SE432334B - Tidsmultiplexvexel - Google Patents

Description

78G8Me6 “lf 2 betar synkront med skrivorganet får läsa ut innehållet i ett styrminne, medan ett andra utläsningsorgan påverkas såsom gensvar på den utlästa styrinformationen och därvid bringas att läsa ut information avseende en förutbestämd adress medelst styrinforma- tionen.

Eftersom emellertid i den ovan beskrivna tidigare kända kanalväxlaren digitaltransmissionsledningen är ansluten till tal- minnet via självständiga skriv- och utläsningsorgan saknar den aktuella operationen flexibilitet, varigenom fördelarna som man vinner genom att utnyttja ett system med styrning medelst ett lagrat program för en digitalväxlare går förlorade. Efter hand som digitalväxelns kapacitet ökar blir det således t.ex. nödvän- digt att ändra kanalväxlarens konstruktion, men i sådana fall då kanalväxlaren är bildad medelst maskinvara, som den hittills har varit, är det nödvändigt att ändra utformningen av kanalväxlaren varje gång kapaciteten ändras. Av denna anledning är det svårt att öka kapaciteten och/eller att tillfoga nya tjänster.

När vidare maskinvara för specialändamål används på det ovan beskrivna sättet blir kanalväxlaren förhållandevis skrymman- de, varjämte tillverkningskostnaderna för kanalväxlaren ökar då denna specialutformas. Det har således hittills varit svårt att med god ekonomi tillverka växlar med liten kapacitet.

Föreliggande uppfinning har således till ändamål att åstadkomma en förbättrad kanalväxlare som utnyttjas i en med tid- uppdelning arbetande digitalväxel, varvid ifrågavarande kanal- växlare har förbättrad flexibilitet och utbytbarhet. Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en kanalväxlare som kan utnyttjas i en med tiduppdelning arbetande digitalväxel, varvid man lätt kan utnyttja LSI-teknik i kanalväxlaren, som dessutom får ringa storlek och kan tillverkas till låg kostnad.

Närmare bestämt utmärkes den inledningsvis omnämnda tids- multiplexväxeln enligt uppfinningen av att en programstyrd pro- cessor har via en bussledning direkt access till ett till den an- kommande första transmissionsledningen anslutet ingångsbuffert- minne, vidare till ett till den utgående andra transmissionsled- ningen anslutet utgångsbuffertminne, till talminnet, till styr- minnet och till programminnet, och att genom processorn genom- 7808446-4 3 kopplas talinformationen direkt från ingàngsbuffertminnet till utgångsbuffertminnet då den ankommande transmissionsledningen och den avgående transmissionsledningen har förbindelser med sam- ma tidslägen. I den nämnda tidsmultiplexväxeln kan talminnet, styrminnet och programminnet lämpligen vara uppbyggda som halv- ledarminneskonstruktionselement och vara förbundna med ingångs- buffertminnet och med utgångsbuffertminnet medelst bussledningen.

Uppfinningen beskrivs i detalj i det följande under hän- visning till bifogade ritningar, på vilka rig. l visar ett block- schema som äskådliggör den principiella konstruktionen hos en kanalväxlare enligt uppfinningen, varvid nämnda kanalväxlare ut- nyttjas i en med tiduppdelning arbetande digitalväxel, fig. EA och 2B är diagram som åskådliggör digitalinformationen som till- förs resp. härleds ur kanalväxlaren, varvid fig. 2A och 2B kommer till nytta då det gäller att beskriva arbetssättet hos den i fig. l visade kanalväxlaren, fig. BA-BF är diagram som kommer till användning då det gäller att beskriva arbetssättet nos den i rig. 1 visade kanalväxlaren under hänvisning till rig. EP och 2B, och fig. 4 är ett blockschema som i detalj visar hur den i fig. l åskådliggjorda kanalväxlaren är utformad.

En föredragen utföringsform av den i fig. l visade kanal- växlaren l0 innefattar ett ingàngsbuffertminne 12 som är an- slutet till en huvudväg som består av en digitaltransmissions- ledning ll så att nämnda kanalväxlare mottar från huvudvägen digitalinformation, såsom digitaliserad talinformation, siffer- signaler i form av digitaliserade fingerskivsnummer, och digi- tal styrinformation såsom ursprungliga signaler. Digital- transmissionsledningen ll arbetar i multiplex på tiduppdel- ningsbas och kan t.ex. inkludera 24 kanaler eller tidslitsar, varvid varje kanal ger plats åt digitalinformation som är ut- 'F ßfißêlrlaa-å s ie» M 2, _ satt för pulskodmodulering. I fallet med talinformation har varje avsnitt som svarar mot 24 kanaler längden 125/us, varför varje kanal har längden 5,2 ,us.

När ingångsbuffertminnet 12 mottar digital information lagrar nämnda minne tillfälligt denna digitalinformation, varpå kanalväxlaren bringas i drift synkront med digitalinformationen.

Ingångsbuffertminnet 12 har en bitkapacitet som svarar mot an- talet informationsenheter som får plats i de respektive kanaler- na så att man kan erhålla serie/parallellväxling av digitalin~ formationen som mottas från digitaltransmissionsledningen.

Ingångsbuffertminnets l2 utgångssida är ansluten till ett minnesorgan l6, vidare till en processorenhet 17, till ett ut- gångsbuffertminne l8 och till ett styrsignalminne 19 via en bussledning 15. Minnesorganet 16 är ett direktaocessminne (RAM), som t.ex. kan omfatta ett flertal minneseqiler som används för skilda ändamål som behövs för kanalväxlarens drift. I detta exempel utnyttjas adresserna l-n (där n är ett heltal som är större än l) såsom ett talminne l6a för lagring av digitali- serade talsignaler som sänds från ingångsbuffertminnet 12, vida- re utnyttjas adresserna (n+l)-2n såsom ett styrminne l6b som är anordnat att lagra kanalväxlingsinformation som erfordras för att den i talminnet l6a lagrade digitaliserade talinforma- tionen skall utsättas för kanalväxling och för att den kanal- växlade talinformationen skall utsändas, varjämte adresserna (2n+l)-Än får tjänstgöra såsom ett programminne l6c som bestäm- mer talväxlarens arbetsordning.

Ehurundnnesorganet ytterligare inkluderar ett minne för att lagra digitalstyrinformationen är det sistnämda minnet inte visat, eftersom det inte har något att göra med kanalväxlings- operationen enligt föreliggande uppfinning. Ändamålet med processorenheten l7 är att utföra en arit- metisk operation som erfordras för överföring av den digitali- serade talinformationen som mottas av ingångsbuffertminnet 12 till talminnet l6a synkront med att en förutbes_tämd kanal hos digitaltransmissionsledningen ll är i drift ooh att överföra den digitaliserade informationen till utgångsbuffertminnet l8 från talminnet l6a i beroende av nedkoppling resp. verkställan- de av ett program i programminnet l6c. Processorenheten l7 inkluderar ett flertal register. 7808416 *lf 5 Sfltänædmßügwmïæmflmwtlßäraficmmamhme tillfälligt skall lagra digital-talinformation som kanalväxlas av minnesorganet för utsändning av informationen till en med tiduppdelning arbetande multiplexdigitaltransmissionsledning, dvs. huvudvägen 20, varvid nämnda transmissionsledning är en annan ledning än den ovannämnda digitaltransmissionsledningen.

Buffertminnet 18 har en parallell/serieomvandlingsfunktion med avseende på signalen, och de omvandlade sißnalerna sänds till transmissionsledningen 20 synkront med att kanalerna i digital- transmissionsledningen är i drift.

Styrsignalminnet 19 har till uppgift att tillfälligt lagra styrinformation, som sänds från ett styrorgan eller från ett organ (icke visat) för alstring av styrinformation och till- hörande digitalväxlaren, via en styrledning El, varjämte ut- gângssignalen från detta minne skrivs in i en förutbestämd adress hos styrminnet l6a vid en förutbestämd tidpunkt.

Såsom framgår av fig. EA sänds den digitaliserade tal- informationen till kanalväxlaren 10 från digitaltransmissions- ledningen ll, varjämte digitaliserad talinformation, som är visad i fig. EB, sänds ut såsom utgångssignal. Dessa opera- tionerkommer nu att beskrivas under hänvisning till fig. BA-5F.

I fig. 2A och 2B anger siffrorna inom parentes utefter tidaxeln kanalnumren i digitaltransmissionsledningen 20, varjämte bok- stäverna A, B ... X, som är visade på tidaxlarnas motsatta sida, representerar den digitaliserade talinformationen som är tilldelad de respektive kanalerna. Dessa digitaliserade talsig- naler framställs genom sampling av en talsignal vid en förut- bestämd frekvens, varefter de samplade signalerna utsätts för pulskodmodulering. Exempelvis kanalväxlas i digitaltransmissions- ledningen informationen A, som sänds via en kanal (1), till kanalen (3) hos digitaltransmissionsledningen 20, medan infor- mation B som överförs via kanalen (2) nos kanaltransmissions- ledningen ll kanalväxlas till kanalen (n) hos digitaltrans- missionsledningen 20.

Det skall nu antagas att kanalväxlingsoperationen för ett avsnitt eller en ram utförs inom tiden To och att varje av- snitt eller ram är bildad av n kanaler. Då kommer TO/n tid- slitsar att vara tilldelade varje kanal. Om n = 24 och TO = 125/us “ïöüötleösåv 6 _ ~.e_~.~ l _ .J kommer längden hos en tidslits att bli 5,2 us. För att behandla informationen som ingår i sådana kanaler använder man sig av tvâ klookpulser Tl och T2, vilka är visade i fig. EA resp. EB. Dessa klockpulser alstras av en pulsgenerator (icke visad) synkront med kanalernas drift, dvs. digitaltransmissionsledningens ll tidslitsar och dessa pulser är olika i fas, varför de inte över- lappar varandra. Dessa pulsers pulskvot kan exempelvis fast- ställas till l/10.

Klockpulsen Tl används för att överföra information till talminnet l6a från ingångsbuffertminnet 12, medan klookpulsen TE överför innehållet hos talminnet l6a till utgångsminnet 18 i överensstämmelse med innehållet hos styrminnet l6b.

När följaktligen kanalens (l) i fig. 2A innehåll (A) överförs till talminnet l6a kommer kanalens (1) innehåll (A), som tillfälligt är lagrat i ingångsbuffertminnet 12, såsom är visat i fig. BC och BD, att överföras till en förutbestämd adress, t.ex. adressen l hos talminnet l6a, via bussledningen 15, medan den i fig. BA visade klockpulsen Tll kvarstår. På samma sätt överförs kanalernas (2), (3), ... (n) innehåll (B),(C), ... (X), som matas till ingångsbuffertminnet 12 i den i fig. 2A visade ordningen, till förutbestämda adresser, dvs. adresserna 2-n hos talminnet löa, via bussledningen 15, medan de i fig. EA visade klockpulserna Tlg, Tlj, ... Tln kvarstår. Kanalnumren hos digitaltransmissionsledningen ll bringas att svara mot adresserna hos talminnet l6a som lagrar innehållet hos de respektive kanalerna i syfte att underlätta behandlingen. Över- föringsoperationen utförs av processorenheten l? i enlighet med ett i programminnet l6c lagrat program.

När det i de respektive kanalerna lagrade innehållet i talminnet l6a sänds ut till den med tiduppdelning arbetande multiplexdigitaltransmissionsledningen, dvs. den utgående huvudvägen 20, via utgàngsbuffertminnet 18 utförs följande operationer. Såsom är visat i fig. 2B lagras innehållet C hos kanalen (3) enligt fig. 2A i en kanal eller tidslits (l) hos den digitaltransmissionsledning 20 som hör till kanalen (l) och som är visad i fig. 2A. När följaktligen den i fig. EB visade klockpulsen Tâl kvarstår kommer innehållet (C) hos talminnets l6a tredje adress att sändas till utgångsbuffertminnet 18 via '780811-46 -4 7 hussledningen 12 i enlighet med styrinformationm(5) i den första adressen(svarande mot talminnets löal adress)hos styrminnet l6b.

Utgångsbuffertminnet lå sänder ut denna information C till huvud- vägen 20 via kanalen eller tidslitsen (l).

När klookpulsen T22 kvarstår överförs innehållet (D) i tal- minnets löa fjärde adress till utgångsbuffertminnet 18 via buss- ledningen 13 i överensstämmelse med styrinformation (4) i styr- minnets 'l6b andra adress, varpå innehållet (D) sänds ut till den utgående huvudvägen 20 genom kanalen eller tidslitsen (2).

På samma sätt läses innehållet i talminnets l6a respektive adresser ut i turooh ordning, varjämte de sänds till utgångs- buffertminnet 18 och därefter sänds till huvudvagen 20 genom var sin kanal i överensstämmelse med styrsignalerna som är lagra- de i styrminnets löb kanaler 3-n.

Lagring av information från digitaltransmissionsledningen i talminnet samt utsändning av informationen till digitaltrans- missionsledningen 20 från talminnet l6a utförs växelvis synkront med en klockpuls på transmissionsledningen.

Uppfinningen har följande fördelar. Eftersom i enlighet med uppfinningen informationen som sänds från den med tidupp- delning arbetande multiplexdigitaltransmissionsledningen kanal- växlas medelst en kombination av överföringsinstruktioner som är bildade av ett program under antagandet att kanalväxlings- operationen svarar mot överföringen av data mellan minnes- organ blir det möjligt att konstruera kanalväxlaren med hjälp av en i handeln tillgänglig mikroprocessor. Av denna anledning är det, i motsats till hittills förekommande kanalväxlare, inte nödvändigt att använda sig av en speciell skrivare som cykliskt får skriva in informationen i ett talminne, inte heller en spe- ciell läsare som cyklisktläser ut informationen ur talminnet, och inte heller ett speciellt styrminne för att fastställa den ordning i vilken information skall läsas ut ur talminnet. Genom att man utnyttjar en kommersiellt disponibel mikroprocessor så- som kanalprocessor miniatyriseras kanalväxlaren, och tack vare detta krävs mindre utrymme för kanalvëxlaren 1 en elektronisk telefonväxel, varigenom kostnaden för denna minskas.

Eftersom enligt uppfinningen kanalväxlingsoperationen vidare behandlas av ett program blir det möjligt att lätt andra kapaciteten hos talminnet i överensstämmelse med antalet kanaler ”wötfëšflafirflöet 8 hos digitaltransmissionsledningen. Härigenom kan, i det fallet att ett ursprungligt anrop för ett nummer, som överskrider ett förutbestämt nummer, görs för en digitalväxel under utnyttjande av kanalväxlaren, kanalväxlaren, helt enkelt genom att ändra av- snitt- eller ramperioden, utföra kanalväxling utan att något ur- sprungligt anrop går förlorat. I detta fall bestäms det inter- vall inom vilket ramperioden kan få variera av den grad av tyd- lighet med vilken man uppfattar det återgivna talet.

Emedan vidare enligt uppfinningen den digitaliserade tal- informationen lagras i talminnet så att kanalväklingsoperationen kan behandlas medelst ett program blir det möjligt att fastställa talbanans verkliga tillstånd genom att man har_direkt access till densamma från ett direktstyrorgan och alltså inte behöver gå om- vägen via en talkarta såsom i ett konventionellt system. Av denna anledning kan uppfinningen med fördel tillämpas i ett system med fördelade styrväxlar, där styrsystemet för en digi- talväxel är uppdelat i ett antal styrsystem.

Genom att man behandlar kanalväxlingsoperationen med ett program kan man lätt tillfoga telefonkonferensmöjlighet till telefonsystemet helt enkelt genom att modifiera programmet, vari- genom det blir möjligt att öka flexibiliteten hos telefonsyste- met och att utvidga detta.

Fig. 4 visar ett exempel på detaljerna i en utformning av kanalväxlaren som utgör en utföringsform av uppfinningen, varvid kretselement som svarar mot i fig. l visade kretselement är be- tecknade med samma hänvisningsbeteckningar. Minnesorganet 16, som omfattar ett talminne l6a, ett styrminne l6b och ett program- minne l6c av de i fig. l visade typerna samverkar med ett minnes- dataregister (HDR) 50 och ett minnesadressregister (MAR) 31 för att kunna få access till talminnet l6a och styrminnet lób.

Ehuru programminnet l6c är visat i ett block som är oberoende av de övriga minnena ur beskrivningssynpunkt skall det framhållas att programminnet l6c innehåller data som avkodar programmet för alstring av styrinformationsenheter Cl-G8 resp. C11-C17, som används för att styra operationerna hos skilda element.

Prooessorenheten 17, den aritmetiska motståndslogiken- heten (RALU) 40, multiplexorerna 41 och 42, en sekvenskrets 45 och en detektor #4. Multiplexorn ål styr genomsläppning av sig- 7808446-4 9 naler som sänds från ingångsbuffertminnet lå; talminnet l6a och styrminnet lšb över bussledningarna lja och lšb under styrning av styrsignalerna Cl, C13 och C15, teh utgângssignalen från multiplexorn 41 matas till den aritmetiska motståndslogikenheten 40. Enheten 40 är försedd med ett flertal register eller räknare, men endast den izte räknaren 40a, de förhandsinställda räknarna 40b och 40e, och ett register 40d är visade, vilka har direkt samband med arbetssättet enligt uppfinningen. Den izte räknaren 40a räknar antalet kanaler eller tidslitsar som innehåller digitalsignalerna som sänds från ingàngsbuffertminnet, medan den förhandinställda räknaren 40b innehåller ett värde som skall jämföras med den izte räknarens 40a räknevärde, varvid nämnda jämförelsevärde representerar antalet kanaler som innefattar en ram hos digitaltransmissionsledningarna ll och 20 och är lika med n (ettheltal), exempelvis 24. Den förhandinställda räknaren 40c innehåller ett värde som ser till att räknaren 40a börjar räkna vid "ll närhelst den izte räknarens 40a räknevärde över- skrider n. Registret 40d häller tillfälligt i minnet informa- tionen från ingângsbuffertminnet 12, talminnet l6a eller styr- minnct löb. En av utgängarna från den :æritrnetiska :motstånds- logikenheten 40 är kopplad till utgångsbuffertminnet 18, en annan utgång är kopplad till minnesdataregistret 30, och minnes- organets lö minnesadressregister 31 och ännu en utgång är kopp- lad till detektorn 44. Den aritmetiska motståndslogikenheten 40 styrs av styrsignaler Cl, G2, CÄ, S8, C11, C13, Cla och C16 som sänds från programminnet l6o. Utgångssignalen från detek- torn 44 matas till sekvenskretsen 43 via multiplexorn 42 som styrs av en styrsignal G5. Sekvenskretsen får access till programminnet lóc såsom gensvar på klockpulser Ti och TE som tillförs via en pulskälla (icke visad) synkront med digital- ínformationen som matas till buffertminnet 12, varigenom dennas sekvensdrift för att styra progremminnetslöc arbete inleds.

Den i rig. 4 visade kanalväxlaren arbetar på följande sätt. Om ingen digitalinformation sänds från digitaltrans~ missionsledningen kommer skilda element hos processorenheten l7 att befinna sig i âterställt tillstånd eller initialtill- stånd. Programminnet l6c är så konstruerat, att det startar sin programmeringsoperation från startläget. "fdßdrlrëcßsër 10 När under dessa betingelser digitalinformationen från de i fig. 2A visade 24 pulskodmodulerade kanalerna sänds till in- gångsbuffertminnet 12 via digitaltransmissionsledningen bringar ingångsbuffertminnet 12 en pulsgenerator (icke-visad) att sända signaler Tl och T2, varigenom visas att digitalinformationen har sänts till kanalväxlaren l0 hos behandlingsenhetens 17 sekvens- krets 43. Såsom följd av detta tillför sekvenskretsen 43 till programminnet 160 via bussledningen lja en signal som medför att programminnet 160 startar sin kanalväxlingsoperation.

Programminnet l6c sänder således styrsignalen Cl till in- gångsbuffertminnet 12, multiplexorn 41 och den aritmetiska mot- ståndslogikenheten 40. Samtidigt sänder programminnet l6c via en bussledning lšd till sekvenskretsen 43 en signal som medför att denna utför sin sekvensoperation. Följaktligenkommer inne- hållet i ingängsbuffertminnet 12 att lagras tillfälligt i den aritmetiska motstândslogikenhetens 4O register 40d via multi- plexorn 41. Samtidigt adderas värdet l till räknevärdet hos den izte räknaren 40a i den aritmetiska motståndslogikenheten 40.

Den izte räknaren 40a utnyttjas för att "lära sig utantill" kanalnumret för information som f.ö. är under behandling, var- jämte värdet l adderas till dess räknevärde varje gång informa- tion matas till registret 40d från ingångsbuffertminnet 12.

Efter den izte räknarens 40a räkneoperation,som har be- skrivits ovan, sänder programminnet 160 styrsignalen G2 till den aritmetiska motståndslogikenheten 40 så att denna bringas att jämföra den izte räknarens 40a räknevärde med ett maximi- värde "n" hos adressnumret som är förhandsinställt i registret 40b. När jämförelsens resultat visar att räknarens räknevärde är mindre än "n" ger den aritmetiska motstàndslogikenheten 40 upphov till en utgångssignal "O" på en ledning 46a, vilken ut- gångssignal detekteras av detektorn 44. Detektorns 44 utgångs- signal matas till sekvenskretsen 43 genom multiplexorn 42 när detektorn mottar styrsignalen C , Sekvenskretsen 43 får access till nästa instruktion i programminnet l6o och sänder styrsig- nalen G4 till den aritmetiska motstëndslogikenheten 40, som i sin tur sänder innehållet i registret 40d till minnesdata- registret 50 via bussledningen lje, varjämte minnesdataregist- ret 40d lagrar det mottagna innehållet hos registret 40d under styrning av styrsignalen C5 som sändes från programminnet l6c. 78084464» ll Här den aritmetiska motstándslogikenheten 40 matas med styrsignalen Cš från programminnet löc kommer nämnda enhet att sända räknevärdet hos räknaren 40a till minnesadressregistret 31 via bussledningen lje. När minnesadressregistret 51 matas med en styrsignal G7 från programminnet 160 lagrar nämnda register 31 innehållet hos minnssdataregistret 30 i en förutbestämdr adress, t.ex. den första adressen i talminnet l6a, som bestäms av innehållet hos programminnet 160. I talminnets 16a första adress kommer således att vara lagrat innehållet (A enligt fig. 2) som sänds via transmissionsledningens 1 kanal (1).

Fig. 4 visar att ifrågavarande data, som är lagrad i den första adressen såsom innehållet i kanalen (I), har formen "l110llQO".

Den ovan beskrivna operationen upprepas varje gång digi- tal information sänds till ingångsbuffertminnet 12 från digital~ transmissionsledningen 11, och när räknevärdet hos den izte räknaren 40b i den aritmetiska motståndslogikenheten 40 över- skrider "n" kommer nämnda enhet 40 att sända sin utgàngssignal "1" till detektorn 44 via ledningen 46a, varigenom detektorn 44 bringas att mata sin utgângssignal till sekvenskretsen 43 genom multiplexorn 42 under styrning av styrsignalen G3 från programminnet 160. Därpå får sekvenskretsen 43 access till programminnet 160 så att denna tillför styrsignalen G8 till den aritmetiska motståndslogikenheten 40, varigenom räknevärdet hos den izte räknaren 40a äterställs till "l" 1 motsvarighet till räknevärdet hos den förhandsinställda räknaren 400.

Registrets 40d innehåll vid denna tidpunkt ändras inte, utan nämnda innehåll framträder såsom innehållet i kanalen (1) i digitalinformationen i nästa avsnitt eller ram.

Utläsning av information som är lagrad i talminnet l6a och utsändning av den utlästa informationen till den utgående huvudvägen 20 genom utgângsbuffertminnet 18 kommer nu att be- skrivas. Detta sker växelvis med inskrivning av utgångssig- nalen från ingängsbuffertminnet 12 i talminnet l6a.

Det skall nu antagas att såsom gensvar på en klockpuls T1 som matas till sekvenskretsen 45 från en klockpulsgenerator (icke visad) har information i kanalen eller tidslitsen (1) i digitaltransmissdonsledningen ll just lagrats i den första adressen hos talminnet l6a. Klockpulsen T2 matas därefter till sekvenskretsen 43 från kloekpulsgeneratorn, varvid följden blir 12 att sekvenskretsen 43 ändrar sin operation från skrivning till läsning. Sekvenskretsen 45 får således access till programminnet l6c via bussledningen l3c så att programminnet l6c bringas att sända en Styrsígnal Cll till den aritmetiska motståndslogiken- heten 40. Såsom följd av detta kommer enheten 40 att tillfoga "n" till räknevärdet hos den i:te räknaren ÅOa, varvid summan läses ut såsom en adressinformation som sänds till minnesadress- registret 51 via en ledning lje.

När minnesadressregistret 31 mottar en styrsignal C12 från programminnet l6c kommer nämnda register 31 att sända ut inne- hållet hos den (i+n):te adressen hos minnet, dvs. innehållet "OOOOOOll“ i den izte adressen (i detta exempel den första adressen) hos styrminnet l6b i överensstämmelse med den ovan beskrivna adressinformationen. Innehållet i den första adressen i styrminnet har till funktion att peka ut en adress som inne- håller information som skall läsas ut ur talminnet l6a, var- jämte utläsningssignalen matas till den aritmetiska motstånds- logïkenhetens 40 register 40a genom multiplexorn ål under styr- ning av en styrsignal Ci; som sänds från programminnet l6c.

Vid denna tidpunkt håller registret 40d på att lagra en adress- utpekningssignal (3) i form av den binära informationen “OOOOOOll" för talminnet l6a som skall läsas ut nästa gång.

Såsom gensvar på styrsignalen C14, som tillförs från programminnet l6c, matas adressutpekningsinformationen “OOO0OOll“ hos det talminne l6a, som skall utläsas nästa gång, till minnes- adressregistret 51 i överensstämmelse med innehållet i registret 40d. Innehållet "lOlllOOO" i talminnets l6a tredje adress läses därpå ut av en styrsignal C15 som alstras av programminnet löc, varpå nämnda innehåll sänds till den aritmetiska motståndslogik~ enhetens 40 register 40d via en bussledning lšb och multiplexorn 41. Såsom gensvar på styrsignalen C16 som sänds från program- minnet l6c sänds innehållet i registret 40d till utgângsbuffert- registret 18 via bussledningen lšf, varvid nämda innehåll lagras tillfälligt däri. Innehållet i utgångsbuffertregistret 18 sänds till en kanal eller tidslits (1) hos digitaltrans- missionsledningen 20 medelst styrsignalen C17 som sänds från programminnet löc.

De ovan beskrivna operationerna utförs under ett inter- vall för utpekning av en kanal eller en tidslits som är visad i '7808446-4 ola fig. ja och 33. I andra kanaler sänds, sedan information Earéin- skrivits i talminnet löa från ingàngsbuffertminnet 12 i överens- stämmelse med klockpulsen Tl, innehållet i utgångsbuffertregist- ret 18 till digitaltransmissionsledningen 20 varje gång klock- pulsen TE matas till sekvenskretsen 43.

Det skall framhållas att uppfinningen inte är begränsad till den ovan beskrivna utföringsformen och att skilda ändringar och modifikationer torde vara uppenbara för fackmannen. Exempel- vis kan således, ehuru bara en enda kanalväxlare är visad, en kombination av ett flertal kanalväxlare utnyttjas för en tal- kanal med större kapacitet.

Ehuru vidare i den àskàdliggjorda'utföringsformen kanal- växlingen utförs mellan olika huvudvägar, dvs. skilda digital- transmissionsledningar, kan kanalväxlingen alternativt utföras med avseende på samma huvudväg. Informationen som innehålls i de respektive kanalerna kan utgöras av rena digitaldata som inte innehåller digitaliserad analoginformation. Digitalin- formationen kan dessutom utgöras av andra typer av informa- tion än pulskodmoduleringsdata.

Claims (2)

Wïféwåfæfiæšsê» 14 Patentkrav

1. Tidsmultifilexväxel för genomkoppling av digitaliserad talinformation, som härrör från en ingàngskanal i en första multiplextransmissionsledning, till en tilldelad utgàngskanal hos en andra multiplextransmissionsledning, varvid nämnda växel innefattar ett talminne, ett styrminne och ett program- minne, k ä n n e t e c k n a d därav, att (A) en programstyrd processor (17) har via en bussledning (13) direkt access till ett till den ankommande första transmissionsledningen (11) an- slutet ingångsbuffertminne (12), vidare till ett till den ut- gående andra transmissionsledningen (20) anslutet utgângsbuffert- minne (18), till talminnet (16a), till styrminnet (l6b) och till programminnet (16c), och att (B) genom processorn (17) genom- kopplas talinformationen direkt från ingångsbuffertminnet (12) till utgångsbuffertminnet (18) då den ankommande transmissions- ledningen (ll) och den avgående transmissionsledningen (20) har förbindelser med samma tidslägen. '

2. Tidsmultiplexväxel enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att talminnet (16a), styrmínnet (l6b) och programmínnet (16c) är uppbyggda som halvledarminneskonstruktíonselement och är förbundna med ingângsbuffertminnet (12) och med utgångs- buffertminnet (18) medelst bussledningen (13).