SE408442B - Sett och anordning for att forma armeringsfibrer - Google Patents

Description

buïííl. ~.../' .¿.._. fiäššfšñ modifikationen varit opraktisk eller bindningens styrka ökat en- dast i liten grad. I en modifikation användes längre stålfibrer, men dessa befanns vara alltför svåra att hantera och blanda in i massan. På samma sätt har fibrerna behandlats kemiskt, belagts eller krusats i ett försök att öka förbindningens styrka men med liten framgång.

I den tyska patentskriften 2 OU2 881 föreslås att trâdändarna bockas eller formas, men detta tenderar att minska blandningsmöj- ligheten och minskar den effektiva fiberlängden. ” Det är ett huvudsyfte med uppfinningen att åstadkomma för- bättrade armeringsfibrer, som är så formade, att låseffekten för- bättras mellan fibern och massan som den armerar.

Sättet enligt uppfinningen kännetecknas huvudsakligen av att en remsa av materialet formas medelst valsformning till en remsa med utvidgade kanter, varvid remsan bringas till en bredd av om- kring 6,35 till omkring 76,2 mm och en tjocklek mellan de utvidgade kanterna av omkring 0,127 till omkring 0,762 mm, varjämte de ut- vidgade kanterna bringas till en tjocklek av åtminstone 1,6 gånger remsans tjocklek mellan de utvidgade kanterna, varefter remsan skäres upp transversellt för att åstadkomma armeringsfibrer med en bredd av omkring 0,25ü till omkring 1,520 mm.

Anordningen för genomförande av sättet enligt uppfinningen kännetecknas huvudsakligen av en anordning för frammatning av en remsa av armeringsmaterial i en kantformningsanordning, vilken ¿kantformningsanordning innefattar en anordning för upptagning avi remsorna av armeringsmaterial för bockning av dessas kanter i rät- vinkel, en anordning vid ytterligare bockning av kanterna, så att de bildar en spetsig vinkel med remsornas plan, en anordning för r_ti1lp1attning av remsornas bockade kanter tillbaka mot remsorna _ -samt en anordning för skärning av remsorna till smala fibrer maå¿. en medelbredd av omkring 0,25ü till omkring l,52h mm.

En föredragen utföringsform av anordningen innefattande en an- ordning för frammatning av åtminstone en remsa av armeringsmaterial i en kantformningsanordning, varvid remsan har en medelbredd av omkring 6,35 till omkring 76,2 mm, kännetecknas av att kantform- ningen innefattar en anordning, som håller fast remsan, så att endast en vald del av varje kant på remsan sträcker sig utåt och bort från fasthållningsanordningen samt en anordning för defcrme- ring av de utsträckta kantdelarna på remsan, så att en utvidgad 7316080-6 kantdel bildas med en tvärgenomskärningsarea, som är åtminstone 1,5 gånger större än tvärsektionsarean hos remsans fasthållna del.

Föredragna utföringsformer av uppfinningen beskrives närmare i det följande i samband med åtföljande ritningar, på vilka fig. l i perspektiv visar en armeringsfiber enligt uppfinningen, fig. 2 a-d visar de olika stegen vid ett enkelt sätt att förstora kanterna av en remsa före formningen av fibern enligt fig. 1, fig. 3 visar en sidovy av en annan utföringsform av en fiber med en dubbelbockad förstorad ände, fig. Ä visar schematiskt en anordning för formning av fibrer av en bred remsa, fig. 5 visar stegen vid kantförsto-g ringssättet utförd medelst anordningen enligt fig. 4, varvid de föredragna valsformningsprofilerna visas schematiskt, fig. 6 och 7 visar sidovyer av två olika utföringsformer av remskantförstoring, fig. 8 visar schematiskt en anordning för åstadkommande av kantför- storingarna enligt fig. 6 och 7, fig. 9 visar i större skala vals- profiler använda för att åstadkomma kantförstoringen, fig. 9a visar i större skala ena änden av en armeringsfiber framställd genom av- skärning av en remsa med den i fig. 6 visade kantförstoringen, samt fig. 10 till 13 visar olika utföringsformer av kantförstoringar.

Fig. l visar en utföringsform av en stålarmeringsfiber 1, som har förstorade ändar bildade genom att fiberns l änddelar 2 vikts ned på dess skaft 3. Skaftet 3 är platt och har jämn, icke varieran- de tvärsektion med en tjocklek av från omkring 0,025-0,762 mm, en bredd av omkring 0,25ü-l,52fl mm samt en längd av från omkring. 12,7-50,8 mm eller längre. Varje veck 2 kan vara från omkring två till fyra gånger fiberns l tjocklek, företrädesvis från 0,508-1,270 mm. De här angivna dimensionerna utgör endast exempel, medan de måste väljas i enlighet med fibermaterialet, materialet som skall armeras medelst detta samt den önskade prestationen.

Den i fig. 1 visade fibern är framställd av en smal remsa av stål, vars kanter är vikta mot sig själva. Stegen vid ett enkelt sätt för kantvikning visas i fig. 2. En smal remsa visad i a matas in i en formningsvals, så att remsans kanter viker sig i rät vinkel, såsom visas i b. Remsan föres därefter in i en ytterligare uppsätt- ning formningsvalsar, som viker den vikta kanten ytterligare inåt omkring U5°, såsom visas i c. De vikta kanterna plattas därefter till medelst en ytterligare uppsättning formningsvalsar, såsom visas i d.

En remsa med dubbelvikta kanter, såsom visas i fig. 3, kan 7zí¿0áo-6 framställas genom att upprepa stegen ovan på den i fig. 2d visade remsan.

Efter kantvikningen matas remsan till en anordning för transver- sell avskärning av remsan till fibrer 1. Om ett flertal remsor an- vändes, kan remsorna skiljas åt för individuella avskärningar. Det är även möjligt att skära alla remsorna samtidigt och i detta fall utgöres den lämpligaste skäranordníngen av en flertandad roterande fräs, som roterar med litet spelrum mot en fast fräs eller ett städ. Emellertid är andra typer av fräsar innefattande andra typer av roterande fräsar, lämpliga att användas för formningen av fib- rerna enligt uppfinningen.

Det ovan beskrivna sättet för kantvikning är tillfredsställande för individuellt frammatade enkla remsor, men emedan det erfordrar horisontellt orienterade valsar för kantvikningen, är det icke till- fredsställande för kantvikning av ett flertal smala remsor fram- ställda genom uppslitsning av en bred remsa och löpande sida vid sida under valsningen och avskärningen.

En anordning för att utföra kantvalsformningen på flera smala _. remsor nppslitsade i längdled från en bred tillförd remsa visas schematiskt i fig. Å och 5. Förrådsremsan H drages ut.från en spole 5, som är lämpligt monterad på ett avlindningsstativ. Remsan Ä passerar över en styrrulle 6 och genom en remsslitsare 7 innefat- tande ett flertal slitsvalsar, som slitsar upp remsan N i ett fler- tal smala remsor 8'av önskad bredd. Konstruktionen och funktionen hos remsslitsaren 7 utgör icke någon del av uppfinningen och vilken som helst konventionell slitsanordning, exempelvis den som beskri- ves i den ovan angivna patentskriften, kan användas.

Varje smal remsa 8 föres därefter genom ett par valsar 9 utför- da med sådan profil, att varje remsa 8 erhåller en falsk bockning 10, såsom visas i fig. 5. Skälet för detta är att de smala remsor-'Ü nas 8 närliggande kanter skall bringas på sådant avstånd från varandra att en icke visad styranordning kan anbringas för styrning av remsan 8 in i det första valsformningssteget. En falsk bockning tillräcklig för att minska avståndet mellan närliggande remskanter mellan 0,381-0,508 mm är tillfredsställande.

Det första valsformningssteget enligt fig. Sd innefattar övre och undre.valsar ll och 12, var och en med en profil, som ger kant- delarna 13 hos varje remsa 8 en N5° bockning och planar ut den falska bockningen 10. Figuren visar en del av valsarnas ll ocg 12 7316080-6 profil lämplig för att åstadkomma denna valsformning i remsans ena kant. De 2 - 5:e valsformningsstegen (5 e - h) åstadkommes även me- delst profilerade valsar 13 och 14, 15 och 16, 17 och 18 respektive 19 och 20 och tillhörande profildelar hos dessa valsar visas även i fia. 5.

I det andra valsformningssteget e vikes kantdelarna 13 ytter- ligare Ä5° till 900. Det tredje steget 1 formar en H50 bockning 21 på remsan inåt från kantdelen 13 medan det fjärde steget g viker delarna 13 ytterligare ü5°. Det femte steget h plattar till bock- ningen 21 och placerar delen 13 i tät kontakt med remsans yta. Den fullständigt kantvikta remsan 22 befinner sig därefter i samma tillstånd som i steget d i fig. 2.

Alla remsorna 22 matas medelst matarrullar 23 mellan styr- plattor 24 in i en roterande fräs 25, som roterar med litet spel- rum mot en fast fräs eller ett städ 26, så att remsorna skäres av till armeringsfibrer av önskad bredd. En ränna 27 samlar upp fib- rerna då de formas.

Det är tydligt att de ovan beskrivna sätten för framställ- ning av armeringsfibrer i form av enkla remsor och multipelremsor icke endast resulterar i en fiber med förstorad ände, utan detta uppnås på ett särskilt nytt sätt. Ehuru sättet för framställning av enkla remsor icke är lämpligt för massproduktion, är det möjligt att använda detta sätt genom att avskilja de uppslitsade remsorna i en riktning som är transversell mot deras rörelseriktning och föra varje remsa genom en separat formning i tre steg följd av en separat eller gemensam avskärningsprocedur. Om så önskas kan rems- kanterna vikas mot motsatta ytor på remsan.

Två alternativa förstorade remskantprofiler visas i fig. 6 och 7. Denna form av förstoring uppnås, såsom visas i fig. 8 och 9, genom varm- eller kallkantvalsning av en stålremsa, så att kan- terna deformeras och därigenom förstoras. Remsan tvingas mellan två vertikalt åtskilda valsar 30, medan två i sidled åtskilda val- sar 31 ligger an mot remsans smala kantdelar, som skjuter ut från valsarnas 30 sidor. Valsarnas 30 kanter 32 kan vara avrundade eller på annat sätt profilerade, medan valsarna 31 har centrala rännor 33 av önskad form, som upptar remsans kanter. Den via val- sarna 31 anbringade erforderliga kraften verkar så att remsans kanter deformeras eller förskjutes för att uppnå deras utvidgning.

Detta alternativa sätt att förstora kanten har den fördelen, 4 *záiiiàbào-s att formen hos utvidgningen kan ta många olika former, medan for- merna som kan erhållas medelst kantvikningen är begränsade. Kant- valsningsformen kan exempelvis vara sådan, att en form av reglerad gränsyteavbrytning av fibrerna erhålles, då den armerade delen ut- sättes för påkänning, så att delens egenskaper kan regleras.

Efter kantdeformeringen skäres remsan itu, såsom vid de föregående utföringsformerna. Remsan som matas till kantvalsnings- arrangemanget kan tagas från en förrådsspole, som slitsats upp från en bred remsa och spolats upp i förväg eller också kan upp- slitsade remsor avskiljas vertikalt och matas in i det erforderliga antalet kantvalsningsarrangemang.

Den resulterande i fig. 9a visade fibern har ett slätt skaft SU med rektangulär tvärgenomskärning och utskjutande utsprång 35 av huvudsakligen parabolisk form sträckande sig från fiberns motsatta ytor. Fiberns sidor 36 är släta och huvudsakligen vinkel- räta mot de motsatta ytorna på grund av avskärningsproceduren.

De i fig. 10-13 visade alternativa kantprofilerna åskådlig- gör att de ovan beskrivna formerna endast utgör exempel på uppfin- ningen.

De i fig. 10 och ll visade remsprofilerna kan åstadkommas medelst längsgående valsning av remsan medelst lämpligt profile- 'rade valsar.

Kantprofilen enligt fig. 12 erhålles medelst valsformning liknande den som använts í'de första två utföringsformerna.

De valsprofiler som erfordras för att uppnå denna form torde vara självklara.

Profilen enligt fig. 13 erhålles genom att valsa upp den vikta kanten på remsan i stegen d eller h i föregående utförings- former.

I allmänhet regleras dimensionerna hos skaftet och dimen- lsionerna hos de utvidgade ändarna av ett antal formgivningsfaktorer .liksom valet av formmassematerial och det armerande fibermaterialet.

Det föredrages i allmänhet att fiberförhållandet (dvs för- hållandet mellan fiberns längd och dess diameter eller bredd) icke är större än 100, emedan större förhållanden är något svårare att hantera. Normalt har skaftet en tjocklek av omkring 0,127-0,752 mm, en bredd av omkring 0,25U-l,52H mm samt en längd av åtminstone 12,7 mm. Normalt skall längden icke vara större än omkring 76,2 mm, företrädesvis icke större än omkring 50,8 mm. _ .J 7316080-'6 Förhållandet mellan dimensionerna hos de utvidgade ändarna och skaftets dimensioner utgör betydelsefulla egenskaper hos upp- finningen. Då den utvidgade änden formas medelst en vikningsproce- dur, har den utvidgade änden vanligen en tjocklek, som är en multi- pel av skaftets tjocklek, ehuru ett ytterligare utplattningssteg eller dylikt kan utföras om så önskas för att ändra detta förhål- lande. Normalt skall den vikta utvidgade ändtjockleken vara om- kring 2-4 gånger skaftets tjocklek.

Större flexibilitet hos förhållandet mellan den förstorade änden och skaftet kan erhållas med sättet för kantdeformering me- delst kantvalsning. För att erhålla maximala energiabsorberande egenskaper från en sammansättning av en formmassa, såsom betong eller cement och armerande dískontinuerliga trådar av stål, eller dylikt, är det önskvärt att gränsytebindningen mellan formmasse- materialet och den armerande fibern avbrytes just före den punkt, där fibrerna utsättes för en dragpåkänning, som ligger över deras yttersta draghållfasthet. Denna påkänning beror naturligtvis på det särskilda materialet, av vilket trådarna är framställda liksom av dimensionerna hos trådskaftet. Trådens förstorade ändar kan väl- jas med sådan storlek och formgivning att gränsyterörelser hos trå- den medges i formmassan strax innan trådbrottet. Detta har den in- verkan att större energimängder kan absorberas i den sammansatta konstruktionen, emedan ett plötsligt brott på tråden utan sådan gränsyterörelse normalt snabbt fortplantas genom hela den samman- satta konstruktionen. Sammansatta armerande konstruktioner som an- vänder de armerande trådarna, som medger den ovan beskrivna gräns- yterörelsen har särskild användning, där konstruktionerna utsättes för höga slagpåkänningar. I en del dylika sammansatta kompositioner kan förhållandet mellan den förstorade ändens tjocklek och skaftets tjocklek vara så liten som 1,5 eller t.o.m. mindre, men normalt håller sig ett sådant förhållande till omkring 2.

Om å andra sidan formgivningsomständigheter fordrar att fibrerna skall brista innan anmärkningsvärd gränsyteslirning, kan förhållandet mellan den förstorade ändens tjocklek och skaftets tjocklek vara mycket högre, t.ex. så högt som H eller 6 eller t.o.m. högre. Sådana högre tjockleksförhållanden är i allmänhet svåra att uppnå medelst kantvalsning och vikningstekniken användes huvudsak- ligen.

Längden hos varje utvidgad änddel av armeríngsfibern kan 7316080-6 variera efter önskan. Normalt väljes av ekonomiska skäl längden på de utvidgade delarna så liten som möjligt. Med tanke därpå skall skaftet därför normalt ha åtminstone 70% av armeringsfiberns längd, företrädesvis åtminstone 80% och mest föredraget åtminstone 90% av armeringsfiberns längd.

På grund av utformningen av de förstorade ändarna är arme- ringselementen enligt uppfinningen lätta att hantera till skillnad från många av de kända fibrerna, som kan ha skarpa ändar och så- ledes kan ge upphov till skador under hanteringen.

Remsan eller t.o.m. de individuella fibrerna kan behandlas med värme eller kemiskt under användning av konventionella behand- lingsprocedurer före eller efter valsningen eller avskärningen beroende på den avsedda slutliga användningen av armeringselementen.

Vid användning av armeringsfibrer enligt uppfinningen för armering av gjutbart material bestämmes den erforderliga fibermäng- den med erforderlig hållfasthet och egenskaper hos de utvidgade ändarna experimentellt eller på annat vis och fibrerna blandas med materialet före gjutningen. Då materialet utgöres av betong eller bruk kan mängden fibrer väljas så att den är tillräcklig för att hindra uppkomsten av sprickor i den armerade konstruktionen.

Som redan nämnts tjänar utvidgningen av trädens eller fiberns ändar på något av de ovan beskrivna sätten till att öka låseffekten mellan fibrernas ändar och det gjutna materialet, följaktligen skall fibrernas armerande verkan ökas genom att använda hela den tillgängliga draghâllfastheten hos trådarna. Den efterföljande tabell 1 åskådliggör dramatiskt ökningen av låsverkan. Användningen av fibrer enligt uppfinningen kan resultera i uppnåendet av ekviva- lent fysikalisk draghållfasthet under användning av en mindre del "_ fibrer än i den tidigare tekniken¿ varigenom kostnaden minskas för en given hållfasthet eller också erhålles förbättrad formmassehåll- fasthet för samma proportion fibrer än inom den tidigare tekniken.

Armeringsverkan hos de i änden utvidgade fibrerna enligt uppfinningen är svår att mäta direkt på grund av ett antal fakto- rer innefattande den slumpvisa fördelningen av fibrerna i form- massan, den möjliga fiberorienteringen i formmassan, inverkan av provstyckets storlek och dylikt. Följande dragprov åskådliggör armeringsverkan som erhålles med uppfinningen.

Vid de utdragningsprov som angivits i den följande tabell l bäddades 10 fibrer in i 2,5:l Portland-cementbruk med varje fiber 7316080-6 befinnande sig på åtminstone 12,7 mm avstånd från andra fibrer.

Provstycket våthärdades under 7 dagar vid rumstemperatur. Därefter drogs fibrerna ut individuellt från provstycket, varvid de i ta- bell l angivna värdena utgör medeltalet av 10 utdragningar (eller brott om så varit fallet). De enkelbockade utvidgade ändarna var omkring 0,508 mm tjocka och omkring 1,270 mm långa. De dubbelvikta ändarna var omkring 0,762 mm tjocka och omkring 1,524 mm långa.

Tabell Utdragningsprov Jämförelse mellan släta fibrer och fibrer med ändutvidgningar Fiber Inbädd- Nominella Medelvidhäft- Medelpåkänning på níngs- tvärsektions- ningskraft tråden vid utdrag- djup dimensioner Pa ökning ning eller brott mm mm 1 Pa ökning s1äc 12,7 0,762 . 0,25u 27,4 . 105 - 3620 . 105* - rek- tangu- lär Eek- 9,525 0,762 . 0,25u u8,1 . 105 76 u850 . 105* 33,5 angu- lär med enkel- vikt ände Rextan- 9,525 0,762 . o,25u 68,7 . 105 152 6970 . 105** 93 gulär med aubbei- vikt ände 5 Alla fibrer utdragna ur bruket xx Åtta fibrer bröts av, medan tvâ fibrer drogs ut ur bruket.

Fiberns meaeldragnålifascnet var 7090 . 105 Pa. Fibrerna _ tillverkades genom skärning av en 0,25N mm tjock remsa till 0,762 mm breda.fibrer.

Den dramatiska ökningen av låseffekten införd genom använd- ning av fibrer med utvidgad ände anger att det kan vara nödvändigt att framställa fibrer av stål med hög hållfasthet i syfte att dra fullständig nytta av ökningen i hållfasthet hos gjutet material inne- ' fattande sådana fibrer. För vissa högvärdiga stål kan det icke vara möjligt att använda kantvikningstekniken, men den beskrivna kant- valsningsmetoden torde åstadkomma tillfredsställande fibrer med hög hållfasthet.

.I

Claims (14)

1. '2316080-6 10 Patentkrav l.

Sätt att forma armeringsfibrer av material, som är permanent deformerbart eller formbart, k ä n n e t e c k n a t av att en rem- sa av materialet formas medelst valsforming till en remsa med utvid- gade kanter, varvid remsan bringas till en bredd av omkring 6,55 till omkring 76,2 mm och en tjocklek mellan de utvidgade kanterna av omkring 0,127 till omkring 0,762 mm, varjämte de utvidgade kanterna bringas till en tjocklek av åtminstone l,6 gånger remsans tjocklek mellan de utvidgade kanterna, varefter remsan skäres upp transver- sellt för att åstadkomma armeringsfibrer med en bredd av omkring 0,254 till omkring 1,524 mm. 2; Sätt enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att vals- formningen bringas att vika över remsans kanter mot dennas yta. 5.

Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att de vikta kanternas tjocklek är mellan omkring två och fyra gånger rem- sans tjocklek.

4. Sätt enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t av att valsformningsprocedurerna innefattar följande tempon: a) bockning av remsans kantdelar omkring 900, b) bockning av kantdelarna ytterligare en spetsig vinkel mot remsan c) varefter kantdelarna plattas ut på remsan.

5. Sätt enligt krav 2, k änn n c t e c k n a t av att ett flertal smala remsor framställas från en bredare remsa genom en remsuppslitsningsprocedur, varvid valsformningsprocedurerna utföras på de smala remsorna, medan de löper sida vid sida, varvid valsform- ningsprocedurerna innefattar: a) styrning av remsorna till ett första valsformningssteg, i vilket kantdelarna bockas omkring 45°, i I b) kantdelarna bockas ytterligare 450-9O°, _ c) remsorna bockas därefter i lägen innanför kantdelarna omkring 4501 ' l- I d) kantdelarna bockas därefter ytterligare 450 samt e) den genom tempot c) införda bockningen tillplattas, så att kantdelarna placeras i kontakt eller parallell närhet med remsan. 1

6. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att i syfte att underlätta styrningen av remsorna en liten falskbockning införes i remsans centrum, så att kanterna blir tillräckligt åtskilda 1, vzíeoso-ted n för att medge insättning av en styranordning mellan dem.

7. Sätt enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att vals- formningen innefattar anbringning av en valsningskraft vinkelrätt mot remsans kant, medan denna hålles fast med undantag av i sina kantdelar, vilka deformeras, så att de utvidgas.

8. Sätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att de utvidgade kantdelarna har utsprång av rundad transversell tvärgenom- skärning, som sträcker sig från åtminstone en sida av fiberns skaft.

9. Sätt enligt krav 7 eller G, varvid ett flertal smala rem- sor framställas av en bredare remsa medelst remsuppslitsning, k ä n n e t e c k n a t av att remsorna avskiljas i en riktning vin- kelrätt mot deras gångriktning före kantvalsningen.

10. Sätt enligt krav 7 eller 8, varvid ett flertal smala remsor framställas av en bredare remsa medelst remsuppslitsning, k ä n n e t e c k n a t av att remsorna åter valsas och därefter individuellt matas genom kantvalsningen.

ll. Sätt enligt krav 7, 8, 9 eller 10, k ä n n e t e c k n a t av att varje utspràng har en huvudsakligen parabolisk längsgående tvärgenomskärningsarea och/eller huvudsakligen rektangulär transver- sell tvärgenomskärningsarea.

12. Sätt enligt krav 7, 8, 9 eller lO, k ä n n e t e c k n a t av att varje utvidgad del innefattar ett utsprâng, som sträcker sig från åtminstone en sida av skaftet och åtminstone nära varje ände hos fibern, varvid varje utsprång har huvudsakligen hyperbolisk pro- fil i längsgående tvärgenomskärning och en huvudsakligen rektangulär transversell tvärgenomskärning. 15.

Sätt enligt något av kraven 142, k ä n n e t e c k n a t av att som material väljes stål.

14. Anordning för genomförande av sättet enligt något av kraven 1-13, k ä n n e t e o k n a d av en anordning för frammat- ning av en remsa armeringsmaterial i en kantformningsanordning, vilken kantformningsanordning innefattar en anordning för upptag- ning av remsorna av armeringsmaterial för bockning av dessas kanter i rät vinkel, en anordning vid ytterligare bockning av kanterna, så att de bildar en spetsig vinkel med remsornas plan, en anordning för tillplattning av remsornas bockade kantor tillbaka mot remsorna samt en anordning för skärning av remsorna till smala fibrer med en medelbredd av omkring 0,254 till omkring l,524 mm. 7316080-àii 12 15; Anordning enligt krav lä, innefattande en anordning för frammatning av åtminstone en remsa av armeringsmaterial i en kantformningsanordning, varvid remsan har en medelbredd av omkring 6,35 till omkring 76,2 mm, k ä n n e t e c k n a d av att kant- formningen innefattar en anordning, som håller fast remsan, så att endast en vald del av varje kant på remsan sträcker sig utåt och bort från fasthållningsanordningen samt en anordning för deforme- ring av de utsträckta kantdelarna på remsan, så att en utvidgad kantdel bildas med en tvärgenomskärningsarea, som är åtminstone 1,5 gånger större än tvärsektionsarean hos remsans fasthâllna del. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: Storbritannien 252 975 (37 b:4/01) US'1 757 694 (52-659), 1 976 832 (S2-659), 3 684 474 (65-105)