SE442423B - Flektdrivanordning for forbrenningsmotor - Google Patents

Description

7906525-6 2 koppling som manövreras med hjälp av trycket hos motorns smörj- medel, har man måst anordna en reglerledning och två ledningar för cirkulation av smörjmedel.

En annan nackdel hänför sig till driften av åtminstone vissa av de ovannämnda systemen. Tryck tillförs för manövrering av kopp- lingen genom att en ventil öppnas, och trycket förväntas upphöra vid stängning av ventilen. När ventilen stängs så kommer emeller- tid den under tryck stående fluiden att instängas i kopplingen, och trycket-sjunker relativt långsamt i takt med att fluiden läc- ker förbi hqplingsdelarna. Denna relativt långsamma avlastning av trycket kan förorsaka att kopplingen kommer att arbeta i ett del- vis tillslaget tillstånd, vilket resulterar i onödig och överdri- ven uppvärmning av kopplingsskivorna och förslitning och/eller polering av skivorna.

Ett allmänt ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en förbättrad fläktdrivanordning eller drivöverföringsanordning som undviker ovannämnda problem.

Enligt uppfinningen uppnås detta genom att den inledningsvis an- givna anordningen kännetecknas av en första ventil, som är inkopp- lad mellan matarpassagen och reglerpassagebanan och som har ett öppet läge och ett stängt läge, vilken första ventil sätter tryck- kammaren i ett tillstånd av högt vätsketryck, när ventilen intar sitt öppna läge, och stänger reglerbanan för vätskeströmning, när ventilen intar sitt stängda läge, och en roterbar andra ventil, som står i förbindelse med tryckkammaren och är roterbar tillsam- mans med den drivande och den drivna delen, vilken andra ventil innefattar en del som pâverkas av fluidtrycket i tryckkammaren och av dennas rotation, och vilken andra ventil är stängd för väts- keströmning vid högt vätsketryck och öppen för vätskeströmning vid reducerat tryck, och att vätsketrycket är verksamt i tryckkamma- ren när den första ventilen är öppen och vätsketrycket bringar den andra ventilen att stänga, varvid tätningarna är inrättade att tillåta vätska att sippra ut från tryckkammaren, när den förs- ta ventilen och den andra ventilen är stängda, varigenom åstad- kommes att vätsketrycket i tryckkammaren reduceras och den andra ventilen öppnar.

Ytterligare, vidareutvecklande särdrag hos anordningen enligt 7906525-6 uppfinningen framgår av patentkraven 2-4.

Anordningen enligt uppfinningen, som kan använda motorns smörj- medel såsom regler- och smörjmedium, erfordrar endast tvâ fluid- anslutningar och har egenskapen att kopplingen in- och urkopplas relativt långsamt, dvs till- och frânslagningen sker successivt, vilket förbättrar gångegenskaperna för en med sådan fläktkoppling försedd motor, varigenom snabba belastningsändringar på motorn undviks.

Ovannämnda och ytterligare ändamål och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att bli ännu mera uppenbara vid studium av ne- danstående detaljerade beskrivning vari hänvisning sker till rit- ningsfigurerna på de bifogade ritningarna.

För ritningsfigurerna gäller att fig. 1 visar en sidovy av en för- bränningsmotor med en fläktdrivanordning enligt föreliggande upp- finning; fig. 2 visar i större skala ett diametralt snitt genom den i fig. 1 visade drivanordningen; fig. 3 är en partiell, för- storad vy av en ventil vid fläktdrivanordningen och fig. 4 är en vy liknande den i fig. 3, men visar andra lägen för delarna.

Den i fig. 1 angivna hänvisningsbeteckningen 10 avser en motor som kan vara av konventionell konstruktion med undantag av fläktdriv- anordningen och de tillhörande regleranslutningarna. Motorn 10 om- fattar ett cylinderlock eller topplock 11, ett motorblock 12, ett oljetråg 13, en turbokompressor 14 och ett grenrör 15. En remski- va 17 är inkopplad att drivas av.motorns 10 vevaxel via en hjälp- kuggmekanism (ej visad), och används för att driva motortillbehör inklusive en fläktdrivanordning 21 (fig. 1 och 2) enligt förelig- gande uppfinning.

Drivanordningen 21 bärs upp av ett fäste eller en hållare 22 på den främre änden av motorn 10. Ett flertal gängade hål 24 är upp- tagna genom hållaren 22 för att möjliggöra fastsättning av hålla- ren 22 vid en motordel 20 med hjälp av exempelvis bultar. Vid hâllaren 22 är fast anbragt en stationär lagringsaxel 26, som sträc- ker sig framåt från hållaren 22. Axeln 26 är cylindrisk, och den centrala delen 29 av axeln har, räknat från en med 28 betecknad ansats, reducerad diameter. Vidare gäller att den främre tredje- delen 31 av axeln 26 har ännu mera reducerad diameter räknat från 7906525-6- 4 en=annan ansats 32. Den bakre tredjedelen av axeln är betecknad 30.

Ett nav 36 är roterbart lagrat på den främre tredjedelen 31 av axeln 26 och uppbär fläktblad 35 och bladhållare 34. I navet 36 finns en inre borrning 37, som passar över axelns 26 parti 31, och ett nâllager 38 åstadkommer den roterbara lagringen av navet 36 på axeln 26. Mellan den främre ändytan av axeln 26 och den centrala delen av navet 36 är monterade ett antal ringformiga Bel- leville-fjädrar 42 och ett tryckrullager 43. Trycklagret 43 upp- tar tryckbelastningen mellan navet 36 och axeln 26, och Belleville- fjädrarna 42 förspänner lagret. Fläktbladen 35 och hållarna 34 är fästa vid en radiellt utskjutande fläns 44 av navet 36, och bultar 46 används för att hålla fast hållarna 34 vid navet 36.

Fläktdrivanordningen 21 omfattar vidare ett hus, vari ingår en remskivadel 51 och en lockdel 52, som är sammanfogade med hjälp av ett flertal i omkretsled fördelade bultar 53. Remskivadelen 51 är roterbart monterad på axelns 26 bakre del 30 med hjälp av ett bakre rullager S4, och lockdelen 52 är roterbart monterad på utsi- dan av navet 36 med hjälp av ett främre rullager 58. Såsom visas i fig. 2 är de två lagren 54 och 58 så vinkelställda, att lagret 54 förhindrar framâtriktad rörelse av remskivadelen 51, medan lag- ret 58 förhindrar bakâtriktad rörelse av lockdelen 52. Den inre lagerbanan av det bakre rullagret 54 hindras att röra sig framåt av en hâllarring 62, som medelst skruvar 63 är fäst vid axeln 26 vid ansatsen 28, omedelbart framför lagret 54. Den inre lagerbanan av det främre lagret 58 hindras att röra sig bakåt av en hållar- ring 64, som är fäst i ett ringformigt spår upptaget i den yttre omkretsen av navet 36, och av en stoppbricka 66, som är placerad mellan lagret 58 och ringen 64. En bakre roterande axeltätning 67 är monterad mellan utsidan av den bakre delen 30 av axeln 26 och den inre omkretsen av remskivadelen 51 omedelbart bakom lagret 54, och en annan roterande axeltätning 68 är monterad mellan den ytt- re omkretsen av navet 36 och den inre omkretsen av lockdelen 52, omedelbart framför lagret 58.

Av det föregående torde det vara uppenbart att huset är roterbart, tack vare lagren 54 och 58, i förhållande till axeln 26 och i för- hållande till navet 36. Vidare gäller att axeltätningarna 67 och 68 förhindrar läckning av fluid från det inre av huset. Ett par ringformiga, kilremupptagande spår 69 är utformade i den yttre om- 7906525-6 kretsen av remskivadelen 51, och dessa båda spår upptar de tvâ remmarna J8. När motorn är igång gäller följaktligen att remmar- na 18 roterar eller driver remskivadelen 51 och lockdelen 52.

Eftersom navet 36 är roterbart i förhållande till såväl axeln 26 som husdelarna 51 och 52, kommer navet inte att rotera såvida in- te en kopplingsmekanism, allmänt betecknad 71, är tillslagen.

Kopplingsmekanismen 71 är monterad i det hölje, som bildas av hus- delarna 51 och 52, och omfattar två eller flera radiella skivor 72, som har inâtriktade tungor 73 utformade vid sin inre omkrets.

Tungorna 73 år placerade i i'vüüelha¶eller omkretsled åtskilda slitsar 74 utformade i utsidan av navet 36, så att skivorna 72 ro- terar tillsammans med navet 36. Kopplingsmekanismen 71 innefattar vidare tre eller flera ringformiga plattor 76, som är anordnade mellan skivorna 72. Plattorna 76 har ett flertal radiellt utskju- tande tungor 77, som är upptagna i axiellt utsträckta slitsar 78 utformade i ett kolvhus 79. Kolvhuset 79 omfattar ett rörformigt nav 81, som är roterbart monterat på den centrala delen 29 av axeln 26, ett radiellt utskjutande bakre väggparti 82, som sträcker sig från navpartiet 81 radiellt utåt till omedelbart innanför remskiva- delens51 yttervägg, ett rörformigt yttre väggparti 83, som omger plattorna 76 och skivorna 72 och har de axiella slitsarna 78 upptag- na i sig, och en radiellt utskjutande fläns 84, som är fastspänd mellan angränsande ytor av remskivadelen 51 och lockdelen 52. En ring 86 är också anordnad mellan flänsen 84 och lockdelen 52 för att förbinda kolvhuset 79 med husdelarna 51 och 52. Eftersom flän- sen 84 är fastspänd vid huset, så är det uppenbart att när huset roteras med hjälp av remmarna 18, så kommer kolvhuset 79 och plat- torna 76 också att rotera. v .

En axiellt rörlig kolv 91 är också anordnad, och denna kolv har till uppgift att manövrera kopplingen 71. Kolven 91 är roterbart monte- rad på utsidan av kolvhusets 79 nav 81, och en tätning 92 är anord- nad mellan kolven 91 och navet 81. Kolven 91 sträcker sig radiellt utåt från navet 81 till nära intill den inre omkretsen av kolvhu- sets 79 yttre väggparti 83, och en annan tätning 93 är anordnad mel- lan kolven 91 och det yttre väggpartiet 83. En radiellt utsträckt tryckyta 94 är utformad på framsidan av kolven 91 angränsande till plattorna 76. Härav följer att ifall kolven 91 förflyttas framåt så kommer plattorna 76 och skivorna 72 att pressas samman mellan 7906525-6 ytan 94 och en radiellt utsträckt yta 96 hos lockdelen 52.

Trycket på smörjmedlet i motorns smörjsystem används för att man- övrera kopplingen. En axiellt förlöpande reglerpassage 101 är ut- formad i axeln 26, och denna passage sträcker sig axiellt framåt till ett ställe beläget radiellt innanför kolvhusets 79 nav 81.

En radiell passage 104 sträcker sig från den axiella passagen 101 till den yttre omkretsen av axeln 26, och ett ringformigt spår 106 i den inre omkretsen av navet 81 står i förbindelse med passagen 104. Ett flertal radiella passage: 107 är utformade genom navet 81 och förbinder spåret 106 med en tryckkammare 108 belägen mellan framsidan av kolvhuset 79 och baksidan av kolven 91. Kammaren 108 är vid de inre och yttre ändarna tillsluten medelst de båda tätnin- garna 92 och 93. Det torde vara uppenbart att när passagerna 101 och 104, spåret 106 och kammaren 108 är fyllda med ett smörjmedel under tryck, så kommer smörjmedlets tryck att pressa isär kolven 91 och kolvhusets 79 bakre väggparti 82. Eftersom kolvhuset 79 inte kan röra sig axiellt enär dess fläns 84 är fastspänd, så kommer kolven 91 att röra sig framåt, och plattorna 76 och skivorna 72 kommer att pressas samman mellan ytorna 94 och 96. Två ytterligare tätningar 111 är anordnade mellan kolvhusets 79 nav 81 och axeln 26, på motsatta sidor av spåret 106 för att förhindra tryckförlust i kammaren 108.

Förutom reglerpassagen 101, är i axeln 26 anordnade fluidpassager för att leda smörjmedel till lagren och till kopplingen 71 för att kyla och smörja dessa delar. En axiellt utsträckt matarpassage 112 är utformad genom axelns 26 hela längd, och en annan axiellt förlö- pande returpassage 113 är utformad från ansatsen 28 till den bakre änden. Spännringen 62 har i sig en passage 116, som tillåter re- turströmning till passagen 113 från det inre av huset. En rörkrök- sugpump 114 är ansluten till passagen 116, och denna pump pumpar smörjmedlet från det inre av huset till passagen 113.

Drivanordningen är ansluten till motorns smörjsystem genom tvâ slang- eller rörlängder 121 och 122. Slangen 121 är företrädesvis ansluten i systemet nära intill tryck- eller utloppssidan från den motordrivna smörjmedelspumpen (ej visad), och slangen 122 är anslu- ten till en returledning som leder till smörjmedelsbehållaren. Rör- kopplingar eller anslutningar 123 förbinder slangarna 121 och 122 med hållaren 22. Slangen 121 står i förbindelse med matarpassagen 7906525-6 112, och slangen 122 står i förbindelse med returpassagen 113.

När motorn och pumpen är igång, kommer motorns smörjmedel således att kontinuerligt strömma in i passagen 112, genom lagren och om- kring kopplingsplattorna, och ut från passagen 113.

Reglerpassagen 101 är ansluten till en grenledningspassage 126 som sträcker sig från reglerpassagen 101, genom en ventil 127 och till den bakre änden av matarpassagen 112. Ventilen 127 är monterad på den nedre änden av hållaren 22, och en elektromagnet 128 är fäst vid och inrättad att manövrera ventilen 127. Elektriska ledare 129 förbinder elektromagneten 128 med en styrkrets (ej visad). Denna styrkrets utgör inte del av föreliggande uppfinning, och kan exem- pelvis omfatta en termostatisk strömställare kopplad i serie med en strömkälla och elektromagneten 128. Strömställaren kan vara inkopp- lad att avkänna motortemperaturen och inrättad att vara stängd vid en temperatur över en given temperatur, och därigenom strömmata elektromagneten 128 och öppna ventilen 127.

När ventilen 127 stängs, blockeras tryckförbindelsen mellan matar- passagen 112 och reglerpassagen 101, och smörjmedlet strömmar en- dast genom matarpassagen 112, smörj- och kylmedelsströmningsbanor- na i fläktdrivanordningen, och returpassagen 113. När ventilen 127 är öppen, strömmar smörjmedlet genom de ovannämnda smörj- och kyl- medelsströmningsbanorna, och hela smörjmedelstrycket är också verk- samt i grenledningspassagen 126 och i reglerpassagen 101.

När motorn 10 är i drift och kilremmarna 18 roterar remskivadelen 51 och lockdelen 52, ifall ventilen 127 är stängd, är trycket i kammaren 108 lågt och kolven 91 "flyter" i kolvhuset 79 och utövar inte någon kraft som trycker ihop plattorna 76 och skivorna 72.

När motortemperaturen stiger till ett värde över en förutbestämd nivå, öppnas ventilen 127 och smörjmedelstrycket i kammaren 108 kommer då att trycka kolven 91 framåt eller i riktning åt höger, sett i fig. 2, och skivorna 72 och plattorna 76 kommer att pressas samman mellan ytorna 94 och 96. Under dessa förhållanden kommer skivorna och plattorna att vara väsentligen låsta i förhållande till varandra, och det kommer att finnas väsentligen direkt drivförbin- delse mellan remskivadelen 51 och navet 36.

Fläktdrivanordningens koppling omfattar vidare en tryckavlastnings- ventil 131 för reducering av trycket i kammaren 108 relativt snabbt 7906525-6 efter det att ventilen 127 har stängts. Ehuru ventilen 131 kan ut- formas i antingen kolven 91 eller i kolvhuset 79, är den företrä- desvis utformad i husets 79 radiella bakre vägg 82. I ventilen 131 ingår en passage 132 (fig. 3 och 4) utformad genom den bakre väggen 82 av kolvhuset 79, nära intill ytterväggen 83. Passagen 132 har ett cirkulärt tvärsnitt och dess mittlinje sträcker sig parallellt med kolvens 79 rotationsaxel. En fri kula 133 är placerad i den främre änden av passagen 132, och diametern på kulan 133 är större än passagens 132 diameter. Den främre änden av passagen 132 har ett koniskt utvidgat säte 134 för kulan, och en axiellt riktad ansats- borrning 136. Diametern på ansatsborrningen 136 är väsentligt större än passagens 132 innerdiameter, och det koniska sätet 134 sträcker sig mellan passagen 132 och ansatsborrningen 136. Såsom framgår av fig. 3 och 4 är diametern pâ ansatsborrningen 136 väsentligt stör- re än kulans 133 diameter, så att kulan är fri att röra sig radiellt i ansatsborrningen. När kulan 133 anligger mot sätet vid den främre kanten av passagen 132 (fig.3), befinner sig framsidan av kulan på avstånd från kolven 91, men det är möjligt för kulan att rulla ra- diellt och i riktning framåt på det koniska sätet till det i fig. 4 visade läge, där kulan står i kontakt med kolven 91, som håller kvar kulan 133 i ansatsborrningen.Vid det i fig.4 visade läget frilägger kulan passagen 132, men kulan befinner sig fortfarande nära intill den främre änden av passagen 132.

Vi antar nu att remmarna 18 roterar delarna 51 och 52, kolven 91 och kolvhuset. Ifall ventilen 127 är stängd och det inte finns nå- got smörjmedel i kammaren 108 invid ventilen 131, kommer centrifu- galkraften som verkar på kulan 133 att förflytta kulan i riktning utåt till det i fig. 4 visade läget, i vilket kulan hålls tillbaka av kolven 91. När ventilen 127 öppnas, strömmar det under tryck stå- ende smörjmedlet snabbt in i kammaren 108 och börjar strömma ut från kammaren 108 genom passagen 132. Strömningshastigheten för smörjmedlet ut från kammaren 108 och genom passagen 132 ökar snabbt, tills tryckskillnaden över kulan 133 är tillräckligt stor för att övervinna centrifugalkraften och föra kulan 133 mot sätet (fig. 3).

Ovannämnda tryckskillnadskraft uppkommer till följd av tryckfallet över den strypta strömningspassagen som bildas mellan kulan 133 och sätet 134, när kulan befinner sig i det i fig. 4 visade läget. Så snart kulan 133 förts till kontakt med sätet så att den blockerar 7906525-6 passagen 132, ökar trycket i kammaren 108 och åstadkommer tillslag- ning av kopplingen, och smörjmedelstrycket håller kvar kulan mot sätet.

När ventilen 127 senare stängs, så kommer smörjmedlet i kammaren 108 att vara momentant instängt. Detta smörjmedel roterar tillsam- mans med delarna 79 och 91, och den centrifugalkraft som utövas av smörjmedlet på kolven 91 håller momentant kolven tryckt mot kopp- lingsplattorna och bibehåller kopplingen tillslagen. Det sker emel- lertid en.begränsad läckning av smörjmedel ut från kammaren 108 ge- nom tätningarna 92, 93 och 111, och smörjmedelstrycket i kammaren 108 sjunker något. Det finns två krafter som verkar på kulan 133, centrifugalkraften som är verksam att förflytta kulan radiellt ut- åt till det i fig. 4 visade läget, och smörjmedelskraften som är verksam att hålla kvar kulan mot dess säte. När smörjmedelstrycket sjunker, så minskar smörjmedelskraften till ett värde lägre än cent- rifugalkraften, och kulan förflyttas då till det i fig. 4 visade läget. Smörjmedlet strömmar då genom passagen 132 och in i kammaren som innehåller pumpen 114, och det resulterande tryckfallet i kamma- ren 108 medför snabb frånslagning av kopplingen. Smörjmedlet som strömmar ut från kammaren 108 ersätts av luft som strömmar relativt lätt genom tätningarna.

Från ovanstående beskrivning torde det vara uppenbart att en ny och användbar fläktdrivanordning har åstadkommits. Fastän fläktdrivan- ordningen innefattar matar- och returströmningsbanor genom vilka smörjmedlet kontinuerligt strömmar, och även en kopplingsreglerba- na genom vilken smörjmedlet strömmar intermittent, erfordras ändock endast två fluidförbindelser till drivanordningen. Tryckavlastnings- ventilen 131 åstadkommer en snabb sänkning av smörjmedelstrycket och frånslagning av kopplingen. ventilen 131 har mycket enkel kon- struktion och funktion, och den arbetar automatiskt utan att erford- ra någon styrning.

Ventilens 131 funktion är beroende av ett antal faktorer inklusive varvtal, kulstorlek och vikt. Fackmannen inom omrâdet kan konstrue- ra och dimensionera ventilen, med beaktande av de i sammanhanget kritiska faktorerna, så att ventilen får den önskade driftkarakte- ristiken. Nedan återges en ekvation som anger de krafter som ver- kar på kulan 133. 7906525-6 10 PE = (1) F1 = 28,58 v12 ns f sin å (2) Fz = 0,45% f (ns _ ni) A cos å <3) A = f, cos šf (4) an; "enn e där PE är det smörjmedelstryck som erfordras för att föra kulan 155 till kontakt med sätet.

Rf ärradien från rotationsaxeln för axeln 26 till mitten av mataröppningen 107.

Rs är radien från rotationsaxeln för axeln 26 till mitt- linjen för ventilpassagen 152.

B är vinkeln för det koniska sätet 151!- (se fíg. 5). n betecknar varvtalet för axeln 26.

A är den area på kulan 155 som ligger inom kontaktlin- jen med sätet (fig. 5). d är diametern på kulan 155. wa är den effektiva vikten av kulan 155 när den befinner sig i smörjmedlet.

D är densiteten hos materialet i kulan.

B Df är densiteten hos smörjmedlet.

Claims (4)

7906525-6 11 PâIGIIÉKIBV

1. Drivöverföringsanordning vid en vätskenanövrerad lamell- koppling för förbindande av en drivande del (18) med en driven del (35). i vilken anordning ingår en bärdel (26). en matar- passage (112) och en reglerpassage (101) utformad i bârdelen, ett vätsketillförselsystem omfattande en högtrycksledning (121) ansluten till matarpassagen (112). varvid den drivande delen (18) och den drivna delen (35) är roterbara på bârdelen (26). en uppsättning första kopplingsdelar (76) son är för- bundna med den drivande delen (18), en uppsättning andra kopp- lingsdelar (72) son är förbundna ned den drivna delen (35). en rörlig kolv (91) angränsande till kopplingsdelarna (72, 76) för att bringa kopplingsdelarna i ingrepp eller ur ingrepp ned varandra vid rörelse av kolven. en tryckkallare (108) nära intill kolven för förflyttning av kolven (91) för att bringa kopplingsdelarna (72. 76) i ingrepp med varandra när tryck- fluid tillförs kanmaren. varvid reglerpassagen (101) är utförd såsom en strömningsbana i bärdelen (26) och leder till tryck- kammaren (108). och tätningar (92, 93. 111) som avgränsar tryckkammaren (108), k ä n n e t e c k n a d av en första ventil (127). son är inkopplad nellan natarpassagen (112) och reglerpassagebanan (101) och som har ett öppet läge och ett stängt läge. vilken första ventil (127) sätter tryckkannaren (108) i ett tillstånd av högt vätsketryck när ventilen intar sitt öppna läge, och stänger reglerbanan (101) för vätske- strömning när ventilen intar sitt stängda läge. och en roter- bar andra ventil (131) som står i förbindelse ned tryckkan- naren (108) och är roterbar tillsannans ned den drivande och den drivna delen (18 resp. 35). vilken andra ventil (131) innefattar en del (133) som påverkas av fluidtrycket i tryck- kammaren (108) och av dennas rotation. och vilken andra ventil (131) är stängd för vätskeströnning vid högt vätsketryck och öppen för vätskeströmning vid reducerat tryck. och att vätske- trycket är verksamt i tryckkannaren (108) när den första ven- tilen (127) är öppen och vätsketrycket bringa: den andra ven- 7906525-6 12 tilen (131) att stänga. varvid tätningarna (92, 93. 111) är inrättade att tillåta vätska att sippra ut från tryckkammaren (108) när den första ventilen (127) och den andra ventilen (131) är stängda, varígneom åstadkommes att vätsketrycket i tryckkammaren (108) reduceras och den andra ventilen (131) öppnar.

2. Anordning enligt krav 1. k ä n n e t e c X n a d av att den första ventilen (127) omfattar en tenperaturkänslig elektromagnetmanövrerad vätskeventil.

3. Anordning enligt krav 1. vilken onfattar en hållare (22) för uppbärande av bärdelen (26). k ä n n e t e c k n a d av att matarpassagen (112) och reglerpassagebanan (101) sträcker sig in i hållaren (22) och står 1 förbindelse ned varandra inuti hållaren.

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att den första ventilen (127) är fäst vid hâllaren (22).