SE449557B - Flektmotor- och husaggregat vid en sugrengoringsanordning - Google Patents

Description

10 15 20 25 35 4-49 557 2 ordningar, utan reducering av motorns effektivitet är därför önskvärda.

En teknik att reducera bullret från en fläktmotor är att reducera lufthastigheten från fläktmotorhuset. Denna hastighetsreducering kan åstadkommas genom användning av expansionskammare eller lämpliga bafflar i luftbanan.

Genom att göra utloppsluftbanan slingrande reduceras lufthastigheten och dämpas bullret, som fortplantas längs 1uftf1ödeSbanan_ Hänvisning görs till spiralutloppen från fiäkfmotorn 1 Us-Ps 2 982 986 och 2983 432.

En annan teknik att reducera det av fläktmotorn gene- rerade bullret är att mata luften över ett lämpligt ljud- dämpande material. Luftens kontakt med det ljuddämpande materialet tenderar att reducera luftens vibration och undertrycka det motorbuller, som fortplantas av den rör- liga luften. Ljudabsorberande manschetter eller liknande i luftflödesbanan visas i US-RE 21 5l9, 2 330 701, 3 831 223 och 4 015 683.

Emellertid har inte ett effektivt, komplett buller- undertryckande hus för en fläktmotor, speciellt för an- vändning i en elektrisk sugrengöringsanordning, tidigare utvecklats.

Huvudändamålet med föreliggande uppfinning är att undertrycka bullret i omgivningen, vilket buller alstras medelst en fläktmotor speciellt en fläktmotor av förbi- kopplingstyp. g Ett andra ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en anordning speciellt för användning tillsammans med elektriska suqrengöringsanordningar.

Ett tredje ändamål är att åstadkomma ett hus, som åstadkommer bullerdämpning.

Ett fjärde ändamål är att undertrycka det av fläkt- motorn genererade bullret utan för stor påfrestning på fläktmotorn eller uppbyggande av ett mottryck på motorn.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommes buller- dämpning medelst ett hus, som upptar en fläktmotor. Huset innefattar olika bullerdämpningsorgan, som tillsammans samverkar för reducering av det av fläktmotorn genererade 1/ 10 15 20 25 30 35 449 557 3 bullret. Huset kan uppbäras på tanken av en elektrisk sugrengöringsanordning eller liknande anordning, till- sammans med vilken fläktmotorn skall användas.

Fläktmotorn har ett inlopp till en huvudfläkt, ett utlopp från huvudfläkten, ett separat inlopp för kylluft till motorn och ett separat utlopp för kylluft från mo- torn. Motorn av förbikopplingstyp är utformad att uppde- la sina egna luftflöden mellan luftflödet genom huvud- fläkten och kylluftflödet för motorn. Typiskt är huvud- fläkten en centrifugalfläkt, som matar ut luften från motorhusets periferi runt hela motorn.

Huset bildas av en första expansionskammare, in i vilken utloppsflödet från huvudcentrifugalfläkten föres.

Den första expansionskammaren har stor volym och sänker därigenom lufthastigheten och hjälper till att dämpa bullet. Lämpliga baffelorgan i den första expansionskam- maren skär av flödet från huvudfläkten och omlänkar det- ta flöde och hjälper därigenom till att dämpa bullret från sugrengöringsanordningen. Baffelorganet anordnas företrädesvis i en spiral runt fläkten, vilken spiral är så utformad, att den bildar en sig gradvis utvidgande volymkanal, som sträcker sig från huvudfläktens utlopp till utloppet från den första expansionskammaren till omgivningen. Den gradvis ökande volymkanalen reducerar lufthastigheten och omlänkar luftflödet. varigenom luften bromsas och luftvibrationerna och motorbullret reduceras.

Utloppet från den första expansionskammaren till om- givningen är anordnat vid en större sektion av kanalen.

Utloppet är försett med en tubulär utloppsanslutning, som sträcker sig in i kanalen. Denna anslutning omges av en manschett av ett luftflödeshastighets-, buller- och vibrationsdämpande material, t ex poröst skumplastmate- rial. Manschetten kan uppbäras av en korg med stora öpp- ningar för att ge den luft, som strömmar genom utlopps- anslutningen, tillträde till det dämpande materialet. An- slutningens inskjutning i kanalens större parti medför att den luft, som strömmar genom kanalen återigen omlän- kas för att strömma ut från och medge ytterligare dämp- 10 15 20 25 30 35 449 557 4 ning av bullret och vibrationen, när luften passerar ut genom den turbulära anslutningen.

Det torde stå helt klart att kombinationen av de ovan beskrivna egenskaperna hos den första expansionskammaren kommer att på ett fördelaktigt sätt reducera lufthastig- heten från huvudfläkten, reducera det vid huvudfläkten genererade bullret och kommer att åstadkomma dessa effek- ter utan uppbyggnad av något betydande mottryck och utan att motorn, som driver huvudfläkten, överanstränges.

Det separata kylluftsflödet från förbikopplingsmotorn strömmar ut från motorkåpan in i en andra expansionskam- mare, som är separerad från den första expansionskammaren.

Den andra expansionskammaren bildar även ett förstorad volymsutrymme, in i vilket motorkylluften ledes. Den bety- dande volymen i den andra expansionskammaren tenderar att bromsa motorkylluftshastigheten och därigenom reducera bullret. Det finns ett utlopp från den andra expansions- kammaren till omgivningen. Motorkylluftsinloppet till fläktmotorkåpan sträcker sig genom ett inlopp, som är be- läget vid den andra expansionskammaren. Kåpans inlopp står i förbindelse med omgivningen utanför den andra ex- pansionskammaren och med motorkåpan.

Ett lämpligt skyddslock över inloppet till kåpan för motorkylluftsflödet och över utloppet för kylluften från kåpan skyddar mot omgivningen. Lämpliga baffelorgan är anordnade under denna skyddskåpa för separering av den inströmmande och utmatade motorkylluften. Skyddskåpan tjänar även till att avskärma det utmatade luftflödet från den andra expansionskammarens utlopp och omlänkar detta flöde så, att dess hastighet reduceras, varigenom även bullret, som fortplantas med luften, reduceras.

Förbíkopplingsmotorn är så orienterad och expansions- kamrarna är så placerade, att den första expansionskamma- ren befinner sig ovanför tankens lock och inloppet till huvudfläkten står i förbindelse med tanken via locket.

Den andra expansionskammaren befinner sig ovanför den förs- ta expansionskammaren och skyddskåpan är åtskilt placerad ovanför den andra expansionskammaren för bildande av den 10 15 20 25 30 35 5 andra expansionskammarens luftinlopps- och luftutlopps- kanaler.

I den föredragna utföringsformen är den första expan- sionskammaren utformad under ett första eller nedre hus, som är anbragt ovanpå locket, varvid den första expan- sionskammaren bildas inuti detta nedre hus ovanför loc- ket. Den andra expansionskammaren bildas mellan det nedre huset och ett övre hus, som är anbragt ovanför det nedre huset Skyddskâpan är en separat enhet ovanför det övre huset. Skyddskåpan, det övre- och undre huset är hopsatta med varandra och med locket över tanken.

Genom användning av expansionskamrarna, bafflarna och den buller- och vibrationsdämpande, turbulära ut- loppsanslutningen från den första expansionskammaren kommer huset enligt föreliggande uppfinning effektivt att dämpa bullret, som är förknippat med en fläktmotor av förbikopplingstyp, speciellt vid elektriska sugren- göringsanordningar.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan med hjälp av utföringsexempel under hänvisning till medföl- jande ritningar. Fig l visar framifrån en elektrisk sug- rengöringsanordning med ett bullerdämpande husaggregat enligt föreliggande uppfinning. Fig 2 visar en längdsek- tion av husaggregatet. Fig 3 visar i detalj organ för låsning av ett lock och husaggregatet till sugrengörings- anordningens tank. Fig 4 visar underifrån ett nedre hus av husaggregatet. Fig 5 visar en längdsektion längs lin- jen 5-5 i fig 4. Fig 6 visar en sektion längs linjen 6-6 i fig 4 och åskådliggör det nedre husets huvudutloppsan- slutning. Fig 7 visar uppifrån ett övre hus av husaggre- gatet. Fig 8 visar en sektion längs linjen 8-8 i fig 7.

Fig 9 visar en sektion av det övre huset och en ovanför detta belägen skyddskåpa längs linjen 9-9 i fig 13. Fig l0 visar från sidan en huv över en elektrisk enhet på det övre huset. Fig ll visar uppifrån huven i fig 10. Fig 12 visar framifrån huven i fig 10. Fig 13 visar underifrån skyddskåpan över det övre huset i pilarnas 13-13 rikt- ning i fig 14. Fig l4 visar från sidan med vissa delar ut- 10 15 20 25 30 35 449 557 6 skurna skyddskågnli fig 13 i pilarnas l4-l4 riktning i fig l3. Fig 15 visar uppifrån en alternativ utförings- form av det övre huset. Fig 16 visar en sektion längs linjen 16-16 i fig 15. Fig 17 visar underifrån en alter- nativ utföringsform av en Qqfldshäm fiüranvändning vid den alternativa utföringsformen av det övre huset. Fig 18 visar en sektion längs linjen 18-18 i fig l7.

En sugrengöringsanordning enligt föreliggande upp- finning bildas av ett antal underaggregat innefattande en fläktmotor 50 av förbikopplingstyp, en tank 10 för upp- tagning av uppsamlat material, ett lock 20 över tanken, ett nedre hus 30 över locket, vilket nedre hus bildar stöd för fläktmotorn och en huvudfläkt 54,åstadkommerV en ljuddämparutloppskanal för medelst huvudfläkten 54 utmatad luft och bildar botten av en utloppskammare för motorkylluft, som utmatas från fläktmotorns kåpa, ett övre hus 150 eller 300, som separerar den inströmmande motorkylluften från den motorkylluft, som utmatats från motorkåpan, och bildar en utloppskammare för bromsning av det motorkylluftsflöde, som utmatats från motorkâpan.

Det övre huset har baffelorgan för separering av det inkommande och utmatade kylluftsflödet från fläktmotorn.

Det övre huset uppbär även elektriska komponenter för sug- rengöringsanordningen. En skyddskåpa 240 eller 350 är an- ordnad över hela sugrengöringsanordningen och samverkar med baffelorganen för separering av den inströmmande och utmatade kylluften från fläktmotorn.

Fig l och 2 visar att tanken 10 är en tom behålla- re, i\ülken partikelformiga föroreningar, vätskor eller liknande uppsamlas. På sin sidovâgg 12 har tanken en in- loppsanslutning 14 av standardtyp, till vilken en icke visad sugslang kan kopplas. När fläktmotorn S0 och fläk- ten 54 loppet flödet slutas vilket framgår av fig 3.

Tanken 10 täcks av ett plattliknande lock 20, som kan arbetar sugs luft och uppsamlat material genom in- l4 och det uppsamlade materialet avskiljs från luft- och faller ned i tanken 10. Tanksidoväggen 12 av- vid en ringformig vulst 15 vid sidoväggens övre del, lO l5 20 25 30 35 449 557 7 vara av den typ, som framgår av US-PS 4 l85 974. Naturligt- vis utformas locket 20 för den speciella tanken 10, Som an- vändes, och hålet genom locket för en filterkorg 22 bör pla- ceras så, att filterkorgen hamnar under fläktmotorn.

Fig 3 visar att locket 20 har ett ringformigt kant- parti 24 med ett spår 26 på undersidan, i vilket vulsten l5 På~ tankens l0 övre del upptas. Tre på lika avstånd från varandra placerade, konventionella spännen 27 upp- bäres på sidoväggen 12 och krokar 28 på spännena ingri- per med en toppvulst 29 på kantpartiet 24 för kvarhåll- ning av locket 20 på tanken. Locket har en genomgående öppning 31, via vilken den nedan beskrivna huvudfläkten 54 står i förbindelse med tanken.

Direkt vilket ovanför locket 20 befinner sig det nedre huset 5 och 6. sin periferisidovägg 32, vars utsida i ÖEKOIH* 30, Det nedre huset be- gränsas av visas i fig 2, 4, tionssyfte är formad med steg. Det nedre huset är öppet nedåt och dess nedre kant anligger mot lockets 20 över- sida. Éig 5 visar att en ringformig, nedåtvänd hylla 36 är utformad vid den nedre delen av sidoväggens 32 utsida.

Denna vilar på lockets toppvulst 29. En nedhängande fläns 38 sträcker sig ned från hyllan 36 och täcker delvis loc- kets periferi, i första hand av estetiska skäl.

Det nedre husets 30 höjd är så vald, att huset kan uppta huvudfläkten 54 och hela spiralutloppskanalen 86, 90, 94, 96 för det från huvudfläkten 54 utmatade luft- flödet. Det nedre huset innefattar ett tillslutet tak 40, från vilket sidoväggen 32 hänger ned. Taket 40 har en öppning 42, som omges av en cirkulär, nedhängande fläns 44. Flänsens 44 nedre kant 46 befinner sig bara en bit ner i det nedre huset 30. Flänsen 44 bildar ett övre stöd för och är pressad ner mot en ringformig, elastisk pack- ning 61 på översidan 62 av ett bredare, nedre parti av huvudfläktens 54 kåpa 51. Flänsens 44 nedre kant befin- ner sig så högt upp, att centrifugalfläktens 54 ringfor- miga utlopp 58 helt och hållet inneslutes i det nedre hu- set ovanför locket 20. Flänsen 44 tjänstgör därför som en 10 15 20 25 30 449 557 8 avdelare för separering av från huvudfläkten 54 utmatad luft från den utmatade kylluft, som kylt den elektriska motorn 52 och som utmatas genom en slits 74 i kåpan 51, vilket kommer att beskrivas närmare nedan.

Fläktmotorn 50 är av förbikopplingstyp och har kon- tionell utformning. Den inneslutes i kåpan 51. Motorn innefattar en konventionell, elektrisk motor 52 med en huvuddrivaxel 53, som sträcker sig ned till centrifugal- fläkten 54. Fläkten befinner sig i det nedre partiet av fläktkåpan 51. Fläktkåpan vilar på lockets 20 översida och hålles något ovanför locket och tätad mot detta me- delst en ringformig tätningspackning 55. Centrifugalfläk- ten 54 är av konventionell utformning. Den drar luft från tanken 10 genom öppningen 3l i locket till fläktens cen- trala inlopp 56. Därefter utmatar fläkten 54 luften cen- trifugalt ut genom den ringformiga sidan 58 av fläktmo- torkåpans 51 nedre del. Kåpans nedre del har en övre vägg 62, som uppbär packningen 61, på vilken flänsens 44 nedre kant 46 vilar. Kontakten mellan flänsen 44, 46 och kåpans 51 övre vägg 62 säkerställer separering mellan kyllufts- flödet från motorn och huvudsugluftsflödet genom förbi- kopplingsmotorn.

Motordrivaxeln 53 sträcker sig även upp till och dri- ver en mindre fläkt 66 av förbikopplingstyp, vilken blå- ser kylluft ned över den elektriska motorn 52.

Motorkåpan 5l innefattar ett smalare, övre cylindriskt parti 68, i vilket den elektriska motorn 52 är placerad.

Det cylindriska partiets 68 övre del har öppningar 72 för insläpp av kylluft. Det finns slitsliknande utlopps- öppningar 74 vid det cylindriska partiets 68 nedre del för utblåsning av kylluft från kåpan 51. Flänsen 44 och kåpväggen 62 separerar den utmatade kylluften från den genom huvudcentrifugalfläkten 54 passerande luften.

Centrifugalfläkten 54 utmatar luft centrifugalt utåt runt den nedre kåpsektionens periferi 58. Det är lämpligt att avleda detta utloppsluftflöde för sänkning av luft- hastigheten och därigenom reducering av det genererade bullret. Detta måste åstadkommasi.huvudsak utan att på- 10 15 20 25 30 35 449 557 'a verka luftflödet och utan att göra sugrengöringsanordning- en mindre effektiv samt utan att överdrivet anstränga fläktmotorn. En huvudsakligen spiralformig baffelfläns 30 är därför formad på och sträcker sig ned från husets tak 40. Fig 4 visar att baffelflänsen 80 börjar vid 82 och är radiellt sett relativt nära centrifugalfläktens periferi, och förflyttas radiellt borfi från fläktens periferi runt fläkten till utloppsänden 84 för flänsen 80. Detta bildar en kontinuerligt sig vidgande kanal 86, som vid det öppna området 90 mellan flänsändarna 82, 84 öppnar till en ka- nal 94. Kanalen 94 är belägen utanför flänsen 80 men in- nanför det nedre husets periferivägg 32. Eftersom flän- sen 44 och därmed baffelflänsen 80 är lateralt sett ex- centriskt anordnade på locket 30 ökar även kanalens 94 volym gradvis till kanalens utloppssektion 96. Kanalen 86, 90, 94, 96 bildar en spiralformig bana, vilken luf- ten från centrifugalfläkten 54 följer. Eftersom kanalen ökar i storlek i banans längdriktning mot utloppsdelen 96 sänks hastigheten på utloppsluften, vilket reducerar bui ir et . i Utloppet från kanalen 94, 96 sker genom en i sidoväg- gen 32 utformad utloppsöppning l00. Fig 4 och 6 visar ett flödesavledande och ljudavledande organ ll0, som är anord- nat vid öppningen lO0 för avledning av utloppsluftsflödet och reducering av bullret istället för att leda luften direkt ut ur öppningen l00. Organet llO innefattar en ytterring ll4, som är placerad alldeles innanför öpp- ningen lO0, och en innerring ll6, som är skild från yt- terringen ll4 och belägen längre in i kanalen 96, Samt Smala hêlläre 118: Vilkaförenar ringarna ll4, ll6 för att däri- genom bilda förstorade öppningar 120 mellan hâllarna ll8.

Den resulterande korgen är upphängd under taket 40 av det nedre huset. Det finns spännband l22, som omger ring- ens ll4 nedre halva och dessa innefattar ihåliga, uppåt öppna utskott 124 vid sina ändar. Ett par åtskilda ut- skott 125 sträcker sig ned från takets 40 undersida vid ett nedan beskrivet sladdupplindningsspâr 136. Utskot- ten 125 är fasthållbara i öppningarna 126 i Utskotten 10 15 20 25 30 35 449 557 10 124. Lämpliga fästorgan 127 häller samman utskotten 124, 125 och fäster därigenom ljudavledningsorganet 110 på det nedre husets tak 40.

Korgen 114, 116, 118 omges av en ringformig manschett 130, som består av ett skikt av skumplastmaterial, vilket kan vara tillräckligt poröst, så att luft kan passera genom, men vilket är så tjockt och så poröst, att luft genom skiktet avledes och att motorbullret dämpas. Man- schetten 130 vill blockera luftflödet genom sig själv, varigenom den mesta luften matas ut genom utloppet 100 efter att först ha passerat axiellt genom den öppna kor- gen. Luft kan även passera genom skummanschetten 130.

Eftersom skummanschetten 130 är lindad runt korgen kom- mer manschetten att dämpa luftvibrationen inuti korgen och troligtvis även dämpa vibrationen hos själva röret, vilket hjälper till att dämpa bullret. Genom att skum- manschetten 130 är placerad i kanalen 94, 96 kommer den vibrerande luften i kanalen, när den når utloppet 100, att först komma i kontakt med manschetten 130, vilken dämpar luftvibrationen och ytterligare reducerar sug- rengöringsanordningens buller. Kombinationen av kanal 94, 96 med avledningsorganet 110 vid utloppet 100 och det faktum, att avledningsorganet 110 är placerat i ka- nalen 94, 96 och blottlagt för luften i kanalen, redu- cerar luftvibrationen och i avsevärd grad reducerar det av sugrengöringsanordningen alstrade bullret. Med den ovan beskrivna konstruktionen kan man i själva verket förvänta sig att bullerreduceringen blir större än den bullerreducering, som skulle uppnås genom att separat använda antingen en kanal med gradvis ökande storlek eller ett utloppsrör, som omges med en skummanschett, där röret har stora öppningar, som kommunicerar med en fördel med det ovan beskrivna luftutloppssystemet är att det utvecklar omgivande skummanschett. En ytterligare ett minimalt mottryck på huvudfläkten 54 därför att ut- loppsbanan för luften genom den öppna korgen är vid och genom att luften matas ut från en förstorad kanal 94, 96, som redan reducerat luftens hastighet. Det finns därför 10 15 20 25 30 35 449 557 11 ingen labyrintbana, vilken utloppsluften först måste passe- ra genom innan utträdet från sugrengöringsanordningen sker.

Det ringformiga, periferiella spåret 136 är utformat i taket 40 och sträcker sig ned till en avsats 138. Spåret avgränsas av en ringformig, inte vägg 139, som samverkar med ett nedan beskrivet övre hus 150 vid en fläns 186.

Spåret 136 bildar ett spår för inlindning av en elsladd.

Det övre huset 150 och en skyddskåpa 240 över det övre hu- set är så formade, att det bildas en stor upptagningsöpp- ning 140 till sladdinlindningsspåret. Det finns ett hål 141 i spårets 136 undersida för bortledning av vatten.

Det nedre husets 30 yttre, periferivägg 32 har tre på lika avstånd från varandra placerade intagningar 144, som sträcker sig en bit upp längs väggens 32 sida från dennas nedre kant för åstadkommande av ett fritt utrymme för klämmorna eller spännena 27, 29, vilka håller locket 20 på tanken 10. Intagningarna begränsas av sidoväggar 146 och innerväggar 148, vilka förhindrar tillträde till det nedre husets inre via intagningarna 144.

Fig 2, 7, 8 och 9 visar att det övre huset 150 sam- verkar med det nedre huset 30 och med den smala motor- kåpsektionen 68 för bildande av en kylluftsbana för kyl- ning av fläktmotorn 52. Det övre huset innefattar ett huvudsakligen plant tak 152. En cirkulär öppning 154 är utformad i taket 152 och begränsas av en nedhängande hyl- sa 156, som är anordnad att omge kåpsektionens 68 övre del. sektionens 68 ytterdiameter, vilket eliminerar läckning Öppningens 154 diameter motsvarar i huvudsak kåp- av luft längs kåpan 68 och mellan kylluftens inlopp och utlopp genom kåpan. Ingreppet mellan den nedhängande flän- sen 156 och kåpsektionens 68 sida är inte ett fast in- grepp. Detta betyder att motorkåpor av olika höjd kan användas och om så önskas kan motorkåpan skjutas axiellt genom fläkten 156 för lämplig inställning av huvudsug- fläkten 54 hos en speciell fläktmotor, som används vid sugrengöringsanordningen.

Fläktmotorkåpsektionen 68 har inloppsöppningarna 72 vid sin övre del för införing av kylluft till kåpsoktio- 10 15 20 25 30 35 449 557 12 nen 68. Motorkåpan är så placerad, att öppningarna 72 mynnar ovanför det övre husets tak 152.

Utlopp för kylluft från motorkåpsektionen 68 sker genom utloppsöppningsslitsarna 74 vid kåpsektionens 68 nedre del. Öppningen 154 och den nedhängande flänsen 156 förhindrar den förorenade luften, som passerat över mo- torn och ut genom utloppsöppningarna 74, att återvända till kylluftsinloppsöppningarna 72.

Det nedre huset 30 och det övre huset 150 samverkar för separering av den inströmmande motorkylluften från utströmmande motorkylluft. Det nedre husets tak 40 är slutet förutom öppningen 44, som avstänges medelst flän- sen 44, vilken samverkar med det vidgade, nedre partiet 58 av kåpan. Det övre husets tak 152 är också slutet förutom motorkåpsöppningen 154 och ett nedan beskrivet motorkylluftsutlopp 160. Eftersom det övre husets nedre del är öppen, samverkar det övre husets tak 152 med det nedre husets tak 40 och en nedan beskriven sidoväggsfläns 186 av det övre huset för bildande av en sluten expan- sionskammare (fig 2), som har ett nedre parti 157 med mindre volym innanför flänsen 44, vilket står i förbin- delse med ett övre parti 158 med mycket större volym innanför det övre husets sidoväggsfläns 186. Expansions- kammaren sträcker sig runt motorkåpssektionen 68.

Vid öppningens 154 ena sida är det enda utloppet för utmatad motorkylluft från expansionskammaren 157, 158 anordnat genom det övre husets tak 152 vid ett ställe, som ligger radiellt ett kort stycke bortom flänsen 156.

Utloppet innefattar den huvudsakligt halvmånformiga öppningen 160, vilken är utformad i taket 152.

En lämpligt utformad baffel 400 ovanför det övre hu- set 150 men under en skyddskåpa 240, som kommer att beskri- vas närmare nedan, separerar öppningarna 154 och 160, så att blandning av inströmmande och utmatad kylluft förhind- ras. Den kontinuerliga baffelribban 400 sträcker sig uppåt från och är formade i ett stycke med översidan av det övre husets tak 152 och har konstant höjd, vilket framgår av fig 8, samt har den i fig 7 visade profilen. Baffelribbans LT! 10 15 20 25 30 35 449 557 13 400 profil är så vald, att baffelribbans form anpassas efter formen och placeringen av öppningarna 154, 160 i det övre huset. Mera speciellt börjar baffelribban 400 vid en ände 402 av ribban, som är belägen vid en sek- tion 172 av en stänkvägg 166. Ett parti 404 av ribban 400 sträcker sig förbi sektionen 172 av stänkväggen 166 och förbi öppningens 160 ände 406. Baffelribbans 400 krökta sektion 408 är så formad, att den vilar på takets 152 smala sektion 410 för att därigenom bilda en separe- ringsvägg mellan öppningarna 154 och 160. Baffelribbans 400 sektion 412 sträcker sig förbi öppningens 160 ände 256 och övergår i en stänkväggssektion 168.

Baffelribbans 400 höjd är större än höjden på stänk- väggar 170, 175, vilka har olika funktioner. Baffelribban sträcker sig hela vägen upp till skyddskåpväggen, eftersom den måste blockera luftflödet. Stänkväggen å andra sidan blockerar vatten eller föremål men bör inte blockera luftflödet, varför denna vägg är lägre.

Vid den ena änden av det övre husets tak 152 finns det en lateralt utskjutande, något uppåt lutande fläns 161 med ett genomgående hål 162. Flänsen 161 och hålet 162 bildar ett sladdskydd och en böjningsavlastare för sugrengöringsanordningens elsladd 164.

Den relativt låga stänkvåggen 166 skjuter upp ovanför taket 152. Stänkväggen 166 har ett rakt parti 168, vilket sträcker sig längs med flänsens 161 kant och upp till den intilliggande änden av den halvmånformade öppningen 160.

Väggen 166 har ett krökt parti 170, som sträcker sig runt utsidan av öppningen 160. Väggens 166 andra raka sektion 172 sträcker sig i irktning mot en nedan beskriven elek- trisk enhet 206 vid den motsatta sidan av det övre huset i förhållande till flänsen 161. Stänkväggen 166 skyddar mot stänk av vatten och lösa föremål upp under kåpan 240 och in i öppningen 160.

Det finns en stänkvägg 175 med motsvarande höjd vid den motsatta kanten av taket. Väggen 175 innefattar ett kort, rakt parti 176, vilket sträcker sig längs flänsens 161 motstående kant, ett krökt parti 178, vilket sträcker 10 15 h) UI 30 35 449 557 14 sig väsentligen runt det övre husets 150 periferi, ett rakt parti 179, vilket väsentligen fortsätter runt hu- sets periferi, samt ett krökt parti 182, vilket fullbor- dar väggens 175 sträckning runt det övre husets periferi tills väggen avslutas vid den nedan beskrivna elektriska enheten 206.

Olika elektriska komponenter för sugrengöringsanord- ningen, vilka är välkända för fackmannen på området och vilka schematiskt åskådliggöres medelst en dosa 185, är placerade uppe på taket 152 i den del av taket, som be- finner sig mellan stänkväggen 175 och öppningen 154. Des- sa komponenter är kopplade till sladden 164, motorn 52 och en nedan beskriven manöverpanel 210 på ett för fack- mannen välkänt sätt. Stänkväggen 175, som ligger tätt in- till det övre husets 150 periferi, skyddar mot stänkt av vatten och andra föremål upp under kåpan 240 till elek- triska kopplingar eller elektriska detaljer, som är pla- cerade ovanför taket 152.

Den ringformiga, periferiella, stödjande flänsen 186 är utformad på den övre väggens 152 undersida nära perife- rin. Flänsen sträcker sig även ner under den försänkta bot- tenväggcn 212 av enheten 206. Fig 2 visar att flänsen 186 är så placerad vid det övre husets undersida, att den sträcker sig ned och in i sladdupplindningsspåret 136 på det nedre huset och att dess nedre del anligger mot den nedre väggen 138 samt mot den radiellt inre väggen 139 av spåret 136. Väggarna 138, 139 samverkar med det nedre ändpartiet 188 av flänsen 186 för lägesinställning av det övre huset 150. Flänsen 186 bildar även en omslutande sidovägg för expansionskammaren 157, 158.

Ett flertal hylsor 194 sträcker sig nedåt från takets 152 undersida och sträcker sig ned till och normalt till anliggning mot takets 40 översida på det nedre huset 30.

Fästskruvar 196 föres ned genom hylsorna 194, genom de smalare öppningarna 197 vid hylsornas 194 nedre del och genom de inriktade hålen 198, som är formade i övre än- darna av utskotten 201, som är placerade och uppburt na vid utsidan av den ovan beskrivna flänsen 80 under 10 15 20 25 30 35 15 det nedre husets 30 tak 40. När skruvarna 196 åtdrages i öppningarna 198 i det nedre huset förbindes de övre och nedre husen med varandra.

Andra icke visade skruvar sträcker sig uppåt genom tanklocket 20 in i den nedre delen av öppningarna 198 i utskotten 201 för hopsättning av det nedre huset och locket, vilket fullbordar fastsättningen av de övre och nedre husen på locket och sugrengöringsanordningens tank 10.

Det övre huset innefattar dessutom en elektrisk en- het 206, som mottar manöverpanelen 210, vilken instal- leras i enheten från fronten. Manöverpanelen kan uppbära manöverorgan 212, t ex en strömställare och/eller en ef- fektlampa och/eller ett elektriskt reservhonuttag. Det utmärkande hos den elektriska anordningen 185, 212 fram- går inte av beskrivningen, eftersom denna anordning är känd för fackmannen på området. Manöverdonen 212 på manö- verpanelen är anslutna till de elektriska komponenterna 185 och dessa är så till vida det är nödvändigt an- slutna till fläktmotorn 52, vilket tillika är känt för fackmannen. Den elektriska enheten 206 är på sin under- sida i det övre huset utformad med en nedre vägg 212, och med motstående 216 säkerställer att den sida av det övre huset, vid vilken enheten 206 är på sin insida med en innervägg 214 sidoväggar 216. Väggarna 212, 214, placerad, är tätad mot oönskad inträngning av vatten, föremål etc, varvid dessa väggar upprätthåller tillslut- ningen av expansionskammaren 157, 158.

En huv 220 över manöverpanelen framgår av fig 9, 10, ll och 12 och täcker den utåtvända, öppna sidan av den elektriska enheten 206. Denna huv_innefattar ett slitsat, nedre parti 222, vilket upptar det framskjutande partiet av enhetens 206 nedre vägg 212. Huvens 220 framsida täc- ker den elektriska enhetens 206 framsida. Förutom genomföringshålen 225 för manöverdonen 212 tillsluter framsidan 224 enheten 206. huvens 220 tak 226 tillsluter den uppåt öppna enheten 206. Utskjutande fästflänsar 228 på huvens 220 sidor gör det möjligt att fästa denna på 10 l5 20 25 30 35 449 557 l6 ihåliga utskott 232, som uppbäres på det övre huset, me- delst fästskruvar 234. sig 2, 9, 13 och 14 visar sfßidskåpan 240, som täcker dšt övre husets 150 övre del och samverkar med den ovan be- skrivna baffelytan 400 för bildande av ett organ, som är anordnat att separera kylluftsinloppsflödet till fläkt- motorhusinloppsöppningarna 72 från motorkylluftsutlopps- flödet genom expansionskammarutloppet 160. Denna kåpa innefattar en sluten, plan, övre vägg 242. Fig 9 visar att den elektriska enhetens 206 innervägg 214 skjuter upp förbi den uppstående baffelytans 400 kant 402. Manö- verpanelshuvens övre vägg 226 ingriper med kâpans 240 övre vägg 242. Fig 9 visar att baffelribban 400 sträc- ker sig upp till och anligger mot undersidan av kåpans 240 plana, övre vägg 242.

Samverkan mellan baffelribban 400 vid den övre väg- gens l52 översida och kåpans övre vägg 242 delar utrym- met mellan det övre husets tak 152 och kåpans övre vägg 242 i två kamrar, nämligen kammaren 260, vilken befinner sig utanför den elektriska enheten 206 och står i förbin- delse med öppningen 154 i det övre huset för kylluftsin- tagning till motorn, och en kammare 262 på baffelribbans 400 motsatta sida, vilken kammare även befinner sig utan- för den elektriska enheten 206, för den kylluft, som ut- matats från utloppet 74 från motorkåpssektionen 68 via öppningen l60.

Det torde inses att baffelribbans 400 profil under kåpan är så vald, att den samverkar med formen och pla- ceringen av öppningarna 154, l60. Med annorlunda utform- ning och placering av öppningarna 154, 160 göres en lämp- lig ändring av baffelribbans 400 profil.

Kåpan innefattar en nedhängande periferisidovägg 266.

Kåpan har en större diameter än det större huset och sido- väggen 266 bildar därigenom en spalt 267 vid kåpans peri- feri för intagning och utmatning av luft för kylning av motorn via kamrarna 260, 262.

Kåpan innefattar en nedhängande förlängning 270, som hänger över sladdstödflänsen 161 på det övre huset och 10 15 20 25 30 35 ¿49 557 l7 bildar en öppning 272 för elsladden 164.

Ett område 276 på kåpans kant är utformat så, att det samverkar med den elektriska enheten 206, vilket framgår av fig 9 och 13.

Urtagningar 280 på motsatta sidor av kåpan har stöd- flänsar 282, i vilka öppningar 284 är upptagna. Det finns ett väsentligen U-format bärhandtag 290 för sugrengörings- anordningen. En skruv 292 passerar genom en öppning 293 i handtaget, därefter genom öppningen 284 i kåpan och skruven åtdrages i en med skruvgänga försedd borrning 294 i ett utskott 295, vilket är utformat vid periferin av det övre husets 150 tak 152. Detta arrangemang kvar- håller handtaget 290 på kåpan och det övre huset, så att hela sugrengöringsanordningen hålls samman som en sammansatt enhet.

En andra utföringsform av det övre huset visas i fig 15 och 16 och en andra utföringsform av kåpan över det övre huset visas i fig 17 och l8. Ett övre hus 300 har ett profilerat tak 302 med en fläktmotorkylluftsinlopps- öppning 304 för kylluften till motorkåpan. Den smala övre sektionen av motorkåpan upptas i en nedhängande fläns 305 under öppningen 304. Istället för att anordna en enda halvmånformad öppning 160 för utmatning av motorkylluf- ten, som befinner sig i expansionskammaren under det övre huset 300, finns det två halvmånformade utloppsluftsöpp- ningar 306, 308 på motstående sidor om kylluftsinlopps- öppningen 304, varigenom det finns tvâ utlopp från expan- sionskammaren under det övre huset.

Stänkskydd för de båda halvmånformade öppningarna 306, 308 och för inloppsöppningen 304 åstadkommes medelst en enda, krökt stänkvägg 310, som skjuter ovanför huset och sträcker sig nästan fram till en elektrisk enhet 312.

För upptagning av den annorlunda utformningen av in- lopps- och utloppsöppningarna 304, 306, 308 genom det övre huset har det modifierade övre huset 300 en ext- remt krökt baffelribba 322, som är formad i ett stycke med och skjuter upp från taket 302. En sektion 326 av baffelribban omger den sektion av inloppsöppningen 304, . ><~ 10 l5 20 25 30 449 557 18 som är vänd mot den elektriska enheten 312, och sträcker sig över smala separeringskanter 328, som är belägna mel- lan öppningen 304 och öppningarna 306, 308. Sektioner 330 av baffelribban 322 sträcker sig förbi ändarna 332 av de halvmånformade öppningarna 306, 308 och därefter förbi väggen 310, vilken de skär och fortsätter ut till kåpans periferi. Det finns en ytterligare kåpförstärk- ningsribba 334 på kåpan 350, vilken ribba börjar vid ut- sidan av stänkväggen 310 och sträcker sig till kåpans 350 periferi. Kåpan 350 har ett plant tak 352, upp till vilket baffelribban 322 sträcker sig. Liksom vid den första utföringsformen är baffelribban 322 högre än stänkväggen 310, eftersom baffelribban stoppar luft- flöde över ribban, medan stänkväggen inte har denna upp- gift utan endast har till uppgift att stoppa stänk in i öppningarna 304, 306, 308.

Med hjälp av baffelribborna 322, 334 bildas två kam- mare under kåpan 350 och över det övre huset 300, nämli- gen en kylluftinloppskammare 335 på baffelribbans 322 ena sida och en kylluftutloppskammare 336 på baffelrib- bans 322 andra sida.

Kåpan 350 innefattar en urtagningssektion 354 för samverkan med den elektriska enheten. Utskott 356 i kå- pan 350 ligger över och är fästa på utskott 344 ovanför det övre huset för hopsättning av kåpan och det övre hu- set.

Andra egenskaper och särdrag hos det övre huset 300 och den med detta samverkande kåpan 350 är väsentligen samma som vid den första utföringsformen, varför dessa inte kommer att beskrivas närmare. Alla övriga element på sugrengöringsanordningen kan också vara desamma som vid den första utföringsformen och kommer inte heller att beskrivas närmare.

Claims (1)

10 15 20 25 30 44-9 557 19 PATENTKRAV l. Fläktmotor- och husaggregat vid luftintaget till en sugrengöringsanordning eller liknande, vilket aggregat innefattar dels en fläktmotor (50), som inne- fattar en kåpa (51), dels en i kåpan anordnad drivmotor (52), dels en huvudfläkt (54), som är ansluten till driv- motorn (52) och driven av denna, varvid huvudfläkten (54) har en inloppssida (31) för överföring av luft till huvudfläkten och en utloppssida (58) för utmatning av luft från huvudfläkten, varvid kåpan (Sl) har ett kyl- luftsinlopp (72) på motorns ena sida och ett kylluftsut- lopp (74) på motorns andra sida, dels en till drivmotorn ansluten motorkylfläkt (66) för blåsning av kylluft i kåpan över motorn från kylluftsinloppet (72) på ena sidan till kylluftsutloppet (74) på den andra sidan; dels ett husorgan (30, 150; 300) för upptagning av fläktmotorn (50) och kåpan, i vilket husorgan ett inlopp (31), som står i förbindelse med huvudfläktens inloppssida, är anordnat, varvid husorganet innefattar en första expan- (86, 94, 96) huvudfläktens (54) utloppssida (58) och är stor nog och sionskammare som står i förbindelse med utformad för sänkning av hastigheten hos den luft som blâses in i den första expansionskammaren medelst huvud~ fläkten; och varvid ett första utlopp (100) är anordnat från den första expansionskammaren ut ur husorganet samt varvid den första expansionskammaren (86, 94, 96) innefattar baffelorgan (80) för avgränsning av en sig gradvis utvidgande kanal (86, 90, 94, 96) i den första expansionskammaren mellan huvudfläktens utlopp (58) och den första expansionskammarens första utlopp (l00); k ä n n e t e c k n a t av en andra expansionskammare (157, 158), som står i förbindelse med kylluf.sutloppet (74) Och är stor nog och utformad för sänkning av hastigheten hos den luft som blåses in i den andra expansionskammaren (157, 10 15 20 25 30 35 449 557 20 158) medelst motorkylfläkten (66); varvid ett andra ut- lopp (160; 306, 308) från den andra expansionskammaren är anordnat ut ur husorganet; att husorganet innefattar dels ett första avskilj- ningsorgan (40, 44, 46, 62) för avskiljning av den första och den andra expansionskammaren för avskiljning av kylluftsflödet i kåpan mellan kylluftsinloppet (72). och kylluftsutloppet (74) från det medelst huvudfläkten alstrade luftflödet, dels ett andra avskiljningsorgan (55) för avskiljning av den första expansionskammaren från huvudfläktens inlopp och dels ett tredje avskilj- ningsorgan (400; 322) utanför motorkåpan för avskiljning av luftflödet till kylluftsinloppet från kylluftsutloppet.

2. Aggregat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att husorganet omslutes av en yttervägg (32); att det första utloppet (100) bildar en öppning genom denna yttervä99ï och att en tubulär utloppsanslutning (114, 116, 118) sträcker sig in i den första expansionskammaren (56, 94, 96) från väggöppningen (100) för bildande av en tubulär utloppsbana till väggöppningen från den första expansíonskammaren.

3. Aggregat enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a t av att husorganets yttre vägg (32) är i stort sett cirkulär i tvärsnitt runt den första expansionskammaren (86, 94, 96).

4. Aggregat enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a t av en manschett (130) av ett luftflödeshastighetsdäm- pande, bullerdämpande och vibrationsdämpande material, som är anordnad vid och avgränsar den tubulära utlopps- anslutningen (114, 116, 118).

5. Aggregat enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a t av att manschettens (130) material är ett poröst skummaterial. 10 15 20 25 30 35 449 557 21 *6. Aggregat enligt krav 5, k ä n n e t e c k ~ n a t av att manschettmaterialet är ett poröst skumplast-~ material.

7. Aggregat enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a t av en bur (114, 116, 118), som är anordnad vid och anordnad att uppbära manschetten (130), varvid manschet- ten sträcker sig runt buren; och att buren har genomgående öppningar för att inni- från den tubulära utloppsanslutningen ge tillträde till manschetten.

8. Aggregat enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t av att baffelorganet (80) är utformat att avgränsa en huvudsakligen spiralformad bana (86, 90, 94, 96) med en huvudsakligen gradvis sig utvidgande tvärsektion från huvudfläktsutloppet (58) till det första utloppet (100).

9. Aggregat enligt krav 8, k ä n n e t e c k - n a t av att huvudfläkten (59) är en centrifugalfläkt, som har utlopp (58) runt sin periferi.

10. Aggregat enligt krav 9, k ä n n e t e c k - n a t av att åtminstone en del av baffelorganet (80) sträc- ker sig åtminstone delvis runt huvudfläktens periferi vid dess utlopp och fortsätter att gradvis i huvudsak utvidgas bortom den del av baffelorganet som sträcker sig åtminstone delvis runt huvudfläkten. ll. Aggregat enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t av att det andra utloppet (l60; 306, 308) från den andra expansionskammaren (157, 158) riktas i samma riktning som kylluftsinloppet (72); och att det tredje avskiljningsorganet innefattar baf- fellorgan (400) för avskiljning av det andra utloppets 10 15 20 25 30 35 449 557 22 luftflöde från luftflödet in i kylluftsinloppet (72).

12. Aggregat enligt krav ll, k ä n n e t e c k - n a t av att husorganet (70, 150; 300) innefattar en över' sig anordnad kåpa (240; 350), att det andra utloppet (l60; 306, 308) och kylluftsinloppet (72) båda är vända i riktning mot och anordnade på avstånd från kåpan (240; 350), som sträcker sig över dessa; att baffelorganet (300; 322) sträcker sig tvärs över utrymmet under kåpan (240; 350) och sträcker sig mellan det andra utloppet och kylluftsinloppet; och att kåpan är utformad att tillåta passering av både luftflöde till kylluftsinloppet och luftflöde från det andra utloppet under kåpan till och från kylluftsinloppet resp det andra utloppet.

13. Kombination av aggregatet enligt patentkravet 1 och en tank (10) för uppsamlat material, ett inlopp (14) till tanken, ett utlopp (31) från tanken, vilket utlopp står i förbindelse med huvudfläktens (54) inlopps- sida för upprättande av en sugkraft vid tankinloppet, k ä n n e t e c k n a d av att den första expansionskammaren (86, 94, 96) är placerad ovanför tanken (l0); och att den andra expansionskammaren (157, 158) är placerad ovanför den första expansionskammaren.

14. Kombination enligt krav 13, k ä n n e t e c k - n a d av att det andra utloppet (l60; 306, 308) från den andra expansionskammaren är riktad i samma riktning som kylluftsinloppet (72), att det tredje avskiljnings- organet (722; 400) innefattar ett andra baffelorgan (400; 322) för avskiljning av luftflödet från det andra utloppet från luftflödet till kylluftsinloppet (72), att husorganet innefattar ett överliggande lock (240; 350) över sitt övre parti; att det andra utloppet och kylluftsinloppet båda är riktade uppåt mot och åtskilda från locket, vilket sträcker sig över dem; att det andra baffelorganet (400; 322) sträcker lO 15 20 25 30 23 sig tvärs över utrymmet under locket o mellan det andra utloppet (l60; 308, 3 inloppet (72); att locket är utformat för att ti flödet till kylluftsinloppet och luftf 449 557 ch sträcker sig 06) och kyllufts- llåta både luft- lödet från det andra utloppet att passera under locket till och från kylluftsinloppet resp det andra utloppet. l5.°Kombination enligt krav 14, n a d av att det överliggande locket (240; ovanför den andra expansionskammaren; att det andra utloppet och kylluf är riktade uppåt.

16. Kombination enligt krav 15, n a d av ett lock (20) över tanken (1 att den första expansionskammaren tanklocket.

17. Kombination enligt krav 16, av att det första avskiljningso 44, 46, 62) innefattar ett nedre husor tanklocket (20), vilket husorgan är ut n a t de av den första expansionskammaren (8 det nedre husorganet (30) och ovanför och anordnat att ingripa med motorkàpa ställe på kåpan för bildande av det an organet (55) att ett övre husorgan (l50; 300) ovanför det nedre husorganet (30); och att det övre husorganet har det t ningsorganet (400) och är utformat för av den andra expansionskammaren. k ä n n e t e c k - 350) ligger och tsinloppet båda k ä n n e t e c k - 0); Och bildas ovanför k ä n n e t e c k ~ rganet (40, gan (30) ovanför format för bildan- 6, 94, 96) inuti tanklocket (20) n (51) vid ett dra avskiljnings- är placerat redje avskilj- avgränsning