SE426265B - Digital anordning for bestemning av kolekvivalent i smelt gjutjern - Google Patents

Description

W§éÖš997ëšm het med sambandet. cE = F ml) (n, där CE är kolekvivalenten, Tl likvidustemperaturen och F en viss operator, som sätter nämnda parametrar i samband med varandra. ' Denna kända anordning innefattar en omvandlare för omvandling av momentantemperaturen hos metall till en talpuls- kod, vilken omvandlares ingång är avsedd att matas med en signal, som bär information angående metallens momentan- temperatur. De utgångar från omvandlaren, som är avsedda för avgivning av kodpulser, vilka motsvarar såväl en negativ som en positiv temperaturökning, är kopplade till ingångar hos en synkroniseringsenhet, för tidsfördelning av kod- och klockpulser. Denna kända anordning innefattar dessutom en klockpulsgenerator, vars utgång även är kopplad till synkro- niseringsenheten. Synkroniseringsenhetens utgång för syn- kroniserade klockpulser är kopplad till en räkneingång hos en tidsintervallsräknare, medan synkroniseringsenhetens utgångar för synkroniserade kodpulser är kopplade till en reversibel räknares och en tröskelräknares adderings- och subtraherings- ingångar. Tröskelräknaren är så kopplad, att då dess god- tyckliga ingång matas med det antal pulser, som motsvarar ett visst tal 3 EQ, uppkommer en puls över en av dess överflödes- utgångar. EQ-värdet representerar en s.k. okänslighetströskel för temperaturvariationer hos metallen under stelningstiden.

Tröskelräknarens överflödsutgångar är kopplade till tidsinter- vallräknarens nollställningsingångar. Tidsintervallräknaren utgöres av en icke reversibel pulsräknare, som är så kopplad, att en puls endast bildas över dess överflödesutgång, då tids- intervallet mellan två successiva tidpunkter för denna räknares nollställning överstiger ett förinställt tröskelintervall 10.

Tidsintervallsräknarens överflödsutgång är kopplad till en styringång hos ett register, vars informationsingång är kopplad till den reversibla räknarens sifferutgångar. Registrets utgång är kopplad till en s.k. funktionell kodomvandlare, som är avsedd att i motsvarighet till operatorn F omvandla en parallell- kod, som från den reversibla räknaren matas till kodomvandlarens informationsingång. Kodomvandlarens utgång är kopplad till enJ digital indikeringsenhet.

Denna kända anordning fungerar på följande sätt. Då provet av metall kyles, överföres kodpulser från omvandlaren för momentantemperaturen hos metallen till en talpulskod via synkroniseringsenheten till tröskelräknarens ingångar och den reversibla räknarens adderings- och subtraheringsin- gångar, varvid parallellkoden för metallens momentantempera- tur bildas i den reversibla räknaren. Varje gång, då tempera- turökningen blir lika med 3 Eo, uppkommer en puls över tröskel- räknarens resp. utgång. Tidsintervallräknarens räkneingång matas med synkroniserade klookpulser. Efter varje nollställning av tidsintervallräknaren, inleder den senare följande tid- räkning, dvs. den räknar antalet synkroniserade klookpulser.

Efter ett bestämt tidsintervall 10, som räknas från den tid- punkt, då tidsintervallräknaren nollställts, uppkommer endast en puls över tidsintervallräknarens överflödsutgång, då en ny puls under tidsintervallet 10 icke matas till tidsintervall- räknarens nollställningsingångar. En puls från tidsintervall- räknarens överflödsutgång överföras till registrets styringång och matar därigenom till registret det i den reversibla räknaren lagrade innehållet, som representerar en kod för metallens lik- vidustemperatur T2. Kodomvandlaren omvandlar koden för likvid- ustemperaturen till en kod för.ko1ekvivalenten. Den digitala indikeringsenheten indikerar det erhållna resultatet i siffer- form. - Denna kända anordning gör det således möjligt att automatiskt bestämma kolekvivalenten i smält gjutjärn i överensstämmelse med sambandet (1).

Noggrannare bestämningsresultat för kolekvivalenten kan erhållas genom bestämning av kolekvivalenten i beroende av en skillnad mellan likvidustemperaturen T¿= och solidustempe- raturen TS. Den kända anordningen kan emellertid icke automatiskt vid kylningen av ett prov av smält gjutjärn bestämma solidus- temperaturen och ger följaktligen icke den önskade bestäm- ningsnoggrannheten för kolekvivalenten. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att under användning av mycket enkla, inom digital datorteknik använd- bara kretskomponenter och enheter åstadkomma en sådan digi- tal anordning för bestämning av kolekvivalenten i smält gjut-J i7ßoe991éa 7806997-8 järn, som gör det möjligt att - i och för att öka bestäm- ningsnoggrannheten för kolekvivalenten - automatiskt vid metallprovets kylning avkänna s.k. ändringsavbrott på lik- vidus- och solidustemperaturen och beräkna kolekvivalenten efter skillnaden med de temperaturer, vid vilka nämnda tempera- turändringsavbrott uppkommer.

Detta ernâs enligt uppfinningen medelst en digital anordning för bestämning av kolekvivalenten i smält gjutjärn, vilken anordning innefattar en omvandlare för omvandling av momentantemperaturen hos metall till en talpulskod, vilken omvandlares kodpulsutgångar är kopplade till en första och en andra ingång hos en synkroniseringsenhet, vars tredje ingång är kopplad till en utgång från en klockpulsgenerator, medan synkroniseringsenhetens utgång för synkroniserade klock- pulser är kopplad till en räkneingång hos en tidsintervallråk- nare avsedd att särskilja tidsintervall, under vilka förutbestäm- ' da temperaturökningar hos metallen äger rum, varvid synkroni- seringsenhetens utgångar för synkroniserade kodpulser är kopp- lade till en reversibel räknares resp. en tröskelräknares adderings- och subtraheringsingångar, under det att tröskel- räknarens_överflödsutgångar år kopplade till tidsintervall- råknarens nollställningsingångar, varvid anordningen, enligt uppfinningen, innefattar dels en avkodare för kodsärskiljning, vars ingångar är kopplade till sifferutgångar från en rever- sibel räknare, som är försedd med en räkneblockeringsingång, dels en triggerkrets, dels en ICKE-grind och dels två grind- kretsar, vars ingångar är kopplade till tidsintervallräknarens överflödsutgâng och vars utgångar är kopplade till trigger- kretsens Ett- resp. Noll-ingångar, medan triggerkretsens ut- gång är kopplad till den reversibla räknarens räkneblocke- ringsingång, varvid avkodarens utgång är kopplad till den första grindkretsens styringång och - via ICKE-grinden - till den andra grindkretsens styringång.

Anordningen enligt uppfinningen gör det möjligt att automatiskt under kylförloppet hos ett prov av gjutjärn av- känna s.k. ändringsavbrott på likvidus - och solidustempera- turen och beräkna kolekvivalenten i smält gjutjärn efter en skillnad mellan de temperaturer, vid vilka nämnda ändringsav-J 7806997-8 brott uppträder, samt att öka bestämningsnoggrannheten för kolekvivalenten.

Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvis- ning till bifogade ritning, på vilken fig. l visar ett block- schema över en digital anordning enligt uppfinningen för be- stämning av kolekvivalenten i smält gjutjärn, fig. 2 visar ett blockschema över en utföringsform av anordningen enligt uppfinningen, fig. 3 visar tidsdiagram, som klargör verknings- sättet hos omvandlaren för omvandling av momentantemperaturen hos metallen till en talpulskod, enligt uppfinningen, vid en positiv temperaturökning, fig. H visar samma tidsdiagram vid en negativ temperaturökning, fig. 5 visar tidsdiagram, som klargör verkningssättet hos synkroniseringsenheten, enligt uppfinningen, och fig. 6, a,b,c och d visar en kurva över smält gjutjärns kflförlopp resp. tidsdiagram, vilka klargör verkningssättet hos avkodaren för kodsärskiljning, ICKE- -grinden och triggerkretsen, enligt uppfinningen.

Den i fig. l visade anordningen för bestämning av kolekvivalenten i smält gjutjärn innefattar en omvandlare l för omvandling av momentantemperaturen hos metall till en talpulskod, en klockpulsgenerator 2, en synkroniseringsenhet 3, en reversibel räknare ll, en tröskelräknare 5, en avkodare 6 för kodsärskiljning, en tidsintervallräknare 7, grindkretsar 8,9, en triggerkrets 10 och en ICKE-grind ll. Omvandlarens l ingång 12 är avsedd för mottagande av en signal, som bär information angående momentantemperaturen hos smält gjutjärn.

Omvandlarens 1 utgångar 13 och 14, vilka är avsedda att avgiva kodpulser, som motsvarar en positiv resp. en negativ tempera- turökning, är kopplade till synkroniseringsenhetens 3 ingångar.

Synkroniseringsenhetens 3 ytterligare ingång är kopplad till klockpulsgeneratorns 2 utgång 15, Synkroniseringsenhetens 3 utgång 16 för synkroniserade klockpulser är kopplad till tidsintervallräknarens 7 räkneingång, medan synkroniserings- enhetens 3 utgångar 17 och 18 för avgivning av synkroniserade kodpulser är kopplade till den reversibla räknarens Ä och tröskelräknarens 5 adderings- och subtraheringsingångar. Ut- gången 17 är endast kopplad till subtraheringsingångarna, medan utgången 18 endast är ansluten till nämnda räknares adderingsï 3306399796 ingångar. Den reversibla räknarens Ä sifferutgångar 19 är kopplade till avkodarens 6 ingångar, medan avkodarens 6 utgång 20 är kopplad till grindkretsens 8 styringång och till ICKE-grindens ll ingång. Tröskelräknarens 5 överflöds- utgångar 21 och 22 är kopplade till tidsintervallräknarens 7 nollställningsingângar. ICKE-grindens ll utgång 23 är an- sluten till grindkretsens 9 styringång. Grindkretsarnas 8 och 9 ingångar är kopplade till tidsintervallräknarens 7 överflöds- utgång 2H. Grindkretsarnas 8 och 9 utgångar 25 resp. 26 är kopplade till triggerkretsens 10 ett- resp. nollingång. Trigger- kretsens l0 ettutgång 27 år kopplad till den reversibla räkna- rens Ä räkneblockeringsingång. Den reversibla räknaren 4 kan medelst sin informationsutgång 28 anslutas till en digital indikeringsenhet, en sífferskrivare eller en annan anordning för indikering och/eller registrering av information, vilka anordningar icke visas på ritningen.

I fig. 2 visas en utföringsform av anordningen enligt uppfinningen. Omvandlarens 1 ingång 12 är mekaniskt förbunden med en skjutkontakt 29 på ett s.k. reokord hos en automatisk potentiometer 30, som kontinuerligt matas med en signal från en på ritningen icke närmare visad temperaturgivare.

Omvandlaren 1 innefattar en räkneskala 31, på vilken genomskinliga markeringar 32 och opaka markeringar 33 med lika stor bredd påförda. Antalet markeringar bestämmer omvand- larens l upplösningsförmåga. Omvandlaren 1 innefattar dess- utom två fotodioder 34, 35 och ett belysningsorgan 36, vilka är fästa på en hållare 37. Fotodioderna 3ü och 35 är förskjut- na relativt varandra en sträcka lika med halva bredden av markeringarna 32, 33.

Omvandlarens 1 hållare 37 är mekaniskt förbunden med skjutkontakten 29 på reokordet hos den automatiska potentio- metern 30. 3 Omvandlaren l innefattar vidare två Schmitt-trigger- kretsar 38, 39, två pulsformare H0, Ål för pulsformning vid framkanten av positiv polaritet hos signaler, vilka överföres från triggerkretsens 39 utgångar, och två grindkretsar 42, 43 för särskiljning av kodpulser, vilka motsvarar en positiv resp. en negativ temperaturökning på kurvan över kylförloppet.

-J 47805997-ai Schmitt-triggerkretsens 38 ingång är kopplad till fotodiodens 34 utgång, medan Schmitt-triggerkretsens 39 ingång är kopplad till fotodiodens 35 utgång. Triggerkretsens 58 nollutgång är ansluten till grindkretsarnas 42 resp. 43 styringång.

Triggerkretsens 39 ettutgång är kopplad till pulsfor- marens 40 ingång, medan triggerkretsens 39 nollutgång är an- sluten till pulsformarens 41 ingång.

Pulsformarens 40 utgång är kopplad till grindkretsens 42 pulsingång, medan pulsformarens 41 utgång är kopplad till grindkretsens 43 pulsingång. över grindkretsen 43, 42 bildas över omvandlaren 1 uppträdande kodpulser, vilka motsvarar en positiv resp. en negativ temperaturökning påkurvan över kylförlopet.

Man kan åstadkomma andra möjliga utföringsformer av omvandlaren 1.

Synkroniseringsenheten 5 innefattar en klockpulsför- delningsenhet (en klockpulsfördelare ) 44, samt kodpulssyn- kroniseringsenheter (kodpulssynkroniserare) 45 och 46. Klock- pulsfördelaren 44 innefattar en triggerkrets 47 för klock- pulsfördelníng, en grindkrets 48 för formning av synkronisera- de klockpulser och en grindkrets 49 för formning av synkroni- seringsklockpulser. Grindkretsarnas 48 och 49 styringångar är kopplade till triggerkretsens 47 utgångar, medan kretsarnas 48 och 49 pulsingångar är hopkopplade och anslutna till trigger- kretsens 47 räkneingång samt fungerar som den ingång hos syn- kroniseringsenheten 3, som matas med pulser från klockpuls- generatorn 2. Grindkretsens 48 utgång fungerar som synkroni- seringsenhetens 3 utgång 16 för synkroniserade klockpulser.

Kodpulssynkroniserarna 45 och 46 innefattar triggerkretsar 50 resp. 51 för lagring av kodpulser, bufferttriggerkretsar 52 resp. 53, OCH-grindar 54 resp. 55 och grindkretsar 56 resp. 57 för formning av synkroniserade kodpulser. Trigger- kretsens 50 ettingång fungerar som den ingång hos synkroni- seringsenheten 3, som matas med kodpulser, vilka motsvarar en positiv temperaturökning på kurvan över kylförloppet.

Triggerkretsens 51 ettíngång fungerar som den ingång hos syn- kroniseringsenheten 5, som matas med kodpulser, vilka motsvarar 27806997-8 '8 en negativ temperaturökning på kurvan över kylförloppet.

OCH-grindens 54 ingångar är kopplade till triggerkretsens 50 ettutgång samt till triggerkretsens 52 nollutgång.

OCH-grindens 55 ingångar är kopplade till trigger- kretsens 51 ettutgång och till triggerkretsens 53 nollutgång.

Varje OCH-grinds 54, 55 tredje ingång är kopplad till utgången från fördelarens ÄH grindkrets 49 för formning av synkroni- serade klockpulser. Grindkretsens H9 utgång är dessutom an- sluten till den ena ingången hos synkroniserarens H5 grindkrets 56 och till den ena ingången hos synkroniserarens #6 gríndkrets 57. De andra ingångarna hos var sin av grindkretsarna 56 och 57 är kopplade till triggerkretsarnas 52 resp. 53 ettutgång.

OCH-grindens 5Ä utgång är kopplad till triggerkretsens 52 ettingång, medan OCH-grindens 55 utgång är kopplad till triggerkretsens 53 ettingång. Grindkretsens 56 utgång är kopplad till triggerkretsarnas 50 och 52 nollingångar och fungerar som synkroniseringsenhetens 3 utgång 17, som matas med synkroniserade kodpulser, vilka motsvarar en positiv temperaturökning på kurvan över kylförloppet.

Grindkretsens 57 utgång är kopplad till triggerkretsar- nas 51 och 53 nollingångar och fungerar som synkroniserings- enhetens 4 utgång 18, som matas med synkroniserade kodpulser, vilka motsvarar en negativ temperaturökning på kurvan över kylförloppet.

Tröskelräknaren 5 är kopplad, att pulser uppkommer över dess överflödsutgângar varje gång, då det antal kodpulser, som matats till räknarens 5 ingång, överstiger det förutbe- stämda värdet EQ.

Tidsintervallräknaren 7 är så koppad, att en puls endast uppkommer över dess överflödsutgång, då tidsinterval- let mellan två successiva tidpunkter för pulsöverföring till räknarens 7 nollställningsingångar överstiger det förutbestämda tröskelintervallet 10.

Avkodaren 6 för kodsärskiljning kan kopplas så, att en tillståndsspänning uppkommer över dess utgång 20, då inne- hållet i den reversibla räknaren U skiljer sig från ett visst tal Co ett värde, som icke överstiger EQ. I annat fall uppkomer en inhiberingsspänning över avkodarens 6 utgång 20.

J 7806997-8 Den digitala anordningen enligt uppfinningen för bestämning av kolekvivalenten i smält gjutjärn fungerar på följande sätt.

Innan varje mätning påbörjas, inmatar man i den reversibla räknaren H - genom att påverka en icke visad noll- ställningstryckknapp - den kod, som motsvarar talet Co, sam- tidigt som triggerkretsen 10 nollställes, varvid inhiberings- spänningen från triggerkretsens lO ettutgång 27 blockerar den reversibla räknaren 4, varigenom tillstândsspänningen upp- kommer över avkodarens 6 utgång 20.

Då ett prov av smält gjutjärn kyles, mätes dess temperatur medelst någon känd temperaturgivare, varvid man dessutom konstruerar en kurva över kylförloppet medelst potentie- metern 30. Omvandlaren l omvandlar en signal, som bär informa- tion angående metallens temperatur, till en talpulskod.

Den i fi”. 2 visade omvandlarens verkningssätt klar- göres av de i fig. 3 och 4 visade tidsdiagrammen.

Man förflyttar potentiometerns 30 skjutkontakt 29 parallellt med rörelsen hos omvandlarens 1 hållare 37, varvid det ljusflöde från belysningsorganet 36, som infaller mot fotodioderna 3H och 35, moduleras av mätskalans 31 markeringar 32 och 33.

Signalerna från fotodioderna 3H och 35 påtryckes Schmitt-triggerkretsarnas 38 resp. 39 ingångar.

Då skjutkontakten 29 rör sig från vänster åt höger, släpar (fasförskjutes) signalen (fig. 3a) från fotodioden 3ü (fig. 2) en fjärdedel av perioden efter signalen (3b) från fotodioden 35 (fig. 2), varvid en signal (fig. 3c) över trigger- kretsens 38 ettutgång och en signal (fig. 3d) över trigger- kretsens 38 nollutgång släpar en fjärdedel av perioden efter en signal (fig. 3e), som uppträder över triggerkretsens 39 ettutgång, resp. efter en signal (fig. Ef), som uppträder över triggerkretsens 39 nollutgång.

Formaren 40 formar pulser (fig. 3g) vid framkanten av positiv polaritet hos signalen (fig. 3e), som överföras från triggerkretsens 39 ettutgång. Formaren 41 formar pulser (fig. 3h) vid framkanten av positiv polaritet hos signalen, som matas från triggerkretsens 38 nollutgång.

Pulserna (fig. 3g) från formarens 40 utgång påtryckes 7sn699å:à 10 pulsingången hos grindkretsen 42. Pulserna (fig. Bh) från mrmarens 41 utgång överföres till grindkretsens 43 pulsingång.

Signalerna (fig. 3d) från triggerkretsens 38 nollutgâng över- föras till grindkretsarnas 42 och 43 styringång. I den tid- punkt, då signaler matas till grindkretsens 42 pulsingång, är grindkretsen 42, som framgår-av det i fig. 5 Visade tidsdiagrammet, icke ledande, eftersom dess styringång matas med en inhiberingsingång från triggerkretsens 39 nollutgång.

I de tidpunkter, då signaler överföres till grindkretsens 43 pulsingång, är grindkretsen 43 ledande, eftersom dess styr- ingång matas med en tillståndssignal från triggerkretsens 38 ndlutgång. g g Detta resulterar i att signalerna (fig. 3c) icke bildas över grindkretsens 42 utgång, då skjutkontakten 29 rör sig från vänster åt höger. Signaler (fig. 3j), som upp- träder över grindkretsens 43 utgång, representerar de kodpul- ser över omvandlaren l, som motsvarar en positiv temperatur- »ökning på kurvan över kylförloppet.

Då skjutkontakten 29 rör sig från höger åt vänster, får en signal (fig. 4a) från fotodioden 34 ett fasförsprång av en fjärdedel av perioden framför en signal (fig. 4b) över fotodioden 35. I de tidpunkter, då pulser (fig. 4g) från formaren 40 överföras till grindkretsens 42 pulsingång, matas grindkretsens 42 styringång av detta skäl med tillstånds- signaler (fig. 4d) från triggerkretsens 38 nollutgång. I de tidpunkter, då pulser (fig. 4h) från formaren 41 över- föres till grindkretsens 43 pulsingång, matas grindkretsens 43 styringång med inhiberingssignaler (fig. 4d) från trigger- kretsens 38 nollutgång.

Detta innebär att signaler (fig. 4j) icke bildas över grindkretsens 43 utgång, då skjutkontakten 29 rör sig från höger åt vänster. Signaler (fig. 4i), som uppträder över grindkretsens 42 utgång, utgöres av de kodpulser över omvand- laren 1, som motsvarar en negativ temperaturökning på kurvan över kylförloppet.

I beroende av förtecknet hos en temperaturökning hos smält gjutjårn överföres pulser från omvandlarens l utgång 13 eller 14 till synkroniseringsenhetens 2 ingångar. Synkro- niseringsenheten 3 matas dessutom med klockpulser från klock-J 7806997-8 ll pulsgeneratorn 2.

Den i fig. 2 visade synkroniseringsenhetens verknings- sätt klargöres av de i fig. 5 visade tidsdiagrammen.

Då klockpulser (fig. 5a) från generatorn 2 påtryckes räkneingången hos klockpulsfördelarens H4 triggerkrets Ä7, växlar den senare successivt sitt tillstånd. Signaler från ettutgången (fig. 5c) och från nollutgången (fig. 5b) från triggerkretsen 47 överföres till grindkretsarnas H8 resp.

H9 styringångar. Grindkretsarnas H8 och 49 pulsingângar matas med klockpulser (fig. 5a) från generatorn 2. över dessa grind- kretsars utgångar formas därigenom tvâ pulsserier, vilka är tidsförskjutna relativt varandra. över grindkretsens H8 utgång formas i detta fall synkroniserade klockpulser, medan syn- kroniseringsklockpulser (fig. 5e) formas över grindkretsens 49 utgång.

En följdfrekvens fl hos synkroniserade klockpulser är lika med en följdfrekvens fâ hos synkroniseringsklockpulser, dvs. _ _ 1 f-f2-,¿.f (2) där fo är följdfrekvensenlns pulser, som överföres från klockpulsgeneratorns 2 utgång 15.

Synkroniserade klockpulser överföres till synkroni- seringsenhetens 3 utgång 16.

Synkroniseringsklockpulser överföras till ingångarna hos synkroniserarens #5 OCH-grind 54 och grindkrets 56, samt till ingångarna hos synkroniserarens H6 OCH-grind 55 och grindkrets 57. I utgångsläget är samtliga triggerkretsar 50-53 nollställda medelst en icke visad nollställningsknapp.

Då en kodpuls (fig. 5g), som motsvarar en positiv tempera- turökning på kurvan över kylförloppet, överföras från om- vandlarens 1 utgång, ettställes triggerkretsen 50 (fig. 5h).

Sedan triggerkretsens 50 tillstånd växlats i den tidpunkt, då följande synkroniseringsklockpuls överförts, uppkommer över OCH-grindens Sü utgång en puls (fig. 5i), som ettställer bufferttriggerkretsen 52 (fig. 5k), varigenom grindkretsen 56 göres ledande.

I den tidpunkt, då följande synkroniseringsklockpuls J 78069 95-talet 12 (fig. 5e, j) överföres, formas över grindkretsens 56 utgång en synkroniserad kodpuls (fig. 51), som motsvarar en positiv temperaturökning. Denna puls påtryckes synkroniseringsenhetens 3 utgång 17 samt triggerkretsarnas 50 och 52 ingångar. Den signal (fig. 5j), som från triggerkretsens 52 nollutgång matas till OCH-grindens 54 ena ingång, förhindrar att pulsen överföres till triggerkretsens 52 ettingång, då en puls på- tryckes triggerkretsens 52 nollingång. Den formade synkro- niserade kodpulsen nollställer triggerkretsarna 50 och 52, varigenom synkroniseraren H5 iordningställes för mottagande av följande kodpuls.

Under synkroniserarens 45 arbetsförlopp kan en kodpuls i tiden delvis sammanfalla med en synkroniseringsklock- puls, vilket kan leda till uppkomsten av en s.k. ofullvärdíg puls 58 (fig. 5i) över OCH-grindens SH utgång, exempelvis till uppkomsten av en puls med otillräcklig varaktighet eller amplitud. Då en sådan ofullvärdig puls uppkommer, kan buffert- triggerkretsen 52 fortsätta att vara nollställd tills OCH- -grindens 5H ingång matats med nästföljande synkroniserings- klockpuls. Genom att triggerkretsens tillstånd icke kan växlas, då nästföljande synkroniseringsklockpuls överföres, uppkommer över OCH-grindens 5ß utgång i nämnda tidpunkt en andra (full- värdig) puls 59 (fig. 5i), som ettställer triggerkretsen 52; Då efterföljande synkroniseringsklockpuls (fig. 5e) överföras, formas över grindkretsens 56 utgång en synkroniserad kodpuls (fig. 51), som pâtryckes synkroniseringsenhetens 5 utgång 17 och samtidigt nollställer triggerkretsarna 50 och 52.

På liknande sätt formas över utgången från synkroni- serarens 46 grindkrets 57 synkroniserade kodpulser, vilka motsvarar en negativ temperaturökning och vilka överföres till synkroníseringsenhetens 3 utgång 18. _ Genom att de över grindkretsarnas 56 och 57 utgång formade pulserna i tiden sammanfaller med de pulser, som överföras från utgången från pulsfördelarens BH grindkrets &9, tidsavskiljes synkroníserade klockpulser från synkronisera- de kodpulser.

För att synkroniseringsenheten 3 skall kunna arbeta funktionssäkert måste synkroniseringsklockpulsers följdfrekvens i78i36997-8 15 fa vara 2-3 gånger så hög som högsta möjliga följdfrekvens fšmax hos de kodpulser som överföres från omvandlarens 1 utgång, dvs.

F 3 f 2 2 Smax (5) Detta innebär att pulsfrekvensen över generatorns 2 utgång måste vara lika med e 6f (4) f = zf šmax o 2 Synkroniserade kodpulser från utgångarna från synkro- niseringsenhetens 3 grindkretsar 56 och 57 överföres till den reversibla räknarens 4 tröskelräknarens 5 subtraherings- resp. adderingsingångar.

Genom att den reversibla räknaren H är blockerad av triggerkretsen 10, förblir innehållet i densamma lika med Co oavsett att kodpulser påtryckes räknarens N ingångar. över avsnitt O-A och A-B (fig. 6a) av kurvan över kylför- loppet uppkommer- varje gång, då temperaturökningen blir lika med 1 E0 - över tröskelräknarens 5 överflödsutgångar pulser, vilka nollställer tidsintervallräknaren 7. Genom att de tidpunkter, då räknaren 7 nollställes, följer efter tidsintervall, vilka år kortare än 10, bildas - över avsnitten O-A (fig. 6a) och A-B - icke några pulser över tidsintervall- räknarens 7 överflödsutgång.

Vid punkten B (fig. 6a) blir metalltemperaturen lika med likvidustemperaturen Tl, varvid metallen börjar stelna.

Avsnittet B-C motsvarar ett s.k. ändringsavbrott på likvidus- temperaturen. Genom att metalltemperaturens ändring över detta avsnitt icke överstiger 1 EQ-värdet, bildas icke några pulser över tröskelräknarens 5 (fig. 1) överflödsutgån- gar, varvid tidsintervallräknaren 7 nollställes, vilket resulterar i att en puls bildas över räknarens 7 överflöds- utgång efter tidsintervallet to efter den tidpunkt, då räknaren 7 nollställts för sista gången, vilken puls över- föres till grindkretsarnas 8 och 9 ingångar. Genom att grind- kretsen 8 gjorts ledande medelst tillståndsspänningen (fig. 6b) från avkodarens 6 utgång, samtidigt som grindkretsen 9 gjorts oledande medelst inhiberingsspänningen från ICKE-grindens ll utgång (fig. l), ettställes triggerkretsen 10 av räknarens 7 J íàèbiisšiššïdài 14 överflödpuls, som överföras via grindkretsen 8. Den rever- sibla räknaren 4 (fig. 1) frigöres från blockeringen och börjar räkna fram antalet kodpulser. över avsnittet B-C (fig. 6a) kan räknarens 4 innehåll ändras ett värde, som icke överstiger 1 EQ i förhållande till Co, var/för till- ståndsspänningen bibehålles över avkodarens 6 utgång 20.

Detta innebär att om över avsnittet B-C (fig. 6a) på nytt bildas en puls över tidsintervallräknarens 7 (fig. l) överflödsutgång (dvs. ändringsavbrottet på likvidustemperatu- 'ren är mycket långt), förblir triggerkretsen 10, som förut, ettställd, vilket, förhindrar, att den reversibla räknaren Ä upprepade gånger blockeras vid likvidustemperaturen Tl. över ett avsnitt C-D (fig. 6a) ändras metallens temperatur från likvidustemperaturen Tl till solidustempera- turen TS. över detta avsnitt nollställer tröskelräknaren 5 (fig. l) tidsintervallräknaren 7 på nytt, varigenom räknaren 7 icke överflödes. Kodpulser kommer att ändra innehållet i den reversibla räknaren U. Sedan ett tal, som skiljer sig från Co ett värde överstigande EQ, bildas i räknaren 4, uppkommer inhiberingsspänningen (fig. 6b) över avkodarens 6 utgång 20, varigenom grindkretsen 8 (fig. 1) blockeras, medan den av ICKE-grinden ll inverterade signalen (fig. 6c) iordningstäl- ler grindkretsen 9 (fig. 1) för pulsöverföring.

I en punkt D (fig. 6a) blir metallens temperatur lika med solidustemperaturen TS, varvid ett andra tempera- turändringsavbrott, dvs. ett avsnitt D-E, uppkommer på kur- van över kylförloppet. Genom att metallens temperaturändring över detta avsnitt D-E även icke överstiger EQ, nollställer tröskelräknaren 5 (fig. l) icke räknaren 7, varvid efter tidsintervallet to uppkommer en puls över räknarens 7 ut- gång. Denna puls överföras vid den ledande grindkretsen 9 och nollställer (fig. 6d) triggerkretsen 10, vilket resul- terar i att signalen från triggerkretsens 10 ettutgång på nytt blockerar den reversibla räknaren 4. Den senare räknar således kodpulser endast över avsnitt C-D (fig. 6a), vilket innebär att innehållet i räknaren H vid blockeringstidpunkten är lika med CE = Co + k (Tl - T ) (5) S J 15 7s0e997~s där k är en proportionalitetsfaktor.

Räknarens 4 informationsutgång kan direktkopplas till en styrdator, som i detta fall matas med information angående kolekvivalenten i smält gjutjärn. Denna information kan överföras till den digitala indikeringsenheten för under- håflspersonalen.

Den digitala anordningen enligt uppfinningen för bestämning av kolekvivalenten i smält gjutjärn gör det möjligt att öka bestämningsnoggrannheten för kolekvivalenten jäm- fört med den kända anordningen av nämnt slag.

Genom att man vid anordningen enligt uppfinningen använder mycket enkla, inom digital datorteknik användbara kretsar och komponenter, får anordningen hög funktionssäker- het, samtidigt som den är billig att framställa och har små yttermått. Anordningen kan arbeta under lång tid utan att underhållas.

Anordningen enligt uppfinningen i kombination med en godtycklig känd mätanordning kan fungera som en digital givare för avkänning av kolekvivalent i smält gjutjärn i ett slutet, datorförsett system för styrning av gjutjärnstill- verkning.

Claims (1)

1. 7806997-8 16 Patentkrav Digital anordning för bestämning av kolekvivalent i smält gjutjärn, vilken anordning innefattar en omvandlare (1) för omvandling av momentantemperaturen hos metallen till en talpulskod, vilken omvandlares kodpulsutgångar (l3,lH) är kopplade till en första resp. en andra ingång hos en synkroniseringsenhet (3), vars tredje ingång är kopplad till en klockpulsgenerators (2) utgång (15), varvid syn- kroniseringsenhetens (3) utgång (16) för synkroniserade klockpulser är kopplad till en räkneingång hos en tidsinter- vallräknare_(7) för särskiljning av tidsintervall, under vilka förutbestämda temperaturfökningar hos metallenëger rum, medan synkroniseringsenhetens (3) utgångar (17,l8) för synkroni- §erade kodpulser är kopplade till en reversibel räknares (4) och en tröskelräknares (5) adderíngs- resp. subtraherings- ingångar, varvid tröskelräknarens (5) överflödsutgångar (21,22) är kopplade till cidsincervaliräknarens (7) noll- ställningsingångar, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar dels en avkodare (6) för kodsärskiljning, vars ingångar är kopplade till sifferutgångar (19) från den reversibla räknaren (4), som är försedd med en räkneblocke- ringsingång, dels en triggerkrets (10), dels en ICKE-grind (ll) och dels tvâ grindkretsar (8,9), vars ingångar är kopp- lade till tidsintervallräknarens (7) överflödsutgång (24) och vars utgångar (25 resp. 26) är kopplade till trigger- kretsens (10) ett- resp. nollingångar, varvid triggerkret- sens (10) utgång (27) är kopplad till den reversibla räkna- rens (4) räkneblockeringsingång, under det att avkodarens (6) utgång (20) är kopplad till den första grindkretsens (8) styringång och - via ICKE-grinden (ll) - till den andra grindkretsens (9) styringång.