SE407906B - Forfarande och anordning for varmvalsning av i synnerhet av stal bestaende stang med i rader periodiskt anordnade upphojningar eller fordjupningar - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 #0 i '732101023--4 spalten längs kaliberns sidoväggar, så skulle, på grund av de olika periferihastigheterna, de på stången utbildade upphöjningarna eller fördjupningarna bli avklippta eller åtminstone kraftigt deformerade.

Det är därför bara möjligt, vid valsningen av stänger med i rader periodiskt anordnade upphöjningar eller fördjupningar, att utforma mot dessa upphöjningar eller fördjupningar svarande fördjupningar peller upphöjningar, om dessa löper bort ifrån valsspalten. De på detta sätt hittills framställda stängerna uppvisade därför bara upphöjningar eller fördjupningar på två mot varandra liggande sidor av stången, medan stången mellan de båda på detta sätt bildade raderna.ärgiatt eller försedd med en längsgående rand. Speciellt för ovridet betong- armeringsstål medför detta.en nackdel vad det gäller vidhäftningsför- mågan. Det är i normer föreskrivet att betongarmeringsstål med perio- diska upphöjningar skall ha en viss minimiyta på tvärränderna och dessa ränder måste därvid, vid användandet av det kända varmvalsade gbetongarmeringsstålet, utformas förhållandevis höga. Detta medför ytterligare en nackdel vid riktandet av stängerna i riktmaskin, i det att de höga, sig över endast en del av omkretsen sträckande, ränderna förhållandevis lätt deformeras av inloppsvalsen. _ I Uppfinningen avser att undanröja dessa nackdelar. Förfarandet enligt uppfinningen för varmvalsning av i synnerhet av stål bestående, metalliska stänger med företrädesvis cylindrisk grundform, och med i 'rader periodiskt anordnade upphöjningar eller fördjupningar, består väsentligen därav, att vid varmvalsningen av stången, vid de sista valssticken, utvalsas upphöjningar eller fördjupningar, i ett första arbetsmoment i två mot varandra liggande rader, vars mittlinjer ligger i en med valsareln gemensam normalyta och härefter i ett andra arbets- moment, ett andra par mot varandra liggande rader utvalsas, vars, mittlinjer ligger i en med valsaxeln gemensam normalyta, vilken är förskjuten 90° i förhållande till den yta, i vilken mittlinjerna till de i det första arbetsmomentet utvalsade raderna ligger, varvid vid det andra arbetsmomentet undvikas en formgivande beröring av valsarna med de redan i det första arbetsmomentet utvalsade raderna av upp- _höjningar eller fördjupningar. Man kan nu begränsa en reds upphöj- ningar eller fördjupningar till en sådan del av omkretsen respektive till en sådan centrumvinkel vid kaliberbottnen, att en fullgod vals- ning fortfarande är möjlig och avskärningar eller deformeringar i kalibern undvikas. I det därpå följande sticket utvalsas det nästa rad- paret av upphöjningar eller fördjupningar, varvid dock kalibern icke mer samverkar med de redan utvalsade-upphöjningarna eller fördjup- 10 15 20 25 30 35 40 3 731Û423'4 ningarna, varvid en fri sträckning av stången är möjlig. På detta sätt alstras fyra rader upphöjningar eller fördjupningar på stången, vilka är jämnt fördelade över stångens omkrets. Med "en rad" förstås de på en sida av staven, i ett stick alstrade upphöjningarna eller fördjupningarna. Om dessa upphöjningar eller fördjupningar endast uppvisar en ringa utsträckning längs omkretsen, så kan en sådan rad också ha gestalten av en dubbel eller flerfaldig rad, hos vilken upphöjningar eller fördjupningar ligger i två eller flera linjer bredvid varandra, vilka sträcker sig axiellt på staven. Det är härvid väsentligt att vid det andra arbetsmomentet, de i det första arbets- momentet utvalsade upphöjningarna eller fördjupningarna inte mer lyckas komma i formgivande beröring med valsarna. När det gäller upphöjningar kan detta uppnås genom att kalibern tillhörande det andra arbetemomentet är urgröpt på ställena för dessa, i det första arbetsmomentet åstadkomna upphöjningarna, och när det gäller för- djupningar kan det uppnås genom att inga delar av kelibern tillhörande det andra arbetsmomentet griper in i de i det första arbetemomentet åstadkomna fördjupningarna. I båda fallen undvikas på detta sätt ett formgivande ingrepp av valsarna tillhörande det andra arbetsmomentet på de hos stången under det första arbetsmomentet åstadkomna upphöj- ningarna eller fördjupningarna, så att i det andra arbetsmomentet en obehindrad sträckning av stången är möjlig och så att valsens olika periferihastigheter vid kaliberbottnen och vid området kring valsspalten inte inverkar störande. Det räcker härvid att enbart den formgivande beröringen vid ställena för dessa i det första arbets- momentet åstadkomna upphöjningarna eller fördjupningarna hos stången undvikas i det andra arbetsmomentet, och likväl undvikas i det andra arbetsmomentet överhuvudtaget en formgivande beröring med stången i samtliga områden för de redan i det första arbetsmomentet utvalsade raderna, enligt en föredragen utförandeform av uppfinningen. När det gäller valsning.av stänger med cylindrisk grundform kan härvid stången vid det första arbetsmomentet respektive vid det näst sista sticket ges cirkulärt tvärsnitt varefter den, i detta första arbetsmoment respek- tive i det näst sista sticket, vid valsningen av radparet, dfiformeras till ett flattryckt tvärsnitt, för att sedan först i det andra arbets- momentet respektive i det sista sticket vid valsningen av det andra radparet, återfå sin cylindriska grundform.

Anordningen för utförandet av förfarandet enligt uppfinningen kännetecknas i det väsentliga därav att i de under de två sista sticken med varandra samverkande valsarna med inskurna kalibrer, mot- 10 15 20 '25 30 35 40 1310423-4 ~ svarar kalibern i det näst sista sticket stångens grundform utökad med upphöjningarna eller fördjupningarna tillhörande det i det första arbetsmomentet utvalsade radparet, med den förvrängning som en förkali- ber motsvarar, och uppvisar den sista kalibern fördjupningar respekti- ve upphöjningar, vilka motsvarar färdigformen hos upphöjningarna eller fördjupningarna tillhörande det i det andra arbetsmomentet ut- valsade radparet och vilka inte inverkar formande respektive är urgröpande på stången på ställena för upphöjningarna eller fördjup- ningarna tillhörande det i det första arbetsmomentet utvalsade rad- paret. Vid det föregående sticket, i vilket det första paret av mot varandra liggande rader utformas, kan kalibern vara utbildad på van- ligt sätt, då Ju stången mellan dessa båda mot varandra liggande rader vid det sista sticket, i det föregående sticket utvalsade upphöjningarna eller fördjupningarna frigående, så att de inte som just blir utvalsade, ännu är jämn. Däremot dvs. vid det andra arbetsmomentet, är de redan stör en sträckning hos staven.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är anordning- en så-utformad, att i under de två sista sticken med varandra sam- verkande vatsar av utskuren kalibertyp, är valsarna endast i ett övre område'på eller upphöjningar, och så att färdigkalibern endast i det övre om- båda sidor om sin symmetriyta försedda med fördjupningar rådet motsvarar den för valsning avsedda stångens grundform, medan_ den i de anslutande, valsspalten närbelägna, områdena inte inverkar formande respektive är urgröpande på stången; När det gäller valsning av stänger med upphöjningar, kan härvid anordningen vara så utformad, att den i det andra arbetsmomentet använda färdigkalibern, i de till toppområdena eller de övre områdena anslutande, valsspalten närbelägna områdena, är utvidgad så mycket, att utvidgningen minst motsvarar den i det första arbetsmomentet utvalsade upphöjningens höjd. Man kan M emellertid också välja kaliberns storlek större i dessa områden, eller man kan låta kalibern fritt utlöpa i valsspalten så att en beröring av kalibern med de redan utvalsade upphöjningarna med säker- het undvikas. När en stång utvalsas med fördjupningar är det i allmän- het tillräckligt att det sista stickets kaliber är utformad utan upp- höjningar i de till de profilerade toppområdena anslutande, valsspal- ten närbelägna områdena, då ju stångens ytteryta är slät. Allt efter hur stort det toppområde är, över vilket kaliberns fördjupningar eller upphöjningar sträcker sig, kan de på den färdiga staven utbilda- de upphöjningarna eller fördjupningarna tillhörande två närbelägna rader, ligga på avstånd bredvid varandra, med likbelägna utgångsändar 10 15 20 25 30 35 ho s 73104234; eller överlappande varandra.

Det gynnsammaste fallet ges därvid om, på den färdiga staven, närbelägna raders upphöjningar eller fördjupningar anordnas så i för- hållande till varandra, att en upphöjning eller fördjupning till- hörande en rad ligger mittemellan två upphöjningar eller fördjupningar i den närbelägna raden. Detta är emellertid svårt att uppnå, varvid svårigheten ligger i att rikta in stången till nästföljande stick för överensstämmelse i längdriktningen. Om nu kalibrerna hos de på varandra följande sticken uppvisar lika delning för upphöjningarna eller fördjupningarna, så kommer indelningen av de enskilda radernas upphöjningar eller fördjupningar att vara olika på den färdiga stången, då ju stången erfar en sträckning i det efterföljande sticket varvid indelningen, som blev utvalsad i det föregående sticket, i det efter- följande sticket blir förstorad. Upphöjningarna eller fördjupningarna hos de närbelägna raderna på den färdiga stången kommer därför endast att i större perioder ligga i samma tvärsnitt. Man kan emellertid även utforma anordningen enligzuppfinningen så, att indelningen av fördjup- ningarna eller upphöjningarna hos färdigkalibern är skild från indel- ningen av fördjupningarna eller upphöjningarna hos den föregående kali- bern, i vilken stången i det relativt förvridna läget blir utvalsad.

I dessa fall har man fria händer att välja större eller mindre perio- der, inom vilka upphöjningarna eller fördjupningarna i två närbelägna rader för den färdiga stången ligger i samma tvärsnitt. Man kan emeller- tid också välja indelningen av upphöjningarna eller fördjupningarna hos färdigkalibern så mycket större än indelningen hos den föregående kalibern att det motsvarar stångens längdökning vid färdigkalibern.

I detta fall kommer förskjutningen mellan upphöjningarna eller för- djupningarna i de närbelägna raderna alltid att vara densamma.

Utvalsningen av de båda 90° förskjutna, radparen kan ske på sådant sätt, att axlarna hos de till de båda sista sticken hörande valsarna är parallella med varandra, dvs. på vanligt sätt ligger horisontellt, varvid stången kommer att vridas 90° mellan det näst sista och det sista sticket. Man kan dock även anordna axlarna tillhörande vals- paret i det sista sticket vinkelrätt mot axlarna tillhörande vals- paret i det näst sista sticket och man kan även härvid låta utforma valsarna i det sista sticket såsom släpvalsar. Detta ger inom ramen för uppfinningen möjligheten att anordna valsarna tillhörande det sista sticket omedelbart efter valsarna tillhörande det näst sista sticket och på detta sätt hålla förskjutningen mellan de, i det sista sticket utvalsade raderna av upphöjningar eller fördjupningar, och de, i det 10 15 20 25 30' ”35 40 - 131114234» 6 näst sista sticket utvalsade raderna av upphöjningar eller fördjup- ningar, på ett önskvärt sätt konstant. Man kan exempelvis på detta sätt anordna upphöjningarna eller fördjupningarna tillhörande ett radpar mittemellan upphöjningarna eller fördjupningarna tillhörande det andra radparet, såvida indelningen hos de på varandra följande kalibrerna väljes så, att med hänsyn taget till längdökningen alla raderna för den färdiga staven, får samma indelning.

I En medelst förfarandet enligt uppfinningen framställd stång kännetecknas väsentligen av, att den uppvisar fyra rader upphöj- ningar eller fördjupningar vars mittlinjer är förskjutna 900 i för- hållande till varandra. Härvid kan varje rad upphöjningar eller för- djupningar sträcka sig över ungefär en fjärdedel av stångens omkrets.

När dessa upphöjningar eller fördjupningar tillhörande de fyra rader- na, sträcker sig över hela omkretsen erhålles största möjliga rand- yta resp. fördjupningstvärsnitt. Härvid kan, enligt uppfinningen, upphöjningarna eller fördjupningarna hos närbelägna rader överlappa varandra sett i axiell riktning.

En sådan enligt üppfinningens förfarande framställd stång är med särskilda fördelen lämpad som betongarmeringsstål. De uppvisar fördelen utöver de kända betongarmeringsstålen, att upphöjningarna eller fördjupningarna sträcker sig över hela omkretsen vilket därvid förbättrar vidhäftningen i betong. Man kan vid samma höjd på upp- höjningarna respektive tvärränderna uppnå en större totalyta hos dessa ränder och upphöjningar, och man kan alltjämt erhålla en till- räqklig vidhäftning i betong em totalytan hos upphöjningarna respekti- ve tvärränderna hållas lika stor, i vilket fall höjden på dessa upp- höjningar eller tvärränder därvid kan minskas. Minskandet av höjden hos upphöjningarna eller tvärränderna och den jämna indelningen över hela stångens omkrets medför för betongarmeringsstål speciella för- delar. Med oförändrad vidhäftning blir den sprängverkan, som de höga I ränderna utövar på betongen, förminskad. Den jämna indelningen, och denknappare beräkningen av upphöjningarna eller tvärränderna under- lättar riktvalsens angrepp i riktmaskinen, varvid deformationer und- vikes och även höjningen av armeringsjärnen i olika rihingar under- lättas. , Då ritningarna är den föreliggande uppfinningen schematiskt för- klarad genom utföringsexempel.

Fig. 1, 2 och 3 visar ett exempel på ett kaliberorgan varvid fig. 1 visar förkalibern medan fig. 2 visar kalibern för valsningen av det första radparet och fig. 3 visar färdigkalibern för valsningen 10 15 20 25 30 35 40 v 7310112341 av det andra radparet. Fig. ü och 5 visar ett betongarmeringsstål, sett i vy och i tvärsnitt, som utvalsats med kalibern enligt fis. 1 - 3. Fig. 6 - 11 visar utvikningar av en enligt uppfinningens förfarande utvalsede stång med olika utformade ytor. Fig. 12, 13 och lä visar ett annat exempel på ett kaliberorgan för valsningen av en stång upphöjningar, varvid fig. 12 föreställer förkalibern, fig. 13 IH en utveckling av färdigkalibern enligt med färdigkalibern och fig. fig. 13. Fig. 15 visar en utvikning av den medelst detta kaliberorgan utvalsade stången. Fig. 16 och 17 visar ännu ett annat exempel på ett kaliberorgan för tillverkningen av en stång med fördjupningar, var- vid rig. I 17 färaigkaiibsrn. rig. 18 visar en utvikning av den med detta kaliberorgan framställda 16 föreställer förkalibern och fig. stången.

Först utvalsas en stång med cirkulärt tvärsnitt. Fig. den sista kalibern som föregår den kaliber där upphöjningarna utvalsas. 1 är övervalsen och 2 är undervalsen. Valsspalten är betecknad med 3. 1 visar Kalibern 4 har cirkulärt tvärsnitt.

Från denna kaliber når nu den cylindriska stången fram till kalibern enligt fig. 2, i vilken det första radparetupphöjningar ut- valsas på stången. Vid 4 är med streckade linjer visat den föregående kalibern enligt fig. 1 resp. det kalibern enligt fig. 2 åstadkomna stavtvärsnittet. Kalibern 5 uppvisar i de båda toppområdena 6, vilka sträcker sig över ca 900, fördjupningar 7, vilka utvalsar upphöjning- arna i stången. Härvid undergår stången 8, i kalibern vid ställena 9, en avsevärd breddning. Den från kalibern enligt fig. 2 utkommande stången vrides 900 och tillföras kalibern enligt fig. 3. Här är åter, med streckade linjer 5' och 8', den föregående kalibern 5 enligt fig. 2 respektive stången 8 antytt. Den med 9' betecknade breddningen sträcker sig nu i vertikal riktning. Denna kaliber enligt fig. 3 upp- visar urtagningar 10, vilka sträcker sig över ett toppområde på ca 90° och utformar det andra radparets ränder. Härvid undergår stången åter en breddning. I de till valsspalten 3 anslutande områdena uppvisar kalibern urtagningar 11, i vilka de genom urtagningarna 7 enligt fig. 2 utvalsade ränderna kommer att ligga. I området kring urtagningarna 11 är kalibern jämn. så att stången kan sträcka sig fritt.

Fig. Ä och 5 visar stången som är utvalsad i en sådan kaliber.

Ränderna 12 och 13 är anordnade i två mot varandra liggande rader och formas av urtagningarna 7 hos kalibern enligt fig. 2. Ränderna 1Ä och 15 ligger även dessa i två mot varandra liggande rader dock 90° förskjutna relativt ränderna 12 och 13. Dessa ränder 14 och 15 s 10 15 20 25 30 35 . 131104234» 8 formas genom urtagningarna 10 enligt fig. 3. Avstånden mellan rän- derna 12 och 13 är desamma som mellan ränderna 14 och 15. Då nu, efter valsningen av ränderna 12 och 13 och under valeningen av ränderna lü och 15, stången erhållit en längdökning, så måste, för uppnående av lika indelning rändernas indelningar i kalibern enligt fig. 3, väljas större än indelningen av ränderna i kalibern enligt fig. 2.

Fig. 6 till 11 visar utvikningar av olika profileringar. Raderna 16 och 17 ligger mitt emot varandra och utvalsas i ett arbetsmoment, till exempel i kalibern enligt fig. 2. Raderna 18 och l9 ligger lika- ledes mitt emot varandra och är även dessa utvalsade i ett gemensamt arbetsmoment t.ex. i kalibern enligt.fig. 3. Raderna 18 och 19 ligger mitt emellan raderna 16 och 17, så att raderna respektive upphöjning- arna är jämnt fördelade över stångens omkrets.

Fig. 6 visar långsträckta tvärgâende upphëjningar 20, fig. 7 visar vårtliknande upphöjníngar 21, fig. 8 visar långsträckta upphöjningar 22 och 23, vilka hos de närbelägna raderna löper i olika riktningar, fig. 9 visar långsträckta tvärgående upphöjningar Zü vilka omväxlar med vårtformiga upphöjningar 25, fig. 10 visar långsträckta upphöj- K ningar 26, 27 och 28 vilka genomgående löper i olika riktningar och fig. 11 visar långsträckta upphöjningar 29 och 30, vilka har en sned- ställning i de olika bemärkeleerna.

I exemplet enligt fig. 12 och 13 är förkalibern 52 enligt fig. 12 utskuren ur valsar 31 och 32, vilka har vertikala axlar. 33 är kali- berns fördjupningar vilka formar stavens första radpar av upphöjningar 34 (se fig. l5). Färdigkalibern 53 enligt fig. 13 är utskuren ur två valsar 35 och 36 med vågräta axlar. Fördjupningarna 37 hos kalibern formar stångens andra radpar av upphöjningar 38 (fig. 15). Vid 39 uppvisar kalibern urtagningar, vilka fritt utmynnar i valsspalten #0.

Dessa urtagningar 39 måste upptaga de i förkalibern enligt fig. 12 utvalsade upphöjningarna 3ü. t Såsom fig. 15 visar överlappar de närbelägna radernas 3#"och 38' upphöjningar varandra med ett längdmått a, Då måste följaktligen urtag- ningarna 39 för upptagandet av upphöjningarna 3ü, också överlappa urtagningarna 37 för formningen av upphöjningarna 38. Fig. lä visar nu en utvikning av en kaliberhälfti vilken urtagningarna 37 är fram- ställda likaväl som nrtagningarna 39. Urtagningarna 39 och 37 måste också överlappa varandra. En sådan utformning är helt naturligt endast ändamålsenlig, när det finns garanti för att de båda radernas 38' upp- 7 höjningar 38 över hela stånglängden ligger ungefär mittemellan rader- #0; nas 34' upphöjningar 34. Genom dettauppnår man, att axlarna hos vals-

Claims (9)

10 15 20 25 .30 35 9 73104234; paret 35, 36 tillhörande det sista sticket (färdigkalibern) står vin- kelrät mot axlarna hos valsparet 31, 32 tillhörande det näst sista sticket (förkalibern), varvid valsparet 35, 36 hos det sista sticket (färdigkalibern) är släpvalsar och att valsparet 35, 36 är anordnat tätt efter valsparet 31, 32. Fig. 16 och 17 visar en anordning för utvalsningen av en stång med fördjupningar. Även här är åter valsarna #1, #2 tillhörande det näst sista sticket (förkalibern enligt fig. 16) anordnade med vertikala axlar och valsarna #3, ## tillhörande det näst sista sticket (färdigkalibern enligt fig. 17) med horisontella axlar,#5 är upphöjningarna hos den i valsarna #1, #2 utskurna förkalibern #6 som formar räckorna #7' av urtagningar #7 i stången. Fig. 17 visar upphöjningarna #8, som utformar räckorna #9' av fördjupningarna #9 i stången (fig. 18). Den oirkulära formen hos färdlgkalibern 50 är antydd genom de streckade linjerna 51. Då det, vid valsningen här endast handlar om fördjupningar, räcker det, om färdigkalibern 50 enligt fig. 17 endast uppvisar upphöjningarna #8 och den i övrigt glatta grundformen inte uppvisar några upphöjningar som ingriper i de redan i förkalibern utvalsade fördjupningarna #7. Överlappningen b mellan raderna #7' och #9' bereder därvid inga svårigheter. PATENTKRAV

1. Förfarande för varmvalsning av i synnerhet av stål be- stående metallisk stång med företrädesvis cylindrisk grundform och med i rader periodiskt anordnade upphöjningar eller fördjupningar, k ä n- n e t e c k n a t av att det vid varmvalsningen av stången (8) vid de sista valssticken utvalsas upphöjningar (12, 13) eller fördjup- ningar (#7) i ett första arbetsmoment och vilka är inrättade i två mot varandra liggande rader (16, 17 3#'), vars mittlinjer ligger i en med valsaxeln gemensam normalyta, och härefter i ett andra arbets- moment ett andra par mot varandra liggande rader (18, 19, 38') ut- valsas, vars mittlinjer ligger i en med valsaxeln gemensam normal- yta, vilken är förskjuten 900 i förhållande till den yta, i vilken mittlinjerna till de i det första arbetsmomentet utvalsade raderna ligger, varvid vid det andra arbetsmomentet undvikes en formgivande beröring av valsarna (35, 36; #3, ##) med de redan i det första arbetsmomentet utvalsade raderna (16, 17, 3#') av upphöjnlngar (12, 13) eller fördjupningar (#7).

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av 10 15 20 25 30 35 i 131-0423-4 u, att stången (8) vid det första arbetsmomentet, vilket motsvarar det näst sista valssticket, tillföres i form av en stång (4) med cirkulärt tvärsnitt.

3. Anordning för utförande av förfarandet enligt krav l eller 2 för varmvalsning av i synnerhet av stål bestående metallisk stång med cylindrisk grundform och med i rader periodiskt anordnade upphöjningar eller fördjupningar, k ä n ne t e c k n a d av att vid de två sista sticken med varandra samverkande valsar av inskuren kalibertyp mot- svaran-kalibern (5, 52, 46) i det näst sista sticket stångens (8) grund- form utökad med upphöjningarna (l2, 13) eller fördjupningarna (47) till- hörande det i det första arbetsmomentet utvalsade radparet (16, 17, 34'L med den förvrängning som en förkaliber motsvarar, och uppvisar den sista kalibern (50, 53) fördjupningar (10, 37) respektive upphöjningar (48) vilka motsvarar färdigformen hos upphöjningarna (14, l5) eller fördjupningarna (49) tillhörande det i det andra arbetsmomentet ut- valsade radparet (18, l9, 38') och vilka valsar (35, 36; 43, 44) inte inverkar formande respektive är urgröpande på stången (8) på ställen tillhörande det i det första arbetsmomentet utvalsade radparet (l6,l7). _

4. Anordning enligt krav 3, k än n e t e c kn a d av att vid de två sista sticken med varandra samverkande valsar (31, 32; 35, 36; 41, 42; 43, 44) av utskuren kalibertyp, valsarna endast i ett toppområde (16) på båda sidor om sin symmetriyta är försedda med fördjupningar (7, 10, 33, 37) eller upphöjningar (45, 48) och att färdigkalibern (50, 53) endast i toppområdena motsvarar den för valsning avsedda stångens (8) grundform, utan att den i de anslutande valsspalten (3, 40) närbelägna områdena (ll, 39) inverkar formande resp. är urgröpande på stången (8).

5. Anordning enligt krav 3 eller 4 för utvalsning av stänger med upphöjningar, k ä n n e t e c k n a d av att den i det andra arbets- momentet använda färdigkalibern (50, 53) i de till toppområdet anslu- tande, valsspalten (3, 40) närbelägna områdena är utvidgad så mycket, att utvidgningen minst motsvarar den i det första arbetsmomentet ut-- valsade upphöjningens (12, 13) höjd.

6. Anordning enligt krav 3, 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a d av att kaliberns (5, 46, 50, 53) med fördjupningar (7, 10, 33, 37) eller upphöjningar (45, 48) försedda toppområde på varje vals sträcker sig över ungefär 900, relaterat till den färdiga stångens (8) tvärsnitt.

7. Anordning enligt något av krav 3-6, k ä n n e t e c k n a d av att indelningen av fördjupningarna (10, 37) eller upphöj- 10 11 1z1o¿2z-4 ningarna (48) hos fardigkalibern (50, 53) är skild från indelningen av fördjupningarna (7, 33) eller upphöjningarna (ÅS) hos den före- gående kalibern (5, Å6, 52).

8. Anordning enligt något av krav 3-7, k ä n n e t e c k- n a d av att indelningen av upphöjningarna (48) eller fördjupningar- na (10, 37) hos färdigkalibern (50, 53) är så mycket större än indel- ningen hos den föregående kalibern (5, Ä6, 52) att det motsvarar stångens (8) längdökning vid färdigkalibern (50, 53).

9. Anordning enligt något av krav 3-8, k ä n n e t e c k- , n a d av att på tidigare känt sätt axlarna tillhörande valsparet (35, 36; 143, hu) i de: siste sticket står vinkelrät i förhållande till axlarna tillhörande valsparet (31, 32; #1, H2) i det näst sista sticket och att valsarna (35, 36; 43, hä) i det sista sticket före- trädesvis utformas som släpvalsar. ÅNFÖRDA PUBLIKATIONER: