SE434326B - Kopplingsanordning for en pulskodmoduleringsstation - Google Patents

Description

7900611-7 6).. alla strömkretselementen genom talbanestyrorganen 8a och 8b.

Den ovan beskrivna tidsmultiplextelefonomkopplingsanord- ningen mottar en ledningssignal som sänds via tonfrekvènsled- ningen 2 medelst trunkkretsen 1 som tillför diskrimineringssig- nalen för en registersignal och en signal som är tilldelad en kanal till talbanestyrorganet 8a för det aktiva arbetssättet genom växlingsomkopplaren 9. Tonfrekvenssignalen som mottas av trunkkretsen l tillförs CODEC-enheten 3, där den ansluts till ett flertal tidsmultiplexkretsar (med bl.a. koincidens mellan frekvens och fas), vilka kretsar i överensstämmelse med förutber stämda betingelser hos telefonmultiplexstationen i CODEC-enheten 3 tillför den resulterande signalen till tidsmultiplexomkopp- lingsnätet 6a för det aktiva arbetssättet. Under kontroll av den centrala behandlingsenheten l2a styr talbanestyrorganet 8a tids- multiplexomkopplingsnätet 6a i överensstämmelse med en finger- skivsregistersignal och en ledningssignal för överföring av tids- multiplexerade talsignaler, som är tilldelade till var sin tids- spalt, till tidsspalter som är utpekade av fingerskrivsregister- signalen. ' I tidsslitsen som innehåller registersignalen och lednings- signalen för den tidsmultiplexerade signalen som tillförs via digitalledningen 5 sker avskiljning medelst synkroniseringskret- sen 4, varvid den avskilda tidsslitssignalen tillförs talbane- styrorganet 8a. Sistnämnda styrorgan identifierar registersigna- len och ledningssignalen genom att bedöma den från synkronise- ringskretsen 4 tillförda signalen och styr därvid tidsmultiplex- omkopplingsnätet 6a under övervakning av den centrala behand- lingsenheten l2a, varigenom den tidsmultiplexerade tonfrekvens- signalen som är tilldelad respektive tidsslitsar överförs till tidsslitsar som är angivna av registersignalen.

När ett fel uppträder i antingen tidsmultiplexomkopp- lingsnätet 6a, talbanestyrorganet 8a eller den centrala behand- lingsenheten l2a påverkar en felövervakningskrets (inte visad) en motsvarande växlingsomkopplare bland omkcpplarna 7a, 7b, 9, 10, ll och 13, varvid den felaktiga enheten växlas till en enhet i väntearbetssättet. p Den ovan beskrivna omkopplingsoperationen utförs också mellan tonfrekvensledningen 2 och digitalledningen 5. 7900617-7 3 Eftersom vid den ovan beskrivna tidsmultiplextelefonsta- tionen ledningssignalen som tillförs via tonfrekvensledningen 2 sänds och mottas av trunkkretsen l och eftersom lednings- signalen som tillförs via digitalledningen 5 sänds och mottas av synkroniseringskretsen 4 kommer sändningen och mottagningen av dessa båda signaler och skilda styrsignaler att behandlas på olika sätt, varvid styrförloppet är ytterst komplicerat, varför det blir nödvändigt att ansluta ett stort antal signal- ledningar mellan de manga enheterna och kretsarna. När man önskar utvidga eller reducera storleken hos telefonnätet i en tidsmultiplexomkopplingsanordning av detta slag måste man så- ledes inte endast omarrangera ett stort antal styrledningar, utan det blir också nödvändigt att ändra skilda styrförlopp.

Således är det ett huvudändamål med föreliggande uppfin- ning att åstadkomma en förbättrad tidsmultiplextelefonomkopp- lingsanordning, i vilken man ekonomiskt och lätt kan öka eller minska kapaciteten hos omkopplingsnätet. Vidare är avsikten att i den aktuella anordningen möjliggöra att man kan konstruera såväl maskinvaran som programvaran, som utnyttjas för att styra talbanan, i form av moduler, varjämte målet är att minska om- fattningen av det erforderliga arbetet jämte mängden program- behandling både när fel inträffar och under utbyggnad av ett nät. Uppfinningen avser också att möjliggöra framställning av en förenklad tidsmultiplextelefonomkopplingsanordning, i vilken man kan minska antalet sådana delar som fasthâllningsminnen för förbindelseledningsomkopplare samt antalet övervakningar som utförs av dessa delar. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en tidsmultiplextelefonomkopplingsanordning, i vilken nedkoppling av hela anordningen kan förhindras även om ett dubbelfel eller trippelfel inträffar, varjämte man ekono- miskt skall kunna öka kapaciteten hos tidsmultiplextalnätet.

I överensstämmelse med uppfinningen kan de ovan antydda målen och ytterligare mål nås genom att man digitalt behandlar sändningen och mottagningen av ledningssignalerna in i resp. ut ur tidsmultiplextelefonomkopplingsanordningen med en digital- trunkkrets samt genom att man grupperar samman digitaltrunkkret- sen, tidsomkopplaren och talbanestyrutrustningen så att man där- vid erhåller en talbaneenhet med en bestämd kapacitet. Deflfla 7900617-7 H talbaneenhet är konstruerad såsom en modul, varigenom man kan öka eller minska omkopplingsnätets kapacitet genom att kombine- ra ett flertal dylika moduler på samma sätt som då det gäller byggklotsar, I överensstämmelse med uppfinningen åstadkommes närmare bestämt en kopplingsanordning för en pulskodmodule- ringstelefonstation med ett flertal talbaneenheter och en cent- ral behandlingsenhet, varvid varje talbaneenhet är försedd med tidsomkopplare för överföring av signaler inom förutbestämda tidskanaler, vidare ett digitalt förbindelsenät, som bearbetar en signal som innehåller en registersignalidentifiering och uppgift om ledningsdrifttillståndet, och en talbanestyrenhet som mottar en styrsignal och fördelar denna, vilken anordning innefattar en förbindelse mellan tidsomkopplare, digitalt för- bindelsenät och central behandlingsenhet. Kopplingsanordningen utmärkes av att i ett mellanledningsfält är en förbindelseled- ningsomkopplingsenhet inkopplad för att förbinda talbaneenheter- na med varandra, medelst vilken enhet extra mellanledningsför- bindelser kan erhållas, och att över dessa mellanledningsför- bindelser kan å ena sidan extra, 1 moduler uppbyggda talbane- enheter nås och kan å andra sidan åtminstone en reservtalbane- enhet nås.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det föl- jande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l är ett blockschema som visar ett exempel på en tidigare känd tidsmultiplextelefonomkopplingsanordning, fig. 2 är ett block- schema som visar en utföringsform av tidsmultiplextelefonom- kopplingsanordningen enligt föreliggande uppfinning, fig. 3 är ett blockschema som visar konstruktionen av den i fig. 2 visade talbaneenheten mera i detalj, fig. 4 är ett blockschema som kommer till nytta då det gäller att förklara arbetssättet vid omkoppling i telefonomkopplingsanordningen enligt uppfinningen genom att man utnyttjar den i fig. 5 visade talbaneenheten, fig. 5 är ett kopplingsschema som visar förbindelserna mellan m talbaneenheter och en förbindelseledningsomkopplingsenhet, fig. 6 är ett kopplingsschema över den i fig. 5 visade kretsen där M = 4, fig. 7 är ett kopplingsschema över den i fig. 5 7900617-7 5 visade kretsen där M = 8, fig. 8 är ett kopplingsschema över en växlingsomkopplare, vilket kopplingsschema har till uppgift att bidraga till att förklara vad som händer vid redundant växling, fig. 9A och 9B är kopplingsscheman som har till upp- gift att förklara vad som händer vid redundant växling i den 1 fig. 8 visade växlingsomkopplaren, fig. 10 är ett block- schema som visar en modifierad utföringsform enligt upp- finningen införlivad med ett felövervakningsorgan, fig. ll är ett bloekschema som kommer till användning för att förklara vad som händer vid redundant växling jämte arbetssättet hos förbindelseledningsomkopplingsenheten, fig. 12 är ett kopplings- schema som visar en modifierad utföringsform enligt uppfinningen där talfrekvensledningssignaler sänds ut, fig. 15 är ett block- schema som visar ännu en utföringsform enligt uppfinningen där behandlingsenheter är fördelade bland talbaneenheter, för- bindelseledningsomkopplingsenheter, etc., fig. 14 är ett block- schema som visar tidsomkopplarens konstruktion mera i detalj, fig. lb är ett blockschema som visar ytterligare en modifika- tion av uppfinningen där det i fig. 14 visade buffertminnet är uppdelat mera, fig. 16 är ett tidsschema som kommer till an- vändning då det gäller att förklara arbetssättet hos den i fig. 15 visade tidsomkopplingsmodulen, fig. 17 är ett block- schema som visar en modifikation av den i fig. 15 visade an- ordningen, fig. 18 är ett blockschema som visar en annan modifikation av den i fig. 15 visade anordningen, fig. 19 är ett kopplingsschema, i vilket tvâstegstidsomkopplare har framställts genom uppdelning av det i fig. 15 ooh 18 visade tidsomkopylingsminnet, fig. 20, 21, 22 och 25 är kopplings- scheman som visar olika modifikationer av den i fig. 19 visade anordningen, fig. 24k och 24B är kopplingsscheman som kommer till användning då det gäller att förklara sättet på vilket de i fig. 19 visade tidsomkopplingsminnena kan redu- ceras, fig. 25 är ett blockschema som kan användas för att förklara den i fig. 24B visade anordningens konstruktion i detalj, fig. 26 är ett kopglingsschema som kommer till nytta då det gäller att förklara arbetssättet hos den i fig. 25 visade anordningen, och fig. 27 är ett blockschema som visar en modifikation av den i fig. 25 visade anordningen och som 7900617-'7 é är tilldelad en parstyrníng.

Fig. 2 visar ett blockschema som åskådliggör den prin- cipiella uppbyggnaden av ett tidsmultiplextelefonomkopplings- system enligt uppfinningen med talbaneenheter 20a-20n för det aktiva arbetssättet, en talbaneenhet 20x för väntearbetssättet, varvid enheterna 20a-20n och 20x är integrerade till en enda enhet med en förutbestämd omkopplingsnätkapacitet, en test- enhet 21 för att testa talbaneenheterna 20a-20n och Eux, och inkommande överföringsomkopplare 22a-22n, vilka är anordnade vid var sin övergång mellan inkommande huvudvägar Eša hos de respektive talbaneenheterna 20a-20n samt den inkommande under- hållshuvudvägen 24a som är inkopplad mellan testenheten 21 och talbaneenheten 203, jämte utgående överföringsomkopplare 25a-Ešn, vilka är belägna vid var sin övergång mellan den utgående huvud- vägen Ejb hos de respektive talbaneenheterna 20a-20n och den utgående underhållshuvudvägen 2&b som sträcker sig mellan tal- baneenheten Eek och testenheten 21. I omkopplingssystemet in- gär vidare förbindelseledningsomkopplingsenheterna 26a och 25k för det aktiva arbetssättet resp. väntearbetssättet, vilka om- kogplingsenheter verkar såsom en enda enhet med avseende på ett antal tidsslitsar mellan talbaneenheterna 20a-20n via för- bindelseledningshuvudvägarna 27a och 27b, och en central be- nandlingsenhet 28, vilken sänder ut en styrsignal via en styr- signalbussledning 29 för att utföra den totala övervakningen av talbaneenheterna 20a-20n och 20x, testenheten 21 och för- bindelseledningsomkopplingsenheterna 26a och 26b, samt analys av olika data vid tidpunkter för fel och testning, jämte över- föringsinstruktioner för de inkommande och utgående över- föringsomkopplarna 22a-22n resp. 25a-25n via underhållssignal- fördelningsenheten 28a, vilken påverkar de ovan beskrivna överföringsomkopplarna under styrning av den centrala behand- lingsenheten 28. Ehuru varje inkommande och utgående huvudväg 25a resp. Ešb är representerad medelst en enda linje omfattar dessa huvudvägar i verkligheten ett flertal ledningar, och huvudvägarna tjänstgör därvid såsom banor för överföring av tidsmultiplexerade digitalsignaler. Dessa inkommande och ut- gående huvudvägar 23a och 23b är således anslutna till ett flertal CODEC-enheter 3 och till ett flertal synkroniserings- kretsar 4. Det skall framhållas att den tidsmultiplexerade 7900617-7 4 digitalsígnalen innehåller den multiplexstyrinformation som er- fordras för att man skall kunna åstadkomma behandling av för- bindelser i telefonstationen, såsom registersignalen och led- nings~ eller linjesignalen, förutom talsignalen (t.ex. till- delad, till lediga tidsslitsar).

I det på cvan beskrivet sätt utförda tidsmultiplextele- fonomkopplingssystemet sker växling av den digitaliserade tal- signalen, som tillförs via den inkommande huvudvägen Bja, både i rummet och i tiden medelst talbaneenheterna 20a-20n och medelst förbindelseledningsomkopplingsenheten 26a under styrning av den centrala behandlingsenheten 28, varefter sig- nalen matas till en CODEC-krets eller en synkroniseringskrets (icke visad) via den utgående huvudvägen 25b. Såsom kommer at beskrivas mera i detalj nedan innehåller var och en av tal- banorna 20a-20n organ för att analysera och identifiera dessa digitaliserade styrsignaler och lednings- eller linjesignaler så att talbaneenheten och förbindelseledningsomkopplingsen- heten verkställer styrningen för vanlig tidsmultiplexomkopp- lingsdrift. Följaktligen behöver den centrala behandlingsen- heten 28 endast utföra total övervakning över talbaneenheterna 20a-20n och 20x.

Av denna anledning blir det, även då antalet talbane- enheter ökas eller minskas på samma sätt som då man utnyttjar byggklotsar, endast nödvändigt att i någon mån modifiera för- bindelseledningsomkopplingsenheten 26a, därför att ett avsnitt för analysering och behandling av sådana styrsignaler som registersignalen och ledningssignalen är fördelat bland skilda talbaneenheter.

När elzernpelvis ett fel uppträder i talbaneenheten 20a såsom gensvar på en feldetekteringssignal som tillförs från en konventionell felövervakningskrets (icke visad) styr den centrala behandlingsenheten 28 via underhällssignalfördel- ningsenheten 28a de inkommande och utgående överföringsom- kopplarna 22a och 25a på så sätt att en växelförbindelse upprättas mellan talbaneenheten 20a och talbaneenheten BOK för väntearbetssättet. Därpå fortsätter telefonomkopplings- driften genom att manutnyttjar talbaneenheten 20x. Såsom följd av överföringsoperationen hos de inkommande och ut- gående överföringsomkopplarna 22a och 25a ansluts de in- 7900617-7 “ö kommande och utgående underhållshuvudvägarna 24a och 24b, vilka har varit förbundna med testenheten 21 för testning av talbane- enheten 20x, till den felaktiga talbaneenheten 20a. Testenheten 21 kan därvid utföra testning med avseende på talbaneenheten 20a, som har bortkopplats från huvudomkopplingssystemet till följd av att ett fel har uppträtt, varvid testresultatet matas till den centrala hehandlingsenheten 28 via styrsignalbussled- ningen. Då beskrivningen med avseende på det i fig. 2 visade blockschematsutformning och arbetssätt nu har avslutats kommer detaljerna i talbaneenheternas 20a-20n och 20x konstruktion att beskrivas närmare i det följande.

Fig. B visar detaljer i den i fig. 2 visade talbaneen- heten 20, varvid korresponderande element har försetts med samma hänvisningsbeteckningar. I fig. B utgör BOa och BOb tids- multiplextalbaneanslutningsutrustningar för framríktningen och backriktningen förbundna med de inkommande överföringsomkopplar- na 22 resp. de utgående överföringsomkopplarna 25. Bla och Blb utgör tidsomkopplare som är anslutna till var sin tidsmultiplex- talbaneanslutningsutrustning BOa resp. BOb, varjämte B2 är en fasthållningsminneskrets för att styra lagrings- eller utläs- ningsläget (tidshestämningen) hos tidsomkopplarna Bla och Blb.

Tidsomkopplarna Bla, Blb och fasthållningsminnet B2 bildar en tidsmultiplexomkopplingsutrustning BB. Tidsmultiplextalbane- anslutningsutrustningen B0a för framriktningen är ansluten _till den inkommande överföringsomkopplaren 22 för mottagning av digitalsignalen som sänds via den inkommande huvudvägen 2Ba och för anpassning av tidgivningen till omkopplingssyste- mets standardklockpuls för att utföra tidsmultiplexomkopp- lingsoperationen. Om så önskas är, i syfte att utforma tids- omkopplaren Bl med ett ekonomiskt, långsamt arbetande minnes- organ, tidsmultiplextalbaneanslutningsutrustningen BOa för framriktningen konstruerad på så sätt att den kan utföra en del av serie-parallellomvandlingen samt multiplexeringsom- vandlingen. Tidsomkopplaren Bla är så utformad, att den kan mottaga och lagra de tidsmultiplexerade signalerna från tids- multiplextalbaneanslutningsutrustningen BOa för framriktningen samt kan driva tidsomkopplaren under styrning av fasthâllnings- 7900617-7 “I minneskretsen 52. Å andra sidan är den sekundära tidsomkoppla- ren Blb ansluten på så sätt att den mottar och lagrar signaler- na från förbindelseledningsomkopplingsenheten 26 för att utföra omkopplingsoperationen under styrning av fasthållningsminnes- kretsen.

I regel arbetar tidsomkopplarna jla och šlb på så sätt att de mottar signalerna som sänds från den inkommande huvud- vägen och lagrar de multiplexerade signalerna i talbaneminnes- organ som innehåller flera direktåtkomstminnen. När de lagrade signalerna utläses genom adressering medelst fasthållnings- minneskretsen sänds de ut till den utgående huvudvägen.

Hänvisningsbeteckningarna šüa och Büb anger digital- trunkkretsar som mottar och identifierar (eller arbetar på motsatt sätt) sådana styrsignaler som registersignalen och led- ningssignalen som har tilldelats lediga kanaler medelst digi- tala multiplexbehandlingsmetoder. Bland styrsignalerna ingår .också sådana signaler mellan telefonstationer som en fler- frekvenssignal och en övervakningssignal samt skilda tonsig- naler och testsignaler. Beteckningen 35 avser en talbanestyr- utrustning som tjänstgör såsom gränsutrustning mellan fast- hållningsminneskretsen 32, digitaltrunkkretsarna 54a och jüb samt den centrala behandlingsenheten 28 då det gäller att mot- taga, fördela och delvis förbehandla styrsignalerna. Beteck- ningen 56 avser en förbindelseledningsöverföringsomkopplare som utväljer förbindelseledningsomkopplingsenheterna 26a och 26x, vilka är visade i fig. 2.

I talbaneenheten 20, som är utformad på det ovan be- skrivna sättet, matas den tidsmultiplexerade talsignalen och ledningssignalen som tillförs via den inkommande huvudvägen 23a till tidsmultiplextalbaneanslutningsutrustningen 30a för framriktningen via den inkommande överföringsomkopplaren 22.

Tidsmultiplextalbaneanslutningsutrustningen 30a för framrikt- ningen mottar den digitaliserade signalen för anpassning av tiden och betingelserna till den standardklockpuls i omkopp- lingssystemet som utnyttjas då tidsmultiplexomkopplingsdrift utförs. Om så önskas verkställer tidsmultiplextalbaneanslut- ningsutrustningen 30a för framriktningen serie-parallellomvand- lingen och en del av multiplexomkopplingsoperationen i syfte 7900617--7 l0 i i r i att förenkla behandlingen av omkopplingen. Digitaltrunkkretsen šäa tillför sådana stvrsignaler som registersignalen och led- ningssignalen till tidsmultiplextalbaneanslutningsutrustningen 50a för framriktningen under styrning av talbanestyrutrust- ningen 35 som sänder information för att åstadkomma omkopp- lingsbelïandlíngen i fasthållningsminneskretsen 32 under styr- ning av den centrala lbehandlingsenheten 28. I beroende av den utväxlade informationen styr fasthållningsminneskretsen 22 tidsomkopplaren jla för överföring av informationen till ett tidsslitsläge, varigenom utväxling sker mellan den inkommande talsignalen och ledningssignalen. Eftersom fasthållningsminnes- kretsen šla är av en i och för sig allmänt känd typ anses det vara onödigt att beskriva dess konstruktion och arbetssätt här.

På andra sidan behandlar digitaltrunkkretsen jüb digi- talt ledningssignalerna som mottas från andra stationer via tidsmultiplextalbaneanslutningsutrustningen 30a för framrikt- ningen, tidsomkopplaren Ela, förbindelseledningsomkopplings- enheten 26a (fig. 2) och tidsomkopplaren šlb jämte tids- multiplextalbaneanslutningsutrustningen 30b för backrikt- ningen, varjämte nämda digitaltrunkkrets sänder resultatet av behandlingen till den centrala behandlingsenheten 28 (fig. 2) via talbanestyrenheten 35.

Fig. 4 är ett i blockschemaform visat kopplingsschema som åskådliggör de mellan telefonstationer uppträdande sig- nalerna mellan två talbaneenheter 20a och 20b jämte förbindel- seledningsomkopplingsenheten 26a, varvid delar som är iden- tiska med delar visade i fig. 2 och 5 är markerade med samma hänvisningsbeteckningar.

I fig. 4 visar en väg A, som är markerad med streckade linjer, banan för en ledningssignal som sänds från andra sta- tioner via sådan digitalavslutningsutrustning som CODEC-en- heten 3 eller synkroniseringskretsen 4, vilka är beskrivna ovan, genom att man utnyttjar en bestämd ledig tidsslits i huvud- vägen 23a. Vägen A utnyttjas för att halvpermanent tillföra tidsslitsen i en ledningssignal som sänds via huvudvägeni25a till digitaltrunkkretsen 34. Det skall nu antas att en led- ningssignal tillförs digitaltrunkkretsen 54b via denna halv- permanent upprättade signalbana, varvid digitaltrunkkretsen 7900617-'7 l\ 34b mottar sådana styrsignaler som registersignalen och led- ningssignalen samt vidarebefordrar dem till talbanestyrutrust- ningen 35 som översätter och identifierar styrsignalerna i sig själv eller under styrning medelst den centrala behandlingsen- heten 28 och som därefter, beroende på det erhållna resultatet, utför omkopplingsoperationen genom styrning av tidsomkopplarna 3la och 3lb om en förbindelse skall upprättas mellan tidsslit- sarna i talbaneenheten 20a.

På detta sätt kommer, när en ingångssignal tillförs till en utgående huvudväg som innehåller sin egen talbaneenhet, tal- banestyrutrustningen 35 att mottaga en ledningssignal via digi- taltrunkkretsen 34b, varigenom talbanestyrutrustningen 35 styr tidsomkopplarna 3la och 3lb via fasthàllningsminneskretsen 32 i sig själv eller under styrning av den centrala behandlings- enheten 28 för anslutning av ingångssignalen till den utgående huvudvägen 23b. Ledningssignalen till den andra stationen sänds från digitaltrunkkretsen 30a via den halvpermanenta banan. 8 När man önskar tillföra denna ingångssignal till en huvudväg som ingår i en annan huvudväg, t.ex. i talbaneenheten 23b, styr talbanestyrutrustningen 35 i talbaneenheten 20b fast- hållningsminneskretsen 32 i talbaneenheten 23b under styrning av den centrala behandlingsenheten 28 så att en medelst streck- prickade linjer begränsad bana upprättas.

Såsom gensvar på en från den centrala behandlingsenheten 28 tillförd styrsignal styr en förbindelseledningsfasthåll- ningsminneskrets 37a förbindelseledningsomkopplingsenheten 26a på så sätt att en halvpermanent förbindelsebana upprättas mellan talbaneenheter. Ehuru i bescrivningen endast mot- tagning av ledningssignalen från huvudvägen 23a hos talbane- enheten 20a och uppkopplingen av en envägstalbana från huvud- vägen 23a hos talbaneenheten 20a till talbaneenhetens 20b huvudväg 23b har beskrivits ovan skall det framhållas att en tvåvägstalbana också kan upprättas.

Ehuru utformningen och arbetssättet hos förbindelseled- ningsöverföringsomkopplaren 36 kommer att beskrivas nedan kan denna omkopplare vid föreliggande stadium av beskrivningen betraktas såsom en genomloppskrets. u. 7900617-7 IQL Talbaneenhetens 23a digitaltrunkkretsufiäa alstrar en upptagettonsignal som utnyttjas vid tidpunkten när en ledning är ledig. Såsom framgår ovan är det möjligt att sända denna upptagettonsignal till en godtycklig tidsslits på den utgående huvudvägen 23b genom att man ansluter den till huvudvägen 2?b genom att uppkoppla en permanent bana genom tidsomkopplaren jla ooh förbindelseledningsomkopplingsenheten 26a. l detta fall är det möjligt att sända upptagettonsig- nalen med hjälp av endast talbanestyrutrustningen 35 i varje talbaneenhet 20a eller 20b utan att man inväntar styrning medelst den centrala behandlingsenheten 28, varigenom den centrala behandlingsenhetens 28 behandlingsförmåga (totalverk- ningsgrad) ökas. Eftersom förbindelseledningen mellan talbane- enheterna upprättas halvpermanent blir det möjligt för talbane- styrutrustningen 55 i varje talbaneenhet 20 att känna till det aktuella förbindelseledningsmönstret, varigenom talbaneanslut- ning, sändning och mottagning av signaler, testning, etc., i dess talbaneenhet lätt kan utföras. Det blir således möjligt att inte endast konstruera maskinvara utan också programvara såsom moduler. När man alltså vill utvidga omkopplingsnätets kapacitet behöver man endast stapla talbaneenheterna 20 på det i fig. 2 visade sättet precis som då man bygger med bygg~ klotsar. En kontroll av utvidgningen kan lätt göras genom att man utnyttjar förbindelseledningsomkopplingsenheten 26x för väntearbetssättet samt testenheten 21.

Det torde vara uppenbart att skilda element bland de i fig. 5 visade elementen kan integreras till ett block be- stående av en enda enhet, (t.ex. ett stativ) när snabb drift och miniatyrisering blir möjliga såsom följden av framsteg inom tekniken med integrerade kretsar. Med varje anordning utförd på det hittills förekommande sättet med redundans har det varit oundvikligt att öka antalet maskinvarudelar som behövs för att åstadkomma redundant omkoppling av den aktuella appa- raturen. Genom att man emellertid utför redundant omkoppling för varje enhet (talbaneenhet) på sätt som har beskrivits ovan kan den antydda olägenheten undanröjas.

Fig. 5 visar kopplingen mellan M talbaneenheter och en förbindelseledningsomkopplingsenhet, varvid tidsomkopplare w-v-aw... .1 ..._ 790-0-617-7 13 TSW-F och TSW-B, som har ansetts ingå i en enda talbaneenhet, är beläbna på ömse sidor om förbindelseledningsomkopplingsen- heten så att det skall bli lättare att beskriva det hela. I fig. 5 är förbindelseledningsomkopplingsenheten bildad av N förbindelseledningsomkopplare 40a-40n med M inkommande och ut- gående ledningar samt en förbindelseledningsfasthållningsminnes- krets 57a. Varje tidsomkopplare TSW-F innefattar en multiplexe- ringskrets 41 som multiplexerar signalerna från den inkommande huvudvägen, ett talbaneminnesorgan #2 som lagrar utgångssig- nalerna från multiplexeringskretsen 41, och en demultiplexe- ringskrets 43 som fördelar de utlästa utgångssignalerna från talbaneminnesorganet 42 på n förbindelseledningshuvudvägar.

Adressinformationsuppgifterna för talbaneminnesorganet 42 lag- ras i en fasthâllningsminneskrets 32 (inte visad i fig. 5) svarande mot varje talbaneenhet. Tidsomkopplaren TSW-B omfattar också en multiplexer 4l', en demultiplexer 43' och ett talbane- minnesorgan 42', vilka arbetar på samma sättsom de motsvarande elementen i tidsomkopplaren TSW-F.

Med denna konstruktion kan ändringen i förbindelseled- ningsmönstret mellan förbindelseledningshuvudvägarna 27a och 27b utföras automatiskt medelst förbindalseledningsomkopplings- enheten 26a. Det är vidare möjligt att minska antalet för- bindelseledningshuvudvägar som sträcker sig från en tidsom- kopplare genom multiplexering av förbindelseledningshuvud- vägarna 27a och 27b på tidsmultiplexbas, varigenom antalet kablar minskas och utbyggnadsarbetet underlättas.

Det optimala antalet förbindelseledningshuvudvägar som sträcker sig från en tidsomkopplare bestäms i beroende av sig- nalhastighetsbetingelserna på förbindelseledningshuvudvägarna, det tillåtna tidsintervallet mellan talbaneenheten 20 och för- bindelseledningsomkopplingsenheten 26, antalet förbindelse- ledningsomkopplare samt maskinvarans volym. Detta samband kommer att beskrivas nedan under hänvisning till ett typiskt exempel.

Ur beskrivningssynpunkt skall det nu antagas att antalet N förbindelseledningsomkopplare JSW uppgår till fyra och att kapaciteten hos matrisen i varje förbindelseledningsomkopplare JSW, dvs. antalet M förbindelseledningshuvudvägar som är an- 7900617-7 IH slutna till tidsomkoppiarna (Tsw) 318. ocn"3íš','í;'>1§>¿=§äi~ tiíïllfjfa resp. åtta.

Fig. 6 visar anslutningen i ett fall där M = 4. Härvid är anslutningarna hos förbindelseledningsomkopplarna 40a-40d alltid fixerade såsom är markerat medelst heldragna linjer.

Det skall nu närmare bestämt antagas att glappet mellan det inkommande uttaget hos förbindelseledningsomkopplaren 40a är O, glappet hos förbindelseledningsomkopplaren 40b är l, glappet hos förbindelseledningsomkopplaren 400 är 2 och att glappet hos förbindelseledningsomkopplaren ÄOd är 3. "Glappet O" innebär att antalet på förbindelseledningsomkopplaren* in- kommande och utgâende sidor är detsamma. "Glappet 1" innebär att antalet uttag på utgângssidan är lika med antalet uttag på ingångssidan 3 l i förhållande till förbindelselednings- omkopplaren, "glappet 2" innebär att antalet uttag på utgångs- sidan är lika med antalet uttag på ingångssidan ï_2, och "glappet 5" innebär att antalet uttag på utgångssidan är lika med antalet uttag på ingångssidan i_}. I denna utföringsform är förbindelseledningsomkopplarens inkommande och utgående ut- tag anordnade symmetriskt för att man skall kunna åstadkomma s,k. parkontroll, dvs. i syfte att styra båda tidsomkopplarna oTSW~F och TSW-B medelst det gemensamma fasthållningsminnet (HM) 32.

Det ovan beskrivna arrangemanget benämnes en "perfekt länkkonfiguration", där förbindelseledningen är balanserad mellan den ena tidsomkopplaren TSW-F och den andra tidsom- kopplaren TSW-B.

Det skall nu antas att trafikflödet mellan två tidsom- kopplare TSW-F G#¥ l) och TSW-B (## 4) ökar i sådan omfattning att en enda förbindelseledningshuvudväg inte kan överföra allt trafikflöde. I detta fall kan problemet med det obalanserade trafikflödet lösas genom att man tilldelar trafikflödet som svarar mot vissa kanaler till tidsomkopplarna hos förbindelse- ledningsomkopplaren JSWl, som exempelvis omhändertar ett större trafikflöde såsom är visat med streckade linjer.

Storleken hos förbindelseledningsomkopplingsmatrisen är densamma som antalet tidsomkopplare TSW-F och TSW-B, dvs. antalet talbaneenheter, varför en dylik matris lätt kan till- 7900-617-7 IS verkas med maskinvara. Om förhållandet mellan antalet förbindel- seledningshuvudvägar och tidsomkopplare är 4:1, varjämte det maximala antalet (M) talbaneenheter 20 uppgår till sexton blir det totala antalet förbindelseledningshuvudvägar 128, vilket antal utgör halva antalet tidsomkopplare anordnade i tvâ steg, såsom är visat i fig. lOb, sid 60 och 61 i publikationen “Communication et Electronique", nr 43, oktober l975, artikeln "Roseaux de connexion temporels a grande capaoitê". Såsom kommer att beskrivas nedan är det i fig. 5 möjligt att minska antalet maskinvarudelar i demultiplexeringskretsen 45 hos den primära tidsomkopplaren (TSW-F) och i multiplexeringskretsen 41' hos den sekundära tidsomkopplaren (TSW-B) i förhållande till fallet inom tidigare känd teknik.

Fig. 7 visar en förbindelse där M = 8. Permanentför- bindelsemönstret för förbindelseledningsomkopplarna JSWa-JSWd är detsamma som är visat i fig. 6 och är markerat medelst hel- dragna linjer. I detta fall kan talbanan från tidsomkopplaren Tsw-F g! 1 endast upprättas till tiasomkoppiama Tsw-B g/i-f/læ.

Det är således möjligt att upprätta talbanor till AI5-AJS i tidsomkopplaren TSW-B. I detta fall ändras således anslut- ningsmönstren för förbindelseledningsomkopplarna JSWa~JSWd på det sätt som är markerat medelst streckade linjer. Därvid blir det möjligt att upprätta talbanor också till A/5-á/8 i tids- omkopplaren TSW-B. En dylik ändring av kopplingen kan lätt göras genom att man ändrar innehållet i förbindelselednings- fasthällningsminneskretsen JHM ~37a, som används gemensamt av förbindelseledningsomkopplarna.

Det blir således möjligt att upprätta talförbindelser från tidsomkopplaren TSW-F till alla tidsomkopplarna TSW-B genom att man utformar kopplingsmönstret för förbindelseled- ningsomkopplaren JSW på så sätt att hälften av kanalerna i ett tidsmultiplexerat stativ ansluts på det sätt som är visat medelst heldragna linjer medan den andra hälften ansluts på tidsmultiplexbas på det med streckade linjer visade sättet.

Också i detta fall blir det möjligt att minska antalet fast- hållningsminnesorgan för de sekundära tidsomkopplarna som styrs parvis genom att man utformar anslutningsmönstret för förbindelseledningsomkopplarna JSW symmetriskt. Liksom i fallet som är visat i fig. 6, där M = 4, blir det möjligt att omhändertaga en ökning av trafikflödet mellan en tidsomkopplare 7900617-7 le TSW-F och en bestämd tidsomkopplare TSW-B genom att man delvis modifierar anslutningsmönstret för förbindelseledningsomkoppla- ren på så sätt att kapaciteten hos förbindelseledningen mellan bestämda tidsomkopplare ökas.

Ehuru arbetssättet och kännetecknen i beskrivningen ovan har rört sig om fall med M = 4 och M = 8 kan andra värden på M väljas. Det skall också framhållas att i stället för att man eändrar anslutningsmönstret för förbindelseledningstidsomkopp- larna JSW med avseende på en enda kanalenhet kan denna ändring utföras med avseende på en enhet i form av ett knippe om- fattande flera enstaka eller flera tiotal kanaler, beroende på värdet M, reglering med hänsyn till sannolikheten för intern spärrning, tilldelningen av huvudvägen till tidsomkopplare, den maximala kapaciteten hos talbanenätet, etc. I varje fall är det möjligt att minska antalet fasthållningsminnesorgan till en bråkdel eller till några få procent av antalet i ett fall där antalet fasthållningsminnesorgan som definierar anslutninge- mönstret för förbindelseledningsorganen varieras för varje kanal.

Det är inte endast nödvändigt att ändra anslutnings- mönstret för förbindelseledningsomkopplarna när trafikflödet blir obalanserat utan också då man önskar utvidga nätet på samma sätt som i konventionella telefonstationer.

I denna utföringsform är förbindelseledningsomkopplarna anordnade kollektivt, men de kan vara fördelade. Exempelvis kan maskinvaran som innefattar förbindelseledningsomkopplarna vara fördelad bland primära eller sekundära tidsomkopplare.

Arbetsprinoipen i ett sådant fördelat arrangemang är densamma som i det kollektiva arrangemanget.

Utformningen av förbíndelseledningsomkopplarna är lik- artad utformningen hos en i och för sig känd rumsomkopplare, bortsett från att man inte behöver ändra anslutningsmönstret för behandling_av vanliga anrop resp. att ändringen sker med avseende på ett knippe omfattande mellan ett flertal kanaler och flera tiotal kanaler.

Det blir nödvändigt att ändra förbindelseledningsmönst- ret när man måste utföra överföring till en talbaneenhet 20x i väntearbietssättet då ett fel uppträder i en bestämd tal- baneenhet 20. Eftersom, såsom har beskrivits ovan, ändringen 7900617-7 I? i förbindelseledningsmönstret utförs med avseende på ett knippe omfattande från ett flertal kanaler till flera tiotal kanaler blir det möjligt att minska datainskrivningsoperationerna för förbindelseledningsfasthållningsminnesorganet JHM 37a till en bråkdel, varigenom man kan åtgärda felet snabbt.

Talbaneenhetens SPU arbetssätt vid redundant omkoppling, dvs. arbetssättet hos den inkommande överföringsomkopplaren TRF och den utgående överföringsomkopplaren TRB, kommer att be- skrivas nedan under hänvisning till fig. 8. Närmare bestämt om- fattar den inkommande överföringsomkopplaren TRF två över- föringsomkopplare U och V, vilkas stationära kontakter på mot- satta sidor (de övre och nedre sidorna) är sammankopplade.

Till de stationära kontakterna au och bv är en ingångshuvudväg 23 från synkroniseringskretsen eller CODEC-enheten ansluten, medan en utgående underhållshuvudväg 24a från testenheten TSTU 21 är förbunden med de stationära kontakterna bu och av. Den rörliga kontakten cu hos överföringsomkopplaren U är ansluten till tidsmultiplextalbaneanslutningsutrustningen TDC-F för framriktningen i en talbaneenhet via en huvudväg 23a, medan överföringsomkopplarens V rörliga kontakt cv är förbunden med den inkommande överföringsomkopplaren TRF hos nästa steg eller med en talbaneenhet 20; för väntearbetssättet eller för ett reservarbetssätt.

Pâ likartat sätt omfattar den utgående överföringsom- konplaren TRE två överföringsomkopplare W och X, vilkas sta- tionära kontakter på motsatta sidor är sammankopplade. De stationära kontakterna bw och ax är förbundna med testenheten TSTU 21 via den inkommande underhâllshuvudvägen 24b, under det att de stationära kontakterna aw och bx är anslutna till en utgående huvudväg Ešb som leder till synkroniseringskretsen eller CODEC-enheten. Överföringsomkopplarens W rörliga kontakt cw är förbunden med huvudvägen 2§b från tídsmultiplextalbane- anslutningsutrustningen TDC-B i backriktningen hos en talbane- enhet SBU, under det att överföringsomkopplarens X rörliga kontakt ox är ansluten till huvudvägen 24b från en annan ut- gående överföringsomkopplare TRB eller en talbaneenhet SPU 20x för väntearbetssättet. Dessa inkommande och utgående överföringsomkopplare TRF och TRE uppträder i par för de 7990617-7 1% respektive talbaneenheterna SPU, och de parvis uppträdande överföringsomkopplarna U, V, W och X arbetar med överföring medelst en signal från den centrala behandlingsenheten (CPU) 28 via underhållssignalfördelaren (MSD) 28a. Dessa överförings- omkopplare kan utgöras av mekaniska eller elektriska omkopplare.

Arbetssättet hos de inkommande och utgående överförings- omkopplarna TRF resp. TRB kommer att beskrivas nedan under hän- visning till fig. 2, 9A och 9B.

Det skall nu antas att alla överföringsomkopplarna TRF som är visade i fig. 2 är slutna mot sidan ”a” och att alla talbaneenheterna á/1-¿7n arbetar normalt. Under dessa be- tingelser upprättar den inkommande överföringsomkopplaren TRF en bana som sammankopplar den inkommande huvudvägen 23a och tidsmultiplextalbaneanslutningsutrustningen TDC-F för framriktningen i talbaneenheten och en bana som sammankopplar testenheten TSTU 21 och en talbaneenhet 20x i väntearbets- sättet. Den utgående överföringsomkopplaren TRB upprättar en bana som sammankopplar tídsmultiplextalbaneanslutningsutrust- ningen TDC-B i backriktningen i talbaneenheten med den ut- gående huvudvägen 23b och en bana som sammankopplar talbane- enheten 20x i väntearbetssättet och testenheten TSTU 21.

Följaktligen kommer de inkommande och utgående huvudvägarna, CODEC-enheten och synkroniseringskretsen (inte visad), tids- multiplextalbaneanslutningsutrustningarna TDC-F och TDC-B för framriktningen resp. hackriktningen, testenheten TSTU 21 och talbaneenheten 20x i väntearbetssättet att bli samman- kopplade. Dessa tillstånd är schematiskt visade i fig. 9A.

I det aktuella fallet kommer således testenheten 21 att ut- föra en giltighetsknntroll med avseende på talbaneenheten 20x i väntearbetssättet. I fig. 9 representerar skuggade block element som håller på att testas.

När ett fel exempelvis inträffar i en talbaneenhet 20a A/l, så att överföringsomkopplarna (TRF) 22a och (TRB) 25a slås över till kontakten "B" på sina inkommande resp. utgående sidor kommer TDC-F och TDC-B i talbaneenheten 20a á/1 att förbindas med testenheten TSTU 21, under det att de inkommande och utgående huvudvägarna 25a och 25b ansluts till talbane- 7900617-7 H enheten 20x ¿/X i väntearbetssättet via underhÉllshuvudvägarna" 24a och 24b. Testenheten 21 undersöker således den felaktiga talbaneenheten 20a áfl för att leta reda på felstället genom att kontrollera de mottagna eller sända signalerna eller medelst andra åtgärder samt ger upplysning om testresultatet till den centrala behandlingsenheten.

Fig. lO visar en modifierad utföringsform av digital- telefonomkopplingssystemet enligt uppfinningen, varvid denna utföringsform är så konstruerad, att den snabbt detekterar felaktig utrustning och verkställer överföring till utrust- ningen i vänteläge, varigenom omkopplingsoperationen får fort- sätta. Den i fig. lO visade utföringsformen innefattar en över- vakningsutrustning (SV) 50 samt övervakningsinformationsled- ningar SL 51, vilka sammankopplar övervakningsutrustningen 50 och de respektive talbaneenheterna 20a-20n och 20x. När sådana riktiga och vanliga fel uppträder som att t.ex. strömtillförseln faller bort, klocksignalkällan blir felaktig resp. styrinforma- tionsfördelningskretsen tillhörande talbaneenheten eller för- bindelseledningsomkopplingsenheterna 26a och 26b blir felaktig, sänds en signal som representerar ifrågavarande fel till över- vakningsutrustningen 50 via övervakningsledningarna SL 51.

Antalet övervakningsledningar SL 51 som sammankopplar talbane- enheterna och övervakningsutrustningen görs så litet som möj- ligt. Övervakningsutrustningen 50 meddelar snabbt felet till den centrala behandlingsenheten 28 i överensstämmelse med in- formationen som härrör från övervakningsledningarna SL 51.

För att underlätta överföring av uppgiften om fel från över- vakningsutrustningen 50 till den centrala behandlingsenheten 28 kan man utnyttja en periodisk kontrolloperation som utförs av den centrala behandlingsenheten 28 eller ett pâtvíngat av- brott härrörande från övervakningsutrustningen 50. Vilken av dessa åtgärder som skall utnyttjas kan fastställas om man tar i betraktande den erforderliga graden av betjäning, service- kvalitet, etc. Arbetssättet hos förbindelseledningsövergängs- enheten (JSU) kommer nu att beskrivas under hänvisning till fig. ll. Härvid bör man halla i minnet att förbindelseled- ningsomkopplingsenhetens uppgift är att styra förbindelse- ledningens beteende mellan tidsomkopplarna TSW i ett flertal g_ 190061?-7 O talbaneenheter. Förbindâlseledningsomkopplingsenheten är således i drift när nätet skall byggas ut såsom följd av att talbane- enheter har tillfogats eller när ett fel uppträder på en tal- baneenhet eller när överföring sker så att de inkommande och ut- gående huvudvägarna 25a och 25b i en bestämd talbaneenhet an- sluts till talbaneenheten 20x ÅJK i väntearbetssättet. En för- bindelseledningsomkopplingsenhet JSUa är bildad av ett flertal tidsmultiplexförbindelseledningsomkopplare JSW (endast JSWa är visad) och en förbindelseledningsomkopplarfasthållningsminnes- krets (ÄHM) 37a som vanligen styr ett flertal tidsmultiplex- i förbindelseledningsomkopplare. Det i fig. ll visade systemet är dubblerat genom att det finns två grupper 26a och 26x för- bindelseledningsomkopplarenheter som är utformade på det ovan beskrivna sättet. i Överföringsoperationerna för förbindelseledningsomkopplar- enheten när ett fel uppträder blir följande. En överförings- operation, vid vilken en signal på talbaneenhetens 20a A/1 huvudväg 23a 571 överförs till huvudvägenlâšb áyl, varjämte utförs överföring av talbaneenheterna 20a och 20n med avseende på huvudvägen âjbiá/n, såsom är antytt medelst heldragna linjer,. kommer nu att betraktas. Till följd av att talbaneenheten 20a blir felaktig när den i väntearbetssättet befintliga talbane- enheten 20x ¿Yx får utföra-omkopplingsonerationen under kontroll» av den centrala behandlingsenheten kommer tillståndet hos över- föringsomkopplarna IRF och TRB och hos förbindelselednings- fasthållningsminneskretsen 37a i tidsmultiplexförbindelseled- ningsomkopplaren JSWa att ändras. Dessa tillståndsändringar utförs, under kontroll av den centrala-styrenheten, för över- _föring av överföringsomkopplingarna TRF och TRB fifl till tal- baneenheten 20xg¿Vn för inställning av tillståndet hos tids- omkopplaren TSW och digitaltrunkkretsen DTRK i talbaneenheten 20x ÉVX på likartat sätt som tillståndet i talbaneenheten 20a 1, varigenom innehållet hos förbindélseledningsfasthâllnings- minneskretsen'}?a överförs till talbaneenheten 20k áfx från iaíuaneenneten ace. #1. Det blir följaktligen riöjiigi att säkerställa en normal överföringsoperation även då talbane- enheten 20a #'l blir felaktig. När TRF #'l, JHM BTX, TRJ á/l och TRB #'l blir inställda på_det i fig. ll visade sättet 7900617-7 0.! för att genomsläppa en testström till den felaktiga talbane- enheten 20a á”l via en bana som är visad med streckpriokade linjer i fig. ll från testenheten 21 blir det möjligt att på motsvarande sätt lokalisera felläget i talbaneenheten 20a fyl och att isolera den felaktiga talbaneenheten från ledningen eller linjen utan att detta inverkar störande på den normala omkopplingsoperationen.

Förbindelseledningsöverföringsomkopplaren TRJ är in- kopplad i varje talbaneenhet framför tidsomkopplaren TSW-B, varigenom utväljning sker av en förbindelseledningsomkopp- lingsenhet JSU 26a eller JSU 26x av talbanestyrutrustningen i varje talbanestyrenhet. Eftersom förbindelseledningsomkopp- laren JSWa i JSU Eöa eller förbindelseledningsomkopplaren JSWx_ i JSU 26x är selektivt kopplad till varje talbaneenhet blir det på detta sätt möjligt att självständigt utnyttja försindelseledningsomkopplaren JSW för ett on-line-system och ett off-line-system, varigenom man förhindrar att fel- testen inverkar ogynnsamt på det normala systemet.

Eftersom förbindelseledningsöverföringsomkopplaren TRJ väljer antingen JSU 26a eller JSU 26x i varje talbane- enhet, även om förbindelseledningsöverföringsomkopplaren TRJ i en bestämd talbaneenhet blir felaktig, kommer detta fel att begränsas till endast denna bestämda talbaneenhet, varför ingen ogynnsam inverkan med avseende på hela över- föringssystemet kommer att erhållas. Om förbindelseled- ningsöverföringsomkopplarna TRJ skulle vara kollektivt mon- terade i en förbindelseledningsomkopplarenhet skulle exem- pelvis felet i ifrågavarande förbindelseledningsöverförings- omkopplare påverka hela överföringssystemet, vilket givetvis inte är önskvärt.

Pig. 12 visar ännu en modifikation av uppfinningen, varvid denna modifikation är särskilt lämplig för fallet då de inkommande och utgående ledningarna i ett tidsmultiplex- telefonomkopplingssystem inte är begränsade till tidsmultiplex- huvudbanor utan inkluderar linjer eller ledningar för över- föring av talsignaler och kopplingssignaler mellan stationer utan att dessa varieras. Systemet innefattar en trunkkrets 55, en CODEC-enhet 56 och en talsignalledning VL 57. Tal- 7900617-'7 13. signalen utgörs av en signal som överförs mellan telefonsta-_ tioner och består av en analogtalsignal innan den omvandlas till en digitalmultiplexerad signal, varför det blir omöjligt att direkt ansluta talsignalledningen VL 57 till talbaneen- heten SPU och till centralbehandlingsenheten 28.Det blir allt- så nödvändigt att uttaga, införa och omvandla dessa signaler med avseende på trunkkretsen 55 och CODEC-enheten 56. Trunk- kretsen 55 är identisk med de trunkkretsar som används i ett konventionellt elektriskt omkopplingssystem av rumsdelad typ och är ansluten till den centrala behandlingsenheten 28 via ledningen 58 för att övervaka taltillstândet (upptaget eller ledigt). Förutom att trunkkretsen ombesörjer sändning och mottagning av fingerskivspulser i form av en likström med avbrott eller en inverterad likström utför nämnda trunkkrets en del av behandlingen av skilda signaler som har utförts av den centrala behandlingsenheten 28. Syftet med CODEC-enheten 56 är att omvandla analogtalsignaler till digitalmultiplexerade signaler med samma multiplicitet och samma signalhastighet som de inkommande och utgående huvudvägarna 25a och'25b i varje talbaneenhet. Flerfrekvenssignalerna som utväxlas mellan tele- fonstationerna omvandlas till digitalsignaler medelst CODEG- -enheten 56 och sänds och mottas sedan genom digitaltrunk- kretsen (DTRK) i en given talbaneenhet.

Såsom har beskrivits ovan är det genom att man an- sluter signalen på tonfrekvensledningen 57 till en talbane- enhet SPU och till den centrala behandlingsenheten 28 möjligt att effektivt behandla överföringsoperationen, på. samma sätt som i de andra utföringsformerna, även då ledningarna som är anslutna till tidsmultiplextelefonomkopplingssystemet inklu- derar talbandledningar förutom multiplexerade huvudvägar.

Fig. l5 visar ytterligare en utföringsform enligt upp- finningen där behandlingsanordningar eller processorer är I anordnade i motsvarighet till de respektive talbaneenheterna 20a-20n, 20x, testenheten (TSTU) 21 och förbindelselednings- omkopplarenheterna (JSU) 26a och 26x, varvid behandlingarna till tidsomkopplarna TSW i talbaneenheterna 20a-20n, 20k och till digitaltrunkkretsen DTRK blir utförda självständigt medelst nätprocessorer (NWP) 6la-6ln, 6lx, varjämte endast behandlingarna i vilka ett flertal nät 60a-60n, 60x ingår, 7900617-7 1% exempelvis anslutningsbehandlingarna mellanøskilda nät NW, testbehandlingen och behandlingen av förbindelseledningsan- slutningsmönstren vid tidpunkten då nätet NW byggs ut, samt kommunikationen mellan andra nätprocessorer NWP eller för- g bindelseledningsomkopplarprocessorer (JPS) 65a, 65x eller systemprocessorer SYSP 65,utförs genom en bussledning IPB 64 mellan processorerna under övervakning av systemprocessorn (SYSP) 63 som innehåller gemensamma data som det hänvisas till om så erfordras. Testenheten (TSTU) 21 styrs av en test- processor (TSTP) 66 på samma sätt som av talbaneenheten (sPU).

Såsom har beskrivits ovan är nätprocessorn (NWP) 61, testprocessorn (TSTP) 66 och förbindelseledningsomkopplar- processorn (JSP) 65 fördelade bland talbaneenheten SPU, test- _enheten TSTU och förbindelseledningsomkopplarenheten JSU, vilka är de enheter som skall kontrolleras. Å andra sidan ut- förs behandlingen av den fundamentala utväxlingen av nät- processorn NWP, testprocessorn TSTP och förbindelselednings- omkopplarprocessorn JSP. Såsom har beskrivits i samband med utföringsformen enligt fig. l kan man minska mängden kommu- nikation mellan de respektive processorerna, eftersom hela talbanans konstruktion är enkel och eftersom en eventuell ändring av anslutningsmönstret i motsvarighet till ett anrop hos en förbindelseledningsomkopplare inte är nödvändig. Genom att man fördelar nätprocessorn NW? på det ovan beskrivna sättet kommer hela telefonstationens drift inte att upphöra, inte ens om ett flertal fel uppstår samtidigt, varigenom stor tillförlitlighet hos kommunikationsnätet blir säkerställd.

Ehuru huvudvägarna Qja, 25b, 27a, 27b, 24a, 24b och tonfrekvensledningen VL 57 har behandlats såsom enkla led- ningar i beskrivningen ovan och på ritningarna är det i prak- tiken fråga om flera ledningar, vars antal blir bestämt i mot- gsvarighet till mångfalden signaler som passerar genom huvud- vägarna, arbetshastigheten hos sådana delelement som minnes- organ, vilka bildar tidsomkopplarna TSW, den maximala önskade kapaciteten hos nätet och antalet talbaneenheter.

Detaljerna 1 en tidsomkopplare som bildar en talbane- enhet SPU kommer nu att beskrivas. Om exempelvis varje tal- 1900611-7 'LH i kanal omfattar 8 bitar och då 8 buffertminnesorgan, som lagrar talsignalerna, är parallellkopplade i syfte att minska arbets- hastigheten hos de utnyttjade minneselementen, kommer åtkomst- tiden till varje minneselement att minskas till l/8.

.Fig. 14 visar utformningen av den parallellkopplade tids- omkopplaren som har beskrivits ovan. Såsom framgår av nämnda figur omfattar tidsomkopplaren inkommande och utgående huvud- vägar 70a resp. 70b¿ vilka är multiplexerade i K kanaler, vidare en serie-parallellomvandlare 71 som omvandlar signaler- na på den inkommande huvudvägen 70a till 8-bitars parallell- signaler, en parallell-serieomvandlare 72 som omvandlar nämnda 8-bitars parallellsignaler till signaler som matas till den utgående huvudvägen 70b, buffertminnesorgan 731-738, vilka = lagrar digitaliserade tonfrekvenssignaler som anländer via dens f inkommande huvudvägen 70a, och en räknare (GTR) 75- Det är ' allmänt känt att signalhastigheten på den inkommande huvud- vägen 70a multiplexeaad in i K kanaler blir K x 64 kb/s i fallet med vanliga 8-bitars kodade PCM-signaler. När exempel- vis K har värdet 128 blir hastigheten hos signalen på den in- kommande huvudvägen 70a lika med 8,192 Mb/s. Inskrivning i resp. utläsning ur tidsomkopplaren TSW sker växelvis medelst räknaren 75 och fasthållningsminnet (HM) 32 så att en tids- bestämd utväxling erhålls. Då denna omkopplare är konstruerad på det i fig. 14 visade sättet kommer hastigheten hos sig- nalen som matas till buffertminnesorganen 731-738 att minskas till l,024 Mb/s, eftersom det blir möjligt att minska signal- hastigheten på den inkommande huvudvägen 70a till l/8 med hjälp av serie-parallellomvandlaren 71. Till följd av arbets- principen hos tidsomkopplaren upprepas den sekventiella in- skrivningen medelst räknaren 75 och den slumpvisa utläsningen medelst fasthållningsminnesorganet 32 växelvis, varvid buffert- minnesorganets BM arbetstakt ökar till två gånger 1,024 Mb/s.

I ytterligare en modifikation av uppfinningen uppdelas ett buffertminnesorgan, exempelvis Bml, som är visat i fig. 14, i ett flertal block så att den sekventiella inskriv- ningen eller utläsningen med avseende på nämnda flertal block kan utförassamtidigt, varigenom den erforderliga hastigheten 7900617-'7 üš hos buffertminnesorganet minskas till ungefär hälften av den ovannämnda hastigheten. Om så önskas kan inskrivnings- och utläsningsordningen med avseende på buffertminnesorganet om- kastas så att en utläsnings-inskrivningsoperation erhålls.

I beskrivningen som nu följer kommer båda dessa arbetssätt att kiargöras.

Fig. 15 visar ett exempel på en dylik tidsomkopplare, och hela anordningen kan därvid benämnas en "tidsomkopplar- modul" TSH 95. I fig. 15 är element som svarar mot element i fig. 14 markerade med samme hänvisningsbeteckningar. Beteck- ningarna 801, 802 .... 80! avser minnesblock M som har er- hållits genom uppdelning av ett buffertminnesorgan, exempel- vis det i fig. 14 visade organet BMI. Varje block har ett dataingångsuttag Di, ett datautgångsuttag Do, ett adressin- gångsuttag add, ett skrivaktiveringsuttag WE och ett block- utväljningsuttag BS. Hänvisningsbeteckningarna 811 - 8l¿ representerar låskretsar (La) som är anslutna till utgångs- uttagen Do hos de respektive minnesblocken 80-801. Beteck- ningen 82 avser en OCH-grindkrets, 83 är en inhiberingsgrind- krets, 85 och 86 är avkodare (DEC), 87 är en utväljningskrets (SEL), 88 - 90 är ELLER-grindkretsar och ATIH är en signal som anger pulsbredderna hos WEp och Rp. I regel påläggs denna 'signal vid en bestämd tidpunkt.

Den i fig. 15 visade anordningens arbetssätt kommer nu att beskrivas under hänvisning till fig. 16A - l6J, där fig. 16A visar tillståndet hos en till en talbaneenhet 71 ansluten inkommande huvudväg 9l, varvid T representerar bredden hos en tidsslits i denna huvudväg och A, B, C, D och E representerar innehållet i var sin tidsslits i den inkommande huvudvägen 91.

Fig. l6B representerar innehållet i räknaren 75, särskilt räknevärdet hos biten med lägre ordning. Fig. 160 visar en skriv-/lässignal (R/W) som alstras av avkodaren 86 i överens- stämmelse med utgångssignalen från räknaren 75, varvid R av- ser en utläsningscykel medan W avser en skrivcykel. Pig. 160 representerar minnesåtkomlighetens tidsbestämning. Fig. l6E hänför sig till de sekventiella adresserna SQ som är represen- terade av bitarna av högre ordning i räknarens 75 utgängssig- nal, varvid P resp. P+l i vågen visar en adress som är gemen- 7900617-7 íé sam för alla minnesblocken. Fig. l6F visar en skrivpuls, medan fig. l6G åskådliggör behandlingen av minnesblocken M1 - MÅ, varjämte symbolerna Add:a(A) resp. Add:B(B) innebär att adresserna är d och 6 och att deras innehåll är A resp. B.

Vidare visar fig. l6H vågen för en läspuls Rp, fig. l6I visar vågorna på låskretsarnas 811 - 81! utgående huvudvägar 921 - 925 , och fig. l6J hänför sig till en slumpvis upp- trädande adress som sänds från fasthållningsminnesorganet (HN) 32, varvid symbolen, t.ex. Ml-a, utpekar adressen d hos minnesblocket (ml) 801. _ Såsom framgår av fig. 16A - l6J är Å = 4. Det skall antas att den från signalbanestyrutrustningen (SPC) 71 ut- sända signalen fyrfaldigas. I detta fall avkodas den bit av lägre ordning som svarar mot utgången.Ä hos räknaren 75, dvs. logg! bitar (2 bitar, eftersom J(= 4.1 fig. 16) av avkodaren 86, varjämte en av de resulterande utgångssignaler- na används såsom läs-/skrivsignalen (svarande mot ett fall då räknevärdet hos två lägre bitar är 4 i fig. l6), varjämte informationen hos en tidsslits som svarar mot läget R där ut- gångssignalen från avkodaren 86 är "l" (informationen D i I fallet enligt fig. löa) försummas. Tidsslitsen tilldelas då till utläsningstidsbestämningen (generellt sett en sekven- tiell åtkomsttidsbestämning). ' Informationen på den inkommande huvudvägen 91 skrivs in i minnesblocket vid ett läge WEb, som är visat i fig. 16F, varvid skrivtidsbestämningen W (W-sidan på vågen R/W) som är visad i fig. 160 således utväljer adressen för fasthållnings- minnesorganet 32 med hjälp av utväljningskretsen 87. Denna adress benämns i regel en slumpvis erhållen adress RN, och dess bitar av högre ordning avkodas medelst avkodaren 85.

I ett fall då_Å==4 uppträder utgångssignalen från avkodaren 85 på bara en enda av fyra utgångsuttag. henna utgångssignal svarar mot ett blockutväljningsuttag BS hos de respektive minnesorganen. R/W-signalem dvs. läs-/skrivsignalem som tillförs till den ena ingången hos ELLER-grindkretsarna 88- 90 kommer således att vara "O", varför bara ett enda BS-ut- tag i fyra minnesblock utpekas för att skriva data i den ut- pekade adressen enligt ovan i minnesblocket. Detta är visat 7900617-7 “JR medelst en pil från fig. 16A till fig. l6G, varvid informa- tionen "A" på den inkommande huvudvägen 91 skrivs in i minnes- blockets 801 adress d. Såsom följd av detta blir innehållet hos adressen d lika med ”A“, medan "B“ skrivs in i adressen 5 i minnesblocket (MÅ) 804 (i fig. 15 är 1==¿U, varför inne- hållet -l adressen e blir "B".

För var fjärde tidsslits kommer en försumbar tidsslits att uppträda, såsom beskrivits ovan, på informationståget i den inkommande huvudvägen 71 synkront med den gemensamma klock- signalen CLK (i fig. l6B vid ett läge där räknevärdet för de två lägsta bitarna i räknaren 75 är 4). Ingen skrivoperation behövs för denna försumbara tidsslits (den i fig. l6n visade informationen D). Eftersom detta tidsbestämningsläge avkodas medelst avkodaren 86 och används såsom utläsningstidsbestäm- ning kommer ifrågavarande tidsläge, dvs. räknevärdet 4 för de båda lägre bitarna i räknaren 75, att avkodas medelst av- kodaren 86, varvid man erhåller en läs-/skrivsignal som är lika (och som är visad i fig. 160) vid dess utgång. När denna läs-/skrivsignal blir ”l" väljer utväljningskretsen 87 en på SQ-sidan belägen adress(P i fig. l6É) som är gemensam för minnesblocken M1 - M4, varvid en av ingângarna till ELLER- -grindkretsarna blir "l". RS för det respektive minnesblooket blir således "l" (som inte förorsakas av utgàngssignalen från avkodaren 85) Följaktligen blir utgàngssignalerna från alla minnesblocken verksamma, såsom är visat medelst en pil som sträcker sig från fig. l6G till fig. l6I, varvid utgångs- signaler från detta minnesblock (innehållet i adresserna P hos blocken H1 - Mä) tillförs låskretsarna 811 - 814 och hålls kvar i detta medelst den i fig. l6H visade utläsnings- pulsen Rp.

Medelst den ovan beskrivna operationen blir det möj- ligt att utföra parallellutläsning ur ett flertal minnesblock med en enda utläsningspuls, varvid man sålunda självständigt tillför de utlästa data till fyra .Z/4-multiplexerade ut- gående buvudvägar 921 - 924. Emellertid är det en fördel att åtkomsttiden per grupplängd i minnesorganet kan minskas till Äfrån den konventionella längden 21. 7900617-'7 0.2 Såsom har påpekats ovan försummas informationen på den inkommande huvudvägen var fjärde gång. Detta medför emellertid ingen olägenhet, såsom kommer att framgå nedan.

Fig. 17 avser att komplettera beskrivningen då det gäller den försummade tidsslitsen där 4(= 4. Tidsomkopplar- modulen TSM 95 är utformad på samma sätt som i fig. 15 bort- sett från att 4f==4, och beteckningen 96 avser en multiplexe- ringskrets som är ansluten till den inkommande huvudvägens 91 ingångssida. Multiplexeringskretsen 96 matas med de två lägre bitarna i utgångssignalen från räknaren 75 i tidsomkopplar- modulen 95 via styrledningen 97. Numren på ingångsuttagen Il- I4 hos multiplexeringskretsen 96 svarar direkt mot innehållet hos styrledningen 97 som väljer dessa ingångar. Ledningarna 981 - 983, vilka är anslutna till ingångsuttagen Il - IB, är PCM-huvudvägar med låg multiplicitetsordning Kfifl (där K = 4).

Eftersom ingen huvudväg med låg multiplicitetsordning är ansluten till multiplexeringskretsens 96 ingångsuttag I4 väljer multiplexeringskretsens utgångssignal, dvs. datatåget på den inkommande huvudvägen 91, ingångsuttaget Il när inne- hållet hos styrledningen 97 är ett, varvid data på huvudvägen 98 med den låga multiplicitetsordningen uppträder på den in- kommande huvudvägen 91, under det att när innehållet hos styr- ledningen 97 är två kommer ingångsuttaget I2 att väljas, var- vid data med den lägre ordningens multiplicitet på huvudvägen 982 uppträder på den inkommande huvudvägen. När innehållet hos styrledningen 97 är tre uppträder data av den lägre ordningens multiplicitet hos huvudvägen 983 på den inkommande huvudvägen 91, men när innehållet hos styrledningen är fyra kommer in- gångsuttaget I4 att väljas. Data på den inkommande huvudvägen 91 har således ingen innebörd. Detta innebär att verksamma data inte skulle gå förlorade även om sådana data (tidsslitsen hos huvudvägen 91) försummas. Innehållet hos styrledningen 97 omfattar två lägre bitar hos utgångssignalen från räknaren 75 i tidsomkopplarmodulen 95, och detta innehåll är lika med in» gångsinformationen hos avkodaren 86 i tidsomkopplarmodulen 95.

Genom att man (i det i fig, 16, 4 visade exemplet) bringar ut- gângssignalen från avkodaren 86 att svara mot numret på det 7900617-7 “LW ingångsuttag (I4 i det i fig. 17 visade fallet) som inte är anslutet till en huvudväg av den lägre multiplicitetsordningen hos multiplexeringskretsen 96 blir det av denna anledning möj- ligt att få den försumbara tidsslitsen hos den inkommande huvudvägen 91 att svara" mot en tidsslits som kan försummas (resp. som är tilldelad till en utläsningstidsbestämning och mera bestämt till en sekventiellåtkomsttidsbestämning).

Antalet försummade tidsslitsar uppgår till K/4? per grupp, och för att minska antalet försummade tidsslitsar ökar man antalet minnesblook¿( . I sådana fall där en reservåt- komlighetstidsbestämning behövs för att testa talbanor ökas antalet försummade tidsslitsar.

Ehuru i den i fig. 15 visade utföringsformen åtkomst erhålls i tur och ordning till utläsningssidan, kan åtkomst erhållas i tur och ordning till inskrivningssidan, om så önskas. Fig. 18 visar ett exempel på det sistnämnda fallet, närmare bestämt med en tidsomkopplarmodul TSM 95'. I denna modifikation ingår inkommande huvudvägar som mottar parallell- utgångssignalen från talbanestyrutrustningen SPC 71, en ut- gående huvudväg 72 som sänder en utgângssignal till PSC 72, resp. en läskrets (LA) 103 för fasthàllning av utgångssig- nalerna från minnesbloeken 801 till BQZ . R'p representerar en utläsningspuls som upphör en gång för varje ¿f:te gång på precis samma sätt som den i fig. l6E visade skrivpulsen WEp. WE'p representerar en skrivpuls eller inskrivningspuls som alstras varje 1?:te gång liksom den i fig. l6F visade utläsningspulsen Rp. Övriga hänvisningsbeteokningar har samma innebörd som de i fig. 15 visade hänvisningsbeteckningarna.

Fig. 19 visar ett tidsmultiplexomkopplingsnät som är utformat med två steg, varvid man utnyttjar en tidsomkopplar- modul TSH av den i fig. 15 eller fig. 18 visade typen. Elemen- ten 1101 - llOÄ i fig. 19 är utformade på samma sätt som tids- omkopplarmodulen 95 som är visad i fig. l5. Vart och ett av dessa element omfattar fyra minnesorgan Ml - M4. Elementen 1121 - 1124 är utformade på samma sätt som tidsomkopplarmodulen 95' som är visad i fig. 18. Vart och ett av dessa element omfattar fyra minnesorgan Ml - M4. Dessa minnesorgan är inte visade i detalj. Eftersom antalet förbindelseledningshuvudvägar mellan 7900617-7 'åo de primära och sekundära tidsomkopplarna är lika med antalet' minnesblock i de primära och sekundära tidsomkopplarna blir det med denna utformning möjligt att ansluta förbindelseledningen mellan de primära och sekundära tidsomkopplarna utan att man tillfogar någon_ny krets. I fig. 19 är en förbindelselednings- omkopplingsenhet JSU enligt fig. 2 antydd medelst en streck- prickad linje, och förbindelseledningarna är således teore- tiskt sett anordnade på det i fig. 19 åskådliggjorda sättet.

Fig. 20 visar en modifikation av den i fig. 19 visade anordningen, varvid antalet minnesblock M1, M2 har reducerats till 1/N av antalet förbindelseledningshuvudvägar, varjämte en demultiplexer (DMPX) 120, som uppdelar en huvudväg till ett flertal huvudvägar 1211 - 121N, är anordnad på utsidan av V den primära tidsomkopplaren 110. De uppdelade huvudvägarna multiplexeras till en enda huvudväg medelst en multiplexer (MPX) 123 som är belägen på den sekundära tidsomkopplarens ingângssida. ' Fig. 21 visar en modifikation av den i fig. 20 visade anordningen, där N grupper lâskretsar l30l_l - l3Ol_N resp. l5O2_l - l3O2_N är anordnade på primärtidsomkopplarens 100 ut- gångssida. Den i fig. 15 visade utläsningspulsen Rp uppdelas i N avsnitt av en avkodare (DEC) 131 som är ansluten till de respektive låskretsarna. En multiplexer (MPX) 123 är an- ordnad på den sekundära tidsomkopplarens 112 ingångssida.

Med denna utformning är förbindelseledningshuvudvägens arbets- fas dividerad med N. Om samma fas önskas kan emellertid en dubbelbuffertkonstruktion utnyttjas, dvs. låskretsar som arbetar med samma tidsbestämning kan införas på primärtids- omkopplarens utgångssida. Denna konstruktion är fördelaktig för ett omkopplingsnät där man utnyttjar en lång förbindelse- ledningskabel därför att signalhastigheten på förbindelseled- ningshuvudvägen avtar. Efter hand som antalet tidsomkopplar- moduler (TSM)-95, 95' ökar kommer vidare antalet förbindelse- ledningshuvudvägar också att öka, varför det blir möjligt att ansluta alla tidsomkopplarmoduler till förbindelseledningarna.

Fig. 22 visar en annan modifikation av den i fig. 20 visade anordningen där antalet minnesblock har ökats till j gånger antalet förbindelseledningar. I detta fall är varje grupp om 3 minnesblock (M) i den primära tidsomkopplaren 110 7900617-'7 SI ansluten till multiplexerarna (NPX) 1351, 1352 ...., varvid de multiplexerade signalerna sänds till motsvarande eller god- tyokliga demultiplexerare (DMPX) 1361, 1362 .... på den sekun- dära tidsomkopplarens 112 ingångssida. Utgångarna från de- multiplexerarna är anslutna till var sitt av j minnesblock M1- Mj. Denna utformning medför att antalet förbindelselednings- huvudvägar minskas.

Fig. 25 visar en modifikation av den i fig. 22 åskådlig- gjorda anordningen, varvid skiftregister 1401, 1402 .... för parallell-serieomvandling av j bitar är anordnade för varje grupp minnesblock i de primära tidsomkopplarna 110. I den sekundära tidsomkopplaren 112 mottas utgångssignalerna från skiftregistren 1401, 1402 .... av motsvarande skiftregister 1411, 1412 .... för åstadkommande av serie-parallellomvand- ling. Arbetsperioden för låskretsarna, som är visade på sek- ventiellåtkomstsidan enligt fig. 15, minskas till 1/[ av arbetsperioden på direktåtkomstsidan, varigenom man erhåller en tillfredsställande arbetstakt. När således skiftregister med parallellinmatning och serieutmatninfi eller serieinmat- ning och parallellutmatning får ersätta de ovan beskrivna làskretsarna kan både låsfunktionen och paralle1l-serieomvand- lingsfunktionen eller serie-parallellomvandlingsfunktionen erhållas. Följaktligen kan serie-parallellomvandling erhållas för förbindelseledningsenheter (en situation där åtkomst till förbindelseledningssidan erhålls i tur och ordning) eller för transmissionsledningssidan (en situation där åtkomst till transmissionsledningssidan erhålls i tur och ordning) utan att några ytterligare delar behöver tillfogas.

Ehuru man i de ovan beskrivna utföringsformerna i syfte att åstadkomma parstyrning av de primära och sekundära tids- omkopplarna TSW-F och TSW-B i talbaneenheten utnyttjade ett fasthâllningsminnesorgan gemensamt för desamma är denna par- styrning inte alltid nödvändig. Således kan självständiga minnesorgan utnyttjas för de respektive tidsomkopplarna.

Fig. 24A visar en annan modifikation av den i fig. 19 visade anordningen, varvid tidsomkopplarna är utförda i tvâ steg. Närmare bestämt erhålls på den inkommande huvudvägens 91 sida och på den utgående huvudvägens 102 sida direktaccess vrsoosfl-v 39. till minnesorganet M, exempelvis talbaneminnesorgan, medelst fasthållningsminnesorgan (HM) 15011, 15012, 15111, 15112, medan på förbindelseledningssidan åtkomst till minnesorganen erhålls i tur och ordning medelst räknare 1551 och 1541. För att för- enkla beskrivningen har endast två av vardera av de primära och sekundära tidsomkopplarna 110 resp. 112 visats.

När på detta sätt åtkomst erhålls i tur och ordning till förbindelseledningssidan medelst räknarna 155 och 154 överförs innehållet i talbaneminnesorganet M1 och i den primära tidsom- kopplaren 1101 till talbaneminnesorganet M1 i den sekundära tidsomkopplaren 1121 utan någon ändring.

Det är också möjligt att utnyttja fyra talminnesorgan N11, N12, M2l och M22 genom att man utnyttjar ett talbaneminnes- organ gemensamt för de primära och sekundära tidsomkopplarna på det i fig. 24B visade sättet. Genom detta arrangemang kan man undvara de'i fig. 24A visade räknarna, varigenom antalet talbaneminnesorgan M minskas till hälften. ' Big. 25 är ett blockschema som visar detaljerna i den i fig. 243 visade anordningen. I fig. 25 multiplexeras var och en av de inkommande huvudvägarna 911 - 9lm med n. På samma sätt multiplexeras också var och en av m utgående huvudvägar 1021 - 102m med n. Var och en av m2 minnesorgan 16011 - 160m (Mll - Mmm) har kapaciteten n/m ord (denna kapacitet kan ökas eller minskas beroende på kvaliteten hos trafikflödet och den internationella spärrningssannolikheten). Vart och ett av fasthållningsminnesorganen 1501 - 150m tjänstgör såsom ett styrminnesorgan som utpekar minnesnumret och dess adress när tidsmultiplexerade signaler anländer över de respektive huvudvägarna 911 - 91m. Vart och ett av fasthållningsminnes- organen 1511 - 151m tjänstgör såsom ett styrminnesorgan som utpekar numret för ett utläsningsminnesorgan och dettas adress när en signal utläses ur ett minnesorgan i syfte att sända signalen till de respektive huvudvägarna 1021 - 102m.

Varje fasthållningsminnesorgan har en lagringskapaci- tet omfattande n ord, där i varje enskilt fall gäller att logg m + log2Z å , där log2 m bitar anger numret för minnes- organet medan logg E jbitar anger adressnumret i minnes- 7900617-7 3% organet. Generellt uttryckt styr fasthàllningsminnesorganet 1501 talminnesorganen 16011 - löOlm, under det att fasthåll- ningsminnesorganet 1511 styr talminnesorganen l60ll - l60lm.

Detta styrningssätt kommer nu att beskrivas under hän- visning till fig. 26. Det skall härvid antas att en ledning med tidsslitsnumret e»i den inkommande huvudvägen 911 skall anslutas till en ledning med en tidsslits nr ß i den utgående huvudvägen 102m. Talbaneminnesorganet som kan användas för att upprätta denna förbindelse är ett minnesorgan löOlm, och en ledig adress hos detta organ kan väljas med hjälp av någon allmänt känd central behandlingsanordning. Antag nu att en ledig adress "a" i minnesorganet l60lm har angivits. Då skrivs m in i logg m-bitarna i adressen d hos fasthållningsminnes- organet 1501, under det att a skrivs in i .; log2 å-bitarna, så att vid tidsslitsen B i den utgående huvudvägen 102m kommer utläsning att ske av signalen A som är lagrad i adressen "a* i talbaneminnesorganet l60lm. På detta sätt sammankopplas tidsslitsen d i den inkommande huvudvägen 911 och tidsslitsen B i den utgående huvudvägen 102m. Sammankopp- ling i motsatt riktning (sammankoppling mellan tidsslitsen B i huvudvägen 9lm och tidsslitsen d i huvudvägen 1021) upp- rättaspå samma sätt med hjälp av talbaneminnesorganet l60ml.

Vid denna tidpunkt kan arbetsperioden för talbaneminnes- organet uppgå till n gånger per grupp för inskrivning resp. utläsning, varvid det totala antalet kanaler som kan utväxlas uppgår till n x m.

Fig. 27 visar ett parstyrsystem som ingår i anordningen enligt fig. 25 eller 26. I detta fall styr fasthållningsorga- nen 1701 - 170m gemensamt de inkommande resp. utgående huvud- vägarna under användning av inskrivningsadresserna och utläs- ningsadresserna i informationen beträffande de respektive huvudvägarna. För att samma huvudvägar skall kunna .hopkopplas inbördes sker utläsning av talbaneminnesorganet under den första hälften av en tidsslits, varjämte data skrivs in i talbaneminnesorganet under den sista hälften. Eftersom tids- multiplexväxeldriften är likartad fallet vid anordningen en- ligt fig. 26 torde någon närmare beskrivning inte erfordras.

Följande fördelar erhålls med de respektive utförings- formerna. 7900617-7 m i i (l) Enligt tidsmultiplexomkopplingssystemet enligt upp- finningen grupperas tidsmultiplexomkopplardigitaltrunkkretsen och talbanestyrutrustningen samman eller integreras för en bestämd kapacitet, varvid förbindelseledningsanslutningen mellan integrerade talbanekretsar utförs medelst en förbindelseled- ningsomkopplarenhet (JSU) med en halvpermanent bana, varjämte, efter hand som nätetsskala ökar, talbaneenheterna byggs upp på samma sätt som ett blockbygge. Det är således möjligt att lätt utvidga telefonnätet resp. att lätt tillverka telefonomkopp- lingsutrustningen. (2) När ledningssignaler sänds och mottas införs de i lediga tidsslitsar i de inkommande och utgående huvudvägarna som är anslutna till omkopplingssystemet genom att man utnyttjar CODEC-enheter eller synkroniseringskretsar, varpå signalerna matas till en digitaltrunkkrets genom förbindelseledningsom- kopplarenheter och tidsmultiplexomkopplare via permanenta banor. Av denna anledning blir det möjligt att inte endast tillverka talbanestyrutrustningens maskinvara utan också dess programvara i form av moduler. I (3) Enligt den i fig§ 2 - 13 visade utföringsformen av uppfinningen är tidsmultiplexomkopplarna TDS, digitaltrunk- kretsen DTRK, tidsmultiplextalbaneanslutningsutrustningarna TDC-F för framriktningen resp. TDCQB för backriktningen, och talbanestyrutrustningen SPC för dessa utrustningar, vilka bildar ett tidsmultiplexomkopplingssystem, utformade såsom en integral enhet, varjämte en gemensam reservenhet är förberedd för ett flertal enheter. När följaktligen en normalt använd enhet blir felaktig kan omkoppling av denna enhet lätt ske medelst en överföringsomkopplare och en förbindelselednings- omkopplare. av denna anledning blir det möjligt att minska omfattningen av arbetsinsatserna och omfattningen av program- behandling inte endast vid tidpunkten då felbehandling sker utan också då nätet byggs ut. (4) Förbindelseledningsomkopplarnas överföringsdrift åstadkommes genom att man hanterar ett flertal kanaler såsom ett knippe eller en grupp, varvid överföringsoperationen endast utförs när obalans i trafikflödet uppstår eller när fel upp- 190061?-7 (55 träder i talbaneenheten eller när nätets skala skall ökas men inte för styrning av ett anrop. Följaktligen blir det möjligt att minska kapaciteten hos det i förbindelseledningsomkoppla- ren utnyttjade minnesorganet jämte omfattningen av fasthåll- ningsminnesorganets styrning, vilket innebär en förenkling av konstruktionen. (5) Såsom är visat i fig. 13 blir det vidare möjligt att, när ett trafikflödesstyrorgan tillfogas varje integral enhet som är bildad av tidsmultiplexomkopplaren, digitaltrunkkret- sen, tidsmultiplextalbaneanslutningsutrustningen för fram- riktningen resp. backriktningen och talbanestyrutrustningen för att möjliggöra att trafikflödesstyrorganet kan behandla trafiken genom nätet, varigenom en serie trafikflödesstyr- ningar fullbordas i varje integral enhet, förhindra nedkopp- ling av hela omkopplingsstationen även då en bestämd integral enhet blir felaktig och då en annan integral enhet blir fel- aktig samtidigt som den förstnämnda felaktiga enheten omkopp- las till en vänteenhet eller en reservenhet, varigenom dubbla eller trefaldiga fel skulle kunna uppstå. l (5) När valet av en ledig talkanal betraktas blir det möjligt att minska antalet omkopplingsprogrammoment, såsom vid inställning av kanaler mittför varandra, eftersom tids- omkopplare finns i två steg. Med denna tvåstegskonstruktion hos tidsomkopplaren följer också fördelarna att kapaciteten för behandling av obalansen i trafikflödet kan ökas resp. att omrangeringen av förbindelseledningskablarna kan förenklas vid en tidpunkt då telefonnätet håller på att byggas ut. Närmare bestämt anordnas förbindelseledningsomkopplare, som tillåter elektrisk tidsdelningsåteranslutning av förbindelseledningar- na, mellan primära och sekundära tidsomkopplare. Under nor- mala betingelser kommer således ett bestämt uppkopplings- mönster att vara upprättat, men när trafikflödet blir obalan- serat eller när nätet skall byggas ut kommer uppkopplings- mönstret att ändras. Detta kopplingssätt kan lösa problem som uppträder när tvåstegstidomkopplare används vid uppbyggnad av telefonnätet. Då uppkopplingsmönstret för förbindelseled- ningsomkopplarna ändras är det inte alltid nödvändigt att bringa varje kanal att bli styrbar, utan kanalerna kan om- 7900617-7 'åé kopplas såsom kanalknippeenheter, Detta medför en minskning av bitkapaciteten som är önskvärd för förbindelseledningsomkopplar- fasthällningsminnesorganet, vilket inte endast innebär att systemet miniatyriseras utan också att omkopplingsnätbehand- lingen förenklas. (6) Eftersom i utföringsformerna som är visade i fig. 15 - 23 minnesorganet som bildar tidsomkopplaren är uppdelat i ett flertal block blir multiplexerings- och demultiplexe- ringskretsarna onödiga när åtkomst nås parallellt till minnes- blocken,_vilket innebär att åtkomsttiden hos minnesorganet minskas till hälften. Detta medför inte endast att kraven på cykeltiden hos minnesorganet minskas utan också att de peri- feriella kretsarna som samverkar med minnesorganet förenklas.

När vidare en enkel tvåstegstidsomkopplare med en enkel styr- algoritm tillverkas blir det möjligt att bilda förbindelseled- ningar mellan primär- och sekundärtidsomkopplare utan att någon ny krets behöver tillfogas.

Genom att antalet minnesblock med en förutbestämd redun- dans ökas eller minskas blir det möjligt att inreglera antalet förbindelseledningar mellan de primära och sekundära omkopp- larna utan att minnesorganets arbetstakt måste ökas.

(T) Enligt deri fig. 24 - 27 visade utföringsformerna _ är talbaneminnesorganet i en tidsomkopplare uppdelat i ett flertal block som är anordnade i en matris på så sätt att det blir möjligt för den inkommande huvudvägen att komma åt minnesblocken som hör till samma rad resp. för den utgående huvudvägen att komma åt minnesblocken med samma kolumntal.

Såsom följd av detta blir det möjligt att öka tidsomkoppla- rens kapacitet utan att man ntnyttjar minnesorganet med redun- dans och utan att man ökar minnesorganets arbetstakt. I enlig- het med uppfinningen blir det alltså möjligt att framställa ett tidsmultiplexomkopplingsnät genom att man utnyttjar en tidsomkopplare med stor kapacitet, varvid denna tidsomkoppla- re är bildad av ett billigt minnesorgan som med fördel kan tillverkas såsom en integrerad krets. Det blir alltså möjligt att lätt öka kapaciteten hos ett tidsmultiplexomkopplingsnät.

När man önskar öka nätets kapacitet ytterligare kan detta ske

Claims (23)

79Q061?~? - “Fä- genom att man kombinerar tidsomkopplare eller rumsomkopplare i många steg. ' Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utföringsformerna, utan dessa utgör endast exempel på uppfinningen och dess tillämpning. Patentkrav

1. Kopplingsanordning för en pulskodmoduleringstelefon- station med ett flertal talbaneenheter (20) och en central be- handlingsenhet (28), varvid varje talbaneenhet är försedd med tidsomkopplare för överföring av signaler inom förutbestämda tidskanaler, vidare ett digitalt förbindelsenät, som bearbetar en signal som innehåller en registersignalidentifiering och upp- gift om ledningsdrifttillståndet, och en talbanestyrenhet som mottar en styrsignal och fördelar denna, vilken anordning inne- fattar en förbindelse mellan tidsomkopplare, digitalt förbin- delsenät och central behandlingsenhet, k ä n n e t e c k n a o därav, att i ett mellanledningsfält är en förbindelselednings- omkopplingsenhet (26a) inkopplad för att förbinda talbaneen_ heterna med varandra, medelst vilken enhet extra mellanlednings- förbindelser kan erhållas, och att över dessa mellanlednings- förbindelser kan à ena sidan extra, i moduler uppbyggda talbane- enheter nås och kan á andra sidan åtminstone en reservtalbane~ enhet (2Qx) nås.

2. Kopplingsanordning enligt krav I, k ä n n e t e c k - n a d därav, att ett flertal tidskanaler bearbetas som en grupp (multiplexering).

3. Kopplingsanordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den innefattar-en reservförbindnings- omkopplingsenhet (26x) som 1 beroende av den centrala behand- lingsenheten (28) kan få ersätta en felaktig förbindelseled- ningsomkopplingsenhet (26a).

4. Kopplingsanordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k - n a d därav, att reservförbindningsomkopplingsenheten (26x) och förbindelseledningsomkopplingsenheten (26a) är i drift sam- tidigt. -

5. ,5. Kopplingsanordning enligt krav 3 och 4, k ä n n e - t e e k n a d därav, att en testenhet (21) är anordnad att via omkopplare (22a-22n; 25a-25n) förbindas med talbane- 7900617-7 '58 enheterna (27a-20x) och att om ett fel uppträder i en av tal- baneenheterna (20a-20n) förbinds testenheten med denna, under- söker den felaktiga talbaneenheten (20a-20n) och vidarebeford- rar resultatet till den centrala behandlingsenheten (28).

6. Kopplingsanordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k - n a d därav, att testenheten (21) är förbunden med reservtal- baneenheten (20x) då anläggningen är i felfritt tillstånd.

7. Kopplingsanordning enligt något av kraven l-6, k ä n n e t e c k n a d därav, att en övervakningsanordning (50) är förbunden med talbaneenhetenna (20a-20x) och med för- bindelseledningsomkopplingsenheterna (26a, 26x) för att indike- ra till den centrala behandlingsenheten (28) att ett fel har uppstått.

8. 58. Kopplingsanordning enligt något av kraven l-7, k ä n n e t e c k n a d därav, att var och en av talbaneenhe- terna (20a-20x) innehåller två üidsomkopplare (Bla, jlb), vilka är seriekopplade över förbindelseledningsomkopplingsenheten (26a).

9. Kopplingsanordning enligt något av kraven 2-8,- k ä n n e_t e c k n a d därav, att var och en av talbaneenhe- terna (20) är försedd med en av talbaneenheten (35) styrd kopp- lingsfältomkopplare (56) som utför omkoppling mellan förbindel- se1edningsomkopplingsenheterna (26a, 26x).

10. Kopplingsanordning enligt något av kraven 1-9, k ä n n e t e c k nga d .därav, att den innefattar en extra förmedlingskopplingskrets (55) som övervakar taltillståndet på en tonsignalledning-(57), mottar ooh vidarebefordrar väljar- impulser och övertar en del av bearbetningen av signaler SOM den centrala behandlingsenheten (28) bearbetar och att efter förmed- lingsomkopplingskretsen (55) är inkopplade organ (56) som omvand- lar den lågfrekventa tonsignalen till en digitalsignal som kan bearbetas av nämnda omkopplare (Bla, jlb).

11. ll. Kopplingsanordning enligt något av kraven 1-10, k ä n n e t e c k n a d därav, att förbindelseledningsomkopp- lingsenheten (26a, 26x), testenheten (21) och varje talbaneenhet (20) är tilldelade var sin räknare (65, 66, 61), varvid den centrala behandlingsenheten (28 styr de enskilda räknarna (65, 66, 61). '

12. 212. Kopplingsanordning enligt något av kraven 1-ll, 7900617-7 '67 k ä n n e t e c k n a d därav, att tidsomkopplarna (95, 110. 112) är försedda med minnesorgan (73) för mellanlagring av tal- information under en omkopplingsoperation, varvid ett flertal minnesblock (80) är tilldelade minnesorganen (73), att organ (32) för åtkomst till ett bestämbart minnesblock (80) under en åtkomsttid är anordnade på en valfri åtkomstsida av minnesorga- nen (73) och att organ (75) för parallell åtkomst till ett fler- tal minnesblock (80) under en àtkomsttid är anordnade på den sekventiella àtkomstsidan hos minnesorganen (73), varigenom tal- informationen blir inskriven och utläst, varvid K/1 av multipli- citeten på ledningen och den valfria åtkomstsidan utnyttjas så- som ogiltiga tidskanaler och en valfri átkomsttid svarande mot den ogiltiga tidskanalen också utnyttjas såsom sekventiell åt- komsttid, där K motsvarar multipliciteten hos en ledning på den valfria àtkomstsidan och 1 motsvarar antalet minnesblock (80) i minnesorganet (73).

13. Kopplingsanordningeenligt krav 12, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tidsomkopplarna (95, 110, 112) är försedda med ett skivregister med serieingång och parallellutgång på den sekventiella àtkomstsidan.

14. Kopplingsanordning enligt krav 12 eller 13, k ä n n e - t e c k n a d därav, att antalet minnesblock (80) i minnesorga- nen (73) är variabelt.

15. Kopplingsanordning enligt något av kraven 12-14, k ä n n e t e c k n a d därav, att en del av de ogiltiga tids- kanalerna används som reservàtkomsttid.

16. Kopplingsanordning enligt något av kraven 12-15, k ä n n e t e c k n a d därav, att tidsomkopplarna (95, 110, 112) är utformade i två steg, att organen (32) för åtkomst till ett bestämt minnesblock (80) under en àtkomsttid möjliggör en valfri åtkomst antingen till en av ledningarna på överförings- ledningssidan eller till ledningarna på förbindningssidan och att organen för parallell åtkomst bildar ett flertal minnesblock (80) under en átkomsttid för en sekventiell åtkomst till en av ledningarna. i

17. Kopplingsanordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k - n a d därav, att antalet minnesblock (80) svarar mot antalet förbindelseledningar (92, 101).

18. Kopplingsanordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k - 7900617-7 “to n a d därav, att antalet minnesblock (80) är 1/N, där N är antalet förbindelseledningar (121), att en demultiplexer (120) är anordnad att genom den sekventiella åtkomsten fördela utlästa data mellan de N förbindelseledningarna (121) och att en mul- tiplexer (123) är anordnad att ansluta de N ledningarna i en ,enskíld ledning till den sida på vilken datautskriften företas genom den sekventiella åtkomsten.

19. Kopplingsanordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k - n a.d därav, att antalet minnesblock (80) uppgår till 1/N, var- vid N är antalet förbindelseledningar (121), att anordningen innehåller N grupper spärrkretsar (113) som är anordnade på läs- sidan genom sekventiell åtkomst, att anordningen innefattar organ för delning av en läspuls på lässidan 1 N pulser, vilka matas till de N grupperna i spärrkretsen (130), och att en multiplexer (123) är anordnad att sammankoppla de N ledningarna till en enskild ledning pà den sida på vilken dataskrivning äger rum genom den sekventiella åtkomsten.

20. Kopplingsanordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k - n a d därav, att antalet minnesblock är N', varvid N' avser antalet förbindelseledningar, och att anordningen innefattar en multiplexomkopplingskrets (135), som leder utgångarna från de N' minnesblocken (80) till en enda ledning på den sida på vilken genom sekventiell åtkomst data utläses, ävensom en demultiplexer (130) som bland de N' ledningarna fördelar data på den sida på vilken data skrivs i sekventiell access. '

21. Kopplingsanordning enligt något av kraven l-10, k ä n n e t e o k n~a d därav, att tidsomkopplarna är försedda med minnesorgan för mellanlagring av talinformationen under en kopplingsoperation, varvid minnesorganen är uppdelade 1 mg minnesblock (160) och m är ett helt tal större än 2, att de uppdelade minnesblooken (160) är tilldelade kolumn- och radräk- nare i en matris-med m kolumner och m rader, att organ (150) är anordnade att koppla en ingående ledning till en förutbestämd adress hos ett minnesblock (160), vilket minnesblock hör i matrisen till en kolumn som svarar mot den ingående ledningen, och att organ (151) är anordnade att tillkoppla en utgående led- ning till en förutbestämd adress hos ett minnesblock (160), vilket hör 1 matrisen till en kolumn som svarar mot den utgående ledningen. - 1900617-7 HI

22. Kopplingsanordning enligt krav 21, k ä n n e t e c k - n a d därav, att antalet ord i varje minnesblock (160) varie- rar med n/m och dessutom 1 beroende av betingelser som verk- ningsgrad, ledningsutnyttjande och sannolikheten att telefon- stationen spärras internt, varvid n är antalet ledningar och m är antalet kolumner eller rader i matrisen.

23. Kopplingsanordning enligt krav 21, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den innefattar en fasthállningsminnesanord- ning för allmän kontroll av ett minnesblock för styrning av en skrivadress och av ett minnesblock för styrning av en läsadress, att organ är anordnade att avge en skrivadress till ett minnes- block (160) som hör till en rad i matrisen svarande mot adress- styrminnesanordningens nummer och att organ är anordnade att av- ge en läsadress till ett minnesblock som hör till en spalt i matrisen svarande mot adresstyrminnesanordningens nummer, vari- g genom en åtkomsttid förorsakas minnesblocket, vilket är tillde- lat en läsoperation, varefter en àtkomsttid tilldelas för en skrivoperation, varvid àtkomsttiden förekommer åtminstone två gånger för varje enskild tidskanal. 2#. Kopplingsanordning enligt krav 25, k ä 11 n e t e c k - n a d därav, att antalet ord i varje enskilt minnesblock varie- rar med n/m i beroende av betingelser som verkningsgrad, led- ningsutnyttjande och sannolikheten att telefonstationen skall spärras,.varvid n är antalet ledningar och m är numret hos ko- lumnen eller raden i matrisen. '