SE432472B - Sekerhetsanordning av skjuvbultstyp - Google Patents

Description

7712254-7 läge, när säkerhetsanordningens båda delar - bom och fäste - svängs tillbaka inbördes till sitt utgångsläge, exempelvis genom backning med det plogen dragande fordonet.

Säkerhetsanordningar av skjuvbultstyp i utförande som axelkopp- ling är också kända, se exempelvis DE-AS l 090 975 och DE-OS l 782 559. Vid dessa kopplingar sträcker sig skjuvbultar genom de båda kopplingshalvorna eller -delarna i området för deras mot var- andra gränsande ytor, vilka skjuvbultar i detta läge har ett be- räknat brottställe. Vid den ena kända kopplingen (DE-OS l 782 559) kan de båda kopplingshalvorna efter överlast rotera fritt i för- hållande till varandra; för att återupprätta deras stela förbind- ning måste de avskjuvade bultarna bytas ut. Vid den andra kända kopplingen (DE-AS l 090 975) är skjuvbultarna fjäderbelastade. Ef- ter avskjuvning av en skjuvbult kan antingen i rotationsriktningen efterföljande skjuvbult eller samma, för detta ändamål med flera brottställen eller brottanvisningar försedda skjuvbult under fjä- derkraft automatiskt skjuta in i en öppning på den andra kopplings- halvan, så snart de båda kopplingshalvorna roterat eller vridit sig så mycket i förhållande till varandra, att bulten befinner sig mittför den aktuella öppningen. Båda utföringsformerna av skjuv- bultskoppling har nackdelar: vid den ena kopplingen måste de av- skjuvade bultarna ersättas med nya, vilket ofta är ett komplicerat arbete; vid den andra skjuvbultskopplingen àterupprättas visserli- gen driftläget automatiskt, dock är kopplingshalvorna vid överlast skilda från varandra en kort stund, varigenom de följande skjuv- bultarna efter inskjutningen genast skjuvas av, om överlasttill- ståndet varar längre än till efterföljande inskjutning.

Vid uppfinningen har man utgått från den i inledningen angivna säkerhetsanordningen av skjuvbultstyp, vilken inte har dessa nack- delar, eftersom skjuvbultarna visserligen automatiskt men kan komma till det nya driftläget endast, när den på den ena kopplingsdelen befintliga glidbanan har svängts ut ur rörelsebanan för skjuvbul- ten. För detta ändamål måste dock svängrörelsen utlösas genom ak- tivering av anordningen, så att driftläget inte automatiskt intas efter överlasttillståndet upphörande.

Med utgångspunkt från denna teknikens ståndpunkt har uppfin- ningen till uppgift att utforma anordningen pä sådant sätt, att den är lämplig för överföring av vridmoment och avbryter respektive återupprättar förbindelsen mellan två axlar i beroende av ett över- lasttillstânds inträdande och upphöranfié; Denna uppgift löses enligt uppfinningen därigenom att anord- 3 7712254-7 ningen är utförd som en axelkoppling med två koaxiella och axiellt oförskjutbara, ringformiga kopplingshalvor, att styrbanan är ut- formad som en centrumaxeln över 3600 omslutande cirkelringyta och att en i styrbanans omkretsriktning uppmätt bredd på en till skjuv- bulten hörande spärröppning är så anpassad till fjäderns kraft och skjuvbultens massa, att skjuvbulten är omställbar till det nya spärr- läget först efter underskridande av ett förutbestämt gränsvarvtal. vid den som axelkoppling utförda anordningen enligt uppfinningen genom utformningen av styrbanan och dimensioneringen av skjuvbulte- säkringen uppnås, att de vid överlast från varandra skilda kopp- lingshalvorna åter förbinds med varandra först vid en förutbestämd, under normalvärdet liggande varvtal, så att den till spärrläget omställbara skjuvbulten inte överlastas oavsiktligt och skjuvas av. Härigenom säkerställs också att de redskap eller maskiner som skall drivas inte vid fortfarande föreliggande överlast drivs med högt varvtal på deras drivaxel.

Uppfinningen beskrivs närmare i det följande med hänvisning till de bifogade ritningarna vilka visar flera föredragna utförings- former. Fig l visar från sidan en till en traktor ansluten jord- bruksmaskin med en som axelkoppling utförd säkerhetsanordning enligt uppfinningen. Fig 2 visar en sektion genom axelkopplingen enligt fig l. Fig 3 visar en projektion av axelkopplingen i riktningen för pilen II i fig 2. Fig 4 visar en sektion genom en andra utförings- form av axelkopplingen. Fig 5 visar en del av axelkopplingen i en projektion i riktningen för pilen V i fig 4. Fig 6 visar en projek- tion av en del av axelkopplingen längs linjen VI i fig 5. Fig 7 visar en sektion genom en ytterligare utföringsform av axelkoppling- en. Fig 8 visar en projektion längs linjen VIII-VIII i fig 7. Fig 9 visar en sektion längs linjen IX-IX i fig 8. Fig 10 visar en pro- jektion av en ytterligare utföringsform av axelkopplingen. Fig ll visar en projektion i riktningen för pilen XI i fig 10. Fig 12 vi- sar en sektion längs linjen XII-XII i fig ll. Fig l3 visar en sek- tion genom en ytterligare utföringsform av axelkopplingen. Fig 14 visar en projektion i riktningen för pilen XIV i fig 13. Fig 15 visar en sektion längs linjen XV-XV i fig 14. Fig 16 visar en pro- jektion längs linjen XVI-XVI i fig 13. Fig 17 visar en hållare med skjuvbultar för axelkopplingen enligt fig 13-16. Fig 18 visar en del av axelkopplingen enligt fig 13 i en andra utföringsform. Fig 19 visar en sektion genom en ytterligare utföringsform av axelkopp- lingen. Fig 20 visar en sektion längs linjen XX-XX i fig l9. Fig 21 visar en projektion av en del av axelkopplingen enligt fig l9. 7712254-7 Fig 22 visar en sektion längs linjen XXII-XXII i fig 21. Fig 23 visar en sektion genom en del av en ytterligare utföringsform av axelkopplingen. Fig 24 visar en sektion längs linjen XXIV-XXIV i fig 23.

Den i fig 1 visade lantbruksmaskinen 1 är en rotorharv med ett stativ 2, på vars framsida det finns en anslutningsbock 5. På an- slutningsbockens översida finns det vertikala plattor 6 och på un- dersidan konsoler 7, till vilka man medelst tvärbultar 8 och 10 kan ansluta över- och underarmarna 9 och ll på en traktors 4 tre- punktslyftanordning 3. De i körriktningen A bakre ändarna av kon- solerna 7 är fästa på en växellåda 12, som upptill är tillsluten medelst en kåpa 13. På anslutningsbockens 5 översida angriper två i körriktningen bakåt och nedåt divergerande strävor 14, medelst vilka anslutningsbocken är intill växellådans 12 baksida uppstödd på kåpan l3. växellådan 12 sträcker sig tvärs mot körriktningen A och är intill sin mitt förbunden med ett transmissionshus 15, på vilket ett transmissionshus 16 är anordnat. På baksidan av trans- missionshuset 16 är en växellåda 17 lagrad. Den i körriktningen A framåt ur transmissionshuset 16 utskjutande drivaxeln 18 är via en kardanaxel 19 ansluten till traktorns 4 kraftuttagsaxel 20.

Axlar 21 utskjuter nedåt ur växellådan 12 och uppbär var sin verktygsrotor 22, vars verktyg i drift ingriper med marken.

Kardanaxeln 19 har två kardanknutar 23 som är anordnade på en teleskopartat utbildad mittdel 24 av kardanaxeln. Kardanaxeln är medelst ändtappar 25 och 26 ansluten till kraftuttagsaxeln 20 res- pektive drivaxeln 18. Ändtappen 26 är försedd med en i fig 2 visad axelkoppling 27 med en kopplingshalva 28, vilken via ett åtminstone delvis ihåligt axelrör 29 är förbunden med ändtappen 26. Axelröret har på sin bort från kardanknuten 23 vända ände en radiellt utåt riktad, plattformig arm 30, vars radiellt yttersta ände har en bredd som motsvarar ungefär en tredjedel av axelns 29 diameter. På den radiellt yttersta änden av armen 30 är en tangentiellt mot axelrö- rets 2 centrumaxel 29A riktad ring 31 fastsvetsad, vilken på sin bort från axeln 29A vända sida har en hylsa 32 för skjuvbult 33.

Hylsan 32 utskjuter radiellt från ringen 31 och är cylinderformig.

Den radiellt yttre änden av skjuvbulten 33 är lagrad i en ring 34, mot vilken en fjäder 35 anligger. Fjädern 35 anligger med sin andra ände mot en på den radiellt yttre änden av hylsan 32 anordnad platta 36. Plattan 36 är medelst ett säkringsstift 37 säkrad mot förskjut- ning radiellt utåt.

Säkringsstiftet 37 är medelst en svängbar ring 38 säkrat gente- mot hylsan 32. 5 7712254-7 Ringen 31 omger en bussning 39 som sträcker sig från hylsan 32 i riktning mot axelröret 29 och består lämpligen av härdat mate- rial. För säker styrning har skjuvbulten 33 endast ringa spel i bussningen 39. Skjuvbulten 33 ansluter kopplingshalvan 28 vridfast till en kopplingshalva 40 som har en koaxiellt med axelröret 29 liggande kopplingsplatta 41. Kopplingsplattan 41 har en företrädes- vis av härdat material gjord fattning 42 för skjuvbulten 33. Skjuv- bulten sträcker sig med sin tillhörande ände in i en väsentligen cirkulär spärröppning 43.

Fattningen 42 bildar ett kopplingsanslag för skjuvbulten 33.

Kopplingsplattan 4l och fattningen 42 har cylindriska ytterytor som gränsar till varandra vid öppningens 43 mynning. I en cirkulär öppning i kopplingsplattan 41 är en hylsa 44 fäst, vilken är koaxi- ell med axelröret 29 och är vridfast förbunden med kopplingsplat- tan. Hylsan 44 är via ett splinesförband 45 säkert vridfast förbun- den med drivaxeln 18. Inuti axelröret 29 är hylsan 44 omgiven av en i axelröret 29 inpressad bussning 46, vilken efter avskjuvning av skjuvbulten tjänstgör som glidlager för hylsan 44 och av detta skälet består av ett lämpligt material. Bussningen 46 och axelröret 29 är säkrade mot axiell förskjutning medelst en kil 47, vilken ingriper i en koaxiellt med axelrörets 29 axel 29A förlöpande öpp- ning 48 i hylsan 44 och en fördjupning i axelröret 29. På motsva- rande sätt kan drivaxeln 18 vara säkrad mot axialförskjutning rela- tivt hvlsan 44.

För att skydda maskinelementen är axelkopplingen 27 dimensione- rad för ett maximalt överförbart vridmoment. Vid överskridande av detta maximala vridmoment avskjuvas den i öppningen 43 befintliga änden av skjuvbulten 33, så att kopplingshalven 28 kan vrida sig relativt kopplingshalvan 40. Därvid anligger skjuvbulten 33 med sin brottyta mot kopplingsplattans 41 mantelyta, medan den i öpp- ningen 43 befintliga, avskjuvade delen av skjuvbulten 33 till följd av öppningens radiella läge genast ramlar ut ur denna.

De báda kopplingshalvorna är medelst kilen 47 säkrade mot inbör- des axialförskjutning. Öppningens 43 diameter är i beroende av fjä- dern 35 så stor att den kvarvarande delen av skjuvbulten 33 under rotationen av kopplingshalvan 28 med normalt varvtal inte när in i öppningen. Först när kopplingshalvans 28 varvtal genom avsiktlig frànkoppling av kraftuttagsaxelns 20 drivning minskas kan skjuvbul- ten föras in i öppningen och därmed åter förbinda de båda kopplings- halvorna vridfast med varandra. Detta kritiska varvtal ligger före- trädesvis under det minsta tomgângsvarvtalet på traktorns 4 driv- 7712254-7 motor. Därmed kan skjuvbulten 33 vid uppträdande överlast och minsk- ning av motorvarvtalet inte återupprätta förbindelsen mellan de båda kopplingshalvorna redan medan motorn fortfarande går och kraft- uttagsaxeln är fastkopplad, ty i annat fall kan skador uppstå. Det i kopplingshalvans tagentiella riktning uppmätta måttet på öppningen 43 bestäms av faktorn T i formeln S=l/2A T2, varvid S är det avstånd skjuvbulten 33 måste tillryggalägga i riktning mot öppningen 43 för att förbinda de båda kopplingshalvorna vridfast med varandra.

A är den av fjädern 35 mot skjuvbulten 33 vid en förutbestämd massa på skjuvbulten utövade kraften. Genom att faktorn A vid upprepad avskjuvning av skjuvbulten 33 förblir konstant skall minskningen av fjäderkraften genom avskjuvningen vara proportionell mot den minskade massan på skjuvbulten. Vid denna utföringsform är det också möjligt att driva kopplingsdelen 40 från kraftuttagsaxeln och för- binda kopplingsdelen 28 med rotorharven. I detta fallet kan fjäderns 35 spänning vara anpassad till skjuvbultens 33 masströghet. Då pres- sas skjuvbulten 33 när kopplingsdelen 30 fortsätter att rotera med ringa tryck i riktning mot öppningen 43, så att fjädern vid minsk- ning av transmissionens varvtal trycker in skjuvbulten i öppningen till följd av bultens minskade tröghet.

På grund av öppningens 43 radiella läge ramlar den avskjuvade delen av skjuvbulten 33 genast ut ur öppningen, så att den kvar- varande delen av skjuvbulten 33 efter minskning av varvtalet på nytt pressas in i öppningen under inverkan av fjädern och åter för- binder de båda kopplingsdelarna vridfast med varandra.

Axelkopplingen är speciellt lämpad för maskinelement som är svåråtkomliga eller helt oåtkomliga. Skjuvbulten har åtminstone fem och företrädesvis tio driftlägen, dvs att skjuvbulten kan av- skjuvas åtminstone fem gånger och företrädesvis tio gånger. Där- efter kan den på enkelt sätt avlägsnas genom borttagning av säkringsfl stiftet 37, plattan 36 och fjädern 35 från hylsan 32 och ersättas med en ny, som helt enkelt skjuts in i hylsan 32. Detta utbyte kan lämpligen ske i samband med det normala underhållet av maskinen.

Utföringsformen enligt fig 4, 5 och 6 är liksom fallet med den första utföringsformen anordnad i kardanaxeln 19. Axelkopplingen har en kopplingsdel 49 med flera mot hylsan 32 svarande hylsor 51 för stiftformiga skjuvbultar 50. Skjuvbultarna sträcker sig radiellt mot kopplingsdelens 49 axel 49A och är försedda med runtomgående spår 50A som brottanvisningar. En av skjuvbultarna 50 förbinder kopplingsdelen 49 med en kopplingsdel 52. Varje skjuvbult är medelst en bygelfjäder 53 belastad i riktning mot kopplingsdelen 52, vilken 7 7712254-7 fjäder är anbragt på den cirkulära kontur uppvisande kopplingsde- len 49. Den ena änden av bygelfjädern anligger under spänning mot den radiellt yttre änden av skjuvbulten 50 och är rörlig i en slits i hylsan 51. Bvgelfjäderns 53 funktionssätt är helt jämförbart med den hos fjädern 35 vid den första utföringsformen. Kopplingsdelen 52 har en radiellt utåtriktad fläns 55 med en spärröppning 54, vars djup motsvarar avståndet mellan spåren 50A på skjuvbulten 50. Öpp- ningen 54 begränsas delvis av en av hårdmetall gjord bussning 56, vilken sträcker sig inåt från flänsens 55 periferi och väsentligen parallellt med skjuvbultens 50 centrumaxel. Bussningen 56 tjänstgör som anslag för skjuvbulten 50 och omger företrädesvis öppningen 54 över ett vinkelområde av ca 1000 (fig 6). öppningen 54 har ett utlopp 57 för de avskjuvade delarna av skjuvbulten. Utloppets 57 vägg 57A är bàgformig och sträcker sig från bussningen 56 fram till flänsens 55 utsida över ett vinkelområde på ca 90° (fig 6). Intill bussningen 56 sträcker sig väggen parallellt och intill flänsens 55 sidovägg under en vinkel mot skjuvbultens 50 centrumaxel. Dess- utom sträcker sig denna vägg 57A i riktning mot den bort från kopp- lingsdelen 49 vända sidan av kopplingsdelen 52. Skjuvbultarna 50 är fästa på en av hårdmetall gjord ring 58, vilken är anbragt på kopplingsdelen 49. Pà ringen 58 är företrädesvis 6-l0, vid denna utföringsform 8, skjuvbultar 50 fixerade, av vilka en ingriper i öppningen 54 på det beskrivna sättet. För att kunna överföra ett större vridmoment kan flera skjuvbultar ingripa i motsvarande öpp- ningar.

Kopplingen enligt fig 4-6 bildar liksom vid den första utfö- ringsformen förbindelsen mellan en drivande och en driven del och roterar i riktningen för pilen B i fig 5. Skjuvbulten 50 är före- trädesvis fixerad i ringen 58 med ringa spel, och bussningen 56 stöder skjuvbulten över en del av dess periferi. Vid överlast av- skjuvas den i öppningen 54 liggande delen av skjuvbulten, vilken del genom den speciella utformningen av utloppets 57 vägg 57A slung- as ut i en med axeln 49 parallell riktning. Denna utslungningsrikt- ning kan vara av fördel vid användning av kopplingen i vertikalt riktade axeldelar. För att efter avskjuvningen av skjuvbulten åter förbinda de båda kopplingsdelarna vridfast med varandra måste driv- axelns varvtal minskas. Skjuvbulten kan därefter under inverkan av bygelfjädern 53 åter skjutas in i öppningen 54, varigenom för- bindelsen mellan kopplingsdelarna är återupprättad. Till följd av det stora antalet skjuvbultar 50 är kopplingen bra balanserad och 7712254-7 8 kan den användas under läng tid utan att skjuvbultar behöver bytas ut. ' ivid utföringsformen enligt fig 7 är en kopplingsdel 59 medelst en stiftformig skjuvbult 60 vridfast förbunden med en kopplings- del 61. De båda kopplingsdelarna 59, 61 har var sin fläns 62 och 63, vilka har väsentligen cirkulär periferi. De båda kopplingsde- larna är på inte visat sätt säkrade mot inbördes axialförskjutning på samma sätt som vid den första utföringsformen. Skjuvbulten 60 är parallell med kopplingsdelens centrumaxel 64 och är anbragt i en mot hylsan 32 vid den första utföringsformen svarande hylsa 65 som är parallell med skjuvbulten. Den i hylsan 65 liggande delen av skjuvbulten 60 har en fläns 60A mot vilken en tryckfjäder 67 anligger. Tryckfjädern är anbragt i hylsan och är säkrad i denna medelst en tvärbult 66. Skjuvbulten 60 sträcker sig in i en fördjup- ning 68 och anligger mot dennas botten så att skjuvbulten är läges- säkrad i axiell riktning. Fördjupningen 68 är förbunden med ett kanalformigt utlopp 69, vilket sträcker sig tangentiellt utåt från fördjupningen 68 relativt kopplingsdelens 59 cirkulära fläns 62.

Utloppet 69 har utöver sin längd konstant, cirkulär tvärsektion.

Utloppet kan även utvidga sig i riktning utåt. Fördjupningen 68 kan liksom vid de båda tidigare beskrivna utföringsformerna vara åtminstone delvis begränsad av en av härdat material gjord del.

I den visade utföringsformen finns det fyra i hylsorna 65 anbragta skjuvbultar 60 med inbördes lika avstånd, varav tre utgör reserv- delar och endast en förbinder de båda kopplingsdelarna 59 och 61 med varandra. Om ett högre vridmoment skall överföras kan även flera eller samtliga skjuvbultar samtidigt förbinda de båda kopplingsde- larna med varandra. Vid överlast avskjuvas den i fördjupningen 68 inskjutande delen av skjuvbulten 60, varvid den avskjuvade delen via utloppet 69 avlägsnas säkert radiellt utåt. Den i kopplingsde- lens tangentiella riktning uppmätta bredden på fördjupningen 68 och fjäderkraften 67 är så valda att skjuvbulten endast vid minskat varvtal åter skjuts in i fördjupningen 68 och på så sätt återupprät- tar förbindelsen mellan de båda kopplingsdelarna. Genom det axiella arrangemanget av skjuvbulten 60 får kopplingen liten diameter.

Fig 8 och 9 visar ett annat utförande av öppningen för upptag- ning av en skjuvbults änddel och en med öppningen samverkande an- ordning medelst vilket skjuvbultens avskjuvade del avlägsnas samt vilken kan användas vid de ovan beskrivna utföringsformerna. I flän- sen 62 på axelkopplingen enligt fig 7 är medelst en bult 7l med 9 7712254-7 försänkt huvud, en mutter 72 och en fjäderring 73 en cirkulär ski- va eller skärplatta 70 försänkt anordnad, vilken är vridbar kring bulten 7l och på så sätt kan fixeras i flera lägen. Längs skivans 70 omkrets finns fyra i tvärsektion delcirkulära fördjupningar 74.

Alltefter skivans 70 diameter och fördjupningens 74 storlek kan även fler fördjupningar finnas. Som framgår av fig 8 bildar för- djupningen 74 förlängningen av ett långsträckt, kanalformigt ut- lopp 75, vilket sträcker sig bakåt och utåt från skivan 70 i kopp- lingens rotationsriktning B. Skjuvbulten 60 sträcker sig då in i utloppet 75 och tillhörande fördjupning (fig 8). Utloppets 75 längs- mittlinje bildar en utåt sig öppnande vinkel på företrädesvis 500 mot flänsens 62 den tillhörande fördjupningens mittlinje innehål- lande radialplan. Skivan 70 kan vridas kring bulten 71 så att en annan av fördjupningarna bildar utloppets 75 förlängning. När där- vid exempelvis en av fördjupningarna 74 har skadats behöver skivan 70 endast vridas till ett nytt läge. Genom den beskrivna placering- en av utloppet 75 transporteras den avskjuvade delen av skjuvbul- ten 60 klanderfritt bort via utloppet 75.

Vid utföringsformen enligt fig 10-l2 är kopplingsdelarna 76 och 77 utformade på väsentligen samma sätt som kopplingsdelarna 59 och 61 enligt fig 7. Kopplingsdelen 77 har i sitt periferiområ- de på den bort från kopplingsdelen 76 vända sida en axiellt riktad hållare 78 vars periferi sett i kopplingens axelriktning sammanfal- ler med en del av kopplingsdelens 77 periferi (fig ll). Hàllaren 78 sträcker sig över ett vinkelområde på ca 800 och har vid sina båda ändar relativt kopplingsdelen 77 radiellt inåt riktade stöd- delar 80. Mellan stöddelarna 80 och hållaren 78 är ett fäste 81 med flera stiftformiga skjuvbultar 60 fäst, varvid skjuvbultarna medelst var sin fjäder 67 pressas i riktning mot kopplingsdelen 76. I fästet 81 finns företrädesvis ett stort antal skjuvbultar, vid den visade utföringsformen 5, anordnade bredvid varandra. Det som en kassett utformade fästet 81 fixeras på hållaren 78 medelst ett snabblàs 82. Snabblàset 82 har en bygelfjäder 83 som pressar det kring en axel 84 svängbara snabblàset 82 i riktning mot kopp- lingsdelen 76. Den mot kopplingsdelen 77 vända änden av fästet 81 har ett från innerväggen utskjutande utspráng 85 vilket omger skjuv- bulten 60 med ringa spel. Utsprànget 85 tjänstgör som anslag för skjuvbultens fläns 60A. Den bort från flänsen 60A vända änden av trvckfjädern 67 anligger mot en ring 86 som är säkrad i fästet 81 medelst en tvärbult 87. Precis som vid de tidigare beskrivna ut- 7712254-7 10 föringsformerna ligger varje skjuvbult med ringa spel i en öppning 88 i kopplingsdelen 77. En av skjuvbultarna 60 sträcker sig in i fördjupningen 68 i kopplingsdelen 76, vilken fördjupning är för- bunden med utloppet 69. För balansering av kopplingen kan ett and- ra fäste vara anbragt på kopplingsdelen 77 diametralt motsatt fäs- tet 81. Det kan också finnas balansvikter i hål 89 för balansering av kopplingen. Kopplingen enligt fig 10-12 arbetar på väsentligen samma sätt som kopplingarna vid de tidigare beskrivna utförings- formerna. De i fästet anordnade skjuvbultarna 60.kan utbytas snabbt och enkelt. Om skjuvbulten saknar fläns 60A kan själva fästet 81 utnyttjas som tryckelement. Skjuvbultarna anbringas i detta fallet i öppningarna 88 och fästet 81 skjuts på skjuvbultarna och säkras medelst snabblàset 82.

Kopplingen enligt fig 13-17 är i huvusak utformad symmetriskt relativt ett en centrumaxel 90 för kopplingen innehållande symme- triplan. Kopplingen har som enhet axeltappen 26 enligt fig l och är förbunden med gaffelskänklar 91 på kardanknuten 23. Kopplingen har en med gaffelskänklarna 9l förbunden kopplingsdel 92 och en med drivaxeln 18 förbunden kopplingsdel 93 med ett nav 9. Navet har en radiellt riktad öppning 95 för en kula 96 som ingriper med ett ringspår 97 på drivaxelns 18 periferi och är säkrad i radiell riktning medelst en bult 96A. Med navet är en radiellt utåt riktad fläns 98 fast förbunden. Kopplingsdelen 92 har en väsentligen kon- centriskt med navet 94 förlöpande hållare 99, som är lagrad på na- vet 94 medelst ett nållager 100 och är säkrad i axiell riktning på kardanknuten 23 medelst en skiva 101 och en säkringsring 102.

Gaffelskänklarna 91, hàllaren 99 och en cirkulär, åtminstone delvis mot flänsen 98 anliggande ring 104 är förbundna med varandra me- delst fyra gängade bultar 103. Pâ ringen 104 är en skivformig platta 105 fäst, vars kant 106 är rätvinkligt bockad i riktning mot kar- danknuten 23. En andra skivformig platta 107 är fixerad medelst bultarna 103, vilken plattas kant 108 är rätvinkligt bockad i rikt- ning mot kopplingsdelen 93. Med de bockade kanterna 106 och 108 centreras två fästen 109 och fixeras dessa på kopplingen. Fästena 109, vilka var för sig bildar ett hus för flera stiftformiga skjuv- bultar 110, är med engi riktning mot kardanknuten 23 riktad kant lll fastklämda under plattans 107 bockade kant 108. Skjuvbultarna 110 är belastade i riktning mot flänsen 98 medelst var sin tryckfjä- der 112. Inuti fästet 109 är skjuvbultarna 110 styrda i bussning- ar 113. Skjuvbultarna sträcker sig med ringa spel in i öppningar i 13 7712254-7 fintliga sidan av öppningen 114 finns det ett plattformigt utfyll- nadsstycke 140, som är monterat på kopplingsdelen 93 medelst en gängad bult och en mutter. öppningen 114 har den i fig 21 angivna bredden 141. De från den tillhörande sidan av öppningen 114 fram till den gängade bultens centrumaxel och fram till den bort från skivan 70 vända änden av utfyllnadsstvcket 140 uppmätta avstànden är i fig 21 betecknade med l41a och l4lb. I nedanstående tabell är dimensionerna l41a och 141b angivna i beroende av olika diame- ter på skjuvbultarna.

Diameter skjuvbult Mått l41 a Mått 141b 7 mm 20,0 mm 28,0 mm 8 mm 18,5 mm 26,5 mm 10 mm 15,5 mm 23,5 mm Kopplingen enligt fig 19-22 arbetar på väsentligen samma sätt som vid de tidigare beskrivna utföringsformerna. Fästena 132 kan enkelt och snabbt monteras pà kopplingen med hjälp av locket 136 och fjädrarna 138. Vid denna utföringsform kan faktorn T i formeln S=l/2A F2, vilken väsentligen bestäms av skjuvbultens diameter och den i tangentiell riktning uppmätta bredden 141 på öppningen 114, hållas konstant vid olika diameter på skjuvbulten, eftersom endast utfyllnadsstycket 140 behöver utbytas vid olika diameter på skjuv- bultarna.

Vid utföringsformen enligt fig 23 och 24 har den stiftformiga, väsentligen mot skjuvbulten 110 svarande skjuvbulten 142 över hela eller nästan hela sin längd ett parallellt med dess axel riktat spår 143, i vilket en motsvarande kam 144 ingriper, varvid kammen 144 finns på styrningen för skjuvbulten, exempelvis bussningen 113, centreringsplattan 105 och ringen 104 i fig 13. kammen 144 hindrar vridning av skjuvbulten relativt återstoden av kopplingsdelen.

De beskrivna utföringsformerna av axelkopplingar kan före- trädesvis monteras i ett svänghjul. Genom den stora diametern på svänghjulet kan skjuvbultarna anordnas helt innanför svänghjulets ytteromkrets, varvid skjuvbultarna t o m kan ligga inuti själva svänghjulet.

Claims (5)

1. '7712254-7 14 PATENTKRAV l. Säkerhetsanordning av skjuvbultstyp med två inbördes vridbara delar (28, 40; 49, 52; 59, 61), i den ena (28; 52; 61) av vilka åtminstone en i riktning mot sitt delarna inbördes spärrande läge med en fjäder (35; 53; 67) belastad, speciellt flerfaldigt avskjuv- bar skjuvbult (33; 50; 60) är förskjutbart styrd, vilken skjuvbult i sitt spärrläge griper bakom en med delarnas (28, 40; 49, 52; 59, 61) centrumaxel (29A; 49A; 64) åtminstone delvis koncentriskt styrd bana på den andra delen (40; 49; 59) och är axiellt uppstödd mot ett dess förskjutningsväq begränsande anslag (42; 56; 68), varvid skjuvbulten (33; 50; 60) efter brott vid inbördes vridning av de- larna (28, 40; 49, 52; 59, 61) löper på styrbanan och från detta frigöringsläge är automatiskt omställbar till ett nytt spärrläge, k ä n n e t e c k n a d därav, att anordningen är utförd som en axelkoppling (27) med två koaxiella och axiellt inbördes oförskjut- bara, ringformiga kopplingshalvor (28, 40; 49, 52; 59, 61), att styrbanan är utformad som en centrumaxeln (29A; 49A; 64) över 3600 omslutande cirkelringyta och att en i styrbanans omkretsriktning uppmätt bredd på en till skjuvbulten (33; 50; 60) hörande spärr- öppning (43; 54; 68) är så anpassad till fjäderns (35; 53; 67) kraft och skjuvbultens massa, att skjuvbulten är omställbar till det nya spärrläget först efter underskridande av ett förutbestämt gränsvarvtal.
2. 2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att skjuvbulten (33; 50; 60) är tillsammans med sin fjäder (35; 53; 67) utbytbart anordnad i en hylsa (32; 51; 65), vilken är fast förbunden med den ena av kopplingshalvorna (28; 49; 61).
3. 3, Anordning enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att flera skjuvbultar (50; 60) är jämnt fördelade kring axel- kopplingens periferi.
4. 4. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att till spärröppningen (54; 68) ansluter sig ett för den avskjuvade delen av skjuvbulten (50; 60) avsett utlopp (57; 69), vilket mynnar i en fri ändyta av den med spärr- öppningen försedda kopplingshalvan (52; 59).
5. 5. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t elc k n a d därav, att skjuvbulten (60) sträcker sig parallellt med axelkopplingens centrumaxel (64).