SE423936B - Forfarande for presentation av grafisk information samt anordning for genomforande av forfarandet - Google Patents

Description

10 15 20 25 35 8000346-0 Att bygga upp en bild av angivet slag har hittills varit synnerligen tids- krävande och därmed kostsamt. Uppfinningen avser att åstadkomma ett för- farande och en anordning som möjliggör en snabb och enkel uppbyggzad av sådana. bilder.

Vad som kalnneteclcnar ett förfarande och en anordning enligt uppfinningen framgår av bifogade patentkrav.

Uppfinningen skall i det följande nämnare beskrivas i anslutning till bifogade figurer 1-9. Fig 1 visar en anordning för genomförande av förfarandet enligt uppfinningen. Fig 2 visar funktionen hos den i fig 1 visade symbolgeneratom.

Fig 3 visar ett enkelt exempel på en tillämpning av uppfinningen. Fig 4 visar hur det i fig 1 visade symbolminnet kan vara uppbyggt. Fig 5 visar exempel på i minnet lagrad information. Fig 6-8 visar tre exempel på. olika symboler och den för varje symbol i minnet lagrade informationen. Fig 9 visar exempel på. in- och utgångar hos en symbol vid olika skrivriktningar.

Fig 1 -visar en anordning för genomförande av förfarandet enligt uppfinningen.

Presentationsorganet utgörs av en bildskärm 7, där varje bild på. känt sätt för- utsätts uppbyggd av ett punktraster som avsöks/skrivs rad för rad, exempelvis enligt USA-patentskriften 4 131 B83.

Inmatningsorganen består i första hand av ett tangentbord 13 med vars hjälp bilden byggs upp steg för steg - dvs symbol efter symbol - på. bildskärmen.

Med hjälp av tangentbordet inmatas bl atill anordningen information om vilken symbol som härnäst skall skrivas och om önskad skrivriktning. Vidare kan med tangentbordets hjälp en elektronisk markör på bildskärmen manuellt förflyttas till önskat läge. Även om uppfinningen i första hand är avsedd för manuell uppbyggnad av en bild med hjälp av tangetbordet kan givetvis nödvändig infor- mation för uppbyggxad av bilden erhållas via andra inmatningsorgsn, t ex en dator 1A.

Informationen från inmatningsorganen tillförs via ett buffertminne 2 den s k symbolgeneratom 5. Symbolgeneratom behandlar den inkommande informationen och styr i beroende av denna och av information från symbolminnet 4 placeringen av symbolerna. och förflyttningen av markören.

Information om vald symbol tillförs symbolgeneratorn i fom av en kodad signal.

Koden används som adress till den plats i symbolmirmet 4 där information om symbolens utfomming, storlek och anslutningspuzïkter finns lagrad. Exempel på. hur symbolminnet kan vara utformat visas i fig 4-8. 10 15 20 25 80003 46-0 Symbolgeneratorn 5 hämtar symbolbeekrivningen från symbolmirmet 4 och beräknar med utgångspunkt från gällande skrivriktning och aktuell markörposition a) var på bildskärmen symbolen skall skrivas b) vart markören skall förflyttas efter skrivning av symbolen.

Symbolgeneratorn överför symbolbeskrivziingen och :Infomation om symbolens plats på bilden till bildminnet 5. I detta finns hela bilden lagrad, dvs samtliga tidigare skrivna symboler, inklusive markören. Den nya symbolen lagras nu in i bildminnet på avsedd plats. Därefter (eller samtidigt.) för- flyttas markören till den nya symbolens utgång.

En regenereringskrets 6 genomsöker oykliskt bildminnet 5 och vidarebefordrar den i minnet lagrade bilden till bildskärmen 7, där bilden presenteras.

Symbolgeneratoms 5 funktion framgår av flödesschemat i fig 2.

Tre typer av kommandon kan inkomma till symbolgeneratom från inmatnings- organen: a) Förflyttningskommando, som beordrar förflyttning av markören till nytt läge. b) Skrivriktningskommando, som anger den för tillfället önskade skrivrilctningen. c) Symbolkod, som identifierar den symbol som önskas presenterad på. bildskärmen.

Symbolgeneratorn arbetar med en hjälpstorhet (flagga) R, som kan anta värdena O och 1. R=1 indikerar att markören för tillfället är placerad på. en utgång hos en symbol. De i flödesschemat använda beteckningarna för de olika operationerna har följande betydelse N: Sätt R=O och välj en viss förutbestämd skrivriktning, t ex horisontellt åt höger.

P: Finns ny kod inmatad till buffertminnet? Vid svar ja används utgången NC, annars utgången fö. 10 M: 15 G: H: 8000346-0 4 Hämta koden (kommandot) från buffemnmet 2. Är koden ett förflyttningskommando för markören? Är svaret ja används utgången MC, annars utgången EE.

Sätt R=O.

Flytta markören till beordrad koordinat. Är koden ett nytt skrivrilctningskommando? Är svaret ja används utgången DC, annars utgången 'D-C.

Ersätt föregående skrivrmning med den nya. Är 3:0? Är svaret ja används utgången R=O, annars utgången R;ÉO.

Uppsök och förflytta markören till den utgång hos den senast skrivna symbolen som motsvarar den nya skrivriktningen.

Uppsök den nya symbolens ingång för den gällande skrivriktningen.

Skriv den nya symbolen med sin ingång orienterad till markören.

Uppsök den utgång hos symbolen som motsvarar gällande skrivriktning.

Förflytta markören till den enligt F bestämda utgången.

Sätt R=1 .

Efter START sätter symbolgeneratorn R=O och väljer den förutbestämda skriv- riktningen (operation N). Därefter ligger symbolgeneratorn och väntar i en slinga vid P till dess att buffertminnet anger att en ny kod (nytt kozmnando) 20 har kommit in från inmatningsorganen och finns att hämta. Beroende på. vilken av ovan angivna. tre typer av kommandon det är kommer flödesschemat i fig 2 att genomlöpas utefter tre olika vägar, vilka skall beskrivas nedan. 10 15 20 25 50 8000346-0 eLFäriIIfiiniHeSLswAmaHQQ.

Från utgången MC hos block IB går flödesvägen till block I, där eymbolgenera- torn sätter R=0, vilket indikerar att markörens anknytning till föregående Bymbols utgång har brutita. I block J förflyttas markören till den i för- flyttningskunmandot angivna koordinaten. Därefter sker återhopp till block P, där symbolgeneratorn ligger och väntar på. nästa kormnando. lakshrivailsflsizzsskemsßafle om ovorot i oiook ß hur negativt (utgång E) ooh ovorot 1 block c hur positivt (utgång nc) är kommandot ett nytt okrivriktningorommanao. 1 block K ersättes den tidigare gällande skrivriktningen med den nya. Om R=O behövs ingen vidare behandling och återhopp sker till block P. Om R=1 uppsöks i block M den utgång hos den senast skrivna symbolen som motsvarar den nya. skrivriktningen, och markören förflyttas till denna. utgång. sLßzml-rlkefi.

Om svaren är negativa både i block B och i block C är det inkommande komandot en symbolkod. Den genom koden identifierade symbolen skall då vie. bildminnet skrivas på bildskärmen och markören skall förflyttas till rätt utgång hos sym- bolen.

I block ID uppsöks den nya symbolens ingång för den gällande skrivriktningen.

I block E skrivs symbolen i bildminnet och på bildskämen med den i block D utvalda ingången sannnanfallende med markören. Vid skrivning av en sammanhäng- ande följd av symboler kommer markören normalt att vara placerad på den ut- gång hos föregående symbol som motsvarar gällande skrivriktning. Alternativt kan dock markören vara förflyttad så att den ej ligger på en utgång hos en föregående symbol, och vid skrivning av bildens första symbol finns ingen föregående symbol.

I block F uppsöks den utgång hos den skrivna symbolen som svarar mot gällande skrivril-ctning, i block G förflyttas markören till denna. utgång, och i block H sätts R=1, varefter återhopp till block P sker.

I anslutning till fig 3 skall nu ett exempel på uppfinningens tillämpning be- skrivas. Det antas att en operatör via tangentbordet 113 i fig 1 skall bygga 10 15 20 25 30 8000346-0 upp en bild på den i fig 5 visade bildskärmen. I fig Sa visas utgångsläget efter kommandot "START" i fig 2. Markören (visad som ett kors) är då. automat- iskt placerad i ett förutbestämt utgångsläge, i detta fall längst upp till vänster på bildskämen. En förutbestämd skrivrilztning, i detta fall horison- tellt åt höger, är då. automatiskt vald.

I fig 3b har operatören matat in förflyttningskommando, och markören har för- flyttats till det önskade läget. Slingen P-A-B-I-J' i fig 2_har genomlöpts, eventuellt ett flertal gånger. Storheten R har satts till noll vilket markerar att markören ej befinner sig på. en utgång hos en symbol.

I fig 3c har operatören skrivit symbolen "horisontellt linjestycke". Denna symbol skrivs nu med sin ingång (för den aktuella skrivriktningen linjestyckets vänstraändpuzzlit) orienterad till markören. Slingan P-A-B-C-D-E-F-G-H-P i fig 2 genomlöps. Markören förflyttas automatiskt till den skrivna symbolens utgång (för den aktuella. skrivriktningen linjestyckets högra ändpurzkt), vilket indike- ras av att storheten R satts till 1.

I fig 3d har operatören matat in en oirkelsymbol. Samma procedur som under fig Bo upprepas. Storheten R är fortfarande 1.

I fig Be har operatören valt ny' skrivriktning, i detta fall vertikalt nedåt.

Slingan P-A-B-C-K-L-M-P i fig 2 genomlöpes. Storheten R var 1 och indikerade att markören stod på en utgång hos en symbol. Symbolgeneratorn uppsöker där- för den utgång hos den senast skrivna symbolen som svarar mot den nya skriv- riktningen och placerar markören vid denna utgång.

I fig 5f har operatören matat in symbolen "vertikalt linjestycke". Slingan P-A-B-C-D-E-F-G-H-P i fig 2 genomlöps. Efter skrivning av symbolen placerar symbolgeneratorn markören på den för den aktuella skrivriktningen gällande utgången (linjestyckets nedre ände).

Operatören kan nu fortsätta att på, detta sätt bygga upp bilden symbol för symbol. Inför varje symbol kan operatören antingen fortsätta i samma skriv- riktning eller välja ny skrivriktning. Han kan likaledes välja mellan att antingen fortsätta i direkt anslutning till föregående symbol (som beskrivits i anslutning till fig 5) eller att förflytta markören till ett nytt läge.

Till symbolgeneratom 3 inkommer från inmatningsorganen 1A eller 13 bl a symbolkoder, vilka identifierar den symbol som skall skrivas. I symbolminnet 4 10 15 20 25 50 8000346-0 finns uppgifter lagrade om utseendet hos varje symbol samt om dess in- och utgångar för olika skrivriktningar. Fig 4 visar ett exempel på hur symbol- minnet 4 kan vara organiserat. Minnet består av två delar, en adresstrans- formationsarea ATA och en symbolskrivningsarea SIJA. Adresstransfomations- arean utgör en korsreferenstabell mellan den inkommande symbolkoden och symbolbeskrivrxingsarean. Adressen ADR till en minnescell i adresstransforma- tionsarean kan beskrivas som ADB: BASADR + SC där BASADR är en basadress, t ex till adresstransformationsareans första cell.

En inkommande symbolkod SC ger alltså adressen till en minnescell i adress- transformationsarean. I denna cell finns lagrat en adresspekare AP som utgör adressen till det första ordet eller posten i den del av symbolbeskrivnings- arean som irmehåller beskrivningen S1) av den aktuella symbolen.

Fig 5 visar närmare exempel på den information om en symbol som kan finnas lagrad- i symbolbeskrivningsarean.

En symbol byggs upp av moduler med ett i princip godtyckligt antal rader och kolumner i varje symbol. Antalet kolumner kan vara olika för olika rader i symbolen.

En modul har storleken m x n bildelement, där m och n är godtydckliga konstanter.

I detta och följande exempel är m=n=5, dvs varje modul består av 9 bildelement.

Varje rad av moduler i symbolen kan börja i godtycklig modulkolumn i förhållande till föregående modulrad. Raderna behöver ej anges i någon speciell ordning i minnet, vilket medför att t ex tomma rader kan hoppas över.

Fig Sa visar en modul, som består av 9 bildelement, numrerade från 1 till 9.

Fig 5b, 5c och 5d visar formaten för de i minnets 4 symbolbeskrivningsarea. SDA förekommande posterna. Tre olika slag av poster kan förekomma.

Det första slaget (se fig Sb) beskriver en moduls utformning och plats inom symbolen. Den första biten(a) i posten - en nolla - anger att posten är av detta siag. Nästa två bitar (b) är de s k iäimbitama, vilka har fenjanae innebörd: 00 raden fortsätter med minst en ytterligare modul 'àooo346-0 8 10 15 20 25 30 01 denna. modul är den sista modulen på raden 10 förskjutning 11 denna modul är den sista modulen i symbolen Nämast följande fyra bitar (c) svarar mot de i exemplet möjliga fyra. skriv- riktningarrxa.. En etta i någon av dessa bitar anger att modulen är en ingångs- modul för den skriv-riktning som biten motsvarar. I det valda exemplet innebär detta också att modulen är utgångsmodul för den motsatta skrivriktningen.

Var och en av de sista 9 bitarna (d) anger om motsvarande bildelement (jämför fig Sa) skall skrivas eller inte.

Om länkbitarna i en symbolutfozmningspost enligt fig Sb är 10 (binärt) ligger i minnet direkt efter denna post en förskjutningspost enligt fig So. I denna post anger Ax i vilken kolumn symbolen fortsätter relativt pågående kolumn, och ny' anger i vilken rad symbolen fortsätter relativt pågående rad (se när- mare exemplen i fig 6-8).

Det tredje slaget av poster visas i fig Ed och anger ett hopp i minnet. Den första biten (e) anger att posten är av detta slag, och de övriga bitarna (f) innehåller den relativa adressen till den post i minnet där nästa modul hes symbolen finne. lareeeen - salem + (f) (ee fig 4).

Figur 6 visar som exempel hur bokstaven A kan lagras i symbolminnet. Fig 6a visar hur bokstaven är uppbyggd av fyra moduler m1-m4. Fig 6b visar de fyra posterna i symbolmizmets symbolbeskrivningsarea. Den första posten benämnas symbolens definitionspost, och det är adressen till denna post som erhålles från symbolminnets adresstransformationsarea. Motsvarande modul (m1) benämns symbolens definitionsmodul. Denna post innehåller för det första (jämför fig Sh) definitionsmodulens punktmönster. För det andra anger den att modulen utgör ingång för skrivriktningarrxa uppåt och åt höger (och utgång för mot- satta skriv-riktningar). För det tredje anger länkbitarzaa OO att nästa modul (m2) finns på samma rad. Nästa post, som finns i påföljande adress, är in- gång för skrivriktning vänster (och utgång för skrivrilctning höger). Länk- bitarna Otanger att modulraden är slut. Modulen (m3) i nästa post i minnet skall alltså orienteras till modulraden ovanför och rakt ovanför modulen m1.

Den fjärde och sista posten innehåller länkbitarna 11 som anger att modulen (m4) är den sista i symbolen. 10 15 20 25 30 8000346-0 Figur 7 visar en vinkelsymbol som inte har rektangulär begränsningslinje.

Fig 'Ia visar hur symbolen är uppbyggd av tre moduler (m1, m2, m3). Fig To visar de fyra till symbolen hörande posterna. i symbolmirmets symbolbeskriv- ningsarea. Den andra posten har lärzkbitarna 10, vilket anger att påföljande post är en förskjutningspost. Förskjutningen (jämför fig 5c) är Ale-O och Ays-1. Förskjutningen räknas alltid relativt den senaste modulen (m2) och är positiv åt höger och nedåt. Den sista modulen (m5) kommer alltså att skrivas i samma kolumn som modulen m2 men förskjuten ett modulintervall uppåt, dvs på. raden ovanför.

Fig 8a visar en gemen bokstav (ett "y") som skjuter under den baslinje (streckad i figuren) på vilken bokstäverna skall skrivas. Efter de fyra första posterna i symbolminnet följer en förskjutningspost, som anger att nästa moaui (m5) skall skrivas farskjuton en kolumn at vänster ooh två rader nedåt relativt den senaste modulen (m4).

I ovanstående exempel har antagits att fyra möjliga skrivriktningar finns.

Antalet skrivriktningar kan dock vara godtyckligt. Fig 9 visar ett exempel på. en symbol (endast begränsningslinjen visad) med in- och utgångar för åtta olika skrivriktningar. Exempelvis är den med 4 markerade in- och ut- gången ingång för skrivriktningen snett nedåt vänster och utgång för rikt- ningen snett uppåt höger.

I de ovan beskrivna exemplen har varje utgång för en viss skrivriktning varit ingång för motsatt skrivriktning och vice versa. Detta är dock ej generellt nödvändigt.

Ovan har beskrivits hur informationen om in- och utgångar direkt ligger lagrad i ozeztutning ti11 ovmbolbookrivningon (rig 5-8). Altomtivt kan informationen om en symbols in- och utgångar för de olika skrivriktningarna beräknas med hjälp av algoritmer.

En viss symbol kan önskas presenterad vriden en multipel av t ex 900 i för- hållande till grundläget. För att begränsa minnesbehovet kan det då. vara lämpligt att lagra symbolutseendet endast en gång och genom flyttning av in- och utgångarna erhålla en rotationstransfozmation av symbolen.

Claims (11)

10 15 v 80005 46-0 10 Ovan har beskrivits hur en bildskärm används som presentationsorgan. Upp- finningen kan även användas i samband med andra typer av presentationsorgan, t ex koordinatskrivare och skrivmaskiner. De olika enheterna i en anordning enligt uppfinningen kan enkelt byggas upp av eller utgöras av i och för sig kända elektroniska komponenter (minnes- kretsar, logiska kretsar etc) med de funktioner som angivits ovan. Alternativt kan enheternas funktioner helt eller delvis (exempelvis symbolgeneratorns logiska funktioner) utföras av en t ex enligt fig 2 programmerad processor eller dator. Som framgår av ovanstående beskrivning kan enligt uppfinningen en bild snabbt och enkelt byggas upp av en operatör direkt från ett tangentbord. De använda symbolerna kan ha godtycklig storlek och form. Stora tecken av ett visst slag (t ex bokstäver) kan blandas med små. utan att operatören behöver tänka på eller ta hänsyn till teckenstorlekar. Genom det enkla valet av en av ett fler- tal möjliga skrivriktningar och genom att symbolerna automatiskt placeras rätt i beroende av den valda skrivrilctningen kan snabbt och enkelt även mycket komplicerade bilder byggas upp, t ex elektriska lcretsschemor. PATENTKILÅV

1. ett presentationsorgan, såsom en bildskärm (7), vid vilket bilden sammansätts av ett flertal på förhand definierade symboler, vilka placeras på. bilden i anslutning till varandra, k ä. n n e t e c k n a. t därav, att åtminstone vissa symboler 'är tillordnade ett flertal ingångspxmkter och/eller ett fler- tal utgångspunkter, att vid uppbyggnad av bilden en symbol placeras så. att en ingån@punkt hos symbolen sanmzaxxfaller med en utgångspunkt hos en tidigare placerad symbol, samt att nämnda ingångspunlct och nämnda utgångspunkt utväljes i beroende av den av ett flertal möjliga skr-ivriktningar för tillfället ut- valda skrivríktningen. Förfarande för presentation av grafisk information i form av en bild på

2. Förfarande enligt patentbrav 1, k ä. n n e t e c k n a t därav, att en flyttbar markör är anordnad att presenteras på presentationsorganet (7) och att vid placering av en symbol på. bilden symbolen placeras så att en ingångspmflct hos symbolen sammanfaller med markören.

5. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä. n n e t e c k n a t därav, att markören efter placering av en symbol förflyttas till en utgångspunkt hos symbolen. 80003 46-0 11

4. Förfarande enligt yatentkravet 3, k ä. n n e t e c k n a t därav, att markören förflyttas till en i beroende av den utvalda skrivriktningen ut- vald utgångspunkt hos symbolen.

5. Förfarande enligt patentkrav 4 vid vilket en symbol för en och sanrma skrivriktning har ett flertal möjliga utgångspunkter, k ä n n e t e o k n a t därav, att markören vid skrivning av symbolen förflyttas till en på. förhand bestämd utgångspunkt, och att markören därefter är flyttbar till en annan av de möjliga utgångspunkterna.

6. Anordning för genomförande av förfarandet enligt patentkrav 1, k ä. n n e - t e c k n a d därav, att den innefattar inmatningsorgan (1A, 1B) för izxmat- ning av information som identifierar en för presentation utvald symbol, minnes- organ (4) för lagring av information om symbolernas utformning och om deras in- och utgångspunkter, organ (3) för identifiering av en ingångspmflct hos den utvalda symbolen, samt organ (3, 5, 6, 7) för skrivning av symbolen på. bilden i ett sådant läge att ingångspunlcten sammanfaller med en utgångspunkt hos en tidigare skriven symbol.

7. Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att inmatningsorganen utgörs av manuella inmatningsorgan (1B).

8. Anordning enligt patentkrav 7, k ä. n n e t e c k n a d därav, att inmatningsorganen (1B) innefattar organ för val av skrivríktning.

9 . Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar organ för presentation av en flyttbar markör på. presentations- organet (7), samt därav, att organen för skrivning av den utvalda symbolen är anordnade att göra detta så att en ingångspurllct hos symbolen sammanfaller med markören.

10. Anordning enligt patentkrav 9 , k ä. n n e t e c k n a d därav, att den innefattar organ för att vid skrivning av en symbol automatiskt förflytta markören till en utgångspunkt hos symbolen.

11. Anordning enligt patentkrav 9 , k ä. n n e t e o k n a d därav, att inmatningsorganen innefattar organ för manuell förflyttning av markören.