan utan vä- sentlig nedböjning är självbärande mellan närliggande profiler 1. I skivans 3 längdriktning L, har emellertid skivan 3 en markant lägre böjstyvhet än i breddriktningen B, varför skivan genom gravitationen kommer att deformeras sa att skivan kröks och väsentligen ansluter till profilernas 1 form i vertikalled.

Såsom indikeras pa figurerna 1 och 2 kan profilerna 1 i ett längdavsnitt uppvisa krökt form i vertikalplanet, varvid de krökta avsnitten är inriktade mot varandra. Härigenom kan mattan 3 anta den form som definieras av de krökta profilavsnitten. Såsom indi- keras pa figurerna 1 och 2 kan profilerna 1 uppvisa horisontella flänsar pa vilka skivan 3 vilar. Om profilernas 1 vertikalkrökning skulle vara sa kraftig att skivan 3 av gravitationen icke helt kommer till anliggning mot profilflänsarna 2, kan man utnyttja s.k. clips 4 för att bringa skivan 3 att närmare ansluta till flänsarna 2. Profilerna 1 kan pa i sig konventionellt sätt inne- fatta vertikala liv 21, och klämmorna 4 kan uppvisa en klämgaffel, som är päträdbar över livens 21 övre del samt en fläns som sträcker sig in över skivans 3 randomràde. Genom att trycka ned klämman 4 pa livet 21 kan skivans randdel tryckas till intim kon- takt med profilens 1 fläns 2. 10 15 20 25 30 35 »455 320 Pa figurerna 1 och 2 indikeras schematiskt konventionella upphängningeanordningar för bärprofilerna 1, men dessa upphäng- ningsanordningar utgör ingen del av föreliggande uppfinning. Pa figurerna 2 och 3 indikeras den huvudsakliga fiberorienteringen med streckade linjer i de olika lamellerna 331, varvid det bör sta klart att skivans 3 längdriktning L utgör normalriktning till fibrernas huvudsakliga-orienteringsplan.

Pa figur 4 visas en alternativ utformning av en skiva in- gående i undertakskonstruktionen enligt uppfinningen, varvid skivan 3 uppvisar ett kantspar 35, som emottar profilens 1 horisontella fläns 2. Därvid bör skivans 3 sparförsedda sidokant vara klädd med ett elastiskt material som förstärker kanten och som medger skivan att inta den nämnda enkelkrökta formen.

Skivan 3 kan bibringas önskad krökning i sin längdriktning utan att dess böjstyvhet i breddriktningen B ändras i någon väsentlig grad. Medelst en enda typ av skivor 3 kan därför enkelkrökta bàgformiga eller vágformiga undertak med olika krök- ningsradier framställas. Härigenom kan man tämligen fritt välja krökningsradier, bàghöjd, vágfrekvens e.d. för ett icke plant undertak. Undertakets enkelkrökta skepnad bestämmas genom lämpligt önskat val av bärprofilernas krökning, varvid skivorna kan anta denna krökning pà det sätt som ovan angivits. Genom upp- finningen kan sàlunda olika undertak framställas med önskad olika enkelkrökning medelst en enda typ av längdledsböjliga skivor, till skillnad fràn den tidigare tekniken där undertakets enkelkrökning definieras av formfixerade skivor.

Genom uppfinningen kan sålunda undertaket bibringas en enkelkrökt taket, skepnad i exempelvis enbart vissa längdavsnitt av varvid enkelkrökningen kan väljas i huvudsak fritt. Detta innebär vidare att skivor 3 kan användas även för plana under- taksavsnitt. Undertakets och skivornas 3 krökning bestämmes sålunda av bärprofilernas vertikalkrökning.

Uppfinningens väsentliga skillnad gentemot den tidigare tekniken inom omradet kan anses ligga i användningen av de ovan definierade skivorna såsom undertaksplattor i den angivna konfigu- rationen, i kombination med i vertikalplanet krökta avsnitt av bärprofiler för undertaksplattor.

Claims (4)

10 15 20 25 455 320 6 PATENTKRAV

1. Undertakskonstruktion innefattande parallella bärande profiler (1), vilka pa sina mot varandra vända sidor har hori- sontella flänsar (2), och en mellan två närliggande profiler in- placerad undertakeskiva (3), vilken vid motstaende kanter (31) är uppburen pa flänsarna (2) och är självbärande mellan profilerna, varvid skivan (3) innefattar ett exponerat nedåt vänt ytskikt (32) och ett därtill anslutet mineralfiberskikt (33), k ä n n e t e c k n a t av att atminstone ett avsnitt av profilerna (1) har en i vertikalplanet krökt sträckning, att skivans ytskikt (32) är böj- ligt, parallella tätt mot varandra angränsande minsralfiberlameller att skivans mineralfiberskikt (33) är bildat av ett flertal (331), varvid lamellerna (331) sträcker sig obrutna mellan de tva nämnda skivkanterna (31) som är uppburna av profilflänsarna (2), vilka lameller har en fiberorientering som i huvudsak ligger i plan, vilka är vinkelräta mot ytskiktets (32) plan och mot de nämnda tva skivkanternae (31) riktning (L).

2. Undertakskonstruktion enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att profilerna uppvisar vertikala liv och att klämmor är pàklämda livens (21) övre del för att med en fläns hålla skivans (3) nämnda kantdelar i kontakt med de bärande profilernas hori- sontella flänsar (2).

3. Undertakskonstruktion enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att skivans vid kanterna (31) belägna sidoytor uppvisar spar (35) i vilka profilernas (1) horisontella flänsar ingriper.

4. Undertakskonstruktion enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att skivans (3) eidoytor är klädda med ett elastiskt skikt (34).