SE439867B - Forfarande for anvendning i ett radiofrekvenstransmissionssystem for digitala data med en basstation och ett flertal mobilstationer samt radiofrekvenstransmissionssystem for digitala data - Google Patents

Description

l5 40 7810125-0 utföres förfrågningar till dessa databaser från en polisman pä fältet genom tal- kommunikation till polismannens ordergivare. Behovet av en förbättrad, mobil elektronisk dataterminal, medelst vilken en polisman mera effektivt kan kommunicera direkt med en databas via ett elektroniskt system för utbyte av meddelanden har länge förelegat.

Syftet med uppfinningen är därför att i ett system för utväxling av digitala meddelanden mellan en basstation och ett flertal mobila stationer via radiokanal åstadkomma en progranmerbar dataterminal för sändning och mottagning av pa förut- bestämt vis uppställda, digitalt kodade meddelanden.

Detta syfte uppnås medelst en programmerbar, mobil dataterminal för sändning och mottagning av på förutbestämt vis uppställda och digitalt kodade meddelanden, vilken terminal enligt uppfinningen har ett interface-undersystem för sändning och mottagning av kodade meddelanden, ett tangentbordsundersystem, ett teclen- presentationssystem och ett undersystem med en programmerbar mikrodator för styrning av undersystemen för tangentbord och presentation samt för behandling av mottagna och transmitterade meddelandens databitar. Det programmerbara mikrodator- systemet styres sekvensiellt och är utfört för avbrytning i och för behandling av mottagna och transmitterade meddelandens databitar genom päverkan i beroende av en systemklocka för sändning och mottagning. En cyklisk redundant kontrollbitgrupp och en kontrollnummerbitgrupp är inrättade som en del av det uppställda, digitalt kodade meddelandet. Vissa tecken kan skyddas frân att redigeras och anges eller utmärkes i enlighet med ett särdrag för uppfinningen. Enligt ett annat särdrag för uppfinningen tillhandahållas terminalens arbetstillstånd alternativ på en del av teckenpresentationsanordningen. Identifiering av presenterade meddelanden och status för ej presenterade meddelanden erhålles medelst en därför inrättad tecken- position. Sändar- och mottagningssystemklockans period är läst vid samma värde för alla systems datahastigheter. En anordning för detektering av närvaron av en pseudo- slumpblockindelning förefinnes liksom en anordning för omstartning av datorunder- systemet i beroende av ett systemfel. En markörinställningsanordning liksom en an- ordning för styrning av den alternativa presentationen av innehållet hos olika minnen i systemet liksom mottagna men ej presenterade eller väntande men ej presen~ terade meddelanden förefinnes. En anordning för kvittering av mottagningen av meddelanden och för sändning av nödmeddelanden är också inrättad. Vidare beskrives en tangentbordsavsökningsrutin för identifiering av en tangentslutning.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bifogade ritning.

Fig. l är ett blockschema över de viktigaste enheterna hos en mikrodatorstyrd mobil dataterminalanordning enligt uppfinningen, fig. 2A är ett flödesschema för en mikrodatorstyrd dataterminal enligt uppfinningen. Fig. 2ß är ett flödesschema för klockavbrottssekvensen vid dataterminalen enligt uppfinningen. Fig. 3 är en representation av formatet för ett meddelande, som utnyttjas medelst ett system ¶§()fiïTö fö Ef, mäta kèee 3 78101254) enligt uppfinningen. Fig. 4 A är ett flödesschema for nanteiing av kontrollbitar.

Fig. 4B är ett flödesschema för en cykliskt redundansteckenoeräkningsrutin i enlig- het med uppfinningen. Fig. 5A är ett flödesschema över en kontrollnummerrutin enligt uppfinningen för sänt meddelande. Fig. 58 är ett flödesscnema för en kontroll- nummerrutin enligt uppfinningen för mottaget meddelande. Fig. 6 är ett flüdesscnema för behandlings- och kontrollrutinen vad avser redigerings- och blinkomställning samt rutinen för placering av markör och lokalisering av teckenfält. Fig. 7 är ett flödesschema för presentation pa dataterminalens stninsleining enligt uppfinningen.

Fig. 8 är ett flödesschema för rutinen för indikerini av presentation fran data- terminalens minne. Fig. 9 är ett flödesschema för dataterminalens tidbasbestamning enligt uppfinningen. Fig. lO är ett flodesschema för pseudo«slumpdetekterings~ rutinen enligt uppfinningen, fig. ll är ett ilödessihema for dalaierminalens mikro- datoromstartrutin enligt uppfinningen. Fig. l2 är eit flödesschemn för datateiminalen tangentbordsavsökningsrutin enligt uppfinningen. Fig. lä är ett ilödesschema for den kombinerade vagriàterfüringen och tabuleiringsfilril'tionen enligt iippfiririiiigeii. Fig. l4 är ett flödesschema för dataterminalens minneskontrollrutin enligt uppfinningen.

Fig. l5 är ett flödesschema för dataterminalens rutin för nästa meddelandes nyckel.

Fig. l6 är ett flödesschema för dataterminalens rutin for nollställning av status- ledningen. Fig. l7 är ett flödesschema för dataterminalens rutin enligt uppfinningen för verksamgöring av en nödströmställare.

I fig. l visas i blockschemaform systemet enligt uppfinningen i stora drag.

Den här beskrivna utföringsformen inbegriper kretskomponenter, vilka är monterade på olika kretsplattor, och de kretsenheter, vilka är omslutna av streckade linjer i fig. l är för enkelhets skull benämnda pä motsvarande sätt. En platta lD för en mikroprocessorenhet, eller en MPU-platta l0, har därpa anordnade konventionella element för en mikrodator, särskilt de komponenter vilka hänför sig till Motorolas uppsättning komponenter för mikroprocessorn MC68D0. Dessa komponenter inbegriper en mikroprocessorenhet (MPU) ll av typen MC6800, vilken visas schematiskt kopplad via en flerledarförbindning l2 till ett läsminne (ROM) l3 (engelska read only memory), vilket innehåller lagrade programsteg för MPU-enhetens ll funktion. Till MPU-enheten ll är medelst en dubbelriktad flerledarförbindning l4 också kopplad ett läs- och skrivminne RAM l5 (engelska random access memory), vilket utnyttjas för temporär lagring av information från MPU ll. Pâ MPU-plattan är ocksa inrättad en kretsanordning, som hänför sig till identifieringen av en särskild terminal.

Denna kretsanordning är betecknad ID lö, och är ansluten till MPU ll medelst en förbindningsledning l7. Till MPU ll är medelst en duhbelriktad flerledarförbindelse l8 ocksa anslutna tre programnierbara aripassriiiigsc-nlir-lor, l'l/\. 7D, }'l, P2' (f-rifp-l-.l-n programmable interface adaptors). Dessa anpassningsenheter ingar otksa i Motorolas mikroprocessorfamilj MC68OD. Dessa kretsar är kopplade till andra kretsar medelst signalledningar 20A-200, 2lA respektive ZZA. De programmerbara anpassningsenheterna, 40 7810125-0 PIA, överför signaler antingen till eller frän MPU ll. En anpassningskrets 23 för tangentbordet är kopplad till den programmerbara anpassningsenheten 20 medelst den dubbelriktade signalledningen 20F. En strömförsörjningskrets är inrättad för âstadkommande av korrekt reglerad spänningstillförsel till systemets kretsar, vilket symboliskt-visas medelst en utgângsledning 31.

En kretsplatta 40 tjänande som anpassningsenhet för radions elektroniska under- system betecknas sändnings-/mottagningsplatta och har en krets 41 i form av en klockpulskälla därpå, vilken klockpulskälla tillhandahåller lämpliga utsignaler på en ledning 42 till MPU ll och andra lämpliga klockutsignaler pá signalledningar 4lA-4lD. En sändningskrets 43 är medelst signalledningen 20A kopplad till MPU ll via PIA 20 och via en signalledning 44 kopplad till det radiosystem, medelst vilket den mobila dataterminalen upprätthåller förbindelser. En för tryck-för-tal samt bestämning av sluttid inrättad tidkrets 45 är kopplad till MPU ll direkt medelst en signalledning 46 och indirekt via PIA 20 medelst en signalledning 20B. Tid- kretsen 45 är också kopplad till radiosystemet medelst en signalledning 47. En inhiberingsdetektor 48 och en mottagningskrets 50 är kopplade till radions mottag- ningsutrustning medelst en signalledning 51. Båda kretsarna är kopplade till MPU ll via signalledningarna 200, 20D och 2OE.

Tangentbordets anpassningskrets 23 är kopplad till tangentbordet 52 medelst en flerledarsignalförbindning 53, som har ingångar frän tryckknappar, vilka är betecknade med 54.

Tecken pâ en visuell ätergivnings- eller presentationsanordning 60, säsom en självavsökande alfanumerisk presentationspanel frän företaget Burroughs Corp., tillhandahållas medelst en flerledarsignalförbindning 61 frän en anpassningskrets 62 för presentationsenheten, vilken anpassningskrets är inrättad att matas fran MPU ll via de programmerbara anpassningsenheterna 20, 21 och de dubbelríktade flerledar- signalförbindningarna 20G och 21A. En fakultativ krets 63, som är inrättad för ut- vidgning av systemet, har en utsignalledning 64 och är via signalledningen 22A och PIA 22 kopplad till MPU ll.

Pâ sändnings-/mottagningsplattan 40 är en död mans tidkrets 65 inrättad, vilken periodiskt omställes medelst signalövergångar pâ ledningen 20A. Om omställningarna ej uppträder under en lämpligt inställd tidsperiod, förorsakar kretsen 65 att en omstartsignal uppträder på en med MPU ll kopplad ledning 66. Detta förhindrar att mikroprocessorn arbetar på obestämd tid i ett oreguljärt driftstillstånd.

På sändnings-/mottagningsplattan 40 är också inrättad en nödströmställarkrets 67, som avkänner tillståndet hos en därtill via en ledning 68 kopplad yttre ström- ställare. Denna krets tillhandahåller på ledningens 20H en grindad klocksignal till PIA 20 i beroende av ett av strömställartillständen. Härigenom kan tillståndet för nödströmställaren avkännas via avbrottsingängen hos de programmerbara anpassníngs- enheterna.

TO (Jï 40 7810125-0 I fig. 2A pä ritningen visas ett flödesschema över den i fig. l visade termi- nalens allmänna systemfunktion.

Programmet startar vid block 70 och fortsätter till aktiveringsblocket 7l för aktivering av systemet. Programnet fortsätter sedan till ett beslutsblock 72, där det bestämmes om en exekveringsflagga EXCFLG (engelska execution flag) är ställd eller verksamgjord. Såsom beskrives nedan ställes EXCFLG efter det att ett förut- bestämt antal klockavbrott har mottagits. Om EXCFLG ej är ställd, fortsätter programmet på en nejbeslutsbana 73 till en tangentavsökningsrutin 74, varpa programmet fortsätter till ett beslutsblock 75, där det bestämmes om en giltig in- tryckning av en tangent skett. Om sa ej skett, fortsätter programmet utefter en nej-oana76 utefter en slinga tillbaka i och för upprepning. On beslutet är ja, fortsätter programmet utefter en ja-bana77 till ett block 78, där tangenten be~ tjänas. I beroende av vilken typ av tangent som betjänas, fortsätter programmet antingen utefter en bana 80, om t.ex. en alfanumerisk tangent har tryckts in, eller utefter en bana 8l om en operatör tryckt in en tangent för styrning av presentation från något minne, vilken bana leder till en minnesutbytesrutin 82, enligt vilken teckenbitgrupper i olika minnen utbytes. Erân rutinen 78 för betjäning av en tangent kan programmet ocksa fortsätta över en bana 83 till en rutin 84 för läsning/skriv- ning i och för presentation, vilken rutin via en bana 85 på erforderligt vis också är kopplad till minnesutbytesrutinen 82. För att ätergä till EXCFLG-beslutsblocket 72 kommer, om EXCFLG är ställd, programmet att fortsätta utefter en ja-aeglutgnana 86 via ett blotk 87 för nollställning av EXCFLF. Programmet fortsätter sedan till ett beslutsblock 88 för identifiering av tal i och för sändning, där om en talsignal skall sändas programmet fortsättes utefter en ja-bana90. Om nagot talat meddelande ej skall sändas, fortsätter programet utefter en nej-bana9l till sändningsblocket 92 för nödmeddelande, frän vilket ett.jwbeslut för programmet vidare utefter banan 90.

Ett nej-beslut förorsakar att programmet fortsätter utefter en bana 93 till ett beslutsblock 94 för avgörande om något meddelande mottagits, varvid ett ja~beslut behandlas över en bana 95 till ett programblock 96 för behandling av mottagna meddelanden. Detta block är via en bana 97 kopplat till läs/skrivblocket 84 för presentation och pâ erforderligt vis via en bana 98 till minnesutbytesblocket 82.

Om något meddelande ej har mottagits, fortsätter programmet utefter en nej-besluts- bana l0O. Efter det att ett mottaget meddelande har behandlats i blocket 96 fort- sätter programmet utefter en bana lOl. Båda banorna lO0 och lOl övergår i en bana lO2, som fortsätter till ett beslutsblock lO3, vilket bestämmer om väntetidstid- kretsens tidsperiod för upprepad eller förnyad sändning utlöpt. Ändamålet med vänte- tidstidkretsen för upprepad sändning är att astadkomma en tidsperiod, under vilken en kvittens från basstationen inväntas, efter vilken tidsperiod meddelandet äter kan sändas om någon kvittens eimottagitsßfihom meddelandet ej översänts, t.ex. 5 ganger.

Om väntetidstidkretsens tidsperiod ej har utlöpt fortsätter programmet utefter en 40 7810125-0 6 bana 104 ti11 ett tidkretsb1ock 105 för minskning e11er nedräkning av väntetiden och programmet fortsätter utefter en bana 107 ti11 ett exekveringsutgängsblock 103.

Om i bes1utsb1ocket 103 fast1ägges att tidkretsens väntetid har utiöpt, fortsätter programmet utefter en ja-bes1utsbana 112 ti11 ett bes1utsb1ock 113, där det be- stämmes om den mobi1a datatermina1en ska11 sända ett medde1ande e11er ej. Om sänd- ning ej ska11 ske fortsätter programmet utefter en bana 114 ti11 exekveringsutgangs- b1ocket108. Om den mobi1a termina1en ska11 utföra en sändning, fortsätter programmet utefter en 1edning 116 ti11 ett block 117, i vi1ket en sändningsf1agga verksamgöres e11er stä11es, och i vi1ken det sända medde1andet behandlas. Detta b1ock är också ti11förd ja-banan 90 från bes1utsb1ocken för nödsändning och ta1identifiering för sändning. Bes1utsb1ocket 117 är också kopp1at ti11 rutiner 119 för 1äsnings/skriv- ningspresentation och minnesutbyten, vi1ka rutiner är av samma s1ag som b1ocken 82 och 84. Programmet fortskrider från b1ocket 117 med ett b1ock 118 för inväntníng av en avbrottsk1ockspu1s. Sedan en avbrottsk1ockpu1s mottagits ti11handahä11es en för sändning avsedd bit ti11 sändningskretsanordningen och programmet fortsätter ti11 ett bes1utsb1ock 120, där ett bes1ut om huruvida medde1andet är fu11ständigt göres. Om bes1utet är ja, fortsätter programmet utefter en bana 121 ti11 ett b1ock 122, där tidkretsf1aggor stä11es, om ti11ämp1igt, och sändningsf1aggan no11stä11es.

Sändningsf1aggan verksamgjordes e11er stä11des i b1ocket 117. Om bes1utet är nej, fortsätter programmet utefter en bana 123 och återgår ti11 b1ocket 118 för att in- vänta ännu en avbrottsk1ockpu1s.

Nedan beskrives f1ödesschemat en1igt fig. 2B.

Ett k1ockavbrottsb1ock 130 verksamgöres, när en k1ockpu1s svarande mot k1ock- pu1sen för sändning och mottagning mottages. Denna signa1 kommer att avbryta det ovan beskrivna programmet och mikroprocessorn kommer att stanna och fortsätta med att behand1a k1ockavbrottsrutinen. Programmet fortsätter ti11 EDGCNT~bes1utsb1ocket 131, där det bestämmes om ett förutbestämt räknevärde N har nåtts. Om räknevärdet ej har nåtts, fortsätter programmet utefter en bana 132 ti11 bes1utsb1ocket 133 för ökning av EDGCNT. Om bes1utet är ja, fortsätter programmet utefter en bana 134 ti11 b1ocket 135 för stä11ning av EXCFLG och sedan ti11 ett b1ock 136 för no11stä11ning av EDGCNT. Observera att EXCFLG stä11es efter en förutbestämd tidsperiod (bestämd av N k1ockavbrott). Stä11ningen av EXCFLG medför exekvering av de medde1andebehand- 1ingsrutiner, vi1ka såsom ovan angivits påbörjas mede1st banan 86. Under den tid då EXCFLG ej är stä11d utföres tangentavsökningsrutinen 74 upprepade gånger. Program- met fortsätter sedan ti11 sändningsf1aggbes1utsb1ocket 137, vi1ket avfrågar det i b1ocket 117 gjorda bes1utet.Om svaret är nej, fortsätter programmet pa banan 138 ti11 b1ocket 140, i vi1ket en enski1d mottagen bit behand1as. Om svaret är ja, fortsätter programmet ti11 b1ocket 142, i vi1ket en enski1d sändningsbit behand1as.

Programmet återgår sedan ti11 huvudprogrammet via ett ätergångsb1ock 143.

Eftersom k1ockavbrottsrutinen från b1ocket 130 ti11 b1ocket 143 har prioritet l0 40 7810125-0 i mikroprocessorns logikschema, så snart en klockavbrottssignal uppträder, kommer mikroprocessorn att stoppa exekvering av tangentavsökningen eller exekverings- t tillämpligt vis behandla en programmet för sändning och mottagning för att pa et mottagen eller en sänd bit. Det bör uppmärksanmas att om sändningsflag ställd, systemet kommer att behandla en mottagen bit för varje klockavbrottspuls. gan ej är Den mottagna biten är ofta ej nagon meddelandeinformationsbít utan systemet beslutar här om efter det att biten behandlats tillsammans med andra mottagna bitar.

I fig. 3 visas en representation pa ett format eller en uppstäl lning av ett för mottagning eller sändning avsett meddelande. Detta siqnalformat är nwcket lik- värdigt det, som visas i den amerikanska patentskriften 3.906.445, till vilken patentskrift härmed hänvisas.

Det i fig. 3 visade datameddelandet är inrättat för sändning och mottagning över radiolänkkopplingsdataterminaler till basstationer på sä vis att databitarna överföres tva gånger, varvid är interfolierad med den andra, varje varvid på liknande sätt som vid systemet enligt nyss nämnda patentskrift en sändning är fördröjd fran den andra med 64 bitar. l6 identifieringsbitar ID ingår två gånger i ett meddelande. var och en av dessa ID datafält om l6 bitar identifierar en särskild mobil enhet och stalles eller fastlägges medelst mekaniska strömställare i en mobil dataterminalenhet.

Ett statusdatafält om fyra bitar hos ett meddelande från en mobil enhet repres terar l6 möjliga arbetstillstånd eller status för en rörlig enhet, t.ex. är tillgänglig, under gång, pä fastställd plats, ur funktion, eller att fordonet ej är bemannat. När sändning sker från en basstation till en rörlig enhet utnyttjas statusdatafältet exempelvis för att begära att ett meddelande skrives pa terminalens skrivare i den rörliga enhetens fordon, att ett meddelande väntar vid basstationen för ifrågavarande rörliga enhet, eller att basstationen nollställer den rör terminalens presentationsanordning.

Ett fyra bitars anhâllningsdatafält sändes frän en rörlig dataterminal till en liga basstation för att informera basstationen om att t.ex. ett textmeddelande, ett kvittensmeddelande eller ett förutbestämt meddelande såsom en fordonslicenskontroll, en förarlicenskontroll, trafikförseelse, sändes. en kontroll av efterlyst person, parkeringsförseelse eller Den mobila dataterminalen utnyttjar också detta datafält för att informera basstationen att ett annat meddelande är tillgängligt för bas- stationen, att en talsignal följer, nytt terminalstatus har ästadkommits. att en nödsituation föreligger, och att ett När basstationen sänder till den rörliga data- terminalen utnyttjar den anhâllningsdatafältet med fyra bitar för att informera den mobila terminalen att översänt meddelande erfordras, att en statusändring erfordras hos den rörliga dataterminalen.

Ett datafält text/kvitt om två bitar identifierar signalen som ett irke-tekt- 'meddelande, ett textmeddelande eller en normal kvittens. Detta dataf Ai; ., i) 4- gíts utan fel men att texten ajf f _ ,~.» utnyttjas för att indikera att meddelandet har motta ält kan ocksa sändning av ett meddelande En att enheten är rv hög prioritet, att manuell kvittering / l0 l5 40 7810125-0 kunde lagras i mottagningsminnet, eftersom detta var fullt.

Ett text-datafält omfattar N bitgrupper om vardera 6 bitar, där N ligger i intervallet 0-239. När presentationen sker på en alfanumerisk presentationsanord~ ning, kan ett textmeddelande presenteras som sex rader med fyrtio tecken i vardera; med undantag för den sista raden, som innehåller 39 tecken. Tolkningen av fyra av tecknen har ändrats från ordinär ASCII-tolkning för att ge fyra nya kontrolltecken.

Dessa kontrolltecken är Dmställningsskydd PT, (engelska Protect Toggle), Omställ- ningsblink BT (engelska Blink Toggle), Vagnätergäng CR (engelska Carriage Return) och Markörinställning CP (engelska Cursor Positioning). Tecknet Omställningsskydd PT informerar en rörlig dataterminal om att ett från basstationen mottaget meddelande antingen är skyddat eller icke-skyddat, dvs. att den rörliga dataterminalens opera- tör kan redigera eller ändra vissa teckentält i det mottagna meddelandet. Meddelanden som mottages utan något PT-tecken däri är skyddade, eller icke redigerbara. Det första tecknet PT i ett meddelandefält bestämmer att samtliga följande tecken kan vara redigerbara. Nästa tecken PT, som uppträder upphäver redigerbarheten hos efter- följande teckenfält. När ett PT-tecken presenteras eller återges vid en terminal sker detta som en skyddad blank position eller ett mellanrumstecken. Kontrolltecknet Omställningsblink BT tillhandahåller blinkande tecken för en rörlig dataterminal och indikerar att sådana tecken är särskilt utmärkta skyddade tecken. När ej nagot tecken BT tillhandahållas anses meddelandet vara ett icke blinkande meddelande.

Tecknet BT i ett meddelande presenteras som mellanrumstecken. Vagnätergängssignalen CR förorsakar införing av mellanrumstecken vid slutet av den rad, i vilket det upp- träder.

Markörinställningskontrolltecknet CP ger ett vid en mobil dataterminal mottaget meddelande en markör, som kan placeras var som helst i det redigerbara partiet av ett meddelande. Utan något kontrolltecken CP kommer markören att placeras vid första redigerbara position. Når tecknet CP placeras i ett skyddat fält, kommer detta tecken att vara ersatt med ett skyddat blankt tecken och en markör kommer att upp- träda vid början av nästa icke skyddade datafält på presentationen. Det sista markörinställningstecknet i ett mottaget meddelande ger också en angivelse om minsta antalet tecken, som kan redigeras och återsändas från den mobila terminalen till basstationen.

Ett stopptecken om sex bitar uppträder i både text och icke-textmeddelanden, men ej i kvittenser, och tillhandahåller ett meddelandeformat, som är kompatibelt med tidigare kända dataterminaler, t.ex. av det slag som beskrives i den amerikanska patentskriften 3.906.445.

Ett kontrollnummerdatafält om sex bitar är ett identifieringselement, som an- vändes för att förhindra att en basstatipn eller en mobil terminal mottager dubbla kopior av samma meddelanden. Varje källa för utsändning av meddelanden tilldelar självständigt ett kontrollnummer till ett meddelande, som utsändes fran ifrågavarande (gooa eeaaaaaša l0 40 7810125-0 installation. Vid verksamgöring av en terminal inställes kontrollnumret till O.

Varje nytt meddelande därefter ökar kontrollnumret med l. Förnyad sändning av ett meddelande ökar ej kontrollnumret.

Ett datafält CRK för en cyklisk redundanskontrollbitgrupp omfattar två data- bitgrupper om sex bitar vardera, vilka beräknas utifrån datafälten ID, status, anmodan, text/kvitt, text, Stopp och kontrollnummer. Om ett meddelande är en kvittens så adderas inte några CRK bitgrupper till ett meddelande. En cyklisk redundans- kontrollbitgrupp beräknas genom att CRK-bitgruppen först ställas lika med 0 och sedan en ny CRK bitgrupp beräknas för varje datahltgrupp genom att varje databit- grupp med den tidigare beräknade CRK bitgruppen behandlas medelst en EXKLUSIVE-ELLER- process. Tillämpliga och erforderliga skiftningsoperationer och EXKLUSIVE-ELLER- operationer utföres. CRK bitgrupperna utnyttjas för att kontrollera möjligheten att fel föreligger i ett meddelande.

Ett pä ovan sätt uppställt meddelande föregås av en systemetablerisingston, som består av en följd av alternerande bitar l och 0 samt ett pseudo-slumpdatafält.

Denna etableringston är inrättad att upprätta audiosignalbanor hos sändningsut- rustningen och för synkronisering av dataklockor. Pseudo-slumpdatafältet består av ett förutbestämt mönster och tillhandahåller resten av klocksynkroniseringen för en mottagare liksom det för en mottagare tillhandahåller en meddelandestartindika- tor.

I fig. 4A åskådliggöres i ett flödesschema ett fast inbyggt program, vilket t.ex. är lagrat i ett läsminne ROM för utförande av CRK-beräkningen. Tillägget av CRK-tecknen reducerar i hög grad antalet ej upptäckta fel i meddelanden, vilka be- handlas fullständigt i den mobila dataterminalen. Ingång till denna rutin erhålles såsom visas i ett block 700 från exekverings- eller övervakningsprogrammet och programmet fortsätter till ett beslutsblock 70l, där det bestämmes om ett mottaget eller sänt meddelande har avslutats. Om så är fallet fortskrider programmet medelst en bana 702 för att såsom visas medelst ett block 703 återföra programmet. Om be- slutet är ja, fortskrider programmet utefter en bana 704 till ett beslutsblock 705, vilket bestämmer om meddelandet är ett textmeddelande eller endast en kvittering av ett meddelande. Om meddelandet är en kvittering, fortskrider programmet utefter en bana 706 till ett block 707, där det kvitterade meddelandet behandlas på tillämpligt vis och programmet slutligen återgår, såsom visas medelst blocket 703. Om meddelandet ej är någon kvittens, dvs. är ett textmeddelande, fortskrider programmet utefter en bana 708 till ett block 7l0, där en bitmanipuleringsrutin utföres. Programmet fort- skrider sedan till ett beslutsblock 7ll, där det bestämmes om meddelandet är ett mottaget meddelande. Dm så ej är fallet fortskrider progranmetutefter en bana 7l2 till ett block 7l3, där två CRK-bitar hänges pâ slutet av det sända meddelandets innehåll och detta meddelande behandlas ytterligare. Programmet fortsätter sedan säsm anges medelst ett block 7l4. Om meddelandet är ett mottaget meddelande fortskrider _15 40 7810125-0 l0 programmet över en bana 7l5 till ett block 7l6, där jämförelse av de tvá beräknade CRK-bitarna med de två sista faktiskt mottagna bitarna i meddelandet göres- Programmet fortskrider till ett jämförelsebeslutsblock 7l7. Om de beräknade och de mottagna CRK-bitarna är identiska, fortskrider programmet över en bana 72l till ett block 722, där det mottagna meddelandet sedan behandlas och programmet därefter fortsätter till huvudprogrammet, vilket anges i blocket 7l4. Om de beräknade och de mottagna CRK-bitarna ej är identiska, fortskrider programmet via en bana 7l8 till ett block 720 och det mottagna meddelandet lämnas utan avseende eller under- tryckes, varpå progranmet fortsätter enligt blocket 7l4.

Närmast hänvisas till flödesschemat enligt fig. 4B. När säsom anges medelst ett block 730 ett klockavbrott uppträder, fortskrider programmet till ett besluts- block 73l, där det bestämmes huruvida sändningsflaggan har ställts. On sä skett fortskrider programmet över en bana 732 till ett block 733, där en sänd bit he- handlas. Programmet fortsätter sedan till ett beslutsblock 734, där det bestämmes om ett ord är fullständigt. Om detta ej är fallet fortskrider programmet över en bana 735 till ett âtergângsblock 747. Om sändningsordet är fullständigt, fort- skrider programmet via en bana 736 till ett block 737, där den i ordet ingaende paritetsbiten elimineras i ändamål att utföra en beräkning. Programmet fortskrider sedan till ett block 738, där sändningsordet underkastas EXKLUSIVE-ELLER-behandling med de lägre åtta bitarna hos det tidigare resultatet för de första CRK-bitarna.

Programmet fortskrider sedan till blocket 740, där en skiftning utföres av en bit och den lägsta ordningens bit ställes till O. Programmet fortskrider sedan till ett beslutsblock 74l, där det bestämmes om den nya trettonde biten är lika med l.

Om så är fallet fortskrider programmet till ett block 743, där en EXKLUSIVE-ELLER- operation utföres för uppdatering av de fyra bitarna med högre ordning. Programmet fortskrider sedan till ett block 744, där ännu en EXKLUSIVE-ELLER-operation utföres på de lägre åtta bitarna hos CRK-bitgruppen. Om beslutet i blocket 74l var nej, fortsätter programmet utefter en bana 748, 745 till ett block 746, där de tvâ CRK-bitgrupperna uppdateras. Programmet återgår sedan via blocket 747.

Om i flödesschemat enligt fig. 48 sändningsflaggan ej är ställd, fortskrider programmet från beslutsblocket 73l via en bana 750 till ett block 75l, där den mottagna biten behandlas. Programmet fortsätter därifrån till ett beslutsblock 752, där det bestämmes om ett mottaget ord är fullständigt. Om så ej är fallet, fort- skrider programmet via en bana 753 till ätergângsblocket 747. Om mottaget ord är fullständigt fortsätter programmet via en bana 754 till ett beslutsblock 755, där det bestämmes om ordet är korrekt. Om så ej är fallet fortskrider programmet till ett block 756, där behandlingen av mottaget meddelande upphör och programuet alorgär via blocket 747. Om det bestämmes att det mottagna ordet är korrekt, dvs. rätt, fortsätter programmet via en bana 757 till ett block 737, varpa progranmet fortsätter på ovan beskrivet vis. ~.. -låt? 40 7810125-0 ii Fig. 5A avbildar i f1ödesschemaform en a1goritm för a1;tring av kontro11- numret för ett sänt medde1ande. Denna rutin initieras genom att sasom visas medoist ett b1ock 180 en sändarknapp tryckes in. Säsom anges i ett b1ock 181 sändes medde1andet, varpå programmet fortsätter ti11 ett bes1utsb10ck 182, där systemet avfrågas om en kvittens har mottagits e11er ej frän den avsedda mottagaren av medde1andet. 0m svaret är ja fortsätter programmet utefter en bana 183 ti11 ett b1ock 184, där medde1andets kontro11nummer ökas med 1. Programmet fortskrider sedan ti11 ett bes1utsb1ock 185, där det bestämmes om medde1andets nummer är större än det hexadecima1a ta1et 40. Om svaret är nej, fortsätter programme: via en bana 186 ti11 en stoppunkt, vilken anges mede1st ett b1ock 18/. Om nagon kvittens ej mottages, fortskrider programmet från b1ocket 182 via en bana 188 ti11 ett annat hes1utsb1ock 190, där det bestämmes om det erforderiiga anta1et ytterligare upprepade sändningar av ett medde1ande har gjorts. Om medde1andet ej har sänts om erforder1igt anta1 gånger, fortsätter programmet utefter en bana 191 ti11 ett bes1utsh1ock 192, där det bestämmes om medde1andet har förändrats och sedan utefter en bana 193 ti11 b1ocket 181, där medde1andet åter sändes. Om meddeiandet har förändrats e11er försök att sända skett erforderiigt anta1 gånger, fortsätter programmet utefter en bana 194 ti11 ett bes1utsb1ock 195, där det bestämmes om meddeiandets nummer är 0. Om svaret är ja fortsätter programmet via banan 186 ti11 stoppbiocket 187. Att medde1andenumret är 0 anger att termina1en ej har sänt nagot medde1ande sedan den tidpunkt då termina1en verksamgjordes. Om meddeiandets nummer ej är 0 överföres meddeiandets nummer via en bana 196 ti11 b1ocket 184, där medde1andets nummer ökas med 1.

I fig. 5B börjar ett f1ödesschema för âstadkommande av ett medde1andekontro11- numner för mottagna meddeianden med ett b1ock 200 och fortsätter sedan ti11 ett bes1utsb1ock 201, i vi1ket det bestämmes om kontro11numret är 0. 0n svaret är nej, fortsätter programmet utefter en bana 202 ti11 ett b1ock 203, i vi1ket kontro11~ numret jämföres med det sist mottagna kontro11numret och programmet fortsätter ti11 ett b1ock 204, i vi1ket det bestämmes om kontro11numrena överensstämmer. Om numren är iika, fortskrider programmet utefter en bana 205 ti11 ett b1ock 206, där det mottagna meddeiandet no11stä11es e11er raderas och programmet fortsätter ti11 ett b1ock 207, där en kvittens sändes. Om kontro11numret är 1ika med 0, fortsätter programmet utefter en bana 208 ti11 ett bes1utsb1ock 209, där det bestämmes om ett medde1ande har matats in i datorns minne, om detta minne är ti11gäng1igt. Om meddeiandet ej har inmatats, fortsätter programmet utefter en bana 210 ti11 ett b1ock 212, som ombesörjer att en upptageskvittenssigna1 sändes ti11 den medde1ande utsända kä11an, viiken kvittenssigna1 anger att datatennina1en vid ifrågavarande tidpunkt ej kan mottaga medde1andet. Om ett medde1ande har ínmatats i termina1minnet, fortskrider programmet utefter en bana 213 ti11 ett b1ock 214, där meddeinndet behand1as. Efter behand1ingen fortsätter programmet ti11 b1ocket 207, där ett 1' "' 'v aan, ...|.u....__y_r_r _ teoolfçsgestztrg l5 40 7810125-0 of kvittensmeddelande sändes.

I fig. 6 pâ ritningen visas en rutin för realisering av särdragen Omställnings- skydd PT och Omställningsblink BT. Rutinen börjar med ett block 220, i vilket blink- biten nollställes, skyddbiten ställes, marköradressen nollställes, teckenräknaren nollställes och sändningsräknaren nollställes. Programmet fortsätter till ett block 221, där ett mottaget tecken hämtas, vilket tecken utpekas medelst teckenräknaren.

Programmet fortsätter sedan till ett beslutsblock 222, där det bestämmes om det framhämtade tecknet är ett kontrolltecken eller ej. Om svaret är nej fortsätter programmet utefter en bana 223 till ett block 224, där aktuellt hlinkstatus lägges till det momentana tecknet. Tecknets blink- och skyddstatus lägges till ett tecken sex informationsbitar och bildar tecknets sjunde och åttonde bitar. Programmet fort- sätter sedan för att såsom visas i programmets block 225 skriva in tecknen i presentationsminnet. Därefter fortsätter programmet till ett block 226, där tecken- räknaren stegas upp, samt till ett beslutsblock 227, där det bestämmes om tecken- räknaren har maximalt värde, vilket anger slutet av ett för presentation avsett meddelande. Om teckenräknaren ej intar maximalt värde, fortsätter programmet via en bana 228 i slinga tillbaka till blocket_22l för att hämta fram ett nytt tecken.

Om teckenräknaren intar maximalt värde, fortsätter programmet via en bana 229 till ett stoppblock 230. Om ett kontrolltecken har hämtats fram, fortskrider programmet via en bana 231 till ett beslutsblock 232, där det bestämmes om det uthämtade teck- net är ett omställningsskyddstecken PT. Om svaret är ja, fortskrider programmet via en bana 233 till ett beslutsblock 234, där det bestämmas om blinkbiten har ställts.

Om blinkbiten har ställts, fortsätter programmet via en bana 235 till ett block 236, som ersätter tecknet med ett mellanrum. Programmet återgår därefter till blocket 224. Om ett omställningsskyddstecken föreligger och en blinkbit ej föreligger, fort- sätter programmet via en ledning 237 till ett block 238, där omställningsskyddsbiten ställes. Programmet återgår därefter via en bana 240 till blocket 236. Om ett om- ställningsskyddstecken ej mottages, fortskrider programmet utefter en bana 241 till ett beslutsblock 242, där det bestämmes om något omställningsblinktecken har mot- tagits. Om svaret är ja fortsätter programet via en bana 243 till ett beslutsblock 244, där det bestämmes om skyddsbiten är ställd. Om så ej är fallet, fortsätter programmet via en ledning 245 till blocket 236. Om skyddsbiten har ställts, fort- sätter programmet via en ledning 246 till ett block 247, där omställningsblinkbiten ställes och programmet fortsätter via en bana 248 till blocket 236. Om något om- ställningsblinktecken BT ej mottagits, fortsätter programmet via en bana 250 till ett block 251, där det bestämmes om det första kontrolltecknet för markörinställning har mottagits. Om svaret är nej, fortsätter programmet via en bana 252 till ett block 253, där innehållet hos teckenräknaren placerats i sändningsräknaren och programmet fortsätter via en ledning 254 till blocket 236. Sändninqsräknaren anger det antal tecken, vilka sändes från en mobil dataterminal. Om det framhämtade tecknet _ ¿:šfic)()1E <:}EíÉÄj;§iF§? l0 l5 40 7810125-0 IS är ett markörinställningstecken CP, fortsätter programmet via en ledning 255 till ett block 256, vilket placerar teckenräknarens innehåll i marköradressen, varpà programmet fortsätter utefter en bana 257 till blocket 236.

I fig. 7 âskådliggöres rutinen för framtagning av dataterminalens statustill- stånd för att presenteras på en linje hos terminalens presentationsanordning. Denna rutin påbörjas från tangenavsökningsrutinblocket 260 och fortsättes till ett besluts- block 26l, där det bestämmes om en giltig tangent har tryckts in. Om sä ej är fallet återgår programmet till tangentavsökningsrutinen via en bana 262. Om svaret är ja, fortsätter programnet till ett beslutsblock 263, där det bestämmes om en sändnings- tangent har tryckts in. Om någon sändningstangent ej har tryckts in, fortskrider programmet utefter en bana 264 till ett beslutsblock 265, vilket bestämmer om en statuslinjetangent för presentation av statuslinjen pa presentationsanordningen har tryckts in. Om svaret är nej, fortsätter programmet utefter en bana 266 till ett beslutsblock 267, där det bestämmes om raderings- eller nollställningstangenten har tryckts in. Om svaret är nej, fortsätter programmet utefter en bana 268 till ett block 270 för betjäning av nedtryckt tangent. Efter betjäningen av tangenten, fort- sätter programmet till ett block 27l för nollställning av presentationsanordningen och programmet återgår sedan via ett block 295. Om en sändningstangent har tryckts in, fortsätter programmet på beslutsblocket 263 över en bana 272 till ett block 273, där ett meddelande “TRANS“, vilket är en förkortning för transmission och betyder sändning, matas in i statuspresentationsanordningen för visning. Programmet fort- sätter sedan med ett block 274 för bestämning om statustangenten har tryckts in.

Om svaret är ja fortsätter programet utefter en bana 275 till ett block 276, där nytt status införes till statuslinjen och programmet fortsätter till ett beslutsblock 277, där det bestämmes om statuslinjen presenteras eller ej. Om svaret är nej fort- sätter programmet utefter en linje 278 till ett block 280 för verksamgöring eller ställning av en flagga STAFLG och för växling eller utbyte av presentationens undre linje eller rad med ett icke-presenterat information innehållande buffertregister, samt vidare för släckning av presentationens övre fem linjer eller rader. Denna sjätte linje hos presentationen utnyttjas därför för att presentera terminalens status. Om statuslinjen presenteras, fortsätter programmet via en bana 28l till ett âtergångsblock 282 och återvänder till programmet. Om sändningstangenten har tryckts in men statustangenten ej tryckts in, fortsätter programmet via en bana 283 till beslutsblocket 277 och programmet fortlöper såsom tidigare beskrivits. Om noll- ställningstangenten har tryckts in enligt beslutsblocket 267, fortsätter programmet utefter en bana 284 till ett beslutsblock 285, där det bestämmes om nästa innehall i meddelandebuffertregistret presenteras pä presentationsanordningens skärm. Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 286 till ett block 287 och raderar nästa i buffertregistret ingående meddelande. Programmet fortsätter sedan till beslutsblocket 277, där det bestämmes-om statuslinjen presenteras, varpå programmet I fwa. 23'\æq -Le ~,gl _-_,_,_,H _ “Wash gå. ä. lO l5 40 7810125-0 _l4 fortsätter på tidigare beskrivet vis. Om nollställningstangenten har tryckts in, men nästa i buffertregistret ingående meddelande ej presenteras, fortsätter programmet via en bana 288 till ett beslutsblock 290, där det bestämmes om statuslinjen presen- teras. Om presentation föreligger fortskrider programmet via en bana 29l till ater- gång, såsom anges medelst ett block 292. Om statuslinjen ej presenteras, fortskrider programmet via en bana 293 till blocket 27l och presentationen nollställes eller raderas.

Ovanstående redogörelse har visat hur statuspresentationsligjen pa meddelande- presentationsskärmen styres medelst tangentnedtryckningar. Exekveiings- eller över- vakningsrutinen, dvs. de programhändelser, vilka ej ingar i tangentavsökningsrutinen eller avbrottsrutinen, kan också styra statuslinjens presentation. Ett block 300 anger att denna rutin påbörjas från exekverings- eller övervakningsprogrammet och fortsätter till ett beslutsblock 30l, där det bestämmes om det mottagits ett meddelande, som erfordrar prioritet eller manuell kvittens. Om svaret är nej fort- sätter programet via en bana 302 till ett beslutsblock 303, där det bestämmes om något kvittensmeddelande från basstationen har mottagits. Om svaret är nej fort- sätter programmet via en bana 304 till ett beslutsblock 305. där det bestämmas om väntetiden för den femte sändningen har utlöpt, dvs. om meddelandet har sänts om fem gånger till basstationen utan att någon kvittens erhållits. Om den femte sänd- ningen ej har verkställts, fortsätter programmet utefter en bana 306 till ett besluts block 307, där det bestämes om en textsändningstangent har tryckts in och om presen- tationen är redigerbar. Om svaret är nej fortsätter programmet utefter en bana 308 för att såsom visas medelst ett block 3l0 fortsätta. Om textsändningstangenten har tryckts in och om presentationen nu är redigerbar, fortskrider programmet utefter en bana 3ll till ett block 312, där ett "FEL" meddelande presenteras pâ statuslinjen.

Programmet fortsätter sedan till beslutsblocket 277, där det bestämmes om status- linjen presenteras. Den angivna presentationen "FEL" anger ett operatörsfel vid försök att utföra en icke tillåten rutin. Om ett meddelande med prioritet eller som erfordrar manuell kvittens har mottagits, fortskrider programmet frän beslutsblocket 301 över en bana 3l3 till ett block 3l4, där erforderlig manuell kvittens eller prioritetsmeddelandet matas till statusregistret. Programmet fortsätter sedan till beslutsblocket 277 för fastläggning av tillståndets statuspresentation. Om kvittens från basstationen har mottagits, fortskrider programmet via en bana 3l5 till blocket 316, där ett meddelande "KVITT OK" matas till statuslinjen. Programmet fortsätter sedan till beslutsblocket 277. Om den femte sändningen har skett fortskrider programmet utefter en bana 3l7 till ett block 3l8, där ett meddelande "EJ KVITT" matas till statuslinjen, varpå programmet fortsätter till beslutsblocket 27/ för fastläggning av tillståndets statuspresentation.

I fig. 8 âskådliggöres en rutin för att finna det tecken, som skall presenteras i den sista teckenpositionen på skärmen, eller minnesstatustecknet. Detta tecken är ._ ___. h ““"'*""“"" ' I _ U. - '-\_ YA __ p' i, L' fy -ffwf åš l0 l5 40 7810125-0 is ej något meddelandetecken och utnyttjas för att presentera status för mottagna meddelanden i terminalen och ange om terminalen innehaller ett mottaget men ännu ej presenterat meddelande. Detta program påbörjas fran tangenbetjäningsrutinen, vilket visas medelst ett block 320. Programmet fortsätter sedan till ett besluts~ block 321, där det bestämmes om statuslinjen presenteras. Om sa ej är fallet fort- sätter programmet via en bana 322 till ett beslutsblock 323. där det bestämmes om innehållet i ett utarbetningsminne presenteras. Utarbetningsminnet är ett off-line minne, vilket användes av en operatör för formulering eller ntarbetning av ett meddelande. Om innehallet i utarbetningsminnet ej presenteras, fortsätter programmet utefter en bana 324 till ett beslutsblock 325, där det bestämmes om innehallet i ett hjälpminne presenteras. Om så ej är fallet, fortskrider programmet utefter en bana 326 till ett block 327, som medför att tecknet "N" placeras i den sista tecken- positionen, varpä programmet fortsätter till ett beslutsblock 328, där det bestämmes om den mobila terminalen vet om att ett meddelande väntar vid basstationen för den mobila terminalen. Om ej något meddelande väntar, fortsätter programmet utefter en bana 330 till ett block 331, där en markör införes om sa anses tillämpligt.

Programmet fortsätter sedan till återgång, såsom visas medelst ett block 332. On statuslinjen presenteras pâ presentationsanordningens skärm, fortsätter programmet utefter en bana 333 till ett block 334 och ett tecken "S" matas till den sista teckenpositionen. Om innehållet i utarbetningsminnet presenteras. fortsätter programmet via en bana 335 till ett block 336, där ett tecken "C" matas till den sista teckenpositionen på presentationen. Om innehållet i hjälpminnet presenteras, fortsätter programmet via en bana 337 till ett block 338 och ett tecken "R" matas till presentationens sista teckenposition. Efter det att ett av ovan nämnda tre tecken har matats till den sista teckenpositionen fortsätter programmet till ett beslutsblock 340, där det bestämmes om nästa meddelandeminne, dvs. det minne som mottager meddelanden från en extern källa, är fullt. Om svaret är ja fortsätter programmet utefter en bana 341 till ett block 342 och det sista tecknet bringas att blinka eller glimta till och frän. Om svaret är nej fortsätter programmet till beslutsblocket 328 via en bana 342, i vilket block det bestämmas om den rörliga terminalen vet om att ett meddelande väntar vid basen eller ej.

Fig. 9 åskådliggör en rutin för bestämning av den särskilda signalerings- eller datahastighet, här också benämnd baud, vilken pâ förhand valts av systemets driftspersonal genom utförande av lämpliga överkopplingar. Detta är en del av terminalens uppstartningsrutin och börjar vid ett startblock 350 samt fortsätter till ett block 35l, enligt vilket ett kontrollsummatest utföres pa särskilda program- steg för bestämning av om programmet är intakt. Programmet fortsätter sedan till ett beslutsblock 352, där det bestämmes om testet har varit framgangsrikt. Om svaret är nej fortsätter programmet via en bana 353 till ett vänttillständsblock 354. Om testet är framgångsrikt, fortsätter programmet via en bana 355 till ett block 356 l0 l5 40 7e1o12s-o 16 och läs- och skrivminnet RAM samt de programmerbara anpassningsenheterna PIA verk- samgöres. Programmet fortsätter sedan till ett block 357 och avbrottsmaskningen för mikroprocessorn elimineras, varefter det inledande eller verksamgörande rutintestet har avslutats. Programmet fortsätter sedan till ett block 358 och väntar där pa den första klockavbrottssignalen. När den första klockavbrottssignalen mottages, ökas EDGCNT, vilket visas medelst block 370-373. Programmet fortsätter via ett block 360, vilket stegar upp eller ökar en räknare med l. Därefter fortsätter programmet till ett beslutsblock 361, där EDGCNT testas. Om räknevärdet ej är fullständigt tva. fortsätter programmet via en bana 362 tillbaka till blocket 360, där räknaren ater stegas upp med l. Om EDGCNT är lika med två, fortsätter programmet via en bana 363 till ett beslutsblock 364, där det bestämmes om räknaren 360 har överskrídit nagot tal K. Om räknaren har överskridit detta tal, fortsätter programmet via en bana 365 till ett block 366, vilket ställer en variabel benämnd "BAUD", som identifierar en systembitklockhastighet, som har fastlagts i sändnings-/mottagningsplattan 40.

Om räknarens räknevärde är större än talet K, fortsätter programmet via en bana 367 till huvudprogrammet, vilket fortsättes såsom visas med ett block 368, varigenom variabeln BAUD lämnas i sitt inledningsvis inställda värde.

Det torde uppmärksammas att när variabeln BAUD fastlägges också variabeln N i blocket l3l enligt fig. 2 fastlägges, eftersom N bestämmes som en funktion av BAUD för att vara så beskaffad att den tidsperiod, vid vilken EXCFLG ställes har approximativt samma fasta värde för samtliga värden pä BAUD. Fig. 9 visar ocksa ett block 370 för att ange att när avbrottsrutinen pabörjas EDGCNT ökas med l. såsom visas medelst blocket 37l. Därefter fortsättes avbrottsbehandlingen såsom visas i blocket 372 och vid tillämpligt förlopp kommer ätergang till huvudprogranmet att ske såsom visas medelst blocket 373.

I fig. l0 âskådliggöres en rutin för detektering av ett pseudo~slumpmeddelande inledning. Programmet börjar med ett block 380, som beskriver en jämförelse mellan en mottagen pseudo-slumpbit och en beräknad pseudo-slumpbit. Den beräknade pseudo- -slumpbiten erhålles från en rutin, vilken simulerar en pseudo-slumpgenerator.

Programmet fortsätter till ett beslutsblock 38l, där det bestämmes om bitarna överens stämmer eller ej. En uppåt och nedåt räknande räknare är inrättad för räkning av skillnaderna mellan överensstämmande och icke-överensstämmande bitar, vilken räknare benämnes INTCNT. Om överensstämmelse föreligger mellan bitarna, fortsätter program- met utefter en signalbana 382 till ett beslutsblock 383, där det bestämmes om räkne- värdet är större än eller lika med femtio. Om svaret är ja fortsätter programnet utefter en signalbana 384 till ett beslutsblock 385. Om räknevärdet är mindre än femtio, fortsätter programmet via en signalbana 386 till ett block 387, där räknaren stegas upp med l. Programmet fortsätter därefter till nästa beslutsblock 388, där det bestämmes om räknevärdet är större än eller lika med trettio. Om räknevärdet är större än eller lika med trettio, fortsätter programnet via en signalbana 389 till beslutsblocket 385. Om räknevärdet är mindre än trettio, fortsätter programmet via q- (fi i '\ l0 40 7810125-0 l7 en signalbana 389 till ett block 390, varpå räknaren ökas med l. Programmet fort- sätter därefter till ett beslutsblock 39l, där det bestämmes om räknarens räkne- värde är större än eller lika med 0, Om detta är fallet, fortsätter programmet via en bana 392 till beslutsblocket 385. Om svaret är nej, fortsätter programmet via en signalbana 393 till ett block 394, där räknaren stegas upp. Det framgar att om överensstämmelse föreligger mellan bitarna det belopp, med vilket räknaren ökas, är en icke-linjär funktion av det aktuella räknevärdet. Pa liknande vis kommer, om överensstämmelse ej föreligger mellan bitarna, programmet att fortsätta via en signalbana 395 och över olika beslutsblock, om detta är tillämpligt, för minskning av räknarens räknevärde i beroende av om respektive räknare har raknevärden mindre än eller lika med -50, -30 eller 0. Beslutsblocket 385 bestämmer om räknarens abso- lutvärde är mindre än eller lika med 25. Om svaret är ja fortsätter programmet via en signalbana 396 för beräkning av nästa förväntade bit under användning av den senast mottagna biten, varpå programmet fortsätter till ett slutblock 397. ün absolutvärdet ej är mindre än eller lika med 25, fortsätter programmet via en signal- bana 398 till ett block 400, där nästa förväntade bit beräknas under användning av den senast beräknade biten, varpå programmet fortsätter till ett block 401, där de senast beräknade sju bitarna jämföres med sju tidigare mottagna bitar. Ett besluts- block 402 testar jämförelsen. Om bitarna ej överensstämmer, fortsätter programmet via en signalledning 403 till slutblocket 397. Om bitarna överensstämmer, fortsätter programmet via en signalbana 404 till ett block 405, vilket utgör start för mottag- ningsrutinen. Om mottagningsrutinen startas, har programmet bestämt att tillräckliga delar av korrekt pseudo-slumpsekvens har mottagits.

I fig. ll äskàdliggöres en rutin för bestämning om mikrodatorn arbetar fel- aktigt. På sändnings-/mottagningsplattan 40 förefinnes en död man-tidkrets, som - om den ej periodiskt matas med logiska övergångar, eller omställningssignaler - kommer att starta om mikroprocessorn. Den i fig. ll beskrivna programrutinen, vilken alstras medelst logiska övergångar vid särskilda tidpunkter i den programsekvens, som, vilka övergångar tillföres död man-tidkretsen. Den sända datautsignalen ut- nyttjas som en omställningssignal. I en ej maskbar avbrottsrutin, vilken indikeras medelst ett block 4l0 och ett block 4ll, ställes en flagga benämnd XMTFLG och programmet återföres sedan medelst ett block 4l2. Ett block 4l3 för en maskbar avbrottsrutin bestämmer medelst ett beslutsblock 4l4 om XMTFLG har ställts. (misä ej är fallet anger detta att processorn ej behandlar sända bitar utan behandlar mottagna bitar, vilket visas medelst en bana 415 till ett block 4l6. Om flaggan XMTFLG är ställd, vilket anger sändning, fortsätter programmet via en signalbana 4l7 till ett block 418, där nästa för sändning avsedda bit behandlas. I båda fallen återvänder programmet från avbrottsrutinen, vilket visas medelst ett block 420.

Under huvudprogrammet testar beslutsblocket 42l pa samma vis som beslutsblocket 72 i fig. 2A om exekverings-eller övervakningsprogramflaggan EXCFLG har ställts. Om , s " gg l0 l5 40 7810125-0 l8 detta ej är fallet fortsätter programmet till tangentavsökningsrutinen över en signalbana 422 och blocket 423. Programmet fortsätter sedan till ett block 424, som innehåller en omställningskrets för död man-tidkretsen. Programmet fortsätter sedan för att såsom visas medelst ett block 425 betjäna tangenter. Om övervaknings- programflaggan EXCFLG är ställd, fortsätter programmet via en bana 426 till ett beslutsblock 427, där det bestämmes om ett meddelande har mottagits, vilket svarar mot blocket 94 i fig. ZA. Om ett meddelande har mottagits, behandlas meddelandet i blocket 428 via en signalbana 430. Om nàgot meddelande ej har mottagits, behandlas signalen medelst en bana 43l till ett beslutsblock 432. till vilket också tillträde erhålles efter det att det mottagna meddelandet behandlas i blocket 428. 1 blocket 432 bestämmes om en mobil terminal skall utföra en sändning. Om så ej är fallet återgår programmet till tangentavsökningsrutinen via en bana 433. Om den mobila terminalen skall sända, fortsätter programmet utefter en bana 434 till ett block 435, där ett sändningsförlopp alstras efter fördröjning. Programmet fortsätter sedan för att invänta en avbrottssignal, vilket visas medelst ett block 436. Ett sådant avbrott uppträder antingen vid slutet av en väntetidsfördröjning hos blocket 410 eller vid systemklockans avbrott enligt blocket 4l3. När ett avbrott uppträder, fortsätter programmet till ett beslutsblock 437, där det bestämmes om flaggan XMTFLG har ställts. Om svaret är nej, fortsätter programnet via en bana 438 till ett block 440 och sändningsutsignalen omställes. Om flaggan XMTFLG är ställd, fort- sätter programmet via en bana 44l till ett beslutsblock 442, där det bestämmes om det sända meddelandet har avslutats. Om så ej är fallet, fortsätter programmet via en bana 443 till det i blocket 436 visade vänttillstândet i avvaktan pä avbrott. Om meddelandet är avslutat, fortsätter programmet utefter en bana 444 till ett block 445. Flaggan XMTFLG raderas eller nollställes och programmet återgår till tangent- avsökningsrutinen.

I fig. l2 äskädliggöres en tangentavsökningsrutin. I blocket 450 startar programmet, vilket fortsätter till ett block 45l, där spärräknare och tangentav- sökningsräknare nollställes. Programmet fortsätter till ett beslutsblock 452 där, såsom ovan beskrivits, övervakningsprogramflaggan EXCFLG testas. Om flaggan är ställd, fortsätter programmet via en signalbana 453 till ett block 454 och över- vakningsprogrammet exekveras samt flaggan nollställes. Om flaggan ej är ställd, fortsätter programmet via en bana 455 till ett block 456. I detta blocket läses nästa tangentströmställare in. Programmet fortsätter sedan till ett beslutsblock 457, där det bestämmes om tangentströmställaren har slutits. Om svaret är ja fort- sätter programmet via en bana 458 till ett block 460, som stegar fram eller ökar en räknare, som anger antalet tangentintryckningar. Efter denna stegökning eller om tangentströmställaren ej var sluten, fortsätter programumt via en bana 46l till ett block 462, där stegräknaren ökas ett steg. Programmet fortsätter sedan till ett beslutsblock 463, där det bestämmes om räknarens räknevärde är lika med 80.

En.

J u CT] 40 7810125-0 19 Om så ej är fallet fortsätter programmet via en bana 464 tillbaka till blocket 456.

Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 465 till ett block 466, vari död man-tidkretsens utsignal omställes. Programmet lortsätter därefter till ett signalblock 467, där det bestmnmes om den till bloclet 460 sig häniörande externa räknaren har ett räknevärde lika med O. Om svaret är ja fortsätter programmet till- baka till startblocket 450 via en bana 468. Om svaret är nej fortsätter programmet via en bana 470 till ett beslutsblock 471, där det bestämmrs om ett spärrtillstand, som förhindrar ytterligare betjäning av samma tangentnedtryckninq till följd av tangentströmställarstudsar har inställts. Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 472 till ett block 473 och räknaren hos blocket 462 och räkraren hos blocket 460 nollställes, varpä programmet fortsätter tillbaka till beslutsblocket 452.

Om spärrtillstând ej föreligger, fortsätter programmet via en bana 474 till ett beslutsblock 475, där det bestämmes om räknaren hos blocket 460 har räknevärdet 1.

Om så ej är fallet fortsätter programmet via en bana 476 till blocket 450. Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 477 till ett block 478 och avsökningsräknaren ökas ett steg. Programmet fortsätter sedan till ett block 480, där det bestämmes om avsökningsräknaren har ett räknevärde lika med nagot förutbestämt tal N. Om sa ej är fallet fortsätter programmet via en bana 481 till beslutsblocket 452. Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 482 till ett beslutsblock 483, där det be- stämmes om samma tangent har tryckts ned för samtliga avsökningar. Om svaret är nej fortsätter programmet via en bana 484 tillbaka till startblocket 450. Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 485 till ett block 486, där spärrtillstandet verksamgöres och programmet fortsätter till ett block 487 för betjäning av en tangent.

I fig. 13 askädliggöres en rutin för adressering av en vagnretur-/tabulerings- funktion. Programmet börjar i ett beslutsblock 490, där det bestämmes om presenta- tionen innehåller skyddade informationsfält. Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 491 till ett beslutsblock 492, där det bestämmes om det förefinnes några skyddade tecken till höger om markören pa den aktuella linjen. Om sa ej är fallet fortsätter programmet via en bana 493 till ett block 494 och markören för- flyttas till det första redigerbara tillståndet på nästa linje under rullning till presentationens topp om sä erfordras. Programmet fortsätter sedan till ett stopp- block 495. Om presentationen innehåller skyddade fält och om det förefinnes nagot skyddat tecken till höger om markören pâ den aktuella linjen, fortsätter programmet via en bana 496 till ett block 497 och markören förflyttas till nästa redigerbara position, om sa erfordras förbi det skyddade fältet samt om sa erfordras under rull- ning till presentationens topp. Om presentationen ej innehaller skyddade fält, fort- sätter programmet via en bana 489 till ett block 500. där det bestämmes om markören befinner sig på presentationens sista linje. Om sa ej är fallet fortsätter programmei via en bana 501 till ett block 502, där markören förflyttas till begynnelsepositionen ~--\ fwnmw..- irl" .fw-we > t.. wu¿__r vw; m4. i z l0 l5 40 7810125-0 på nästa linje. Om markören är i ett icke-skyddat fält och befinner sig pa presen- tationens sista linje, fortsätter programmet via en bana 503 till ett block 504 och markören förflyttas till början av den första presenterade linjen.

I fig. l4A och l4B åskådliggöres rutiner för operatörstyrning av datorns minne och minnesutbyte. Tangentbetjäningsrutinen vid block 5l0 leder till ett beslutsblock 5ll, där det bestämmes om statuslinjetangenten har tryckts in. Om .a ej är fallet fortsätter programmet via en bana 512 till ett beslutsbloct 513 och det bestämmas om antingen en âterkallningstangent, dvs. (hjälp AUX eller en utarhetningsminnos- tangent CMP) har tryckts in. Om svaret är nej fortsätter programmet via en bana 5l4 såsom visas medelst ett block 5l5. Om statuslinjetangenten har tryckts in. fort- sätter progranmet via en bana 5l6 till ett beslutsblock 517. där det bestämmas om statuslinjen presenteras. Om svaret är ja ätergär programmet via en bana 5l8 till ett ätergângsblock 5l9. Om svaret är nej fortsätter programmet via en bana 52l till ett block 522 och statusflaggan STAFLG ställes samt programmet fortsätter till ett block 523, där en datautbytesrutin utföres, som byter ut presentationens sista linje med innehållet i ett icke-presentation läs- och skrivminne RAM, vilket benämnes STARAM samt innehåller statuslinjeinformationen. Om en minnestangent är intryckt fortsätter programmet via en bana 505 till ett beslutsblock 506, där det bestämmes om statuslinjen presenteras på terminalens dataskärm. Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 507 till ett block 508 där statusflaggan STAFLG nollställes och ett utbyte mellan presentationens sista linje och icke-presentation läs- och skrivminhet STARAM utföres, vilket åskådliggöres medelst ett block 524. Härigenom âterföres statuslinjeinformationen till minnet STARAM och äterinföres presenta- tionens ursprungliga innehåll. Programmet fortsätter sedan till ett beslutsblock 525, till vilket man också kommer om statuslinjen har presenterats genom att status- linjen ej presenterades,och om utarbetningstangenten är nedtryckt, fortsätter programmet via en bana 527 till ett beslutsblock 528. Om det däri bestämmes att innehållet i utarbetningsminnet ej presenteras, fortsättes programmet via en bana 530 till ett beslutsblock 53l, där det bestämmes om innehållet i hjälpminnet presenteras. Om så ej är fallet fortsätter programmet via en bana 532 till ett block 533, där en flagga VEWFLG nollställes. Denna flagga anger om innehållet i mottagningsbuffertregistret har presenterats. Programmet fortsätter sedan för ut- förande av ett utbyte, dvs. utväxling av de 239 presenterade tecknen med det icke- -presentations läsminnet TXTRAM för inringning av text såsom anges medelst ett block 534. Såsom âskådliggöres medelst ett block 535 återgär sedan programmet.

Om utarbetningsïäflgenten ärflêdttycbïoch om innehållet hos utarbetningsminnet presenteras, återvänder programmet via en bana 536 såsom anges av ett block 537.

Om utarbetningstangenten är nedtryckt och om innehallet i hjälpminnet presenteras, fortskrider programmet via en bana 538 till ett block 540, där hjälpflaggan AUX nollställes, varvid AUX-flaggan anger om hjälpminnets innehåll presenteras. Såsom B/'Nf-x i -CJ UT. 73,73 a ,__ L” “fen Q; i" l0 l5 40 7810125-0 2| visas medelst ett block 54l utföres en utväxling mellan de 239 presentationstecknen och innehållet i ett icke-presentations läs- och skrivminne AUXRAM, varpå programmet återgår. Om utarbetningstangenten ej är intryckt och om såsom anges medelst besluts- blocket 529 hjälpminnets innehåll ej presenteras, fortsätter programmet via en bana 539 och en bana 542 till ett beslutsblock 543, där det bestämmes om utarbetnings~ minnets innehåll presenteras. Om svaret är nej fortsätter programmet via en bana 549 och flaggan VENFLG nollställes, såsom visas i blocket 544. De 239 presentations- tecknen utbytes sedan med innehållet i icke-presentations läs- och skrivminnet TXTRAM, vilket anges medelst ett block 545. Programmet fortsätter sedan till ett block 547. Om innehållet i utarbetningsminnet presenteras, fortsätter programmet sedan via en bana 546 till ett block 547 och hjälpflaggan AUX ställes. Programmet fortsätter därefter för utförande av ett utbyte mellan de 239 presentationstecknen och icke-presentations läs- och skrivminnet AUXRAM, vilket anges medelst blocket 54l. Programet fortsätter till âtergängsblocket 537. On utarbetningstangenten ej är intryckt och om innehållet hos hjälpminnet ej presenteras, fortsätter programmet via en bana 559 till âtergångsblocket 537.

I fig. l4B påbörjas en rutin, när nästa meddelandetangent intryckes sasom anges medelst ett block 550. Programmet fortsätter till ett beslutsblock 55l, där det bestämmes om mottagningsbuffertminnet är upptaget. Om sa ej är fallet, fortsätter programmet utefter en bana 552 till ett block 553 och nästa begärt meddelande sändes varpå programmet átergár såsom visas medelst ett block 554. Om mottagningsbuffert- minnet är upptaget, fortsätter programmet via en bana 555 till ett beslutsblock 556, där det bestämmes om innehållet i mottagningsbuffertminnet presenteras. Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 557 till ett block 558 och mottagnings~ buffertminnet nollställes. Programmet fortsätter sedan till ett block 559, där flaggan VENFLG nollställes och ett utbyte göres mellan de 239 presentationstecknen och innehållet hos läs- och skrivminnet TXTRAM. Programnet fortsätter sedan till blocket 553, där nästa meddelande sändes pà begäran. Om innehållet i mottagnings- buffertminnet ej presenteras, fortsätter programmet via en bana 560 till ett beslutsblock 561, där det bestämnes om statuslinjen presenteras.0m svaret är ja fortsätter programmet utefter en bana 562 till ett block 563, där statusflaggan STAFLG nollställes, och till ett block 564, där ett utbyte mellan den sista linjen på presentationen och innehållet i läs- och skrivminnet STARAM göres. Om status- linjen ej presenteras fortskrider programmet via en bana 565, eller efter minnes- utbytet, till ett beslutsblock 566, där det bestämmes om utarbetningsminnets inne- häll presenteras. Om svaret är nej fortsätter programmet via en bana 567 till ett block 568, där hjälpflaggan AUX nollställes, och till ett block 569, där ett utbyte sker mellan de 239 presentationstecknen och läs- och skrivminnet AUXRAM. I detta fall, och också om utarbetningsminnets innehåll presenteras, vilket visas medelst programbanan 57l, fortsätter programmet till ett block 5/2, där flaggan Vlwltu ställe 40 7810125-0 22 och till ett block 573, där de 239 presentationstecknen bytes mot innehållet hos läs- och skrivminnet TXTRAM. Programmet fortskrider sedan till átergäng, säsom anges medelst ett block 574.

I fig. l4B visas också att om programmet såsom anges medelst ett block 576 befinner sig i övervakningsrutinen, progranmet fortsätter till ett beslutsblock 576, där det bestämmes om ett textmeddelande har mottagits och lagrats. On svaret är ja fortsätter programmet via en bana 577 till ett beslutshlock 578, där det bestämnes om statuslinjen presenteras. Om svaret är nej fortsätter programmet via en bana 580 till ett fortsättningsblock 581. Om ett tektat meddelande ej har mottagits och lagrats, fortsätter programmet fran beslutsblocket 576 via en bana 582 till fortsättningsblocket 581. Om statuslinjen presenteras, fortsätter programmet via en bana 583 till ett block 584 och en paföljande tangentnedtryckning för ett meddelande simuleras, varpå programmet fortsätter till blocket 581.

I fig. 15 visas en rutin för betjäning av en tangent för nästa meddelande.

Programmet börjar med att tangentknappen för nästa meddelande tryckes in, sasom visas medelst ett block 590. Programmet fortsätter till ett beslutsblock 591, där det bestämmas om ett mottaget meddelande presenteras. Om svaret är ja fort- sätter programmet via en bana 592 till ett block 593 och det mottagna meddelandet nollställes, varpå såsom visas i ett block 594 ett päföljande meddelande begäres från basstationen. Om ett mottaget meddelande ej presenteras, fortsätter programmet via en bana 595 till ett beslutsblock 596, där det bestämmas om mottagningsminnet är upptaget. Om svaret är nej fortsätter programmet via en bana 597 till blocket 594 och ett påföljande meddelande från basstationen begäres. Om mottagningsminnet är upptaget fortskrider programmet via en bana 598 till ett block 6OO och det mottagna meddelandet presenteras.

I fig. 16 âskådliggöres en rutin för behandling av en kvittenssignal frän en extern källa. Ett block 610 anger att en kvittens har mottagits och programmet fortsätter till beslutsblocket 611, där det bestämmes om en manuell kvittensindika- tor är verksamgjord. Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 612 till ett beslutsblock 613, där det bestämmes om det tidigare meddelandet innehöll nagot krav på manuell kvittens. Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 614 till ett block 615, där den manuella kvittensindikatorn nollställes och programmet sedan fortsätter till ett block 616, där mikrodatorn behandlar kvittenstillständet.

Pâ samma vis fortsätter, om det senaste meddelandet ej var någon manuell kvittens och om den manuella indikatorn är pâ, programmet via en bana 617 till blocket 616 för behandling av kvittenstillståndet..Om den manuella kvittensindikatorn ej är verksamgjord, fortsätter programmet via en bana 618 till ett beslutsblock 620, där det bestämmes om en prioritetsväntindikator är verksamgjord. Om svaret är nej fort- sätter programmet via en bana 621 till blocket 616. Om en prioritetsväntindikator är verksamgjord, fortsätter programmet via en bana 622 till ett beslutsblock 623, LH l0 l5 7810125-0 23 där det bestämmes om det senaste meddelandet innehöll en begäran om ett påföljande meddelande. Om svaret är nej fortsätter programmet via en bana 624 till blocket 6l6. Om svaret är ja fortsätter programmet via en bana 625 till ett block 626 för nollställning av en meddelande väntindikatoranordning.

I fig. l7 åskâdliggöres en medelst en fotströmställare verksamgörbar nödav- känningsrutin. Detta program påbörjas i övervakningsprogrammet, såsom anges i ett block 630, och fortsätter till ett beslutsblock 631, där det bestämmes om ett visst räknevärde är större än något förutbestämt värde.Den särskilda räknarens värde er- hålles genom räkning av avbrottstillstånden hos ett avbrottsstyrregister hos en perifer anpassningsenhet PIA, t.ex. av typen Motorola MC 6820, varvid avbrotts- tillståndet inställes medelst flankerna hos de klockpulser, som âstadkomnes medelst en nödströmställare, vilken verksamgöres under en tidsperiod större än ström- ställarens kontaktstudstid. Om beslutet är ja fortsätter programmet via en bana 632 till blocket 633, där en sändningsflagga ställes och ett kodat nödmeddelande matas in. Programmet fortsätter sedan till ett block 634, där nödmeddelandet sändes och till ett block 635, där en kvittenstidkrets startas. Sedan fortsätter programmet till ett block 636, där en räknare för upprepad sändning nollställes i och för åstadkommande av kontinuerlig sändning av nödmeddelandet. Om strömställaren ej är verksamgjord under en tillämplig tidsperiod, fortsätter programmet via en bana 637 till ett block 638, där programmet inväntar ett klockavbrott, vid vilken tidpunkt det programmerbara anpassningsregistret PIA avläseš för ett nödtillstånd, vilket visas medelst ett block 640. Det kan påpekas att avläsningen av det progranmerbara anpassningsregistret PIA resulterar i att registret omställes. Programmet fortsätter därefter till ett beslutsblock 64l, där det bestämmas om nöd-fotströmställaren var sluten. Om svaret är nej fortsätter programmet via en bana 642 under nollställning av räknaren, såsom visas i ett block 643. Om nöd-fotströmställaren är sluten fort- sätter programmet via en bana 644 till blocket 645 och räknaren stegas upp.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 7810125-0 gm PATENTKRAV

1. Förfarande för användning i ett radiofrekvenstransmissionssystem för digital data, varvid digitala meddelanden utväxlas mellan en basstation och ett flertal mobilstationer, som vardera innefattar en radiosändare/mottagare och en därtill kopplad programmerbar databehandlingsanordning för mottagning och sändning av digitala meddelanden, varvid förfarandet vid mottagning av digitala meddelanden ignorerar efterföljande duplikat av samma digitala meddelande utväxlat mellan bas- stationen och de mobila stationerna, k ä n n e t e c k n a t av a) att kontrollnummer tillfogas till på varandra följande digitala meddelanden sända av basstationen eller mobilstationen, varvid olika kontrollnummer (184) till- fogas olika digitala meddelanden; b) att kontrollnumret hos ett mottaget digitalt meddelande jämföres (203, 204) med kontrollnumret hos ett förutbestämt antal tidigare mottagna meddelanden hos en mottagen station; och c) att det mottagna digitala meddelandet förkastas (206) om det har samma kontroll- nummer som ett tidigare mottaget digitalt meddelande hos den motttagande stationen.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det mottagna digitala meddelandet accepteras (204, 209, 214) om det har ett annat kontrollnummer än vad det förutbestämda antalet tidigare mottagna meddelanden hos den mottagande stationen har.

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det mottagna digitala meddelandet accepteras om det har ett förutbestämt kontrollnummer.

4. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att kontrollnumren numreras i löpande följd (184) från ett förutbestämt minimalt nummer till ett förutbestämt maximalt nummer (185). _

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att numreringen upprepas (185, 198) från det förutbestämda miniminumret när kontrollnumret har upp- nätt det förutbestämda maximinumret.

6. Radiofrekvenstransmissionssystem för digital data, varvid digitala med- delanden utväxlas mellan en basstation och ett flertal mobilstationer, som vardera innefattar en radiosändare/mottagare och en därtill kopplad programmerbar data- behandlingsanordning för mottagning och sändning av digitala meddelanden, k ä n n e - t e c k n a t av a) en anordning (41) för alstring av en dataklocksignal; b) en anordning (50) kopplad till radiosändaren/mottagaren för att i beroende av dataklocksignalen mottaga successiva bitar av digitala meddelanden sända frän basstationen; c) ett tangentbord (52, 23) innefattande en sändningstangent och ett flertal alfanumeriska tangenter; d) en presentationsenhet (60, 62) innefattande ett flertal presentationselement F* .à Vi* ldyájíššš fx: t) 55 ”x n_«¿-í,__lllrflf.'í!.z f; Kl 'TwrfJ .i 10 15 20 30 35 40 a: 7810125-0 för att visuellt återge tillförda digitala meddelanden; e) en anordning (43) kopplad till radiosändaren/mottagaren för att i beroende av dataklocksignalen sända successiva bitar av tillförda digitala meddelanden; och f) en behandlingsanordning (11) innefattande ett utarbetningsminne, ett nästa- meddelande-minne, ett läsminne (ROM 13) för lagring av ett styrprogram, och periferi- gränssnitts-anpassningsenheter (20, 21, 22) för att ansluta behandlingsanordningen till mottagningsanordningen, tangentbordet, presentationsenheten och sändnings- anordningen; varvid behandlingsanordningen mottager ett digitalt meddelande inmatat fran tangentbordet, lagrar det inmatade digitala meddelandet i utarbetningsminnet, och tillför det inmatade digitala meddelandet till presentationsenheten; varjämte behandlingsanordningen vidare har en avbrottsingäng kopplad till klocksignalen (42) för att i beroende av varje förutbestämd logisk tillståndsförändring hos klock- signalen under styrning av styrprogrammet lagra i nästa-meddelande-minnet successiva bitar hos ett digitalt meddelande mottaget av mottagningsanordningen, och när sänd- ningstangenten är aktiverad tillföra successiva bitar hos ett digitalt meddelande lagrat i utarbetningsminnet till sändningsanordningen.

7. System enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att presentationsenheten (60) innefattar ett statuselement, varvid behandlingsanordningen aktiverar status- elementet för att äterge ett första statustecken när alla bitarna hos ett digitalt meddelande har mottagits av mottagningsanordningen och lagrats i nästa-meddelande- minnet.

8. System enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att behandlingsanord- ningen (11) i beroende av efterföljande digitala meddelanden mottagna av mottagnings- anordningen astadkommer attdet första statustecknet som aterges i statuselementet hos presentationsanordningen blinkas.

9. System enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att tangentbordet (52) innefattar en nästa-meddelande-tangent, varvid behandlingsanordningen i beroende av en första aktivering av nästa-meddelande-tangenten aktiverar det digitala med- delande som är lagrat i nästa-meddelande-minnet för att tillföra detta till presen- tationsenheten och därefter sända ett digitalt kvitteringsmeddelande till basstatio- nen.

10. System enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att behandlingsanord- ningen (11) i beroende av en andra aktiveringav nästa-meddelande-tangenten sänder ett digitalt avfràgningsmeddelande för att aktivera basstationen till att âtersända tidigare sända digitala meddelanden.

11. System enligt krav 10, k ä n n e tge c k n a t av att det innefattar ett statusradminne, varvid tangentbordet innefattar statusradtangent; och att presenta- tionselementen hos presentationsenheten är organiserade i ett flertal parallella rader, som vardera har samma antal presentationselement; varvid behandlingsanord- ningen avkänner tillstandet hos förvalda partier av den programmerbara behandlings- vsioizs-og M) anordningen och lagrar det avkända tiiiståndet i statusradminnet, och att behand- iingsanordningen aktiverar en förutbestämd rad av presentationseiement för att återge tiiiständen iagrade i statusradminnet i beroende av en avkänd ändring i tiïiståndet i förhåliande ti11 tidigare avkända tiïiständ och i beroende av en aktivering av statusradtangenten.