SE452855B - Emissionselektrod - Google Patents

Description

452 855 TEKNIKENS TIDIGARE STÅNDPUNKT Till teknikens tidigare ståndpunkt hör ett flertal olika utföringsformer av emissionselektroder och dessa kan vanligtvis tilldelas en av två kate- gorier.

Den första kategorin emissionselektroder utgöres av trådar eller tunna plätremsor infästade i ett ramverk, där mellan ramverkets motstâende partier applicerats ett flertal parallellt orienterade sådana trådar, vanligtvis tilldelade en spiralform eller viktbelastade raka trådar, och där likspänningen anslutes till ramverket.

Till denna teknikens tidigare ståndpunkt hör även emissionselektroder framställda genom en utstansning från ett tunt plåtmaterial och där i plåtmaterialet utbildade spetsformade delar är knäckta åt var sin sida ett elektroden tilldelat centralplan för att bilda elektroddelar och elektrodspetsar.

Dessa konstruktioner är i likhet med ovan beskrivna trådar ej självbä- rande utan spännes in i ett ramverk.

Vid denna kategori måste trådens eller plåtmaterialets längd begränsas och ett flertal ramar utbildas över varandra för att därmed skapa förut- sättningar för en hög bygghöjd.

Ramverket fasthålles vanligtvis i sin övre del av hållarorgan.

Den andra kategorin emissionselektroder går under beteckningen "styva emissionselektroder" och dessa är i och för sig självbärande och utgöres av ett långsträckt organ och till vilket utbildats ett antal, längs or- ganet fördelade, tvärs organets längsgående utsträckning orienterade, förbi organets yttre begränsningsyta sig sträckande, med en eller flera emissionsspetsar utbildade, elektroddelar. En styv eller självbärande emissionselektrod, av ovan angiven beskaffenhet, är fäst vid sin övre del till en hållare och nedtill styrd så att den ej väsentligt kan avvika från en på förhand bestämd och avsedd position. 452 855 Ett exempel på teknikens tidigare ståndpunkt vad avser styva emissions- elektroder är den emissionselektrod som visas och beskrives i den engel- ska patentskriften 1 100 328, där ett rörformat organ försetts med elek- troddelar. ' Vidare hänvisas till den konstruktion som är visad och beskriven i den tyska Offenlegungsschriften 15 57 148.

REDOGURELSE FUR FURELIGGÅNDE UPPFINNING TEKNISKT PROBLEM Med hänsyn till den ovan angivna teknikens tidigare ståndpunkten är det ett framträdande tekniskt problem att kunna framställa styva eller delvis styva emissionselektroder, med med emissionsspetsar utbildade, elektrod- delar, och vilka utnyttjas i ett stort antal i varje elektrostatisk stoft- avskiljare och framställes normalt i en längd av fem meter eller mer, med en sådan yttre form att ett flertal kan transporteras tätt intill varand- ra, gärna i buntar, från en tillverkningslokal till ett installations- plats.

Det måste få anses vara ett tekniskt problem att kunna tilldela, från ett plåtmaterial framställda, emissionselektroder, med tillhörande elektrod- delar och emissionsspetsar, en sådan utformning, att när ett flertal emissionselektroder blir anordnade tätt intill varandra och orienterade horisontellt för buntad transport så skall inte intilliggande emissions- elektroder med sin tyngd kunna vila på emissionsspetsar tillhörande andra elektroder och därigenom påverka dessa emissionsspetsar till en plastisk deformation.

Det är vidare ett kvalificerat tekniskt problem att kunna skapa sådana förutsättningar att med enkla medel kunna utforma en, från ett plåtma- terial framställd emissionselektrod så att den i den elektrostatiska" stoftavskiljaren ge en jämn strömfördelning kombinerad med låg 452 855 _ 4 _ tändspänning för koronabildning samt uppfylla önskemålet att kunna ut- bilda dubbla emissionsspetsrader.

Det är vidare ett tekniskt problem att kunna skapa en från ett plåtmate- rial framställd emissionselektrod med en sådan form, att den förutom att uppvisa en lösning på ovan angivna tekniska problem därjämte kan vara så utformad, att dess övre ände, på ett enkelt sätt, kan tillförsäkras en vridstyv fasthållning, till ett fasthållningsorgan, utan att därför be- höva vidtaga besvärande bearbetningsâtgärder av emissionselektrodens övre ände. ' Det är vidare ett tekniskt problem att i anslutning till en från ett plåtmaterial framställd emissionselektrod, som uppvisar lösning på ovan angivna tekniska problem, kunna skapa sådana förutsättningar, att denna emissionselektrods övre ände, på ett enkelt sätt, kan appliceras till ett fasthållningsorgan, utan att behöva befara vinkelfel vid infästningen, varvid infästningen kan ske så att resp. emissionselektrod i en rad får en exakt relation till i stoftavskiljaren ingående utfällningselektroder och i förhållande till utfällningselektroderna en på förhand bestämd inriktning av emissionselektrodernas emissionsspetsar.

Det måste även få anses vara ett tekniskt problem att kunna skapa en emissionselektrod där slagkrafter verkande på emissionselektroden, för att avlägsna på elektroden ansamlat stoft, kommer att effektivt fördela sig även till emissionsspetsarna.

Det måste även få anses vara ett tekniskt problem att kunna skapa en emissionselektrod, vars konstruktiva utformning blivit anpassad för att tåla såväl horisontell som vertikal renslagning.

Det är i anslutning härtill även ett tekniskt problem att kunna skapa en emissionselektrod dimensionerad med enkla medel och från ett bockat plåt- material där såväl horisontella som vertikala krafter från en slagmeka- nism kommer att fördela sig gynnsamt i emissionselektroden och ledes ut till emissionsspetsarna. 452 855 Vid emissionselektroder framställda från ett plåtmaterial är det ett tekniskt problem att dels kunna skapa en emissionselektrod böjstyv i strömningsriktningen för det stoftbemängda mediet dels kunna skapa en emissionselektrod böjstyv vinkelrätt till strömningsriktningen och hori- sontellt och ändå få en emissionselektrod med små strömningsförluster.

Det måste vidare få anses vara ett tekniskt problem att med enkla medel skapa förutsättningar för att med hjälp av ett tunt plâtmaterial bilda en emissionselektrod med böjstyva egenskaper.

Det måste ävenledes få anses vara ett tekniskt problem att kunna skapa sådana förutsättningar, vid bildandet av en emissionselektrod från ett tunt plåtmaterial, att materialet å ena sidan får en placering långt ut från ett emissionselektroden tilldelat centralplan för att därmed skapa stor böjstyvhet men å andra sidan får en utformning, i strömningsrikt4 ningen för det stoftbemängda mediet räknat, som ger litet aerodynamiskt motstånd.

Det är vidare ett tekniskt problem att kunna skapa en emissionselektrod där med enkla medel olika former och placeringar av emissionsspetsarna kan väljas godtyckligt eller för att skapa på förhand bestämda eller önskvärda elektriska egenskaper i den elektrostatiska stoftavskiljaren.

Det är ett tekniskt problem att dels på ett enkelt sätt kunna framställa en emissionselektrod dels på ett enkelt sätt kunna, i beroende av varand- ra eller oberoende av varandra, välja; a) spetsformen för emissionsspetsarna, b) spetsfördelningen längs elektrodens längsgående utsträckning och/eller, c) spetsarnas utböjning i sidled i förhållande till ett emissions- elektroden tilldelat centralplan.

Det är ett tekniskt problem att med enkla medel skapa förutsättningar för att styra stoft passerande förbi (eller mellan) en emissionsspets i ett 452 855 fäitsvagt rum så att stoftet passerar in i ett fäitstarkt rum när det passerar, i strömningsriktningen räknat, nästa emissionsspets.

Det är siutiigen ett tekniskt probiem att skapa en emissionseiektrod från ett piåtmateriai där ytterligare emissionsspetsar kan utbiidas vid fram- stäiiningen med enkia åtgärder och där dessas piacering kan väijas god- tyckiigt.

LUSNINGEN Föreiiggande uppfinning anvisar nu en emissionseiektrod, som är avsedd att komma tiii användning i eiektrostatiska stoftavskiijare. Sådana stoftavskiijare innefattar förutom nämnda en eiier fiera emissionseiek- troder en eiier fiera utfäiiningseiektroder, med båda eiektroderna ori- enterade vertikait, samt med en spänningskäiia avsedd att mata energi tiii de båda eiektroderna, så att meiian dessa uppträder en hög iikspän- ning. Likspänningen skaii på känt sätt påverka meiian eiektroderna be- fintiigt stoft i ett stoftbemängt medium och där stoftet skaii kunna avskiija sig främst på utfäiiningseiektroderna.

Föreiiggande uppfinning utgår ifrån en från ett piåtmateriai framstäiid emissionseiektrod, som utgöres av ett iångsträckt sjäivbärande organ, tiii viiket utbiidats ett antai, iängs organet fördelade, tvärs organets iängsgående utsträckning orienterade, med en eiier fiera emissionsspetsar utbiidade, eiektroddeiar.

Föreiiggande uppfinning utgår ifrån att det iångsträckta organet skaii vara utbiidat från en veckad piåt, med vecken orienterade i det iâng- sträckta organets iängs ri ktni ng.

Eniigt föreiiggande uppfinning anvisas även att i piåtens kantparti skaii eiektroddeiar vara utbiidade genom att från kantpartiet har utstansats urtag. Därvid biidade eiektroddeiar med tiiihörande emissionsspetsar skaii vara böjda från varandra och skaii utgå från en dei orienterad i ett eiektroden tiiideiat centraipian. 452 855 Speciellt anvisar föreliggande uppfinning att två i elektrodens mitten- parti orienterade veck skall vara anordnade att sträcka sig utanför in- till dessa veck belägna, från mittenpartiet utbildade, ytterligare veck.

Dessa två i elektrodens mittenparti orienterade veck är anordnade att sträcka sig utanför ett elektroden tilldelat centralplan lika med eller väsentligen lika med det avstånd som elektroddelarna sträcker sig utanför centralplanet.

Speciellt anvisas att emissionsspetsarna skall vara anordnade att sträcka sig ett stycke utanför veckan. Vid centralt belägna veck och ytterligare veck föreslås att vinkelrätt mot i strömningsriktningen för det stoftbe- mängda mediet skall veckens utsträckning från ett emissionselektroden tilldelat centralplan vara ökande och därefter minskande.

Vidare anvisar uppfinningen att vecket skall utgöras av tvâ konvergerande sidodelar och en plan, med ett elektroden tilldelat centralplan paral- lellt eller väsentligen parallellt orienterad, sidodelarna sammanbindande del.

Enligt föreliggande uppfinning anvisas speciellt att den ena sidodelen för det i mittenpartiet orienterade vecket och den ena sidodelen för det ytterligare vecket är integrerade med varandra.

Enligt uppfinningen anvisas vidare att centralt belägna veck och ytter- ligare veck skall vara anordnade att, vinkelrätt mot strömningsriktningen för ett stoftbemängt medium och ett emissionselektroden tilldelat cent- ralplan, sträcka sig utanför centralplanet så att vecken i strömnings- riktningen räknat får en successivt ökande bredd mot emissionselektrodens centrala del och därefter en successivt minskande bredd.

Vidare skall i emissionselektrodens ena, övre, ändparti förefinnas ut- bildade fästorgan i form av fästöron. Dessa fästorgan bör vara utbildade i sådana partier hos emissionselektroden som är belägna i emissionselek- trodens centralplan. Ett sådant fästorgan kan vara orienterat centralt. 452 855 Vidare anvisar uppfinningen att elektroddelar och/eller emissionsspetsar, orienterade längs plâtens ena och/eller andra kantparti, skall vara an- ordnade att växelvis vetta från ett elektroden tilldelat centralplan.

Härvid anvisas att elektroddelar och/eller emissionsspetsar, orienterade _längs plåtens ena kantparti, skall vara orienterade parvis likabelägna och/eller förskjutna med elektroddelar och/eller emissionsspetsar orien- terade längs plåtens andra kantparti. Parvis likabelägna emissionsspetsar skall företrädesvis vetta åt olika håll.

Slutligen anvisas att ytterligare emissionsspetsar skall kunna vara ut- bildade på en eller flera av de plana, med ett elektroden tilldelat cent- ralplan parallell eller väsentligen parallellt orienterad, sidodelarna sammanbindande delarna.

FURDELAR De fördelar som främst kan få anses vara kännetecknande för en från ett tunt plåtmaterial framställd emissionselektrod, i enlighet med förelig- gande uppfinning, är att härigenom har det skapats en yttre form hos emissionselektroden, som ger god mekanisk stabilitet och låg vikt, som ger god strömfördelning och låg stabil tändspänning, som har goda aerody- namiska egenskaper, som enkelt kan massproduceras och som innebär att ett flertal sådana emissionselektroder på ett enkelt sätt kan bringas till samverkan med varandra i en bunt, utan att elektrodens emissionsspetsar, riskerar att bli utsatta för plastisk deformation under transport och/eller lagring. Vidare är såväl vertikal som horisontal renslagning möjlig.

Det som främst kan få anses vara kännetecknande för en emissionselektrod i enlighet med föreliggande uppfinning anges i det efterföljande patent- kravets 1 kännetecknande del. 452 855 KORT FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsform, av en enligt uppfinningen anvisad emissionselektrod och dess användning, skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogad ritning där; figur 1 visar i perspektivvy en tidigare känd elektrostatisk stoftavskiljare, i vilken applicerats tidigare kända styva smal emissionselektroder, ' figur 2 visar i planvy och ändvy en första tidigare känd utfö- ringsform av en emissionselektrod framställd från ett tunt plåtmaterial, figur 3 visar i planvy, ändvy och i sidovy en tidigare känd andra utföringsform av en smal emissionselektrod fram- ställd från ett tunnt plâtmaterial, figur 4 visar i ändvy en utföringsform av en emissionselektrod enligt uppfinningen, I figur 5 visar i planvy ett plåtmaterial, innan det knäckts eller bockats till en emissionselektrod enligt figur 4, figur 6 visar emissionselektroden enligt figur 4 i sidovy, figur 7 visar emissionselektroden i ändvy och fastsatt till en skena samt figur 8 visar emissionselektroden i planvy och faststatt till en skena.

BESKRIVNING ÖVER NU FURESLAGEN UTFURINGSFORM Med hänvisning till figur 1 visas således en elektrostatisk stoftavskil- jare 1, som förutom ett flertal emissionselektroder 2 även innefattar ett flertal utfällningselektroder 3 och med emissionselektroderna 2 oriente- rade i ett flertal sinsemellan parallella plan och med utfällningselek- troderna orienterade i ett flertal sinsemellan parallella plan och orien- terade mellan emissionselektroderna. Vidare uppvisar den elektrostatiska stoftavskiljaren 1 en ej visad men tidigare känd spänningskälla ansluten vid hänvisningsbeteckningen 4. Denna spänningskälla är avsedd att mata 452 855 _ 10 _ energi till de båda elektroderna 2 och 3, så att mellan dessa elektroder uppträder en hög likspänning och som alstrar ett elektriskt fält.

Likspänningen påverkar mellan elektroderna befintligt stoft, svävande i ett stoftbemängt medium, matat genom ett inlopp 5, som avskiljes i stoft- avskiljaren främst på utfällningselektroderna 3. Viss stoftmängd kommer dock att kunna fastna även på emissionselektroderna. ' Den tidigare kända emissionselektroden utgöres av ett stångformat i alla riktningar böjstyvt organ i form av ett cirkulärt rör 20 och till detta organ har, vilket en förstorande vy indikerar, applicerats ett antal, längs organets 20 längsgående utsträckning fördelade, tvärs organets längslöpande utsträckning orienterade, förbi organets 20 yttre begräns- ningsyta 21, 22 sig sträckande, med en eller flera emissionsspetsar 23, 24 resp. 25, 26 utbildade, elektroddelar 27, 28.

Med hänvisning till figur 2 visas en tidigare känd emissionselektrod, framställd från ett tunt plåtmaterial. Emissionselektroden utgöres av ett långsträckt organ 10. Detta organ 10 har utformats med ett antal, längs organet 10 fördelade, tvärs organets längslöpande utsträckning oriente- rade, elektroddelar. Ett första antal elektroddelar 13 är utbildade från en begränsningsyta 11 och ett andra antal elektroddelar 14 är utbildad från en motställd begränsningsyta 12.

Detta långsträckta organ 10 utgöres av ett tunt plåtämne där elektrod- delarna 13, 14 utstansas och knäckes eller böjes. Längs ena ytan 11 er- hålles ett antal elektroddelar 13, knäckta åt ena hållet och ett antal elektroddelar 13' knäckta åt andra hållet. Detsamma gäller elektrodde- larna 14, 14' längs andra ytan 12.

I figur 3 visas ett ytterligare alternativ, där den från ett tunt plåt- ämne utbildade elektroden har tilldelats en knäckning 15 och en knäckning 16, orienterade vinkelrätt till ett emissionselektroden tilldelat längs- gående centralplan 10' för att upptaga värmespänningar. 452 855 _ 11 _ Med hänvisning till figur 4 visas i ändvy en enligt uppfinningen anvisad emissionselektrod 30, som är avsedd att utbildas från ett tunt plåtmate- rial men ändå konstruerad för en böjstyv utformning i två vinkelräta plan.

I figur 5 visas i planvy ett plâtmaterial, innan detta har knäckts eller bockats till en emissionselektrod visad enligt figur 4.

Emissionselektroden enligt figur 4 är alltså utbildad från ett i ettt valsvvrk eller liknande veckat tunt plåtmaterial, med vecken orienterade i det längsträckta organets 30 längsriktning.

Med hänvisning till figur 5 anvisar den heldragna knäckningslinjen 31' en knäckning 31 i figur 4, en streckad knäckningslinje 32', en knäckning 32 i figur 4, en streckad knäckningslinje 33', en knäckning 33, en heldragen knäckningslinje 34', en knäckning 34 samt en heldragen knäckningslinje 35', en knäckning 35. Heldragna knäckningslinjer indikerar en knäckning från det visade planet medan streckade linjer indikerar en knäckning mot det visade planet.

Med hänvisningsbeteckningen 36 illustreras en symmetrilinje, vilket inne- bär att knäckningslinjer, motsvarande de visade 31'-35', är även orien- terade på den nedre delen av plåtmaterialet enligt figur 5.' Med hänvisning till figurerna 4 och 5 illustreras således att längs emis- sionselektrodens 30 kantparti 37 är utbildade elektroddelar 37a, 37b genom i plåten utstansade urtag och på liknande sätt är längs plåtens kantparti 38 utbildade elektroddelar 38a, 38b genom där utstansade_urtag.

Elektroddelen 37a är bockad åt ena hållet medan elektroddelen 37b är bockad åt andra hållet. Elektroddelen 38a är bockad åt andra hållet.

Två i elektroddelens mittenparti 39 orienterade veck.40, 41 är anordnade att sträcka sig utanför, intill dessa veck 40, 41 belägna, längre från 452 855 _12.. mittenpartiet 39 belägna ytterligare veck 42, 43. Detta avstånd har i figur 4 illustrerats med en pil "a".

Vecken 40, 41 är vidare anordnade att sträcka sig utanför ett elektrodens tilldelat centralplan 30' lika med eller väsentligen lika med ett avstånd som elektroddelarna 37a, 37b sträcker sig utanför centralplanet. _ Det ytterligare vecket 43 är anordnat att sträcka sig utanför ett elek- troden tilldelat centralplan 30', där avståndet är betecknat "b", som motsvarar 50-75% veckets 41 utsträckning och där denna utsträckning gi- vits hänvisningsbeteckningen "c".

Varje veck utgöres av två konvergerande sidodelar, vilka för vecket 40 tilldelats hänvisningsbeteckningarna 40a och 40b samt en plan, med elek- troden tilldelat centralplan 30' parallellt eller väsentligen parallellt orienterad del 40c sammanbindande sidodelarna 40a, 40b.

Sidodelarnas 40a och 40b konvergerande vinkel skall ligga inom området 20-800, förslagsvis mellan 30 och 600, företrädesvis mellan 40 och 500.

Den plana delen 40c har, för det i elektrodens mittenparti orienterade vecket, en längd som motsvarar hälften av sidodelarnas 40a, 40b längd.

Den plana delen 43c, för elektrodens ytterligare veck 43, har en längd som motsvarar dess sidodels 43b längd.

Figur 4 illustrerar vidare att den ena sidodelen 40a för det i mittenpar- tiet orienterade vecket 40 och den ena sidodelen 42a för det ytterligare vecket 42 är integrerade med varandra.

Slutligen anvisar föreliggande uppfinning att elektrodens bredd "B" skall, i förhållande till avståndet "A" mellan veckens, från elektroden tilldelad centralplan 30' fjärmaste partier 40c, 41c, vara valt inom området 2-8, företrädesvis mellan 3 och 5. 452 855 _13..

Vinkelvärdet mellan närbelägna elektroddelar 38a och 38b skall med fördel understiga en vinkel av 160° men med fördel överstiga en vinkel av 300.

Praktiska erfarenheter parat med lämpliga tillverkningsmetoder talar för en vinkel omkring 1200.

Elektroddelarna 37a och 37b och/eller emissionsspetsarna 37a' och 37b' orienterade längs plâtens ena kantparti 37 skall vara orienterade att växelvis vetta från ett elektroden tilldelat centralplan 30'.

Elektroddelarna 38a och 38b och/eller emissionsspetsarna 37a' och 37b' orienterade längs plâtens ena kantparti 37 skall vara orienterade att växelvis vetta från ett elektroden tilldelat centralplan 30'.

Företrädesvis anvisas att elektroddelar 37a och/eller emissionsspetsar 37a' orienterade längs plåtens ena kantparti 37 skall vara orienterade parvis likabelägna med elektroddelar 38a och/eller emissionsspetsar 38a' orienterade längs plåtens andra kantparti 38. Sålunda parvis likabelägna elektroddelar och/eller emissionsspetsar skall vara orienterade och vetta ät olika håll.

Givetvis faller inom uppfinningens ram att elektroddelar 37a och/eller emissionsspetsar 37a', orienterade längs plåtens ena kantparti 37 skall vara orienterade parvis förskjutna något med elektroddelar 38a och/eller emissionsspetsar 38a' orienterade längs plåtens andra kantparti 38. Även om det i denna utföringsform anvisats enbart emissionsspetsar orien- terade till kantpartierna 37 och 38 är det uppenbart att ytterligare emissionsspetsar kan vara utbildade på en eller flera av de plana delarna 40c och 41 c. Även på de plana delarna 42c och 43c kan ytterligare emis- sionsspetsar utbildas.

Dessa ytterligare emissionsspetsar kan med fördel utbildas genom en stansning av två, spetsig vinkel med varandra bildande, spår och böja ut mellan spåren befintligt plåtmaterial. Kantpartiet för detta plåtmaterial skall med fördel vetta mot och från den stoftbemängda medieströmmen. 452 855 _ 14 _ Dessa ytterligare emissionsspetsar skall då orienteras sidoförskjutna i förhållande till emissionsspetsarna utbildade i kantpartierna 37 och 38.

Med hänvisning till figur 6 visas emissionselektroden enligt figur 4 i sidovy och från denna sidovy framgår att elektrodernas 38a, 38b spetsar 38a', 38b' skall med fördel sträcka sig något utanför ytorna 40c, 41c.

Här föreslås ett avstånd upp till ca sju mm, företrädesvis mellan en och rem mm.

Enligt föreliggande uppfinning har det således med enkla medel skapats förutsättningar för att med hjälp av ett tunt plåtmaterial bilda en_emis- sionselektrod med böjstyva egenskaper i två vinkelräta plan.

Vidare har det skapats sådana förutsättningar, vid bildandet av en emis- sionselektrod från ett tunt plåtmaterial, att materialet å ena sidan får en placering långt ut från ett emissionselektroden tilldelat centralplan, för att därmed skapa stor böjstyvhet, men å andra sidan får en utformning i strömningsriktningen för det stoftbemängda mediet räknat, som ger litet aerodynamiskt motstånd. Enligt uppfinningen anvisas vidare att centralt belägna veck och ytterligare veck skall vara anordnade att, vinkelrätt mot strömningsriktningen för ett stoftbemängt medium och ett emissions- elekäroden tilldelat centralplan, sträcka sig utanför centralplanet så att vecken i strömningsriktningen räknat får en successivt ökande bredd mot emissionselektrodens centrala del och därefter en successivt mins- kande bredd.

Vidare skall i emissionselektrodens ena, övre, ändparti 30a förefinnas utbildade fästorgan 50, 51 i form av fästöppningar. Dessa fästorgan 50, 51 bör bara utbildade i sådana partier 37', 38' hos emissionselektroden som är belägna i emissionselektrodens centralplan 30'. Ett sådant, ej visat fästorgan, kan även utbildas i mittenpartiet, speciellt om mitten- partiet 39 utgöres av en plan del. 452 855 _ 15 _ Emissionsspetsarna 38a' och 38b' är utbildade på elektroddelar 38a, 38b utgående från en del 37', 38', som är orienterad i det emissionselektro- den tilldelade centralplanet 30'.

Med hänvisning till figur 7 visas där emissionselektroden i ändvy under- ifrån och med medel för att fästa emissionselektroden i en skena.

Skenan 52 är utbildad med två fästöron 53 och 54 fastsvetsade till skenan 52 och utbildade med genomgående hål 53a och 54a.

Emissionselektrodens 30 övre del 3Da är utbildad med hål 50 och 51.

Via två bultar 55 och 56, anordnade genom hålen 53a och 50 resp. 54a och 51, samt med bultarna samverkande muttrar 57 och 58 kan emissionselek- troden 30 fasthållas till skenan 52.

I figur 8 visas emissionselektroden 30 i planvy och fastsatt till skenan 52.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till den ovan såsom exempel an- givna utföringsformen utan kan genomgå modifikationer inom ramen för uppfinningstanken illustrerad i efterföljande patentkrav.

Claims (18)

i4s2 ass Is PATENTKRAV

1. Emissionselektrod (2) avsedd att komma till användning i en elekt- rostatisk stoftavskiljare, som förutom nämnda emissionselektrod jämväl innefattar en eller flera utfällningselektroder samt en spänningskälla, avsedd att mata energi till de båda elektroderna så, att mellan dessa uppträder en hög likspänning och vilken likspänning påverka mellan elek- troderna befintligt stoft i ett stoftbemängt medium att avskilja sig främst på utfällningselektroden, varvid emissionselektroden utgöres av ett långsträckt organ (10) och till vilket utbildats ett antal, längs organet fördelade, tvärs organets längsgående utsträckning orienterade, med en eller flera emissionsspetsar utbildade, elektroddelar, varvid det långsträckta organet (10) är utbildat från en veckad plåt med vecken orienterade i det långsträckta organets längsriktning, k ä n n e t e c k- n a d därav, att i plåtens kantparti (37) är elektroddelar (37a,37b) utbildade genom i plåten utbildade kantflikar, att dessa elektroddelars (37a,37b) spetsar vetta från varandra och att tvâ i elektrodens mitten- parti (39) orienterade veck (40,41) är anordnade att sträcka sig utanför intill dessa veck belägna, längre från mittenpartiet (39) utbildade, ytterligare veck (42,43).

2. Emissionselektrod enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att vecken är anordnade att sträcka sig utanför ett elektroden tilldelat centralplan (30') lika med eller väsentligen lika med det av- stånd som emissionsspetsarna (37a,37b) sträcker sig utanför centralpla- net.

3. Emissionselektrod enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d därav, att emissionsspetsarna (37,37b) är anordnade att sträcka sig ett stycke mindre än sju mm utanför vecken, företrädesvis mellan en och fem m.

4. Emissionselektrod enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att det ytterligare vecket är anordnat att sträcka sig utanför ett n 452 855 elektroden tilldelat centralplan ett avstånd som motsvarar 50-75% av veckets utsträckning.

5. _ Fmisaionsolektrod enligt patentkravet 1 eller 3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att varje veck (40) utgöres av två konvergerade sidodelar (40a,40b) och en plan, med ett elektroden tilldelat centralplan parallell eller väsentligen parallellt orienterad, sidodelarna sammanbindande, del (40c).

6. Emissionselektrod enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att den plana delen (40c) har, för i elektrodens mittenparti orienterade veck, en längd som motsvarar hälften av sidodelarnas längd.

7. Emissionselektrod enligt patentkravet 1, 5 eller 6, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den plana delen (43c) har, för elektrodens ytterligare veck, en längd som motsvarar dess sidodels längd.

8. Emissionselektrod enligt patentkravet 1, 5, 6 eller 7, k ä n n e - t e c k n a d därav, att ena sidodelen (40a) för det i mittenpartiet orienterade vecket (40) och ena sidodelen (42a) för det ytterligare vec- ket (42) är integrerade med varandra.

9. Emissionselektrod enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att dess bredd i förhållande till avståndet mellan veckens, från ett elektroden tilldelat centralplan, fjärmaste partier är valt inom området två till åtta, företrädesvis mellan tre och fem.

10. Emissionselektrod enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att centralt belägna veck (40) och ytterligare veck (42) är anord- nade att, vinkelrätt mot strömningsriktningen för ett stoftbemängt me- dium, sträcka sig utanför ett emissionselektroden tilldelat centralplan (30') så att vecken är ökande och därefter minskande.

11. Emissionselektrod enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att i ena ändpartiet förefinns utbildade fästorgan. 452 855 R

12. Emissionselektrod enligt patentkravet 11, k ä n n e t e c k n a d därav, att fästorganen (50,5I) är utbildade i sådana partier som är be- lägna i ett emissionselektroden tilldelat centralplan.

13. Emissionselektrod enligt patentkravet 11 eller 12, k ä n n e t e c k- n a d därav, att fästorgan är utbildat centralt.

14. Emissionselektrod enligt patentkravet 1, 5, 10 eller 12, k ä n n e - t e c k n a d därav, att elektroddelar och/eller emissionsspetsar orien- terade längs plåtens ena och/eller andra kantparti är anordnade att växelvis vetta från ett elektroden tilldelat centralplan (30').

15. Emissionselektrod enligt patentkravet 1 eller 14, k ä n n e - t e c k n a d därav, att elektroddelar och/eller emissionsspetsar orien- terade längs plåtens ena kantparti är orienterade parvis likabelägna med elektroddelar och/eller emissionsspetsar orienterade längs plåtens andra kantparti.

16. Emissionselektrod enligt patentkravet 1 eller 14, k ä n n e - t e c k n a d därav, att elektroddelar och/eller emissionsspetsar orien- terade längs plåtens ena kantparti är orienterade från ett horisontalplan eller stoftes strömningsriktning parvis förskjutna med elektroddelar och/eller emissionsspetsar orienterade längs plåtens andra kantparti.

17. Emissionselektrod enligt patentkravet 15, k ä n n e t e c k n a d därav, att på var sitt kantparti likabelägna emissionsspetsar vetta åt olika håll.

18. Emissionselektrod enligt patentkravet 1, 5, 6 eller 7, k ä n n e - t e c k n a d därav, att ytterligare emissionsspetsar är utbildade på den plana, med ett elektroden tilldelat centralplan parallellt eller vä- sentligen parallellt orienterad, sidodelarna sammanbindande, delen.