SE439936B - Forfarande och anordning for formning av ark av torr massa av ved - Google Patents

Description

10 15 20 30 35 7812916-0 matade massafibrerna uppsamlas på en samlingstransportör såsom väsentligen likformigt skikt tvärs över samlingstransportören och ledes till organ för konsolidering av massan.

En enda transportör som passerar under spridaren, verkar före- trädesvis såsom såväl tillförseltransportör som samlingstransportör.

Spridaren lyfter det fibrösa materialet (massa av ved) från trans- portören och utmatar det längre bort på transportören. Sprida- ren öppnar fiberknippen i massan och sprider nmssan mer jämnt tvärs över och längs transportören. Alternativt kan två transportörer, som arbetar med olika hastigheter, användas. Om samlingstrans- portören rör sig snabbare än tillförseltransportören, kan exem- pelvis anordningen bilda ett jämnt ark av massa, vars ytvikt är lägre än den medelhastighet, vid vilken massan mottages av till- förseltransportören.

Organen för konsolidering av den torra massan av ved är väsentligen organ för sammanpressníng av den, t ex pressvalsar.

Uppfinningen beskrives närmare under hänvisning till bi- fogade ritning, på vilken fíg l schematiskt och partiellt i sektion visar en vertikalvy från sidan av en anordning enligt uppfinningen för framställning av ett sammanhängande och transpor- terbart ark av massa av ved. Fig 2 visar en vertikalvy bakifrån av skovelaggregatet, som användes i anordningen enligt fig.l.

Fig 3 visar schematiskt och partiellt i sektion en vertikalvy från sidan av en annan anordning enligt uppfinningen och fig 4 visar schematiskt och i sektion en vertikalvy från sidan av en del av denna andra anordning enligt uppfinningen och visar massa- spridaren.

Anordningen enligt fig l och 2 innefattar allmänt en transportör 1, som verkar såsom både tillförseltransportör och samlingstransportör, en matartratt 2, en massaspridare 3, ett hus U och konsolideringsvalsar 5 och 6. _ Transportören l är en gasgenomtränglig nättransportör av metalltråd eller plastmaterial, t ex nylon- eller polyestermono- Den rör sig i den visade riktningen runt~valsar ll, Under matartratten 2, massaspridaren 3 och huset U filament. 12 och 13. rör sig transportören 1 över en stillastående,gasgenomtränglig platta 15. \ï'| 10 15 20 50 7812916--0 Matartratten ¿ har väsentligen rektangulär tvärsektion med en främre vägg 16 och en bakre vägg 17.

Matartratten 2 är anbríngad Transportören l verkar såsom matartrattens botten. för mottagande av torr massa från ved genom en ledning lö, som exempelvis kan leda från en cyklonseparator (icke visad). An- ordningen enligt uppfinningen kan-exempelvis användas för bild- ning av ett massaark från torr massa från ved, som framställts enligt den svenska patentskriften 76 15973. Matartratten verkar såsom behållare för massan och tillåter arkbildning att fortsätta under temporära avbrott i matningen av massa till tillförsel- transportören. Om en massatillförsel med konstant vikt per tids- enhet är tillgänglig, behöver en matartratt icke vara nödvändig.

Utloppet 19 från matartratten 2 begränsas av tillförsel- transportören l och nederdelen till matartrattens främre vägg 16.

Utloppets 19 höjd bestämmer medelhöjden för massaskíktet på till- förseltransportören l, när det närmar sig spridaren 3.

Matartrattens bakre vägg 17 (eller en av sidväggarna) kan vara utformad med ett fönster, så att massans nivå i matartrat- ten 2 kan iakttagas. Alternativt kan matartratten vara försedd med en påvisningsanordning för*bestämning av att massans nivå i matartratten håller sig mellan övre-och undre gränser 20 och 21.

En suglåda 22 är anbringad under den gasgenomträngliga transportören 1 och matartratten 2. Suglådan 22 sträcker sig tvärs över matartrattens bredd och i längdled från matartrattens bakre vägg 17 till den lägsta punkten ZU för ett skovelaggregat 26 i spridaren 3. En ledning 25, som är öppen in i suglådan 22, står i förbindelse med en fläkt (icke visad), som är anordnad att draga gas från matartratten 2 genom massan i matartratten och genom den gasgenomträngliga transportören l in i suglådan 22.

Anbringandet av sugning genom den gasgenomträngliga trans- portören l in i massan i matartratten 2 hjälper till att förhind- ra glidning mellan transportören och massan och icke önskvärd fastsättning eller bryggbildning av massan i matartratten och så- lunda till att åstadkomma en konstant tillförsel genom utloppet 19. Graden av anbringadfsugning kan varieras, t ex mellan 1 och 60 cm vattenpelare undertryck. Ökad sugning håller massafibrerna tätare mot transportören 1 och åstadkommer en tätare fibermassa på transportören. ökad sugning ökar sålunda skrymdensiteten hos fiberskiktet, som bäres genom utloppet 19, och följaktligen yt- vikten hos massaskiktet på tillförseltransportören l. i _____...........__--_».-._øu--w------- 10 15 20 25 30 7812916-0 H Varíationer i sugningen mellan l cm vattenpelare under- tryck och 50 cm vattenpelare undertryck kan förändra ytvíkten hos massaskiktet med en faktor av 1,5-2. Utloppms l9 höjd kan inställas, om massaskíkt med i hög grad olika ytvikter är önsk- värda, men mindre förändringar i ytvikt kan uppnås genom använd- ning ærofikaagningsundertryck, som anbringas av suglådan 22.

Sugning anbringas vanligen jämnt tvärs över den gasgenom~ trängliga transportörens 1 och matartrattens 2 bredd, men genom variation av storleken och fördelningen av öppningarna i den gasgenomträngliga plattan 15 under matartratten kan sugning an- bringas ojämnt, t ex för åstadkommande av större sugning vid ma- tartrattens 2 sidor än vid dess mitt.

Transportören l bär massaskiktet från matartrattens 2 ut- lopp till massaspridaren 5. Ett första element i spridaren 5 i form av angivna skovelaggregat 26 innefattar en axel 28, som uppbär skivor mellan vilka skovlar BU, 35 är anbringade, såsom Skovlarna går nätt och jämnt fria från Detta första element i en gräsklippare. transportören l vid sin lägsta punkt 2D. av massaspridare 3 kan vara i olika former så länge som det har skovlar, tänder eller hammare med förmåga att utöva en rivnings- verkan på massan.

Det i massaspridaren 3 använda skovelaggregatet 26 visas närmare i fig 2. Axeln 28 uppbär kantplattor 29, 30 och central- skivan 51, som delar aggregatet i två halvor 32.och 55, vilka upp- bär skovlar BH resp 35- Varje skovel är snäckformigt böjd och skovlarna 3H och 35 är böjda i motsatta riktningar mot varandra.

Snäcklinjekrökningen hos varje uppsättning skovlar tenderar att kasta massan obetydligt åt en sida och motverkar sålunda even- tuell tendens hos massan att bli tjockare vid transportörens l centrum. 10 20 7812916-0 Det andra elementet i massaspridaren kan vara stillaståen- de eller roterbart så länge det är så anbringat, att den massa, som avlyfts från transportören l av det första elementet, är ut- satt för en påverkan mellan det första och andra elementet. I den i fig l och 2 visade anordningen är det andra elementet en avböjarplatta 57, anbringad i sådant läge att massan måste passe- ra mellan skovlarna }U, 55 och avböjarplattan 37, innan den utma- tas från spridaren i transportörens l rörelseriktning. Avböjar- plattan 37 är företrädesvis krökt, men behöver icke vara koncent- risk med skovelaggregatet 26. Avböjarplattans 37 krökningsradie är företrädesvis större än skovelaggregatets radie, så att en punkt 58 bestämmes där skovlarna 50, 35 är närmast avböjarplat- tan j7. För uppbrytning av agglomererade fiberknippen i massan är avståndet 58 mellan skovlarna 3U, 55 och avböjarplattan 37 i allmänhet mindre än matartrattens 2 utloppshöjd, vilken bestäm- mer massaskiktets tjocklek på tillförseltransportören l.

Lämplig rotationshastighet hos skovelaggregatet 26 i spri- daren 3 är 1000-5000 r/min. Vid dessa höga rotationshastigheter verkar skovelaggregatet 26 såsom en fläkt. san huvudsakligen blåses bort från tillförseltransportören l mot avböjarplattan 37. Den luftström, som åstadkommes av skovelaggre- gatet 26, separerar massafibrerna, fördelar dem väsentligen lik- formigt i luft och leder dem mellan det första och andra elemen- Massan hålles på transportören mot Det synes som om mas- tet 26 och 37 i spridaren 3. denna luftström av suglådan 22, som sträcker sig till det rote- rande aggregatet.

Ett hus H kan vara indelat i två avdelningar H0 och hl av en vägg H2, på vilken avböjarplattan 37 är anbringad. Avdelning- arna 40 och Hl kan ha luftinlopp H5 resp HM för att tillåta reg- lerad tillförsel av luft.

Massaspridaren 3 kastar massan framåt i avdelningen H1 så- Massan faller ned såsom ett skikt på En suglåda H8 är anbrinë- som en lös, fluffig massa. den gasgenomträngliga transportören 1. 10 20 50 ivalsens 51 lägsta punkt 54. 7812916-0 ad under transportören l och den gasgenomträngliga plattan 15 i det område, där massan är avsedd att falla. Suglådan 48 är ge- nom en ledning 49 förbunden med en fläkt (icke visad), som drager luft från avdelningen 41 genom massan och den gasgenomträngliga transportören l in i suglådan 48. Suglådan 48 är icke väsentlig, men hjälper till vid bildningen av ett regelbundet skikt av mas- sa och säkerställer, att atmosfären i huset 4 är vid ett lägre tryck än den omgivande atmosfären, så att det icke finnes någon tendens för massafibrerna att blåsas ut från huset 4. Graden av anbringad sugning är företrädesvis tillräcklig för åstadkomman- de av ett tryck i suglådan 48, vilket är 5-15 cm vattenpelare un- der atmosfärstrycket.

Den massa, som på så sätt är samlad såsom ett skikt över suglådan 48, bäres av transportören l under en trimningsvals 51.

Denna är ett aggregat av skovlar 52, anbringade på en axel 53 mellan två skivor på ett sätt liknande skovlarna i skovelaggre- gatet 26 i massaspridaren 3. Skovlarna 52 kan vara parallella med axeln 55 eller böjda, såsom visas i fig 2. 51 skulle alternativt kunna vara en cylinder, som uppbär radiellt Trimningsvalsen 51 är så anbringad, att skov- Trimningsvalsen riktade skovlar. larna 52 vid sin lägsta punkt 54 har ett avstånd från transportö- ren l, som är lika med massaskiktets önskade tjocklek. Om massa- skiktet är tjockare vid någon punkt utefter sin längd, pressar skovlarna 52 överskottet massa tillbaka. Trimningsvalsen 5l jäm- nar sålunda ut eventuella longitudinella variationer i massaskik- tets tjocklek.

När en trimningsvals, såsom 5l, användes, är en suglåda 55 företrädesvis anbringad under transportören l och den gasgenom- trängliga plattan i området i närheten av trimningsvalsen 51.

Suglådan 55 sträcker sig fram till eller något förbi trimnings- Suglådan 55 är förbunden med en ledning 56 med en fläkt (icke visad), som lämpligen kan vara samma fläkt som är förbunden med ledningen 49. Suglådan 55 hål- ler massan på transportören l mot trimningsvalsens 51 verkan.

Rotationshastigheten hos trimningsvalsen 51 är företrädesvis 50-1000 r/min. Suglådan 55 kan även hjälpa till att reglera massaskiktets densitet, så att skiktet med likformig tjocklek, som åstadkommits genom verkan av trimningsvalsen 51, har den önskade ytvikten. 10 15 20 fkl Un 50 NO 7812916-0 'f Massaskiktet passerar till konsolideringsvalsar 5, 6, som sammanpressar massan. Valsen 5 är vid 60 tätad mot huset H.

Konsolideninåfivalsarna sammanpressar massan så,att fibrerna icke blåses boñ. från massaytan, varefter massan lämnar huset, men massaskiktet uppbäres fortfarande av transportören l, när det passerar till pressvalsar 62 och 12, som sammanpressar massaskik- tet ytterligare till ett mer sammanhängande ark. Transportören l skiljes från massaarket vid valsen 12. Massaarket kan därefter passera till kalandervalsar, där dess skrymdensitet och samman- hållning ökas och kan därefter rullas eller skäras till ark och staplas i balar.

Så länge som tillräcklig mängd massa hålles i matartrat~ ten 2 är det framställda massaarkets ytvikt främst beroende på utloppets l9 höjd och trycket, som anbringas genom suglådan 22.

Ytvikten är i allmänhet oberoende av transportörens l hastighet och denna hastighet kan varieras för att hälla massanivån i matar- tratten 2 inom föreskrivna gränser. Anordningen enligt fig l och 2 kan på så sätt forma ett massaark med konstant ytvikt från en något oregelbunden tillförsel av massa.

Den i fig 3 visade alternativa anordningen innefattar många delar, som är ekvivalenta med de delar, som användes i anordningen enligt fig 1, och dessa delar är betecknade med sam- ma hänvisningsnummer som i fig l, men med tillägg av ett suffix a.

Sålunda innefattar den i fig 3 visade anordningen allmänt sett en gasgenomtränglig transportör la, som verkar som både tillför- seltransportör och samlinqstransportör, en matartratt 2a, en mas- saspridare ja, ett hus Ha och konsolideringsvalsar ša och óa.

Transportören la rör sig i den visade riktningen runt val~ sarna lla, l2a, lja och lüa. Under matartratten 2a, massasprída- ren ja och huset Na rör sin transportören la över en gasgenom~ tränglig platta l5a.

Matartratten 2a har väsentligen rektangulär tvärsektion med en främre vägg lóa och en bakre vägg l?a. Transportören la verkar såsom matartrattens botten. Matartratten 2a är anbringad för mottagande av fibröst material, t ex flingtorkad massa av ved från en cyklonseparator, genom en ledninq l8a. Vid den främ- re väggens lba botten är en vals 25 fri att rotera. Matartrat- tens 2a utlopp l9a begränsas av transportören la och valsen èj.

En suglåda 22a är anbringad under den gasgenomträngliga plattan l5a och transportören la i matartrattens 2a område. Sub- UI 10 15 20 25 30 H0 7812916-0 lådan 22a sträcker sig tvärs över matartrattens bredd och i längd- led från matartrattens bakre vägg l7a förbi matartrattens utlopp l9a.

Matartrattens längd från den främre väggen l6a till den bakre väggen l7a är kort, t ex cirka tre gånger utloppets l9a höjd. Massan strömmar ned i matartratten 2a såsom ett block.

Den hålles därefter på transportören la genom sugning och rör sig med transportören. Vid utloppet 19a åstadkommer massans rö- relse rotation av valsen 23 och denna rotation hjälper till vid massans jämna passage genom utloppet l9a. Valsens 23 rotation bär massan uppåt, men massan faller snart tillbaka under inver- kan av sin egen vikt, så att massaskiktet på tillförseltranspor- tören la ofta har ryggar, som sträcker sig tvärs över transportö- ren. Massaspridarens Ba verkan avlägsnar dessa oregelbundenheter.

Massaspridaren Ba består av ett första element i form av en fläkt 26a och ett andra element i form av en avböjarplatta 57a.

Fläkten 26a har ett nav 28a och skovlar 27, som sträcker sig ra- diellt och som just går fria från transportören la vid sin lägsta punkt Züa. Avböjarplattan 57a innefattar två böjda plattor H6 och H7 förbundna vid RS. Plattorna 46 och 47 kan exempelvis vara försedda med gångled vid M5 för att tillåta inställning av avbö- När massan blåses bort från transportören med fläk- Suspen- jarplattan. ten 26a möter den avböjarens 57a lägre böjda platta Ä6. sionen av massafibrer i turbulent luft avgränsas till en konver- gerande väg mellan fläkten 26a och den böjda plattan H6 upp till den punkt, vid vilken avböjaren 37a ligger närmast fläkten 26a, som är vid eller nära 45. Massans och luftens väg är divergeran- de mellan fläkten 26a och den övre böjda plattan H7 i avböjaren 37a, vilket tillåter massafibrerna att kastas framåt såsom en lös, fluffig massa.

Fläkten 26a behöver indraga stora mängder luft för sus- pendering av massafibrerna i luft. Spridaren 3a är försedd med ett luftinsprutningsmunstycke 85, som insprutar luft vid tryck över atmosfärstryck under avböjaren 57a i riktning nedåt och framåt. Detta hjälper till vid uppbrwming av fiberknippena i massan och ökar det avstånd, över vilket spridaren Ba utmatar massan, vilket sålunda tillåter utjämning av större oregelbun- denheter i massatillförseln. '" Huset Ha är delat i två avdelningar Ä0a och Äla med en vägg H2a, på vilken den övre delen Ä? av avböjaren 37a kan vara 10 15 20 UU 'till ett mer sammanhängande ark. 'lmzvflß U anbringad. Massaspridaren Ba kastar massan framåt in i avdelning- en Äla såsom en lös, fluffig massa, som ligger på transportören la. En suglåda Ä8a är anbringad under transportören la och den gasgenomtrüngliga plattan l5a i det område, där massan faller.

Den på så sätt såsom ett skikt över suglådan Hßa uppsamlade mas- san bäres av transportören la under en trimningsvals 5la, som är ett roterbart aggregat av skovlar. Skovlarna kan vara skovlar, som sträcker sig radiellt och som är anbringade på navet, eller skovlar, som är anbringade mellan två skivor antingen vinkelrätt mot transportörens la rörelseriktning eller snäcklinjeformigt an- bringade, såsom visas i fig 2. En suglåda 55a är anbringad under den gasgenomträngliga plattan l5a och transportören la i området i närheten av trimningsvalsen 5la. Suglâdorna M8a och 55a är bå- da förbundna med en ledning 49a, genom vilken en sugning av exem- pelvis 5 cm vattenpelare kan anbringas. Den på så sätt avlägsna- de luften kan återföras genom ett rör 85 till luftinsprutnings- munstycket 81.

Massaskíktet passerar till konsolideringsvalsar Sa ocn ta, som sammanpressar massan. Valsen Sa är tätad mot huset Ra vid 60a. Den sammanpressade massan passerar till ytterligare press- valsar vid 62a och l2a, vilka sammanpressar massan ytterligare Transportören la skiljas från massaarket vid valsen l2a.

Fig Ä visar en alternativ form av massaspridare för använd- ning i anordningen enligt fiq 3. I fig H har de ekvivalenta med de i anordningen enligt fig l använda delarna betecknats med samma hänvisningssiffror som i fíg 1, men med Sprídaren enligt fig M innefattar förs- delar, som är tillägg av ett suffix b. ta och andra element i form av fläktar Zëb resp 71, varvid båda fläktarnaïxn-skovlar 27 resp 73 som sträcker sig radiellt. Fläk- tarna är anbrinqade med sina rotationsaxlar horisontellt och lin- jen, som förenar axlarna, är företrädesvis ungefär 600 mot hori- Ett luftinsprutningsmunstycke 3lb insprutar luft En avböjarplat- sontalplanet. vid 82 till rummet mellan fläktarna 26b och 71. ta BU är anbringad under luftmunstycket ölb.

Vid användning bäres det fíbrösa materialet, såsom massa av ved, av tíllförseltransportören la från matartratten Za till spridaren. Hassan blåses bort från transportören la genom inver- kan av fläkten 26b. Avböjarplattan 8ü hindrar massan från att blåsas bakåt bort från spridaren och luften från munstycket dl 10 20 25 7 12916-0 8 - 10 pressar massan att passera mellan fläktarna 26b och 71. Fläkten 71 roterar i den visade riktningen med långsammare hastighet än fläkten 26b.

Den av sprídaren utmatade massan uppsamlas på transportö- ren la, som passerar över en gasgenomtränglíg platta l5a och en suglåda, såsom enligt anordningen i fig 3.

Anordningen enligt fig 1, 5 och H kan var och en bilda ett massaark med konstant ytvikt från en något oregelbunden tillför- sel av massa. Det framställda massaarket kan exempelvis ha vil- ken som helst önskvärd ytvikt av 50-3000 g/m2 och kan bildas vid hastigheter upp till 100 m/min.

Medan massaarket, som utvinnes från pressvalsarna 62 och 12 eller 62a och l2a, är ett sammanhängande och väsentligen lik- formigt ark, som är lämpligt att använda såsom massaarkråvara, t ex i en anläggning för framställning av absorberande produkter, kan massaarket utsättas för ytterligare konsolideringssteg. Mas- san kan direkt behandlas i en högtryckskalander eller alterna- tivt kan vatten anbringas på åtminstone en yta av massaarket och arket kan därefter ytterligare konsolideras genom tryck. Den tillsatta mängden vatten är företrädesvis 5-20 viktprocent, räk- nat på det konsoliderade massaarket. Tillsats av vatten är spe- ciellt värdefull vid bildning av papp. vattensedimenterat ark, såsom ökad fiberbindning och jämnare yta, kan uppnås utan något behov av det dyrbara maskineri, som erford- ras för torkning av våtsedimenterat massaark. Koncentrationen av vatten vid massaarkets yta är i allmänhet högre än i mitten, om massaarket passerar direkt till det ytterligare konsoliderings- steget. Om 10 viktprocent vatten påföres på massaarket vid ytan, kan exempelvis koncentrationen av vatten vid ytan vara 20-30 vikt- procent vid pressningstiden. Fördelen med ökad fukthalt vid ytan för âstadkommande av jämnare yta kan sålunda uppnås enbart genom Fukthal- Några av fördelarna med en ringa tillsats av vatten räknat på arkets totalvikt. ten i torr massa av ved under spridningsförfarandet kan vara myck- et låg, t ex 2-8 viktprocent, om vatten skall anbringas på massa- arkets yta.

Ett alternativt ställe konsoliderinqsvalsarna 5 och 6 och pressvalsarna 62 och 12 i fig l eller mellan konsoliderinqsvalsarna Sa och 6a och pressval- för tillsats av vatten är mellan sarna 62a och l2a i fig 3. 10 7812916-0 Fibrösa eller pulveriserade tillsatser, t ex ett potentiellt adnesivt, termoplastiskt material, såsom polypropenfibrer, kan in- förlivas genom dosering av dem i matartratten 2 enligt fig l el- ler 2a Massa- spridarens verkan fördelar tillsatserna jämnt genom massaskikcet. enligt fig 3 eller i avdelningen HO enligt fig l.

Alternativt kan en tillsats påföras på en sida av massaarket.

Ett pulveriserat termoplastmaterial, t ex polyeten; kan exempel- vis anbringas från en fördelningsanordninq, som sträcker sig tvärs över tillförseltransportörens bredd i avdelningen 41 enligt fig l eller üla enligt fig 3 för bildning av ett potentiellt adnesivt skikt på en yta av det framställda massaarket. Massa och tillsats- medel kan därefter pressas till en belagd papp genom passage genom uppvärmda klämvalsar eller genom ett rum, där den uppvärmes och där vattennalten kan ökas, t ex genom ånga, före pressning.

Claims (11)

16-0 78.129 'à _ PATENTKRAV

1. Anordning för framställning av sammanhängande och väsent- lígen likformigt ark av torr massa av ved innefattande en transportör, som är anordnad att mottaga och leda massan och or- gan för konsolídering av den av transportören mottagna massan, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en spridare (3) med ett första element (26), som innefattar ett roterbart aggregat av skovlar så anbringade, att skovlarna sträcker sig tvärs över transportören (1) och i sitt lägsta läge (24) är nära intill transportören (1) och roterar mot massan på transportören (1) med tillräcklig hastighet för blåsning av massan bort från transportö- ren (1), såsom fibrer varvid spridaren (3) har ett andra element (33) så anbringat, att de på så sätt från transportören (1) bortblåsta fibrerna av massan måste passera mellan det första elementet (26) och det andra elementet (37), innan de utmatas från sprídaren (3) och utsättes för en fiberseparationsverkan mellan de första och andra elementen, och att en samlingstransportör (1) är anbringad för att mottaga massafibrerna, som utmatas från spri- daren (3), och leda dem till organ (5,6) för konsolideríng av massan.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att en enda transportör (1), som passerar under spridaren (3) verkar såsom både mottagande transportör och samlíngstransportör.

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att sugorgan (22) är anordnade under den mottagande trans- portören (1) för dragning av gas genomrmßsaskiktet på den mot- tagande transportören (1).

4. Anordning enligt något av krav 1-3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att sugorgan (48) är anbringade under samlíngstrans- portören (1) i det område, där spridaren (3) utmatar massafíbrer- na på samlingstransportören.

5. Anordning enligt något av krav 1-4, k ä n n e t e c k n a d därav, att det första elementet (26) i spridaren (3) är en fläkt (26b), som innefattar ett nav med skovlar (27), som sträcker sig radiellt.

6. Anordning enligt något av krav 1-4, k ä n n e t e c k n a d därav, att det första elementet (26) i spridaren (3) innefattar skovlar (34,35), som är väsentligen vínkelräta mot den mottagande transportörens (1) rörelseriktning och som är anordnade mellan skivor (29,30,31), som är anordnade väsentligen parallellt med den mottagande transportörens (1) rörelseríktning. |3 7812915"Ü

7. Anordning enligt nagot av krav 1-o, k ä n n e t e c k - n a d därav, att det andra elementet i spridaren (3) innefattar en avböjarplatta (37), som är anbringad i sådant läge att massan måste passera mellan det första elementet (26) och avböjar- plattan (37), innan den utmatas från spridaren (3).

8. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att avböjarplattan (37) innefattar tvâ krökta plattor (46,47) förbundna med varandra och så anbringade, att deras förhindning (45) ligger i det omrâde av avböjarplattan (37), som är närmast det första elementet (26).

9. Anordning enligt något av krav 1-8, k ä n n e t e c k - n a d av organ (81) för insprutning av luft vid tryck över atmosfärstryck under avböjarplattan (37) i en riktning nedåt och framåt.

10. Förfarande för framställning av ett sammanhängande och väsentligen likformigt ark av torr massa av ved, varvid massan avsattes på en transportör, som leder massan och varvid den pa sa sätt ledda massan konsolideràs, k ii n n e t e c k n :a t dêirzxv att massan, som är avsatt på transportören (1), ledes till en spri- dare (3) med ett första element (26), som innefattar ett roter- bart aggregat av skovlar så anbringade, att skovlarna sträcker sig tvärs över transportören (1) och i sitt lägsta läge (24) är nära intill transportören (1) och roterar mot massan på transpor- tören (1) med tillräcklig hastighet för blåsning av massan bort från transportören (1) såsom fibrer , varvid spridaren (5) har ett andra element (37) så anbringat, att de på så sätt från transportören (1) bortblästa fibrerna av massan maste passera mellan det första elementet och det andra elementet (371 och att de från sprídaren (3) utmatade massafibrerna uppsamlas på en samlingstransportör (1) såsom väsentligen likformigt skikt tvärs över samlíngstransportören (1) och ledes till organ (5,6) för konsolidering av massan.

11. Förfarande enligt krav 10, varvid massan är flingtorkad och har en fukthalt av 5-15 viktprocent, k ä n n e t e c k n a t därav, att massan konsolíderas genom tryck, vatten påföres pä åtminstone en yta av det konsoliderade massaarket och att arket därefter ytterligare konsolideras genom tryck.