SE448700B - Punktmatrisskrivarhuvud - Google Patents

Description

448 700 Föreliggande uppfinning syftar därför till erbjudande av en punktmatrisskrivare som är lätt och kompakt och som ej ger upphov till försämrad noggrannhet även när den används under en lång tidsperiod eller när ytterligare punktskrivande ele- ment inplaceras. Detta syftemål skall uppnås genom användande av en konstruktion i vilken de punktskrivande elementen ej behöver vara krökta såsom erfordras vid tidigare känd teknik.

För uppnående av detta syftemål lamineras i punktmatris- skrivaren enligt föreliggande uppfinning ett flertal punktskri- vande element, vilka vart och ett bildas av ett tunt ark, i och för bildande av punktmatrisskrivaren, och införes elektro- magneternas drivkraft till de punktskrivande elementen från -sidoytorna av dessa tunna ark.

De bifogade ritningarna illustrerar föredragna utfö- ringsformer av föreliggande uppfinning. På dessa ritningar visar fig lA en planvy av ett punktskrivande element i kon- takt med en elektromagnet, fig lB en planvy av ett punktskrivande element vars mellanliggande parti är förskjutet, fig 2A och 2B plan- och sidovyer av en punktmatrisskri- vare bildad genom laminering av punktmatrisskrivarna enligt fig lA och lB, fig 3 en snittad vy tagen utmed linjen A-A i fig lA, fig 4 en perspektivvy av en punktmatrisskrivare bildad genom laminering av de punktskrivande elementen i fig lB, och fig 5 en snittad vy tagen utmed linjen B-B i fig 2A.

Fig lA och 2 illustrerar en utföringsform av förelig- gande uppfinning. Hänvisningsbeteckningen l representerar ett punktskrivande element bildat genom ett tunt arkmaterial. Ett skrivande parti 3 bildas vid det främre ändpartiet 2 av detta punktskrivande element l och utskjuter från detta i riktningen för det punktskrivande elementets l huvudaxel (i riktningen som passerar genom centrum av arkets bredd). Ett ingrepps- parti 4 är format på ena sidan av det punktskrivande elemen- tet l.

Ett ankare 6 av en elektromagnet 5 griper in i ingrepps- partiet 4, så att ankaret 6 bringas att förskjuta sig åt höger 448 700 och vänster i figuren när en styrström pålägges elektromagne- ten 5, varigenom det punktskrivande elementet l även bringas att förskjuta sig åt höger och vänster, varigenom papperet förses med punkttryck.

Ett erforderligt antal skrivelement l, 1 ... lamineras sedan i riktningen för arkens tjocklek, såsom visas i fig 2, och styres vid sina främre och bakre ändpartier 2 resp 7 av styrelement 8, 8 ..., varigenom en punktmatrisskrivare bildas.

I detta fall är en grupp elektromagneter 5, 5 ... cirkulärt anordnade för att omsluta de punktskrivande elementen l, l ..., såsom visas i fig 4 och 5. Denna konstruktion är möjlig på grund av att ingreppspartiet 4 kan placeras i ett godtyckligt läge i den axiella riktningen på varje punktskrivande ele- ment l och på grund av att ingreppsvinkeln u mellan ingrepps- partiet 4 och ankaret 6 kan väljas nästan godtyckligt. Om lä- gena av dessa ingreppspartier 4, 4 ... väljes på lämpligt sätt kan en flerstegskonstruktion av elektromagneter 5, 5 ... åstadkommas extremt enkelt. Om antalet punktskrivande element l exempelvis är l2 kan tolv elektromagneter 5, 5 uppdelas och an- ordnas i tvâ steg såsom visas i fig 4. Om antalet punktskrivan- de element exempelvis är 18 och 24, kan de på liknande sätt halveras för att åstadkomma respektive tvåstegskonstruktion.

Denna konstruktion gör det möjligt att sammansätta punktmatris- skrivaren i extremt kompakt form.

Om ändpartiet 6a av varje ankare är böjt på lämpligt sätt såsom visas i fig 2A, är det möjligt att anordna elektro- magneterna 5, 5 ... cirkulärt på ett ställe och att sprida po- sitionerna av ingreppet mellan ingreppspartierna 4, 4 ... och ankarna 6, 6 ... i riktningen för de punktskrivande elementens 1, l ... huvudaxel. Denna konstruktion gör det möjligt att undvi- ka olägenheter som annars skulle uppkomma på grund av placering av ingreppspunkterna extremt nära varandra. Eftersom elektro- magneterna 5, 5 är placerade i ett plan kan konstruktionen av magnetoken som skall passa till dessa elektromagneter 5, 5 ... även förenklas.

Eftersom punktmatrisskrivaren som använder det tunna la- minatet av de arkliknande punktskrivande elementen är kapabel att styra laminatet av de punktskrivande elementen i sin helhet 448 700 med hjälp av ett styrelement såsom beskrivits ovan, kan kon- struktionen av skrivaren drastiskt förenklas, men den är ej fri från problemet att funktionen av de punktskrivande elemen- ten hindras av friktionskraften på grund av att intilliggande punktskrivande element kommer i direkt kontakt med varandra.

För att eliminera detta problem är mittpartiet 18 av varje punktskrivande element l till skillnad från sina främre och bakre ändpartier 12, 17 vertikalt förskjutet från den axel som passerar genom centrum av ändpartierna 12, 17, såsom visas i fig lB, i vilken det mellanliggande partiet 18 visas förskju- tet uppåt.

Därefter lamineras det erforderliga antalet punktskri- vande element 10, vilka alla har ovan beskrivna form, i och för bildande av den punktmatrisskrivare som visas i fig 4. I detta fall är de punktskrivande elementen 10 omväxlande vända upp och ned, så att de mellanliggande partierna 18, 18 i ett par intilliggande punktskrivande element är inbördes förskjut- na mot höger och vänster med avseende på huvudaxelns riktning.

Graden av förskjutning mellan de mellanliggande partierna 18, 18 av de intilliggande punktskrivande elementen är bestämd på sådant sätt att de punktskrivande elementen 10, 10 som lami- nerats enligt ovan ej kommer i kontakt med de intilliggande punktskrivande elementen 10, 10 under skrivarens drift. Enligt den ovan beskrivna konstruktionen av punktmatrisskrivaren kom- mer de mellanliggande partierna 18, 18 ... av de punktskrivan- de elementen l0, 10 ... ej i kontakt med varandra, och frik- tionen mellan arken uppkommer endast vid ändpartierna 12, 17 vid vilka de punktskrivande elementen 10, 10 ... styres av styrelementet 8, 8.

På grund av att punktmatrisskrivaren har ovan beskrivna konstruktion kommer, när en styrström matas till en viss elektromagnet för excitering av denna, ett visst punktskrivande element som befinner sig i ingrepp med denna elektromagnet att förskjutas och utföra punktskrivningen. En grupp av punkter som alstrats på detta sätt genom styrströmmen skriver ett önskat tecken eller dylikt (inkluderande en symbol, ett dia- gram, en figur och liknande). Eftersom de punktskrivande ele- menten till skillnad från konventionella element ej är krökta 448 700 ökar ej yttrycket av styrelementet nämnvärt. Följaktligen är friktionsresistansen reducerad mellan de punktskrivande ele- menten qph styrelementet, vilket reducerar effektbehovet för drivning av de punktskrivande elementen, och dimensionerna av elektromagneterna kan även reduceras. Detta är av väsentlig fördel för tillkommande placering av de punktskrivande ele- menten. I synnerhet är det till skillnad från tidigare teknik ej nödvändigt att använda ett material med hög nötningsbestän- dighet och stor hårdhet för styrelementet i närheten av det skrivande partiet. Sålunda blir bearbetningen av styrelementet mycket förenklad, och eftersom nötning knappast förekommer, blir skrivkvaliteten ej försämrad under en lång tidsperiod.

Elektromagneternas drivkrafter överföres till de punkt- skrivande elementen via ingreppspartier på dessas sidoytor i och för utnyttjande av maximal böjstyvhet. Även om de punkt- skrivande elementen upptager den drivande kraften kommer de vid denna konstruktion att arbeta stabilt utan att utsättas för knäckning. Vid anslutning av de punktskrivande elementen och elektromagneterna till ingrepp med varandra är förhållandet för deras relativa lägen så fritt att även om tillkommande skrivelement anordnas kommer utrymmet för den tillkommande in- placeringen av elektromagneter ej att bli otillräckligt. Till skillnad från tidigare känd teknik enligt vilken det skrivande partiet är cirkulärt är de skrivande partierna i skrivaren en- ligt föreliggande uppfinning fyrkantiga, så att de punktskri- vande elementen kan placeras mycket närmare varandra än vid tidigare kända skrivare. Följaktligen kan en mycket tydlig skrift erhållas.

I en punktmatrisskrivare i vilken de mellanliggande partierna av de punktskrivande elementen är förskjutna från huvudaxeln för att ej komma i kontakt med varandra reduceras nötningen mellan de punktskrivande elementen såsom redan be- skrivits ovan, så att funktionen av de punktskrivande elemen- ten blir mycket lätt och snabb, varigenom effektbehovet redu- ceras. Såsom en konsekvens härav kan dimensionen av elektro- magneterna reduceras, vilket gör det möjligt att reducera dimensionen och vikten av själva punktmatrisskrivaren. Även om de punktskrivande elementen l, l ... undergår elastisk 4-48 700 böjdeformation under drift kommer de mellanliggande partierna 7, 7 ... varken i kontakt med varandra eller inverkar de på skrivningen för att försämra jämn skrivarfunktion.

På grund av alla dessa ovan nämnda fördelar hos punkt- matrisskrivaren i enlighet med föreliggande uppfinning förekom- mer knappast någon restriktion vad gäller anordnande av till- kommande punktskrivande element, och mycket tydligare skrift kan erhållas än vid tidigare känd teknik.

Claims (3)

448 700 7 PATENTKRAV

1. l. Punktmatrisskrivarhuvud, innefattande ett flertal punkt- skrivande element framställda av tunna ark laminerade i tjock- leksriktningen och kapabla att glida på varandra, samt åtmins- tone en grupp av elektromagneter som griper vardera ett av elementen i och för tryckning av symboler, k ä n n e t e c k - n a t av att elektromagneterna (5) är anordnade i huvudsak radiellt och i huvudsak i ett plan runt laminatet och att elektromagneternas gripande element (4) är böjda på olika sätt för att gripa tag i skrivarelementen (l, 10) i olika lägen ut- med skrivarhuvudets längdaxel.

2. Skrivarhuvud enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av flera grupper av radiellt anordnade elektromagneter (5) anord- nade i axiellt förskjutna plan utmed skrivarhuvudets längd- axel.

3. Skrivarhuvud enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k - n a t av att skrivarelementen (10) är formade på sådant sätt att deras mellanliggande partier (18) omväxlande är för- skjutna i arkens breddriktning, varvid de mellanliggande par- tierna drivs utan att komma i kontakt med varandra.