SE442745B - Forfarande for framstellning av 1,2-dikloretan - Google Patents

Description

7804878-2 gasen, som uppnås över den speciellt framställda katalysatorn genom oxidation av CO till C02 och avlägsnande av koldioxiden genom en tvättning med natronlut.

En olägenhet vid varje förfarande är iakttagande av särskilda säkerhetsåtgärder vid tillsatsen av det rena syret för undvikande av spontana sönderdelningar på grund av den höga halten eten och kol- monoxid. Vidare är det en olägenhet att den genom oxidation bildade koldioxiden måste uttvättas ur kretsloppsgasen. Därefter måste di- kloretan och andra klorerade kolväten avlägsnas ut tvättvattnet i särskilda förfaranden.

I de tyska utläggningsäfififterna l 518 930, l 518 93l och l 518 932 beskrives förfaranden vid vilka eten, syre och klorväte omsättes i molförhållandet (l,O2 till l,2) : (0,5 till 1,0) : 2,0 vid 200 till 250°C och 0,7 till 3,5 bar med en CuCl2/Al2O3-kataly- sator i fluidiserad bädd. Reaktionsgaserna kyles i ett första kondensationssteg till 70 - l00°C och i ett andra kondensationssteg till O - 4000. Ur de icke kondenserbara gasandelarna uttvättas kvarvarande 1,2-dikloretan med ett organiskt lösningsmedel ur vilket dikloretan avskiljes i en desorptionskolonn. De tvättade gaserna som fortfarande innehåller andelar av klorerade kolväten och det organiska lösningsmedlet antingen förbrännes eller ledes direkt i det fria.

Mängden av avgaserna är vid den föredragna användningen av luft som syrebärare så stor och halten av brännbara föreningar så liten att separata uppvärmingsmedel, exempelvis brännolja, måste användas för att man skall hålla den för förbränningen nödvändiga temperaturen.

En direkt avledning av avgaserna i det fria kan med hänsyn till halten av klorerade och andra kolväten, exempelvis lösnings- medel, på grund av förekommande lagar i dag knappast förverkligas.

Förutom dessa svårigheter vid handhavande av så stora avgas- mängder uppträder med nödvändighet även förluster av eten, diklor- etan och organiska lösningsmedel.

Slutligen beskriver den tyska offentliggörandeskriften 2 626 133 ett cykliskt förfarande för framställning av l,2-diklor- etan genom oxihydroklorering av eten, vid vilket 80 - 98 volymprocent av de icke kondenserbara gaserna föres i kretslopp utan tvätt.

Kretsloppsgasen innehåller ungefär 0,1 - 10 volymprocent eten och syre och mindre än 20 volymprocent 1,2-dikloretan. 2 - 20 volym- procent av kretsloppsgasen utslussas ur systemet. Reaktionsgaserna kyles efter varandra i ett kyltorn till 82 - l2l°C, i en första 7804878-2 kylare till 32 - 49°c och i en andra kylare till 27 - 3s°c för att man i huvudsak skall avlägsna dikloretan och vatten därur. Som oxidationsgas användes vid detta förfarande i huvudsak rent syre.

Syretillsatsen sker vid förfarandet enligt den tyska offent- liggörandeskriften 2 626 l33 med strömmen av utgångssubstanser omedelbart i reaktionszonen och utgör därmed en säkerhetsrisk efter- som ett sammanträffande av i huvudsak rent syre och eten knappast kan undvikas. Tillsatsen av i huvudsak rent syre till kretsloppsgasen före reaktorn är vid den i exemplet i den tyska offentliggörande- skriften 2 626 133 angivna gassammansättningen för kretsloppsgasen ej heller möjlig på grund av antändningsfaran. Den undre explosions- gränsen för sådana gasblandningar ligger mycket lågt och närmare bestämt alltefter syrehalten i gasblandningen vid 3,0 till 6,0 volymprocent, beräknat som summan av de brännbara gaserna eten, 1,2-dikloretan, kolmonoxid och organiska biprodukter. Genom denna låga explosionsgräns för substanserna eten, kolmonoxid, l,2-diklor- etan och organiska biprodukter erhålles avsevärda svårigheter vilket väl också utgör orsaken till att alla tidigare kretsloppsgasförfa- randen ej har erhållit någon teknisk betydelse.

Förfarandet enligt föreliggande uppfinning utmärkes av att man kyler reaktionsgaserna i ett tredje kondensationssteg under tryck endast så långt till en mellan 5 och l8°C liggande temperatur att fortfarande 0,5 till 3 volymprocent, företrädesvis 0,5 till 1,5 volymprocent, 1,2-dikloretan kvarstannar i kretsloppsgasen, och att man kompletterar det förbrukade syret genom tilledning av rent syre direkt till kretsloppsgasen före reaktorn upp till en halt av 12 - 25 volymprocent, företrädesvis 15 - 2l volymprocent.

Vidare kan förfarandet enligt uppfinningen företrädesvis utmärkas av att man a) inställer den totala halten hos kretsloppsgasen av de bränn- bara komponenterna eten, 1,2-dikloretan, kolmonoxid och organiska biprodukter till värden under den mellan 3 och 6 volymprocent (vid syrahalter av 25 till l2 volymprocent) liggande undre explosione- gränsen, genom att man l) använder utgångssubstanserna eten, syre och klorväte i molförhållandet (l,00 till l,l0) : (O,50 till 0,70) : 2,00, 2) oxiderar kolmonoxid med en katalysator till 50 till 100, företrädesvis 60 - 90 molprocent till koldioxid, och 3) upprätthåller den erforderliga halten hos kretsloppsgasen av inertgas genom tillförsel av den beräknade mängden luft och/eller 7894878-2 4 inertgas. b) Avlägsnar de brännbara komponenterna eten, 1,2-dikloretan, kolmonoxid och organiska biprodukter på i och för sig känt sätt med vanliga absorptionsmedel separat eller gemensamt, partiellt eller fullständigt, ur kretsloppsgasen före tillsatsen av det rena syret, c) Säkerställer en jämn genomvirvling av katalysatorbädden genom konstanthàllande av mängden av kretsloppsgas, d) Reglerar katalysatoreffekten genom förändring av syrehalten i kretsloppsgasen före reaktorn mellan 12 och 25 volymprocent, e) Löpande analytiskt övervakar sammansättningen för kretslopps- gasen efter syretillsatsen före reaktorn, f) Kyler reaktionsgaserna under tryck i ett första kondensations- steg till 70 till l00°C och i ett andra kondensationssteg till 37 till 4Û°C.

I detalj avser uppfinningen slutligen även ett förfarande för framställning av 1,2-dikloretan genom oxiklorering av eten med klorväte och en gas som innehåller molekylärt syre, företrädesvis luft, i gasfas vid temperaturer av 200-250°C i närvaro av en katalysator som består av koppar-II-klorid pà en bärare i fluidiserad bädd, varvid man kyler reak- tionsgaserna under tryck i ett första kondensationssteg till 70-l00°C och ett andra kondensationssteg till 0-40°C, varpå utkondenserad 1,2-di- kloretan och vatten avdrages, medan icke omsatta utgångsgaser och inert- gaser övervägande ledes i kretslopp, vilket förfarande utmärkes av att man kyler reaktionsgaserna i det andra kondensationssteget till 37-40°C och i ett tredje kondensationssteg under tryck endast så långt till en mellan 5 och l8°C liggande temperatur att fortfarande 0,5 till 3 volym- procent, företrädesvis 0,5-1,5 volymprocent, l,2-dikloretan återstår i kretsloppsgasen, att man kompletterar det förbrukade syret genom till- försel av rent syre direkt till kretsloppsgasen före reaktorn upp till en halt av 12-25 volymprocent, företrädesvis 15-21 volymprocent, och att man inställer den totala halten hos kretsloppsgasen av de brännbara kom- ponenterna eten, 1,2-dikloretan, kolmonoxid och organiska biprodukter till värden under den mellan 3 och 6 volymprocent (vid syrehalter av 25-12 volymprocent liggande undre explosionsgränsen.

Det molära förhållandet för utgångsgaserna etenzsyrezklorväte upp- går företrädesvis till (l,00 till l,04):(0,50 till 0,60):2,D0. Omsätt- ningen genomföres företrädesvis vid ett tryck av 0,7 till 3,5 bar. Samma tryckintervall är därvid även verksamt vid de tre kondensationsstegen.

Som katalysator kan man exempelvis använda den i den tyska utläggníngs- skriften 1.518.932 beskrivna CuCl2/Al2O3-katalysatorn. Kretsloppsgasen tvättas icke med natronlut utan ledes direkt tillbaka i reaktorn.

Den i kretsloppsgasen återstående 1,2-dikloretanen ökar 7804878-2 etenomsättningen i reaktorn utan att förbränningen av eten tillf" CO och C02 ökar. Detta innebär att ytterligare eten omsättes till 1,2-dikloretan. Dock utgör 1,2-dikloretan bredvid eten, kolmonoxid och organiska biprodukter en belastning av den undre explosione- gränsen eftersom summan av alla dessa substanser alltefter syrëhalt icke får överstiga 3 till 6 volymprocent.

Den använda CuCl2/Al2O3~katalysatorn oxiderar CO till 50 till l00 molprocent, i synnerhet 60 till 90 molprocent, till C02 under de angivna reaktionsbetingelserna varför CO-halten för krets- loppsgasen snart inställer sig på en konstant halt av 0,5 - 2,5 volymprocent. Koldioxid kan i motsats till den tyska utläggnings- skriften l 618 701 ledas i kretslopp utan att verkan för katalysa- torn därigenom påverkas ogynnsamt.

För upparbetningen av de icke kondenserbara gaserna har redan olflæaförslag gjorts. Sålunda har man exempelvis föreslagit att katalytiskt förbränna gas och återvinna klorväte eller behandla den vidare med klor och utvinning av l,2~dikloretan eller att leda den som totalmängd över en absorptionsanläggning och ta ut resten av kolväten, eller tvätta den med ett organiskt lösningsmedel och därefter förbränna den. Alla dessa förfaranden är mycket kostsamma.

Efter förfarandet enligt uppfinningen behöver ur kretslopps- gasen för mängdiakttagande endast de mängder av CO och C02 avlägsnas som nybildas genom förbränning av eten vid varje genomgång genom den fluidiserade bädd-reaktorn. Denna avgasmängd motsvarar l - 10 volymprocent av mängden av kretsloppsgasen. För undvikande av de vid denna mängd fortfarande uppträdande små förlusterna kan denna avgas ledas över absorptionsmedel, exempelvis aktivt kol varvid den vid återställning av det aktiva kolet erhållna vatten-kolvätebland- ningen kan sättas till det i det andra kondensationssteget erhållna kondensatet. Man kan emellertid även leda den ringa mängden avgas över en förbränningsanläggning.

En ytterligare fördel hos förfarandet ligger i att det medger variation av katalysatoreffekten med den mängd syre som kompletteras.

Vid oförändrad kretsloppsgasmängd och därmed upprätthållande av den fluidiserade katalysatorbädden kan färsktillsatsen av syre förändras så vidsträckt att l0 till 100 % av rum-tid~utbytet är inställbart.

Denna möjlighet medger utnyttjande av reaktorer i detta vidsträckta intervall.

Medelst förfarandet enligt uppfinningen uppnås utbyten av 1,2-dikloretan som, räknat på använd eten,ligger högre än det belopp som tidigare förbrändes i avgasen. Förbättringar omkring 2,5 till 7804878-2 5 % av det teoretiska värdet inträffar. Utbytet, räknat på använt klorväte, ligger vid 98 till 100 % av det teoretiska.

'Förfarandet enligt uppfinningen åskådliggöres närmare med hjälp av den bifogade ritningen. Via ledning 1 och förvärmare 2 tillföres eten samtidigt med klorväte över ledning 3 och förvärmare 4 till fluidiserad-bäddreaktor 7. över ledningen 5 och förvärmaren 6 ledes luft i reaktorn 7. I reaktorn 7 finnes en koppar-II-klorid- katalysator. Oxikloreringen är exoterm, temperaturen_hålles medelst ett varmvattenkretslopp exempelvis vid 220 - 2350C. Trycket i det totala systemet uppgår därvid till 3 bar. över en cyklon kommer gasen via ledning 8 in i det första kondensationssteget 9 där gasen med reaktionsvatten ur separationsbehållaren 12 över pump l7 och ledning 18 kyles till ungefär 80°C. Därvid kondenserar icke för- brukat klorväte och den största mängden av reaktionsvatten. Via ledning 10 och kylare ll (andra kondensationssteget) kyles gasen till ungefär 40OC. 1,2-dikloretan och kvarvarande vatten konden- serar och separeras grovt i separationskärlet 12. Vattnet åter- föres till kondensationssteget 9 och avdrages via ledning 26 till upparbetning. Rådikloretan avdrages ur separationskärlet 12 via ledning 15 och pump 16 till reningssteget. De icke kondenserade gasandelarna kyles i kylaren 13 (tredje kondensationssteget) så långt till en mellan 5 och l8°C liggande temperatur att 0,5 till 3 volymprocent 1,2-dikloretan återstår i gasen. I avskiljningsan- ordningen 14 uppfångas efterkondenserad 1,2-dikloretan och åter- föres till separationskärlet 12. Den kvarvarande gasen återföres via ledning 20, kompressor 21, ledning 22, förvärmare 24 och ledning 25 till reaktorn 7. Dessförinnan tillföres kretsloppsgasen i ledning 22 via ledning 23 så mycket syre under kraftig genomblandning att den totala mängden 02 i kretsloppsgasen antar ett önskat värde som ligger mellan l2 och 25 volymprocent. Före syretillsatsen i ledning 22 kan efter kmmuesmnn 2l även vara mellankopplat ytterligare en absorptionsanläggning 27 med flytande eller fast absorptionsmedel över vilken man därefter lämpligen leder den totala icke kondenser- bara gasen. Gassammansättningen övervakas löpande analytiskt efter syretillsatsen före reaktorn för undvikande av uppträdande av an- tändbara blandningar i kretsloppsgasen. Efter uppnående av den nöd- vändiga gasmängden inskränkes tillförseln av luft via ledning 5, dvs. man tillför endast ytterligare så mycket luft att kvävehalten i systemet förblir ungefär konstant. För konstanthållning av gas- mängderna uttagcs över ledning 19 resp. 28 den mängd gas som mot- svarar förbränningen av eten till CO och C02 och upparbetas på i och 7804878-2 för sig känt sätt. över ledning 29 kan inertgas tillsättas.

Uppfinningen åskâdliggöres närmare medelst följande exempel.

I de följande exemplen l - 6 har alla resultat erhållits i en fluidi- serad-bäddreaktor med en inre diameter av 3,0 m och en totalhöjd av 29,9 m. miniumoxid med ungefär 4 viktprocent koppar.

Som katalysator användes koppar-II-klorid uppburen på alu- Katalysatormängden uppgick i genomsnitt till 48.700 kg.

Exempel l. (enligt teknikens ståndpunkt; driftsätt vid engångsgasgenom- gång med luft som syrebärare) Eten och klorväte uppvärmes i molförhållandet 1,05 2,00 separat till 145 - 15006 och tillföres därefter gemensamt fördel- samtidigt förvärmes luft till lso - l6o°c och inledes under reaktorbotten. ningsbotten hos reaktorn.

I reaktorn föreligger eten, klor- 2,00 : huvudsakligen till 1,2-dikloretan under värmeutveckling. 0,63 och omsättes Det fri- väte och syre i molförhållande 1,05 : gjorda värmet avledes på känt sätt med högtrycksvattenkylning under ångutvinning. Temperaturen i reaktorn är 223°C, trycket 3 bar.

Genom tvåstegskondensation (steg l 9000; steg 2 l0°C) avskiljes 1,2-dikloretan. Den icke kondenserbara gasen ledes över en absorp- tionstvätt med aromatiska kolväten som absorptionsmedel och föres till en förbränningsanläggning.1 Efter tvätten hade gasen följande sammansättning: Syre 9 volymprocent Kväve 87,75 volymprocent Kolmonoxid 0,5 volymprocent Koldioxid 1,5 volymprocent 1,2-dikloretan 50 - 100 ppm Eten 1,2 volymprocent Aromatiskt kolväte 20 ppm Eftersom denna gas endast har ett ringa värmevärde måste dess förbränningstemperatur uppnås genom separat uppvärmningsmedel, exempelvis brännolja.

Det aromatiska absorptionsmedlet befrias i en separat de- sorptionsanläggning från de lösta kolvätena. Absorptionsmedlet avges åter till tvätten, de desorberade kolvätena återföres i det andra kondensationssteget.

Etenomsättningen uppgår till 95,9 %, kontaktefflkbal 255 g l,2- dikloretan/kg katalysator och timme. Utbytet av 1,2-dikloretan 7804878-2 ligger vid 92,1 % av det teoretiska räknat på använd eten.

Exemplen 2 - 6 utgör exempel enligt uppfinningen.

Exempel 2.

Eten, klorväte och luft tillföres reaktorn i molförhâllandet 1,04 : första reaktorfyllningen komprimeras i stället för tillsats av luft 2,00 : 0,55 O, (i form av luft) såsom i exempel l. Efter den den icke kondenserbara reaktionsgasen, utan att ledas över en absorp- tionstvätt, till 5,5 bar och uppkoncentreras med naxsyrgas till en syrehalt av 21 volymprocent. Efter föruppvärmning till 150 - l60oC tillföres den under fördelningsbotten hos reaktorn. Avledning av reaktionsvärmet och kondensationen sker som i exempel l, dock kyles reaktionsgasen i det andra kondensationssteget till 37 - 40°C och i det tredje kondensationssteget till 7°C.

Före syretillsatsen hade kretsloppsgasen följande sammansättning i volymprocent: Syre 10,3 Kväve 32,70 Kolmonoxid 2,5 Koldioxid 52,5 1 , z-'aikloretan o , 81 Eten 0,62 Andra brännbara beståndsdelar < 0,5 Eftersom endast ringa mängder av denna gas utslussas uppgår etenomsättningen till 99,81 %. Till utslussning kommer endast de gasmängder som bildas genom förbränning av eten till kolmonoxid och koldioxid. Utbytet av 1,2-dikloretan uppgår till 96,48 % av det teoretiska räknat på eteninsatsen. Kontakteffekten ligger vid 280 g/ kg katalysator och timme.

Exemoel 3.

Eten, Syretillsatsen sker så klorväte och luft tillföres reaktorn såsom i exempel 2. långt att kretsloppsgasen endast anrikas till l6,5 volymprocent syre.

Kontakteffekten uppgår till 166 g 1,2-dikloretan/kg kataly- sator och timme.

Etenomsättningen ligger vid 99,78 % och utbytet av 1,2-dikloretan vid 96,52 % Kretsloppsgasen har före syretillsatsen följande sammansättning i av det teoretiska, räknat på eteninsatsen. volymprocent: Syre lO,5 Kväve 55,4 7804878-2 Kolmonoxid 2,2 Koldioxid 30,0 1,2-dikloretan 0,8 Eten 0,6 Övriga brännbara beståndsdelar - 4 0,5 Exemgel 4.

Om vid de övrigt lika arbetsbetinqelser som i exemplen 2 och 3 syreanrikningen av kretsloppsgasen genomföres endast till 13,0 volymprocent sjunker därvid vid samma katalysatormängd och lika kretsloppsgasmängd katalysatoreffekten till 84 g 1,2-dikloretan/kg katalysator och timme.

Omsättningen och även utbytet är knappast förändrade. Eten- omsättningen uppgår till 99,71 %, utbytet av 1,2-dikloretan till 96,49 % av det teoretiska, räknat på etenanvändningen. Kretslopps~ gasen har före syretillsatsen följande sammansättning i volymprocent: Syre ll Kväve 70,10 Kolmonoxid 1,72 Koldioxid 15,3 l,2~dikloretan 0,79 Eten 0,6 övriga brännbara beståndsdelar .L 0,5 Exemgel 5.

Man arbetar på samma sätt som i exempel 2 med en syreanrik- ning av 21 volymprocent i kretsloppsgasen. I det tredje kondensa- tionssteget kyles reaktionsgasen till l4°C (tryck: 3 bar) så att kretsloppsgasen före syretillsatsen har följande sammansättning i volymprocent: Syre l0,3 Kväve 32,50 Kolmonoxid 2,40 Koldioxid 52,00 l,2-dikloretan 1,20 Eten 0,38 Övriga brännbara beståndsdelar 41 0,5 ^ 10 7804878-2 i Etenomsättningen uppgår till 99,86 %, utbytet av l,2~diklor etan, räknat på eteninsatsen, till 96,62 % av det teoretiska. Utan att förbränningen av eten har tilltagit (se tabell) har etenandelen i kretsloppsgasen gått tillbaka.

Katalysatoreffekten uppgår till 280 g 1,2-dikloretan/kg katalysator och timme.

Den över ledningen 19 utslussade gasen ledes över ett aktivt kol~filter för återvinning av 1,2-dikloretan.

Exempel 6.

Man arbetar på samma sätt som i exempel 2 med en syreanrik- ning av 21 volymprocent i kretsloppsgasen. Efter kondensationen ledes hela gasen över absorptionsanläggningen 27 med aromatiska kolväten (alkylbensener) som absorptíonsmedel varigenom l,2-diklor- etan och organiska biprodukter avlägsnas ur gasen. Den övervägande delen av gasen ledes därefter i kretsloppet såsom beskrivits. Före svretillsatsen hade kretsloppsgasen följande sammansättning i volym- procent: Syre 10,6 Kväve 32,8 Kolmonoxid 2,5 Koldioxid 52,5 Eten 0,63 Restgasen ur ledning 28 ledes direkt till en förbränning.

De i absorptionsanläggningen absorberade gasformiga kolvätena desor- beras och sättes till separationskärlet l2.

Katalysatoreffekten uppgår till 280 g 1,2-dikloretan/kg katalysator och timme. Utbytet av 1,2-dikloretan uppgår till 96,49 % av det a teoretiska, etenomsättningen ligger vid 99,82 s. ll ï'8Û4878-2 Mim. å. o owfi oow Noâm Qïom o mi; No owå äfi omm omám Nodm m 5.» S 2.6 HH ä in? Qïå q FJ oo oo.o owfi o? oïä Nmdm m .nio o» 36 m6 omm Eám mig N NE; | mao mä RM må iom _. Ûhwoonåfioš ficwoonm. cwoonmu 2 Ca v ïoxmfiuwuowu.

.A95 Ûcmuouåfloš 3 vä moaflu :do www >m ü mm N uonmmwflmunx mx o? Hwwwmwïflowwæm whßo Nov SU om 35 Éwäfi - oo Émobuoflunwrwå omvw ocmšä I: oflöcgflox nuo :wuwkwfiox oo m5: åflpwuä wflow ooowou SU Ewa 9 »xmwflw ofifipwwgö mm »mšfih .Bwfio L .mhmnñnmwn män» >m NÉÉMLI Hfirmwßø , Cdwmnofixflñrmïfi >m mcflâhmunmnmm lhoßmmhflmwmm ioöum :rflumvöfivflmolmïfi Hoßnwxm g AAWN

Claims (8)

7804878-2 Iz PATENTKRAV

1. Förfarande för framställning av 1,2-dikloretan genom oxi- klorering av eten med klorväte och en gas som innehåller mole- kylärt syre, företrädesvis luft, i gasfas vid temperaturer av 200-250°C i närvaro av en katalysator som består av koppar- -II-klorid på en bärare i fluidiserad bädd, varvid man kyler reaktionsgaserna under tryck i ett första kondensationssteg till 70-l00°C och ett andra kondensationssteg till 0-40°C, varpå utkondenserad l,2-dikloretan och vatten avdrages, medan icke omsatta utgângsgaser och inertgaser övervägande ledes i kretslopp k ä n n e t e c k n a t därav, att man kyler reak- tionsgaserna i det andra kondensationssteget till 37-40°C och i ett tredje kondensationssteg under tryck endast så långt till en mellan 5 och l8°C liggande temperatur att fortfarande 0,5 till 3 volymprocent, företrädesvis 0,5-1,5 volymprocent, l,2-dikloretan återstår i kretsloppsgasen, att man komplette- rar det förbrukade syret genom tillförsel av rent syre direkt till kretsloppsgasen före reaktorn upp till en halt av l2-25 volymprocent, företrädesvis l5-21 volymprocent, och att man inställer den totala halten hos kretsloppsgasen av de bränn- bara komponenterna eten, l,2-dikloretan, kolmonoxid och organiska biprodukter till värden under den mellan 3 och 6 volymprocent (vid syrehalter av 25-12 volymprocent) liggande undre explosionsgränsen.

2. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att man använder utgångssubstanserna eten, syre och klorväte i molförhållandet (l,00 till l,l0):(0,50 till 0,70): 2,00.

3. Förfarande enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e - t e c k n a t därav, att man oxiderar kolmonoxid vid kata- lysatorn till 50 till l00, företrädesvis 60-90, molprocent till koldioxid.

4. Förfarande enligt något av patentkraven l-3, k ä n n e - 7804878-2 IS t e c k n a t därav, att man upprätthåller den erforderliga halten hos kretsloppsgasen av inertgas genom tillförsel av den beräknade mängden luft och/eller inertgas.

5. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att man avlägsnar de brännbara kom- ponenterna eten, l,2-dikloretan, kolmonoxid och organiska biprodukter på i och för sig känt sätt med vanliga absorptions- medel separat eller gemensamt, delvis eller fullständigt, ur kretsloppsgasen före tillsats av det rena syret.

6. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att man genom konstanthållning av mängden av kretsloppsgas garanterar en jämn genomvirvling av katalysatorbädden.

7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att man reglerar katalysatoreffekten genom förändring av syrehalten i kretsloppsgasen före reak- torn till mellan l2 och 25 volymprocent.

8. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att man löpande analytiskt övervakar -sammansättningen för kretsloppsgasen efter syretillsatsen före reaktorn.