SE441844B - Spikplat samt sett och apparat for framstellning av denna - Google Patents

Description

8202424-1 10 15 20 25 35 2 För att öka gripkraften av plåtarnas spikar har det föresla- gits att framställa spikarna med hullingar eller tänder ut- med spikkanterna för mera intensiv inträngning i träet och därmed ökning av spikarnas hållegenskaper. Denna spikform är exempelvis beskriven i FI-PA 79 02 10 och i enstaka äldre amerikanska patentskrifter. Dessa kända spikar har pillik-_ nande form eller en rad hullingar på kanterna. Sådana spik- former är emellertid vanskliga att framställa huvudsakligen därför att verktygen blir komplicerade. Därför blir livsläng- den av verktygen låg och deras servicebehov extremt stort. åverktygs- och framställningskostnaderna för dylika spikplå- tar är därför oacceptabelt höga. Dessutom kommer hullingarna vid spikkanterna på grund av sitt ringa tvärsnitt icke att öka spikarnas hållkraft nämnvärt, åtminstone inte så mycket, att den uppnådda fördelen uppvägs av de ökade framställnings- kostnaderna.

Syftet med uppfinningen är därför att skapa en ny typ av spik- plåt, där spikarnas hållkraft jämfört med kända plåtar har ökat tack vare en speciell formgivning enligt uppfinningen, så att motsvarande starkare spikplâtförband kan uppnås till lägre kostnader. Ett annat syfte med uppfinningen är att frambringa dett tillverkningssätt och en apparat för framställning av spik- plåtar enligt uppfinningen.

Dessa syftemål förverkligas enligt uppfinningen genom att en spikplåt är utformad i enlighet med patentkravet 1. Ytterligare kännetecken av uppfinningen och uppgifter om det nya framställ- ningssättet resp. den nya apparaten för framställning av spik- plåtar framgår av under- resp. sidokraven.

Enligt uppfinningens huvuddrag är på åtminstone ena sidan av plåtens spikar anordnade tänder eller ribbor tvärs relativt spikarnas längdriktning. Tack vare dessa kommer spikarnas hållkraft i trämaterialet att öka betydligt.

Enligt ett ytterligare särdrag för uppfinningen är spikarna placerade huvudsakligen på sektorer, som sträcker sig i plå- 10 '15 20 25 30 35 8202424-1 3 tens längdriktning, varvid delar av sektorerna är svagt upp- höjda över plåtytan. Fördelen med denna ytformning består däri, att tillverkningen av tänderna eller ribborna på spi- karna är lättare och framställningskostnaderna lägre. Samti- digt ökas spikplåtens styvhet.

Enligt ett speciellt kännetecken är spikarna framställda med konvext tvärsnitt på den tandbärande sidan, nästan utmed hela spiklängden. Effekten av detta blir, att spikarnas styvhet och hâllkraft ökar.

Ett särdrag med förfaringssättet enligt uppfinningen består i att spikarnas tandning framställes på en ämnesremsa till en spikplåt på de ställen, där spikarna skall utstansas, men in- nan detta blir gjort. Detta förfaringssätt möjliggör en mera ekonomisk framställning av spikarnas tandning.

Enligt ett fördelaktigt särdrag vid framställningssättet en- ligt uppfinningen framställes i ämnesremsan för stansningen längsgående sektorer, där plåtmaterialet spårliknande har upphöjts något från den ursprungliga nivån på ett ändamåls- enligt sätt, varefter den tvärgående tandningen eller upprugg- ningen påföres dessa sektorer på de ställen, där spikarna skall stansas ut. Detta gör det billigare att framställa tand- ningen, speciellt med hänsyn till verktygskostnaderna.

En apparat för framställning av spikplåtar enligt uppfinningen omfattar en i och för sig känd uträtningsanordning, som rätar ut remsorna med hjälp av valsar och som uppvisar valsar för påföring av längsgående sektorer på remsorna, organ för fram- ställning av tandningen på sektorerna i områden, där spikarna skall stansas ut, organ för utstansning av spikarna och för att dela eller kapa ämnesremsorna i passande bitar.

Enligt en fördelaktig utföringsform är apparaten enligt upp- finningen inrättad på så sätt, att den kan drivas kontinuer- ligt, medan remsorna förflytta sig i huvudsak med jämn has-* tighet genom apparaten, varvid denna för utstansning av spi- 8202424-1 _ 4 karna omfattar två trumliknande delar, som.är inrättade att rotera mot varandra, nästan i beröring med varandra, varvid på Omkretsen av dessa trummor finns verktyg samverkande som 'matriser och patriser. 5 Ytterligare kännetecken och detaljer av uppfinningen samt ytterligare fördelar beskrivs närmare i det följande under hänvisning till ritningarna, som i detalj föreställer: Fig. 1 en utföringsform av en spikplåt enligt uppfinningen i lU en planvy under olika tillverkningsskeden, Fig. 2 en perspektivvy av en del av spikplåten enligt Fig. 1 i något större skala, Fig. 3 en sektionsbild enligt linjen A-A i Fig. 2, Fig. 4 och 5 i större skala en utformning av spikarna vid en _15 spikplåt enligt uppfinningen i en plan- och en sidovy, 7 Fig. 6 och 7 i.större skala sektionsbilder enligt sektions- iinjer B-B och c-C 1 Fig. 5, Fig. 8 en sidovy av en schematisk återgivning av en utförings- form av en apparat enligt uppfinningen, I 7 20 Fig. 9 en sidovy av en vals för uppruggning för användning i en apparat enligt Fig. B, Fig. 10 i större skala en tvärsektionsbild genom tänderna på uppruggningsvalsen, 1 Fig. 11 en sidovy i en schematisk återgivning av en apparat en- 25 ligt en andra utföringsform av uppfinningen, Fig. 12 en sidovy i större skala av ett stansverktyg enligt Fig. 11, ' Fig. 13 en axialvy av stansverktyget enligt Fig. 12, Fig. 14 en sidovy av den övre delen av stansen i stansverktyget 30 i större skala, _ Fig. 15 och 16 i större skala sektionsvyer enligt sektionslin- jerna D-D och E-E i Fig. 14, och Fig. 1l.och 18 i större skala en del av två spikplåtar enligt uppfinningen för att illustrera spikformer, som avviker 35 ”något firån den i Fig. 1 visade, varvid spikarna har stansats, men ej böjts ut.

En spikplåt enligt uppfinningen (Fig. 1) är framställd av 10 15 20 25 30 35 8202424~1 5 passande stålplåt 1, som är belagd på ett ändamålsenligt sätt, och har försetts med utstansning av spikar 2 ur plåten på så sätt, att spikarna skjuter ut ungefärligen vinkelrätt, så att det spikarna bildande materialet delvis är fritt från plåten men hålles fast utmed den kant av öppningen, som bildas vid spikarnas ansats. Stansen i stansverktyget är framställt på så sätt, att den efter stansninq av on plåt pressar ut spi- karna, så att de kommer att stå ut vinkelrätt. Huvudsakli- gen på grund av framställningssätt och styrkefaktorer är spi- karna anordnade i mer eller mindre regelbundna grupper, i detta fall rader, där spikarna 2 är vända omväxlande är ut- stansade från olika ändar såsom visas i Fig. 1 och 2.

Enligt uppfinningen är på spikarnas ena sida, i detta fall baksidan, anordnad en tvärgående tandning eller uppruggning 4 nästan utmed hela spiklängden. Uppruggningen eller tandningen är framställd på ändamålsenligt sätt, så att hullingar lutar mot spikplåten och gör det lättare för spikarna att tränga in i trämaterial samtidigt som hâllkraften ökar. Det är lämpligt att begränsa det uppruggade omrâdet, så att det icke finns nå- gon uppruggning vid spikansatsen, då detta kan få spikarna att brytas av vid utstansningen.

Enligt ett av uppfinningens särdrag är spikarna 2 placerade på spikplåten huvudsakligen på närbelägna sektorer 5, som sträcker sig i plåtens längdriktning, och som är framställda genom att plåten på ändamålsenligt sätt är försedd med sektorerna 5, som är utåtbuktade något över plåtnivån såsom det visas särskilt i Fig. 2 och 3. Fördelen med denna utformning är framförallt, att framställningen av tandningen blir enklare och billigare. Dess- utom förbättras styrkan och styvheten av spikplåten. Spikarna kan också framställas på det sättet, att deras tvärsnitt är något utåtbuktat relativt tandningen (Fig. 5-7). Detta ökar styvheten av spikarna samtidigt som hâllstyrkan av tandningen blir bättre. ' Enligt uppfinningen kan spikarna också framställas genom att två eller t.o.m. fler spikar framställes vid en stansoperation. 8202424-1 lÛ O 6 Detta gör, att materialfördelningen i spikplåten kan göras mera fördelaktig, varvid andelen av fast material i plåten ökas, me- dan antalet spikar förblir detsamma. Detta ökar plåtens resi- stens mot avskjuvning.i tvärriktning.

Enligt huvudsärdraget vid framställningssättet enligt upp- finningen påföres en tvär~gående tandning eller uppruggning av spikarna på ämnes-remsan, där spikarna skall stansas ut, men innan detta blir gjort. a Vid genomförande av förfaringssättet enligt en utföringsform 15 20 25 30 35 av uppfinningen matas en ämnesremsa till en spikplåt Från en rulle 6 till en press 7 (Fig. 8) eller liknande, där ut- stansningen av spikarna ur ämnet genomföras på känt sätt.

Stansningen utföres med hjälp av ett stansverktyg 8, som är Fäst vid apparaten och har känd utformning, varvid de omfat-' tar en rad patriser 9 och motsvarande matriser 10. I Figuren är patriserne och matriserna bara schematiskt visade. Ut- rustningen verkar på det sättet, att patriserna tränger genom plåten som skall stansas ned i en motsvarande utformad öpp- ning i matrisen, så att det mellan varje patris och matris ut- skäres ett stycke av plåten motsvarande öppningens tvärsnitt för formning av spikarna, varvid dessa blir tillböjda av patrisen, så att de får en tillnärmelsevis vinkelrät .ställ- ning i förhållande till ämnesremsans plan och förblir fästa vid kanten av öppningen med sitt ansatsperti, då spelet mellan patrisen och matrisen är tillräckligt stor inom detta område, så att någon kapning icke sker. Stansverkty- get med sina patriser och matriser är i princip känt och är därför ej närmare visat på ritningen. Tvärsnittet av patrisen och matrisöppningen motsvarar i detta exempel den i Fig. 1 och 2 visade spikformen, men det kan givetvis avvika beroende på den aktuella spikfcrmen. l Med hjälp av lämplig matningsutrustning, som icke är visad i figurerna, matas ämnesremsan stegvis till stansverktyget, så att detta stansar ut ur spikplåten en eller flera rader spikpar vid varje slag. T.ex. kan med den i Fig. 8 visade ut- rustningen två rader spikpar stansas ut samtidigt ur det i 10 15 20 25 30 35 s2o2424~1 7 Fig. 1 visade ämnet samtidigt som remsan matas framåt.

Enligt uppfinningen blir uppruggade eller räfflade sektorer 4, som sträcker sig i remsans längdriktning, d.v.s. i mat- ningsriktningen, utformade på ämnesremsan, innan spikarna stansas, varvid dessa sektorer har huvudsakligen tvärgående eller diagonala spår, tänder eller kammar i förhållande till remsans längdriktning på ett avstånd på t.ex. 1 - 3 mm.

Dessa sektorer är anordnade så, att de sträcker sig utmed de områden av ramsan, ur vilka spikar skall stansas ut. Spikarna är således räfflade på tvären, någon som förbättrar spikarnas gripkraft och styrka vid sammanfogningen. Det beskrivna till- verkningssättet gör det möjligt att företa räfflingen på den plana spiksidan på ett ekonomiskt sätt, något som icke varit möjligt med kända tillverkningsförfaranden.

Räfflingen kan också påföras bit för bit i delar, som mot- svarar spiklängden, såsom det är visat i högra halvan av spik- plåten i Fig. 1, där det ännu icke har skett någon utstans- ning.

När räfflingen är utförd på lämpligt sätt såsom genom vals- ning eller pressning, ökas styrkan av plâtmaterialet, så att också detta bidrar till att öka styrkan av den färdiga spik- plåten och härigenom kan användas ett tunnare plåtmaterial.

På detta sätt uppnås också besparing av råmaterial.

Räfflingen företas vanligen bara på ena sidan av plåtämnet, d.v.s. på den sida, från vilken spikarna skall skjuta ut.

Detta sker för att stansverktyget skulle glätta räfflingen på en sida, när det stansar ut spikarna ur plåten. För att trans- porten av den stansade plåten skall kunna ske utan störningar är stansfasen så inrättad, att patriserna 9 ligger under ämnesremsan och matriserna 10 över den (Fig 8), så att spi- karna skjuter upp och det stansade ämnet lättare kan flyttas till nästa fas, där kapningen av ämnet till passande längder sker med hjälp av kapknivar 11. 8202424-1 10 15 20 k25 30 35 8 För att göra ämnesremsan räfflad är räfflingsverktyget 12 placerat på eller före stansmaskinen före stansverktyget 8.

Enligt en fördelaktig utföringsform finns på räfflingsverk- tyget två valsar 13 och 14, som löper i lager med parallella axlar, som är monterade i ett gemensamt bärorgan. Höjdläget för åtminstone en av valsarna skall vara inställbar beroende på tjockleken av ämnesremsan som-skall passera mellan valsar- na. Ett lämpligt presstryck mellan valsarna skall också upp- nås, så att tandningen på räffelvalsen skall tränga in i plåtytan som skall räfflas; Till detta ändamål omfattar ut- rustningen kända delar, som verkar på känt sätt, och som icke skall beskrivas närmare här. Vid en fördelaktig utfö- ringsform är valsen 13, som har räffelmönster, placerad på -ovansidan i verktyget och den släta motvalsen 14 därunder (Fig. 8).

Räfflingsverktyget 12 kan företrädesvis vara anordnad så, att det samtidigt verkar som matning för ämnet och matar ämnes- remsan från rullen eller spolen 6 till stansverktyget 8. För att räta ut remsan, innan den når räfflingsverktyget, skall den föras igenom en riktningsanordning 15 av känd konstruk- tion och med flera valsar efter varandra.

Räfflingsverktyget 12 kan således vara fäst vid detta slag av riktningsvalsar vid änden.

För att räfflingsverktyget skall kunna verka som matnings- organ har det drivdelar för att rotera valsparen successivt motsvarande matningslängden. Dessa delar är här ej visade, då deras konstruktion är känd. Matningsrörelsen skall vara sådan, att den äger rum under tillbakaföringen av stans- verktyget, medan det står stilla under slaget.

Enligt en fördelaktig utföringsform av uppfinningen är räffel- mönstret till räffelvalsen utformat som en rad kransar 13a och 13b, som är närbelägna, och som är tandade på ett sâgbladslik-r nande sätt. Dessa är framställda på så sätt, att varannan del, 13a har parallella tänder, medan de mellanliggande delarna 13b ,__i_.-g.-..__-f__ 10 15 ZÜ 25 30 35 8202424-'1 9 har en tandning, som går i motsatt riktning. Detta är gjort för att baksidan av spikarna skall tillåta, att de tränger lätt in i trä, medan hållkraften mot utdragning blir störst möjlig. Detta kräver, att spikplåten är utformad med varannan spik i raden till höger och varannan till vänster sett från sidan enligt föregående förklaring.

Enligt uppfinningen kan denna typ av räffelvals (Fig. 9) fram- ställas på lämpligt sätt genom att den sammansättes av skivor med ett centrumhâl och med en bredd, som motsvarar bredden av spikarna, och som är härdade, slätpolerade och fästa på en ge- mensam axel, varefter räffeltänderna blir slipade i den yttre ytan på samtliga skivor samtidigt. Härefter upplöses skivsam- mansättningen och varannan skiva vändes, så att tandningen till dessa blir vänd ât motsatt håll i förhållande till de övriga, varefter skivsammansättningen dras åt på en gemensam axel, t.ex. med hjälp av en skruv.

Valsens tandning är företrädesvis tät och låg. Ett tanddjup på 0,2 - 0,5 mm kan vara passande och en tanddelning på 1 - 3 mm (Fig. 10).

Den tidigare beskrivna räffelvalsen är bara ett exempel på en utföringsform. Räfflingen kan också utföras med ett annat verk- tygslag. En möjlighet är att använda ett verktyg, som har en slag- eller huggkant på samma sätt som vid framställning av fi- lar. Räfflingen kan också alstras genom att använda en spånav- skiljande maskin med ett passande verktyg.

Driften och uppbyggnaden av räffelverktyget beror på det sätt, på vilket spikarna skall stansas ut från ämnesremsan. Avvikande från det ovan beskrivna tillverkningssättet kan spikämnena ock- så placeras på tvären relativt ämnesremsan, så att räfflingen som skall påföras ytan utföres i remsans längdriktning för att den skall komma på tvären på spikarna. I så fall kan användas ett räffelverktyg, där spåren löper i samma riktning.

Ett ytterligare sätt att göra ämnet uppruggat eller räfflat 8202424-1 10 15 20 ï25 30 35 10 är att företa pressning med hjälp av speciella pressverktyg på så sätt att dessa pressar räffelmönstret in i ämnesremsorna till spikplåten där varje spik skall placeras, men innan spi- karna är utstansade. Denna verktygstyp kan utformas så, att den är fäst vid stansverktyget för spikarna. Räffelmönstret kan vara framställt på änden av ett sådant verktyg och stans- verktyget drivs mot ett plant motstycke. Räfflingen kan också påföras på plåtämnets båda sidor, speciellt om spikarna skall framställas så, att de skjuter ut växelvis på båda sidor om plåten.

När sättet enligt uppfinningen genomförs kan räfflingen påfö- ras spikplåtämnet i förbindelse med framställningen eller som en separat fas på avstånd från den utrustning, som skall stan- sa ut spikplåten.

Enligt en fördelaktig utföringsform för sättet enligt uppfin- ningen kan räffelfasen göras ytterligare förbättrad genom att ämnesremsan till spikplåt framställesflæd kontinuerligt eller bitvis förhöjda sektorer, som sträcker sig vid sidan av varand- ra utmed ämneslängden eller längden på-räfflingarna utmed de områden, där spikar skall stansas ut. Denna fas genomföras för sig, innan räfflingen pâföres och syftet är att reducera på- känningen på räffelvalsen. Den för påföring av räfflingen er- forderliga formnings- eller arbetskraften är på så sätt redu- gcerad jämfört med räfflingar, som påföres på ett fullständigt plant ämne, där verktygständerna måste tränga in i materialet_ som skall bildas också vid kanten av de flikar som skall for- mas. I ytsnittet i Fig. 3 finns förhöjda sektorer 5 nära va- randra framställda av ämnet 1, vilka sektorer skjuter ut från plåten ungefärligen motsvarande dess tjocklek. Denna be- arbetning av plâtämnet kan ske med hjälp av passande kända spårvalsar eller liknande. Valsarna eller rullarna kan vara anordnade på en gemensam axel med passande inbördes avstånd och med möjlighet till justering på känt sätt.

Förutom det faktumet att den beskrivna formningen av förhöjda sektorer för räfflingarna gör det lättare att framställa 10 15 20 25 30 8202424-1 11 räfflingarna eller tandningarna på ämnesremsan finns också den fördelaktiga effekten på verktyget indirekt, att tandningen på verktyget nu kan vara jämn och kontinuerlig i axialriktning.

På det sättet kan slitaget på verktyget kompenseras av att verktyget flyttas i axialriktning, så att den oanvända delen av verktyget kan användas. Livslängden för verktyget blir därmed längre, något som i praktiken kan ha mycket stor eko- nomisk betydelse. Dessutom kan uppnås ytterligare fördelar med hänsyn till verktygsutformningen förutom ökningen i styr- ka och styvhet hos ämnesremsorna själva.

Enligt en annan utföringsform för en apparat för framställ- ning av spikplåtar enligt uppfinningen matas ämnesremsorna från rullen 6 till en maskin 7, som här bara antyds med en bruë ten linje (Fig. ll). I detta sammanhang består den första de- len av ríktningsvalsar l5, varefter finns anordnade ett par pro- fileringsvalsar 16, som samtidigt kan verka som märkningsut- rustning för att förse produkten med tillverkningsnummer och annan märkning. Profileringsvalsarna formar det mönster 5 av förhöjningar, som är tidigare beskrivet. Därefter följer verk- tyget 12, som skapar räffelmönstret. Räffelverktyget kan vara ett valspar eller annat ändamålsenligt verktyg. Till nästa ar- betsoperation, stansningen av spikarna, är anordnade två val- sar, en patrisvals 17 och en matrisvals 18, som roterar mot varandra nästan i beröring, varvid patriserna 9 och matriser- na10 är anordnade på omkretsen, så att de motsvarar avstån- den mellan spikraderna, och så att patriserna och matriserna träffar varandra tillfredsställande, när de båda valsarna roterar tillsammans med en konstant hastighet. Ämnesremsorna 1 till spikplåtarna blir således förda mellan de båda val- sarna. Detta innebär, att stansningen av spikarna sker kon- tinuerligt Utan Slag- Spikarna skärs ut ur plåten med undan- tag av ansatspartiet, som blir förbundet med ämnesremsan. Ut- tryckningen av spikarna till att stå vinkelrätt ut fran pla- ten uppnås genom passande utformning av matriser och patriser, som sörjer för passande knäckning av spikarnas ansatsparti.

Rotationen av valsarna genomförs med hjälp av en passande överföring, t.ex. tandhjulsdrev. Matriserna och patriserna 8202424-1 10 15 in 25 I 30 35 "utom uppnås en stor 12 som användes vid stansningen av spikarna är anbragta i rader utmed omkretsen av valsarna motsvarande avstånden mellan spik- raderna. _ Spikraderna på en spikplåt enligt Fig. 1 står huvudsakligen vinkelrät på ämnesremsans längd. Närbelägna spikar är upp- fläkta åt motsatta håll i en stansrad. På detta sätt blir på- känningen på spikarna jämnare fördelad utmed plåten. Denna ut- formning är dessutom Fördelaktig med hänsyn till uppbyggnaden och skötseln av verktyget.

Spikraderna kan givetvis vara placerade på ett sådant sätt, att de sträcker sig diagonalt utmed remsan. Patriserna och matriserna skall i så fall vara motsvarande placerade i diago- nalrader på valsarna 17 och 18- Fördelen med en sådan diagonal placering är huvudsakligen att pâkänningen på verktyget för- delas jämnare, då de olika delarna av verktyget kommer i skär- läge vid olika tidpunkter. t o En särskild fördel med denna verktygsutformning, där patriserna ioch de motsvarande matriserna är anbragta på valsar som roterar mot varandra och mellan vilka ämnesremsan förs igenom, är att livslängden för verktyget.ökar betydligt. bessutom reduceras vibrationer och ljudalstring på grund av slag, som har varit till obehag för omgivningen med personal och utrustning. Dess- fördel jämfört med känd utrustning genom att en långt större produktion per tidsenhet erhålles, då kontinuerligt. Tas hänsyn till produk- får detta stor betydelse. ämnesremsorna matas ternas kvalitet, så Utformningen av nämnda roterande stansverktyg är visad när- mare i Figurerna 12 och 13, där patrisvalsen 17 är placerad nedtill och matrisvalsen 18 upptill. I förenklingssyfte visas bara en rad patriser och matriser i figuren. Diametern på valsarna 17 och 18 skall vara tillräckligt stor, så att kontaktvinkeln blir liten, när stansverktyget berör ämnes- remsornas yta. 10 l5 20 25 30 35 ”öppna i längdriktning. 8202424-1 13 Patrisvalsen kan vara utformad på ändamålsenligt sätt med fäst- skivor 19 och mellanläggsskivor eller brickor 20, vilka är fästa på en gemensam axel med hjälp av en bult eller dylikt.

Skivornas 19 och 20 tjocklek är bestämd på basis av det in- bördes avstånd i sidled mellan patriserna. För att fästa pat- riserna finns radiella skåror eller öppningar 21, som är an- ordnade jämt fördelade utmed skivornas 19 omkrets. Skårorna 21 är framställda och utformade med förhållandevis exakt passning, så att patrisstommarna passar in i dem med till- räcklig exakthet. I förbindelse med skårorna kan det också finnas element för att hålla patriserna på plats. Dessa är emellertid ej visade på ritningarna, då de kan vara av känt slag. Läsningen av patriserna kan i detta fall ske genom att hela patrisraden låses med hjälp av en bult, som är antydd med en streckad linje 22 i Fig 13. Patrisernas tjocklek är således något större än skivornas 19 tjocklek, så att patriserna blir inklämda mellan skivorna 20.

Supportvalsen 18 för matriserna kan i princip vara uppbyggd motsvarande med en uppsättning fästskivor till matriserna och mellanläggsskivor. Enligt en mycket enkel utföringsform (Fig. 12 och 13) är vid matrisvalsen ej fästa separata motvalsar med öppningar motsvarande patrisernas tvärsnittsform, men är mat- riserna enkelt sammansatta av flera skivor 23 och mellan des- sa belägna skivor 24, som är anordnade i en grupp på en gemen- sam axel eller fästa nära omkretsytan med hjälp av med axeln parallella bultar. Mellanskivorna 24 har något mindre diame- ter än matrisskivorna 23 och de är så mycket tjockare än pat- " riserna, som motsvarar skärspelet. Matriserna är således formade utmed matrisskivornas omkrets, var och en på en skå- ra mellan närbelägna skivor, genom vilken patrisen når skär- fasen. Då skärningen av en spikplåt är så smal, är denna typ av enkel matris Fullständigt tillräcklig, även om skårorna är Matrisskivorna har härdats utmed om- kretsytan och den nödvändiga slipningen kan lätt företas ge- 'nom cylinderslipning. Denna verktygsuppbyggnad är mycket för- delaktig med hänsyn till service, då verktyget är så enkelt att slipa och monteringen icke kräver speciell exakthet. 8202424-1 lÛ 1st 20 30 35 14 .Driften av stansverktyget är också illustrerad i Fig. 12, där det skär ut spikar ur spikplåten, varvid denna figur, på vil- ket sätt spikarna skärs ut ur spikplâten, och hur plåten pâ- verkas under den rullande rörelsen. Patrisytorna är sneddade p på lämpligt sätt, så att de startar skärningen från spikspetsen.

Skärningen fortsättes således mot spikansatsen, medan patriser och matriser rullas mot varandra och vid slutet av skärningen knäcka spikarna till ett närmast upprest läge i förhållande. till ämnesremsan.

Enligt en speciell, i Fig. 4 - 7 visad utföringsform stansas spikplåtens spikar så, att det med utgångspunkt i en skäröpp- ning bildas två spikar med olika längd, Za resp. 2b. Spikspete serna är snedställda i olika riktningar såsom visat i figu~ rerna. När spikarna har olika längd på olika ställen, kommer tryckkraften som krävs för att pressa spikplåten in i träet att vara jämnare fördelad, så att inpressningen kan ske utan störning. Den i Fig. 5 - 7 visade tvärsnittsformen med konvex böjning mot räfflingen ökar spikstyvheten och förbättrar håll~ kraften. Stansningen av spikarna enligt framställningssättet enligt uppfinningen utföres företrädesvis med hjälp av patriser enligt Figurerna 14 - 16. En sned, avfasad och avtrappad läpp 25 har formats vid patrisänden, som i det första skärningsske- det formar den snedskärning, varigenom spikspetsen bildas. Där- efter skär patrisernas sidoläppar 26 ut sidorna till den K längsta spiken Za och den avrundade övergångsytan 27 i för- bindelse med änddelen till läpparna 26 knäcker spikarna utåt.

Skärningen av de kortaste spikarna 2b startar litet efter skärningen av spikarna Za, då de dess skärande läppar ZB träder i funktion litet efter läpparna 26 p g a höjdskill- naden. I förbindelse med läpparna 28 finns det också en över- gångsyta 29, som knäcker spikarna utåt i den sista delen av stansningen. Patrisytan mellan läpparna 26 och 28 kan vara gjord konvex på lämpligt sätt, så att spikarna följdaktligen får konvext tvärsnitt.

Efter spikarnas formning mellan patris- och matrisvalsen, som* roterar tillsammans med ämnesremsan mellan sig, är nästa skede upprätning av spikarna, som kan vara snedställda. lÛ 15 ZÜ 25 3202424-1 15 Enligt uppfinningen kan detta uppnås med hjälp av ett vals- par, där den ena valsen 30 är cylinderformad och den andra 31 har tvärgàende spår motsvarande tänderna i ett tandhjul med evolvent yta, men där tandöppningarna är smalare. AV- stånden motsvarar avstånden mellan spikraderna. När spíkarna möter dessa tandöppningar, blir de upprättade till närmast upprest läge i förhållande till plåten.

Efter spikarnas upprätning utföres kapningen av ämnet i önskade längder. Detta sker på lämpligt sätt med hjälp av ett par kapvalsar 32 och 33, som är placerade över respektive un- der ämnet, och som båda har motstående skärkanter 34 och 35 med avstånd i omfångsriktning motsvarande kaplängden. Kanter- na är så avpassade till varandra, att vid rotering av vals- paret med konstant hastighet svarande mot matningshastighe- ten för ämnesremsan, griper de in mot varandra med skärver~ kan, så att ämnet kapas till motsvarande spikplåtar. Kantval- sarna kan bytas ut, om så önskas. Alternativt kan användas en annan lämplig känd verktygsform för att skära upp spikplåtarna.

I Fig. 17 och 18 visas två ytterligare spikformer. I fråga om spikplåtens styrka är det fördelaktigt att använda utform- ningar, där två eller fler spikar skapats genom samma stans- öppning. Vid en sådan utformning är det enkelt att räffla spi- karnas plana yta enligt uppfinningen. Det är således möjligt att framställa spikplåtat, där sammanhängande områden mellan spiköppningarna är betydligt bredare, så att motståndskraften mot skjuvning i tvärriktning blir betydligt förbättrad jämfört med kända utformningar. 7

Claims (12)

l"s2o2424e1 in 15 20 '16 PArENTKRAv

1. Spikplåt som förbindelseelement vid sammanfogning av trä- delar, särskilt i förbindelse med fackverk, med en basdel, från_vilken är utformad en uppsättning spikar eller liknande lutskjutande från åtminstone ena_sidan avsedda att tränga in i Kträmaterialet som skall förbindas, när spikplåten appliceras på sammanfogningsställena genom inpressning, varvid spikarna (2) har utformats genom stansning av ett ämne (1) på sådant sätt, att spikarna bildas vid partiell uppskärning av ämnet I och knäekning på så sätt, att de blir stående i ett närmast vinkelrätt läge relativt ämnets plan och förblir förbundna med ämnet med hjälp av ansatserna, och varvid spikarna (2) har en tvärgäende tandning eller uppruggning huvudsakligen i ämnets längdriktning, varvid denna räffling eller dylikt (4) är utförd på spikarnas (2) plana sida, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v, a t't spikarna (2) är placerade på upphöjda sektorer (5), som sträcker sig i ämnets längdrikt- ning, och som är förhöjda något över spikplåtens grundnivå.

2. Spikplåt enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , a t t relativt räfflingen eller dylikt (4). spikarnas (2) tvärsektion är utåtbuktad

I-j 3. Sätt att framställa spikplåtar enligt patentkravet 1, 25 30 35 .d ä r a v, a t t varvid en ämnesremsa (1) matas på känt sätt genom en stans- maskin för spikar för utstansning av spikar, varvid ämnet förses med en huvudsakligen tvärgâende uppruggning_eller räfff ling (4) på de ställen, där spikar skall stansas ut, k ä n n e- t e c k n a t längsgående upphöjda sektorer (5), där ytan av ämnesremsan har upphöjts något över ämnets grundnivå, så att räfflingen. sektorer (5), ur vilka spikar d ä r a v, a t t ämnesremsan (1) förses med eller dylikt (4) päföres dessa skall formas.

4. Sätt enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t räfflingen eller dylikt utföres med hjälp av en formmetod såsom valsning eller'pressning. 10 15 20 25 3D 35 8202424-1 17

5. Sätt enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c'k n a t d ä r a v, a t t räfflingen eller dylikt utföres i kontinu- erliga sektorer.

6. Sätt enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t a t t motsvarande spiklängden. d ä r a v, räfflingen utföres successivt i faser

7. Sätt enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, a t t räfflingen utföres medelst en slagkant, t.ex. motsvarande sätt som vid filtillverkning.

8. Sätt enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, a t t ämnet med hjälp av ett spånavskiljande verktyg. räfflingen utföres tvärgående relativt

9. Apparat för genomförande av förfaringssättet enligt pa- tentkraven 3 - 8, hos vilken en ämnesremsa (l) är avsedd att matas på känt sätt genom en stansmaskin för utstansning av spikar, varvid ämnet medelst ett verktyg (12) förses med en huvudsakligen tvärgâende uppruggning eller räffling (4) på de ställen, där spikar skall stansas ut, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a t t ett formverktyg (16) är anordnat före räff- lingsverktyget (12) till att förse ämnesremsan (1) med längs- gående upphöjda sektorer (5), där ytan av ämnesremsan är av- sedd att upphöjas något över ämnets grundnivå, och att räff- lingsverktyget är anordnat att påföra räfflingen eller dylikt dessa sektorer (5), ur vilka spikar skall formas.

10. Apparat enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a t t eller dylikt (4) är inrättat till att fungera samtidigt som verktyget (12) för pâföring av räfflingen matningsorgan för remsan till att mata den fram till ett stansverktyg (8, 17, 18) och vidare till ett skärverktyg (ll, 32, 33).

ll. Apparat enligt patentkravet 9, k ä n n e t e o k n a d d ä r a v , a t t den är anordnad att drivas kontinuerligt åtminstone tillnärmelsevis vid konstant hastighet, och att 8202424-1? lÜ 18 patriser (9) och matriser (10), som användes för stansning av spikarna, är anordnade på omkretsen till roterande valsar (17, 18), som roterar med samma hastighet som ämnesremsan, så att patriserna (9) och matriserna (10) samarbetar under rullrörel~ sen och på det sättet skär upp och formar spikar ur spikplåten.

12. Apparat enligt patentkravet 11, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a t t det finns tvâ valsar (30, 31) för uträt- ning av spikarna (2), varav den ena (30) har cylinderform och den andra (31) motsvarar ett tandförsett hjul, där tand- öppningarna har en evolvent yta, så att ämnet med spikarna kan röra sig mellan valsarna och spikarna rätas ut, när de möter tandöppningarna, som är utformade motsvarande av- ståndet mellan spikraderna inbördes.