SE1351511A1 - Infästning för glasräcke - Google Patents

Abstract

17 SAMMANDRAG Foreliggande uppfinning avser en hallaranordning for skivelement sasom en glasskiva, omfattande en forsta monteringsprofil (2) avsedd att monteras pa en fast konstruktion (9) sasom en vagg eller ett bjalklag, en andra hallarprofil (3) avsedd att hàlla och uppbara en glasskiva (4), varvid namnda hallarprofil (3) är anordnad att kopplas samman med monteringsprofilen (2) dels via en nedre kopplingsinrattning (5) dar hallarprofilen (3) i monterat tillstand vilar pa monteringsprofilen (2) i vertikal riktning, och dels via en ovre kopplingsinrattning (6) varvid namnda nedre kopplingsinrattning (5) utgOr ett vridcentrum, och av att hallaranordningen (1) omfattar ett justeringsarrangemang (8) med hjalp av vilket avstandet mellan monteringsprofilen (2) och hallarprofilen (3) vid hallaranordningens (1) ovre parti (15) kan stallas in variabelt.

Description

INFASTNING FOR GLASRACKE TEKNISKT OMRADE Uppfinningen avser en hallaranordning for skivelement sasom en glasskiva, omfattande en forsta monteringsprofil avsedd att monteras pa en fast konstruktion sasom en vagg eller ett bjalklag, en andra hallarprofil avsedd att hâlla och uppbara en glasskiva, varvid namnda hallarprofil är anordnad att kopplas samman med monteringsprofilen dels via en nedre kopplingsinrattning och dels via en ovre kopplingsinrattning dar haftarprofilen i monterat tillstand via namnda nedre kopplingsinrattningen vilar pa monteringsprofilen i vertikal riktning BAKGRUND Glasracken till terrasser, balkonger, broar och pooler är idag vanligt forekommande och det finns ett flertal produkter pa marknaden som innebar att ett lamellglas utgor den barande delen i ett racke, till exempel ett balkongracke. Typiskt sett infasts en glasskiva till en fast konstruktion (t.ex. en balkongplatta, en vagg eller ett bjalklag) med hjalp av en hallaranordning, och skivans ovankant forses med en langsgaende handledare t.ex. i form av en rostfri list/kant. Infastningen/hallaranordningen hos dylika balkongracken skall vara tillrackligt stum for att klara vissa krav avseende linjelast, vindlast samt slagtest, och vidare bar inte glasets utbojning i ovankant anses obehaglig for anvandaren. Ifall glasracket skall fastas till en balkongplatta är det aven fordelaktigt om infastningen är justerbar/gar att vinkla i vertikalled sâ att skivan kan fas helt lodrat eftersom balkongplattor ofta lutar utat fran byggnaden de sitter pa. Justerbar infastning underlattar dâ ihopsiittning av glasracket vid balkongplattans horn.

I EP2194207 beskrivs en hallaranordning med vilken en eller flera glasskivor som bildar ett skyddsracke bars upp av en vagg eller ett bjalklag, dar en barskena som hailer glasskivorna kan stallas in variabelt med hjalp av stallskruv/ar sâ att lutningen hos glasskivan relativt vertikalplanet kan forandras.

UPPFINNINGENS SYFTE Uppfinningen syftar till att tillhandahalla en forbattrad hallaranordning dar: -hallaranordningens position vid montering kan justeras i horisontal- respektive vertikalled pa den fasta konstruktionen (balkongplattan, vaggen, bjalklaget eller motsvarande), och dar 1 2 -skivelementets (glasskivans) lutning kan justeras/vinklas i vertikalled in mot/ut fran balkongplattan (eller motsvarande fasta konstruktion), ddr justering gar att astadkomma ifran den sida av glasskivan som vdtter ink i riktning mot balkongplattan.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Det är ett andamal med foreliggande uppfinning att atminstone uppfylla ovan namnda syften vilket astadkommes med en losning i enlighet med patentkraven. 10 Tack vare uppfinningen erhalles en konstruktionslosning som medger drastiskt forbdttrad noggrannhet och forenklad justering vid montering genom att hallaranordningen kan stallas in horisontellt och vertikalt pa balkongplattan samt genom att glasskivans lutning/vinkling i vertikalled enkelt och snabbt gar att justera ndr glasrdcket är monterat i hallaranordningen. Vidare erhalls stora fordelar bade kostnadsmassigt och monteringsmassigt i det att justering av skivans lutning gar att genomfora via ett justeringsarrangemang som är atkomlig ovanifran och ifran den sida av den monterade glasskivan som vetter mot balkongplattan. Pa sâ vis undviks behov av lift eller stallning som kravs for att justera anordningar av den sort ddr lutningen stalls in medelst ett justeringsarrangemang som nas fran utsidan av glasskivan.

Vidare leder losningen enligt uppfinningen till stor flexibilitet ndr det gdller valmojligheter vid montering, och mojliggor att antingen montera glasen till hallarprofilen pa fabrik till fardiga, prefabricerade glaselement som sedan gar snabbt att montera, eller forst montera langa hallaranordningar pa balkongplattan for att sedan montera glasen i dessa pa plats. Det senare kan vara fordelaktigt vid sma projekt om matten varierar i hog grad varvid monteringsprofiler liksom hallarprofiler kan kapas pA plats.

Fackmannen forstar att uppfinningen inte är begransad till att fastas pa flagon sarskild typ av konstruktion utan att hallaranordningen, och specifikt den hari beskrivna monteringsprofilen, gar att infasta till manga olika sorters fasta konstruktioncr sasom exempelvis vaggar, bjEklag, gangbroar, balkongplattor eller andra platser ddr glasrdcken skall monteras. Av praktiska skal anvands hddanefter begreppet "balkongplatta" awn om detta givetvis inte skall utcsluta ovriga typer av konstruktioner. 3 Fackmannen fors-tar aven att olika typer av skivelement kan monteras med hjdlp av systemet enligt uppfinningen och att glasskivor är ett exempel av flera mojliga.

Ytterligare fordelar och aspekter av uppfinningen framgar av den foljande detaljbeskrivningen.

OVERSIKTLIG FIGURBESKRIVNING Enligt foljande kommer uppfinningen att beskrivas i mer detalj med hanvisning till figurer som visar ett utforingsexempel i vilka: Fig. 1 schematiskt visar en perspektivvy av en hallaranordning enligt en foredragen utforingsform av uppfinningen, som halter ett skivelement och är infast till en betongplatta, Fig. 2A visar ett tvarsnitt genom en hallaranordning enligt IIA i Fig. 1, Fig. 2B visar ytterligare ett tvarsnitt genom en hallaranordning enligt JIB i Fig. 1, Fig. 2C visar en sprangskiss av hallaranordningen som visas i Fig. 2A, Fig. 2D visar en detaljvy av en ovre kopplingsinrdttning enligt en utforingsform av uppfinningen, Fig. 3 visar en perspektivvy av ett justeringsarrangemang enligt en utforingsform av uppfinningen, Fig. 4 visar en perspektivvy av ett justeringsdon enligt en utforingsform av uppfinningen, Fig. 5 visar en sprangskiss av ett justeringsarrangemang enligt en utforingsform av uppfinningen, Fig. 6 visar stegvis montering av en hallaranordning hallandes ett skivelement pa en betongplatta, Fig. 7A visar en perspektivvy av en monteringsprofil, och Fig. 7B visar en mellanldggsbricka enligt en utforingsform av uppfinningen.

DETALJBESKRIVNING I Fig. 1 visas en schematisk perspektivvy av en hallaranordning 1 enligt en foredragen utforingsform av uppfinningen, vilken hallaranordning hailer ett skivelement i form av en glasskiva 4 och sitter monterad pa en betongplatta 9 som till exempel skulle kunna utgora golvplattan hos en balkong men som givetvis aven kan tdnkas motsvara manga olika fasta konstruktioner. Hallaranordningen 1 omfattar en forsta langsgdende monteringsprofil 2 och en andra langsgdende hallarprofil 3, ddr hallarprofilen 3 är forsedd med U-formiga skanklar vilka bildar en barskena 34 avsedd att kvarhalla det nedre partiet av glasskivan 4. I monterat ldge sitter den forsta, langsgdende 4 monteringsprofilen 2 fast pa betongplattans 9 vdsentligen vertikalt riktade framkant. I en foredragen utforingsform är monteringsprofilen 2 fastsatt pa balkongplattan 9 via utplacerade mellanldggsbrickor 11 sa aft en avrinningsspringa bildas mellan balkongplattans 9 kant och monteringsprofilen 2. Hallarprofilen 3 är i monterat ldge sammankopplad med monteringsprofilen 2 dels via en nedre kopplingsinrdttning 5 ddr hallarprofilen 3 vilar pa monteringsprofilen 2 i vertikal riktning sa att monteringsprofilen 2 saledes uppbar all tyngd av glasskivan 4 plus hallarprofilen 3, dels via en ovre kopplingsinrdttning 6 och dels via ett justeringsarrangemang 8. Den nedre 5 respektive Ovre 6 kopplingsinrattningen kommer att beskrivas mer detaljerat senare.

Hallaranordningen 1 omfattar vidare eft justeringsarrangemang 8 med hjdlp av vilken avstandet mellan monteringsprofilen 2 och hallarprofilen 3 vid hallaranordningens 1 ovre parti 15 kan stallas in variabelt. (Det Ovre partiet/delen 15 av forstas motsvara hallaranordningens 1 ovre halva, dvs det parti som är beldgna ovanfor ett tdnkt mittplan.) Samtidigt är den nedre kopplingsinrdttningen 5 anordnad sa att avstandet mellan monteringsprofilen 2 och hallarprofilen 3 ddr halls ofordndrat. Ndr avstandet vid den ovre kopplingsinrdttningen 6 med hjdlp av justeringsarrangemanget 8 dndras kommer den nedre kopplingsinrdttningen 5 saledes att utgora ett vrideentrum for vertikaljustering av den glasskiva 4 som halls av hallarprofilen 3. Pa detta vis kan glasskivans lutning i forhallande till lodlinjen L enkelt stdllas in genom att vinkla skivan utat/inat i forhallande till plattan 9. Det skall saledes inses att med "vertikaljustering" hdr avses justering av glasskivans lutning i fOrhallande till ett vertikalplan/lodlinjen L. Enligt den foredragna utforingsformen är justeringsarrangemanget 8 vidare placerad sa att den är atkomlig ifran den sida 42 av den monterad glasskivan 4 som är vand mot betongplattan 9 (i.e. balkongplattan 9), dvs. atkomlig ifran glasskivans insida 42. Detta medfor stora fordelar vid montering eftersom en montor kan stdlla in glasskivans 4 lutning staendes pa balkongplattan 9 vilket eliminerar behov av stallning eller lift vilket krdvs for de hallarkonstruktioner ddr motsvarande justering Ors ifran glasskivans 4 utsida.

I Fig. 2A och 2B visas tydrsnitt av en hallaranordning 1 inklusive en forsta monteringsprofil 2 och en andra hallarprofil 3, enligt en foredragen utforingsform av uppfinningen. Fig. 2C visar vidare en sprdngskiss av en ffiredragen hallaranordning 1. I Fig. 7A visas dven en perspektivvy av en monteringsprofil 2 enligt en utforingsform av uppfinningen. Fackmannen inser att man kan ge dessa profiler varierande tvarsnittskonfiguration inom ramen for uppfinningsiden, dvs manga olika slags profilutseenden har mojlighet att uppfylla den basala funktionalitet som är nodvandig for att nyttja uppfinningens koncept. Detta gäller sjalvfallet aven for andra visade profilelement.

I Fig. 2A visas ett tvarsnitt enligt hA i Fig. 1. Tvarsnittet visar laget for ovre fastskruvar 100. Har ses att den forsta monteringsprofilen 2 vid sin nedre ande har ett langsgaende nedre kopplingsorgan 24 som utgors av ett vertikalt uppatriktat kantsegment 24 vilken definierar en U-formig hallarficka 25. Ett krokt parti 26 forbinder det nedre kopplingsorganet 24 med monteringsprofilens 2 mittsektion 27 som omfattar ovala hal 270 for infastning samt är fcirsedd med horisontellt langsgaende rillor 28 avsedda att mojliggora hojd/lagesjustering av monteringsprofilen 2 vilket senare kommer att beskrivas mer detaljerat. Fackmannen inser att namnda krokta parti 26 aven kan ha andra utformningar, t.ex. ett fasat plan med lutande yta. Ovanfor mittsektionen 27 sitter ett ytterligare ovre kopplingsorgan 22 med en vertikalt uppatriktad skankel 22 och ett liv 21 som tillsammans bildar ett utskjutande krokliknande spar 23. Det krokliknande sparet 23 begransas saledes av skankeln 22, livet 21 och en innervagg 29. Ovanfor innervaggen 29 finns en snedvagg 290 som leder upp till monteringsprofilens 2 ovre del dar ett U-formigt spar 20 är anordnat. Det U-formiga sparet 20 som definieras av tvâ parallella vertikalt uppatriktade skanklar Det inses att vaggpartiet 290 mellan det krokliknande sparet 23 och det U-formiga sparet inte behover vara snedstalld utan skulle kunna vara rak t.ex. om monteringsprofilens 2 gods skulle vara tjockare an visat i exemplet i de bifogade figurerna.

Den andra hallarprofilen 3 är i sin nedre yttre ande forsedd med en L-formig skena 33 som War hallaranordnigen 1 är monterad ger konstruktionen en slat och tackt undersida.

Vidare omfattar hallarprofilen 3 tva parallella skanklar 36, 37 som utstracker sig vertikalt uppat och bildar en U-formig barskena 34 i vilken en skiva 4 (t.ex. av glas) är amnad att stickas ned och upphallas. I den nedre inkriktade anden (dvs. pa den sida av hallarprofilen 3 som är vand mot och är avsedd att mota monteringsprofilen 2) finns en vertikalt nedatriktad kant 35. I sin ovre 15 inatriktade ande är hallarprofilen 3 vidare forsedd med en utstickande, vertikalt nedatriktad hake 31 som definierar ett nedatriktat spar 32. Ovanfor haken 31 är anordnat ett U-formigt spar 30 som, liksom motsvarande spar 20 hos monteringsprofilen 2, definieras av tva parallella vertikalt uppatriktade skanklar.

Den nedre kopplingsinrattningens 5 funktion kommer nu att beskrivas mer detaljerat. Den nedre kopplingsinrattningen 5 omfattar dels nananda vertikalt uppatriktade kantsegment 24 samt den intilliggande hallarfickan 25, och dels namnda vertikalt 6 nedatriktade kant 35. Den nedatriktade kanten 35 är avsedd att mota monteringsprofilens nedre kopplingsorgan och stickas ned i hallarfickan 25 sa att kanten 35 i monterat tillstand vilar med sin tyngd i hallarfickan 25 i vertikal riktning. Detta illustreras t.ex. i Fig. 2A ddr den nedre kopplingsinrattningen 5 visas i monterat lage.

Den nedre kopplingsinrattningen 5 utgor vridcentrum for vertikaljustering av glasskivan, vilket senare kommer beskrivas mer utforligt.

Den ovre kopplingsinrdttningens 6 funktion kommer nu att beskrivas mer detaljerat. Den Ovre kopplingsinrattningen 6 omfattar dels namnda ovre kopplingsorgan 22 med den vertikalt uppatriktad skankeln 22 respektive liv 21 som tillsammans bildar namnda utskjutande krokliknande spar 23, och dels namnda utstickande hake 31 som definierar det nedatvanda sparet 32. Haken 31 pa hallarprofilen 3 är avsedd att fOras ned i sparet 23 som sticker ut ifran den motande monteringsprofilen 2 och ddr forankras av den vertikalt uppatriktade skankeln 22. I Fig. 2D visas en forstorad detaljvy av den ovre kopplingsinrattningen 6 i monterat ldge. Hari ses att bade det nedatriktade sparet 32 och det krokliknande sparet 23 har ett djup X, Y, foretradesvis är mattet pa djupet hos respektive spar 32, 23 i stort sett lika stort. I monterat lage sasom visat i Fig. 2D leder detta till att den vertikalt nedatriktade haken 31 kan forflyttas horisontellt utat/inat mellan skankeln 22 och den inre vaggen 29 hos det krokliknande sparet 23, dvs haken 31 kan roams langsmed det krokliknande sparets 23 djup X, Y. Eftersom hallarprofilen 3 samtidigt (i monterat ldge) sitter kopplad till monteringsprofilen 2 via den nedre kopplingsinrattningen 5 som i sin tur utgor ett vridcentrum kommer forflyttning av haken 31 i forhallande till skankeln 22 paverka lutningen hos hallarprofilen 3, och armed hos skivan 4 som den hailer, i forhallande till lodlinj en L. Maximal utatvinkling av glaset (motsvarande maximalt al/stand mellan monteringsprofilen 2 och hallarprofilen 3) erhalls i det ldge nar den nedatriktade haken 31 ligger an emot skankeln 22 och pa motsvarande vis erhalls maximal inatvinkling av glaset (motsvarande minimalt al/stand mellan monteringsprofilen 2 och hallarprofilen 3) ndr den nedatriktade haken 31 ligger an emot sparets 23 inre vagg 29. Nominellt är den nedatriktade haken 31 placerad i centrum av sparet 23 (dvs lika langt fran skankeln 22 som fran vdggen 29) och kan justeras lika mycket mat som utat. Det inses att en liten justering av den ovre kopplingsinrattningen 6 ger stort utslag vid glasskivans overkant.

Hallaranordningen 1 enligt uppfinningen omfattar vidare ett justeringsarrangemang 8 med hjalp av vilket avstandet mellan monteringsprofilen 2 och hallarprofilen 3 vid laget for namnda ovre kopplingsinrattning 6 kan stallas in och lasas variabelt. Justeringsarrangemangets 8 position i en monterad hallaranordning visas i tvarsnittet i 7 Fig. 2B som är taget enligt JIB i Fig. 1. Justeringsarrangemanget 8 är placerat sa att det är atkomligt ifran den sida 42 av en monterad glasskiva 4 som vatter i riktning mot den fasta konstruktionen 9 (balkongplattan 9), innebdrande att namnda avstand mellan monteringsprofilen 2 och hallarprofilen 3 gar att stalla in ifran namnda insida 42 av balkongplattan 9. Det maximala respektive minimala avstandet som kan vdljas begrdnsas av den ovre kopplingsinrdttningens 6 utformning sasom tidigare beskrivits.

Justeringsarrangemangets 8 delar ses i tvarsnitt i Fig. 2B, i sidoprofil i Fig. 2C och i perspektiv i Fig. 3 — 5 och omfattar enligt en foredragen utforingsform av uppfinningen en forsta kopplingsdel 80 anordnad att vara forbunden med monteringsprofilen 2, en andra kopplingsdel 81 som är anordnad att vara forbunden med hallarprofilen 3, samt dtminstone ett justeringsdon 82 anordnat att justerbart kopplas till namnda forsta 80 respektive andra 81 kopplingsdelar pa sa vis att aktivering av justeringsdonet 82 resulterar i andring av avstandet mellan den forsta 80 och den andra 81 kopplingsdelen.

I figurema ses att namnda forsta 80 och andra 81 kopplingsdelar kan utgoras av en forsta 80 och en andra 81 bricka som vardera har en huvudsakligen avlang, rektanguldr form. Varje bricka 80, 81 är forsedd med skruvhal 800, 810: i exemplet som visas i figurema har varje bricka tva stycken skruvhal som sitter pa ett avstand ifran varandra och som foretradesvis är gangade. Justeringsdonet 82 utgors enligt en utforingsform av uppfinningen av en stallskruv 82 omfattande en forsta gangad ytterdel 821 med gangor i en forsta riktning samt en andra gangad ytterdel 822 med gangor i en andra riktning som är motsatt den forsta riktningen, samt ett mittersta justeringsfaste 820 avsett for justering/vridning av stallskruven.

En stallskruv är amnad att kopplas till den forsta och den andra brickan genom att den ena 821 av de tva gangade ytterdelama 821, 822 skruvas in i ett av skruvhalen 800 hos den ena brickan 80 samtidigt som den andra gangade ytterdelen 822 skruvas in i motsvarande skruvhal 810 hos den andra brickan 81. Vid sammankoppling av justeringsarrangemanget 8 positioneras de bada brickoma 80, 81 parallellt mitt emot varandra och enligt en utforingsform omfattar varje par brickor 80, 81 tva stycken stallskruvar 82 som skruvas i de respektive gangade skruvhalen vdsentligen simultant eller vaxelvis. Saledes omfattar justeringsarrangemanget 8 ndr delarna kopplats ihop tva parallellt utstrackta brickor 80, 81 som halls samman medelst ndmnda tvargaende stallskruvar 82 sasom visas i Fig. 3. Genom att vrida pa stallskruvens justeringsfaste 820 roteras dess gangade ytterdelar 821, 822 at samma hall, och eftersom de är gangade at olika hall kommer vridningen resultera i att bada ytterdelarna 821, 822 samtidigt 8 antingen kommer skruvas in i eller ut ur sitt respektive skruvhal 800, 810. Pa detta vis kan man genom att aktivera justeringsdonet, dvs genom att skruva pa justeringsfastet 820, justera avstandet mellan brickoma 80, 81.

Det inses att det är mojligt att justeringsarrangemanget 8 omfattar tva brickor 80, 81 som sammankopplas av en ensam stallskruy 82 istallet fOr tva, och att samma funktion kan uppnas aven med den losningen.

Det skall vidare fOrstas att andra typer av justeringsdon 82 an en dubbelgangad stallskruv awn kan anvandas, exempelvis kan man tanka sig att ett skruvelement sitter fast i den ena brickan 80 sa att den kan friroteras ddri, och samtidigt har en utstickande gangad del avsedd att skruvas in i den andra brickan 81 dar avstandet emellan brickoma kan justeras genom att vrida pa skruvelementet. I en sadan losning kan skruvhalet ddr justeringsdonet 82 friroterar sakna gangor.

Justeringsarrangemanget 8 är anordnat att forbindas med monteringsprofilen 2 respektive med hallarprofilen 3. Detta visas i tvarsnittet i Fig. 2B. I enlighet harmed är den fOrsta brickan 80 anordnad att vara fOrbunden med monteringsprofilen 2 genom att skjutas ned i namnda U-formiga spar 20 som sitter exponerat vid monteringsprofilens overkant, och den andra brickan 81 är pa motsvarande vis anordnad att vara forbunden med hallarprofilen 3 genom att skjutas ned i namnda U-formiga spar 30 som sitter exponerat vid hallarprofilens overkant. Profilema 2, 3 omfattar i sina respektive ovre delar mellanrum 14 (se Fig. 3) sa att de tvdrgaende stallskruvarna 82 Far plats nar justeringsarrangemanget skjuts ned i sparen 20, 30 sasom tidigare beskrivits, och forbinder de tva brickoma 80, 81 med varandra. Mellanrummen 14 for stallskruvarna 82 bidrar awn till atkomligheten av stallskruven 82 sa att en anyandare/montor kommer at att vrida pa den.

Justering (vridning) av stallskruven 82 kommer som tidigare beskrivits leda till att brickoma 80, 81 forskjuts i riktning emot eller ifran varandra. Eftersom vardera bricka 80, 81 sitter forbunden med monteringsprofilen 2 respektive hallarprofilen 3 kommer forskjutningsrorelsen att fortplantas via brickoma 80, 81 till profilema 2, 3. Saledes leder aktivering av justeringsdonet 82, har stallskruven, till att avstandet mellan monteringsprofilen 2 och hallarprofilen 3 justeras vid hallaranordningens 1 ovre del.

Det maximala respektive minimala avstandet mellan profilema 2, 3 som gar att erhalla begransas sasom tidigare beskrivits av den ovre kopplingsinrattningen 6. Vidare sitter 9 profilerna 2, 3 via den nedre kopplingsinrattningen 5 pa ett forbestamt avstand ifran varandra, och aktivering av justeringsdonet 82 kommer armed leda till en justering av hallarprofilens vinkel i forhallande till monteringsprofilens utstrackning, ddr namnda hallarficka 25 utgar vridcentrum for vertikaljusteringen/vinkeljusteringen.

Monteringsprofilen 2 är anordnad att fastas till balkongplattan medelst en monteringsanordning 7 som ses e.g. i Fig. 2A. Monteringsanordningen 7 omfattar ett infastningselement, foretradesvis i form av en bult 70, en bricka 71 samt en tandad bricka 72. Foretradesvis är balkongplattan 9, liksom mellanlaggsbrickan 11, ffirsedd med ett forborrat hal for bulten 70. Aven monteringsprofilen 2 omfattar vid sin med rillor 28 forsedda mittsektion 27 genomgdende hal 270 som foretrddesvis är ovala i vertikal riktning. Den tandade brickan 72 har ett runt hal dimensionerat for bulten 70 och har foretradesvis tander pd den sida som är avsedd att mota monteringsprofilens 2 mittsektion 27. Tandernas form är utformade sa. att de matchar namnda rillor 28. Genom att vdlja fastlage ffir bulten 70 i de ovala Mien 270 kan monteringsprofilens ldge i vertikalled stallas in. Vid fastsattning av bulten 70 kommer den tandade brickan 72 haka i de horisontella rillorna 28 sa. att monteringsanordningen 7 fixeras i vertikalldge.

Glasskivan 4 är avsedd att placeras i den U-formiga barskena 34 som definieras av de tva vertikalt uppatriktade skanklarna 36, 37. En utfyllnadslist 40, exempelvis gjord av plastmaterial, sitter i skenan 34 delvis runt och vid sidan av glasskivan 4. Utfyllnadslisten kan vara langsgaende eller utgoras av kortare bitar. Aven en utfyllnadskil 41 placeras vid glasskivans andra sida for stabilitet. En langsgaende Vdtningslist 12, tex en gummilist 12, kan anordnas mellan biirskenans 34 overkant och glasskivan 4 for att hindra vatten fran att rinna in i skenan 34.

Montering av en hallaranordning kommer i det foljande att beskrivas, med hanvisning framst till Fig. 6 och de dari visade monteringsstegen A-E. Monteringen sasom beskriven skall ses som exemplifierande och är inte avsedd att begransa uppfinningens omfang.

I ett forsta steg A salts monteringsprofilen 2 fast i den framre vertikala sidan av en balkongplatta 9. Enligt ett exempel kan betongplattan vara forsedd med ett ingjutet infastningsbeslag som omfattar gangade hylsor. Monteringsprofilen 2 kan darmed fastas pa balkongplattan genom att for andamalet lampliga bultar 70 eller andra fastsattningsorgan skruvas in i de gangade hylsorna. Andra konventionella infastningar av monteringsprofilen 2 är naturligtvis mojliga beroende pa typ av underlag: balkongplatta av betong, stalbalk eller trdbjalklag.

Sasom visas i t.ex. Fig. 2A sitter monteringsprofilen 2 fast i balkongplattan 9 via diskontinuerligt utplacerade mellanldggsbrickor 11. Ett exempel pa en mellanliggsbricka är visad i Fig. 7B. Emellan mellanlaggsbrickorna 11 skapas avrinningsspalter sa att t.ex. regnvatten kan rinna ned mellan balkongplattan 9 och monteringsprofilen 2. Vidare har mellanldggsbrickorna 11 funktionen att ta upp krokigheter vid balkongplattans framkant (vilket är vanligt sarskilt vid langa balkonger) och bidrar saledes till att monteringsprofilen 2 blir rak inf.& att glaset skall satas pa plats.

Vid montering skruvas forst monteringsprofilen 2 fast i balkongplattan 9 med bultama 70, men den skruvas da sa lost att en springa som är tillrdckligt bred for att mellanlaggsbrickorna 11 skall kunna skjutas ned dan lamnas kvar. Som ses i Fig. 7 omfattar mellanldggsbrickorna urtag 110 avsedda for bultarna 70, dvs. ndr mellanldggsbrickan 11 sdtts pa plats skjuter man ned den ndmnda springa pa sa vis att bultama 70 hamnar i urtagen 110. Darpa skruvas monteringsprofilen 2 at mot mellanffiggsbrickorna for att saledes fixeras.

Sasom ses i Fig. 7A omfattar monteringsprofilens 2 mittsektion 27 hal 270 avsedda for bultama 70, vilka hal foretrddesvis är ovala i vertikal riktning. En tandad bricka 72 är placerad mellan bulten 70 och monteringsprofilens 2 rillade mittsektion 27 pa sa salt att den tandade sidan i monterat Page greppar rilloma 28 och kvarhaller monteringsanordningen 7 i vertikalled. Enligt en utforingsform sitter en ytterligare bricka 71 placerad mellan bultens 70 skalle och baksidan pa den tandade brickan 72. Den tandade brickan 72 i samverkan med bulten 70, de ovala halen 270 samt monteringsprofilens rillor 28 leder till att monteringsprofilen 2 gar att ldgesjustera i vertikal riktning vid montering. Detta tack vare att bulten 70 kan skruvas in i balkongplattan 9 vid olika vertikala ldgen ldngsmed det ovala halet 270, och att den tandade brickan 72 fixerar bulten 70 i forhallande till monteringsprofilen 2 genom samverkan med rilloma 28 sasom ovan beskrivits.

Ndr monteringsprofilen 2 har satts fast i balkongplattan 9 kan hallarprofilen 3 med glasskivan 4 monteras fast vilket illustreras i steg B. Forst kopplas hallarprofilen 3 till monteringsprofilen 2 via den nedre kopplingsinrattningen 5 vilket i praktiken Ors genom att den vertikal nedatriktade kanten 35 stalls ned i den motande hallarfickan 25. 11 Harvid lutas hallarprofilen 3 ut nagot i ovankant Innan den vertikal neariktade kanten 35 nar i botten pa hallarfickan 25 lutas hallarprofilens ovankant in till vdsentligen vertikallage och ikrokning sker dven vid hallaranordningens 1 ovre kopplingsinrattning 6 genom att haken 31 fors over skankeln 22 och ned i det krokliknande sparet 23.

Darefter sanks hallarprofilen ned vertikalt de sista millimetrama till dess att skankeln 22 moter botten pa det nedariktade sparet 32. Darmed sitter hallarprofilen 3 med glasskivan 4 pa plats satillvida att det inte kan ramla ut, men den kan fortfarande vinklas utat/inat i ovankant i forhallande till monteringsprofilen 2. For att hallarprofilen 3 skall kunna vridas är kantsegmentet 24 hos den nedre kopplingsinrattningen 5 fOretradesvis lutad nagot utat, i riktning mot hallarpro filen 3.

Lutningen hos glasskivan 4 skall nu justeras/stallas in med hjdlp av namnda justeringsarrangemang 8, motsvarande steg C. Genom justeringsarrangemanget kan avstandet mellan monteringsprofilen 2 och hallarprofilen 3 vid hallaranordningens 1 ovre del kan stallas in variabelt vilket nu oversiktligt skall beskrivas.

Justeringsarrangemanget 8 är placerat sà att det är atkomligt ifran den sida 42 av den monterade glasskivan 4 som är vand emot balkongplattan 9 vilket underldttar justeringssteget i C avsevart eftersom montoren kan stâpâ balkongplattan 9 och arbeta. Justering av glasskivans lutning Ors for att rackets ovankant, som ofta ligger mer an en meter ovanfor balkongplattan 9, skall hamna i linje med ovriga intilliggande skivor. Oftast behover man vid montering av glasracken dven kompensera for lutningen pa sjalva balkongplattan 9 som vanligen lutar nagot utat fran byggnaden den sitter pa for att astadkomma avrinning av regnvatten, eller helt enkelt for att plattan bajs nedat p.g.a. tyngden. Plattans framkant andras dâ fran lodlinjen L, och detta behOver kompenseras vid montering av glasrdcken.

For att fixera glasskivoma i onskat ldge i forhallande till lodlinjen L am/ands namnda justeringsarrangemang 8 omfattande de parallella brickoma 80, 81 som sitter forbundna med varandra medelst tva stycken stallskruvar 82 Oven kallade justeringsdon).

Justeringsarrangemanget 8 satts pa plats i hallararrangemanget 1 genom att den ena brickan 80 skjuts ned i monteringsprofilens 2 U-formiga spar 20 samtidigt som den andra brickan 81 skjuts ned i hallarprofilens 3 motsvarande U-formiga spar 30. De tvargaende stallskruvarna 82 placeras vid mellantum 14 som frasts ut ur respektive profil 2, 3. Genom att vrida pa stallskruven andras avstandet mellan brickoma 80, 81 och sAledes awn avstandet mellan sjalva profilema 2, 3 som brickoma sitter i. Eftersom monteringsprofilen 2 är fixerad vid balkongplattan 9 leder det i praktiken till att hallarprofilen 3 hdrvidlag vinklas utat/inat och glasskivans lutning darmed kan stallas 12 in. Vid sa.dan vinkling utgor den undre kopplingsinrattningen ett vridcentrum for rorelsen. Det inses aven att justeringsarrangemanget 8 är avsett att ta upp laster i horisontalled och att samverkan mellan den nedre kopplingsinrattningen 5, dar vertikallast tas upp, och justeringsarrangemanget 8, dar horisontallast tas upp, som utgor den statiska infastningen och samtidigt justeringen av glasets utbredning i forhanande till lodlinjen L.

Enligt ett exempel är havarmen mellan vridcentrum upp till rackets ovankant mer an en meter, och havarmen mellan den nedre och den Ovre kopplingsinrattningen i storleksordningen 100 mm. Detta innebar att en liten justering pa endast nagra mm i justeringsarrangemanget 8 är tillrackligt for att glasrackets ovankanten ska ram sig flera cm, vilket racker for att kunna justera in glasets lutning.

Nar glasskivans vinkel 4 är injusterad, tex star helt vertikalt, monteras i steg D en langsgaende tackprofil 10. Tackprofilen 10 har funktionerna att dels fixera hallaranordningen 1 i det lage som är instant i steg C, och dels att skydda hallaranordningens 1 ovansida. Tackprofilen omfattar hal som är placerade pa sa vis att de nar tackprofilen 10 är lagd pa plats är placerade ovanfOr vardera av de U-formade sparen 20, 30. De skruvhal som sitter ovanfor monteringsprofilens 2 U-formiga spar är runda emedan de skruvhal som sitter ovanfor hallarprofilens 3 U-formiga spar är ovala for att kompensera for vinkeljusteringen. Tackprofilen sans fast genom att skruvar 100 skruvas ned i respektive skruvhal och gangar in i de U-formiga sparens 20, 30 gods. Skruvarna 100 placeras emellan de utplacerade justeringsarrangemangen 8, dvs. dar justeringsarrangemangen 8 inte sitter. Tackprofilen 10 fOrhindrar att vatten och smuts rinner ner i konstruktionen 1 och den hailer aven fast justeringsarrangemangen 8 i horisontalled. Dessutom forhindrar tackprofilen 10 att obehoriga personer skruvar pa stallskruvarna 82. Om man behover komma at justeringsarrangemangen 8 (tex for att byta ett krossat glas eller for en efterjustering beroende pa att balkongplattorna sjunker i framkant under garantitiden) sâ skruvar man bort tackprofilen 10. Slutligen trycker man ner en tatande killist 16 (t.ex. av gummi) mellan glaset 4 och tackprofilen 10 for att forhindra intrangning av vatten.

Harvidlag är montering av hanaranordningen 1 enligt uppfinningen slutford sasom visas i Fig. 6, steg E. Nar hallaranordningen 1 är slutmonterad uppenalls alitsa tyngden av hallarprofilen 3 och glasskivan i vertikalled av monteringsprofilen 2 vid namnda nedre kopplingsinrattning 5. Skivan 4 är justerad medelst stallskruvarna 82, med vridcentrum i namnda nedre kopplingsinrattning 5, sa att den utbreder sig i onskad vinkel jamfort med 13 en lodlinje L (t.ex. sâ att den star lodratt, vilket motsvarar en utbredning dar namnda vinkel är no 11) och damned upptar justeringsarrangemanget 8 all last i horisontalled. Samverkan mellan den nedre kopplingsinrattningen 5 och det Ovre justeringsarrangemanget 8 majliggor alltsa justeringen och utgor samtidigt den statiska infastningen av hallaranordningen 1. (Den ovre kopplingsinrattningen 6 forstas utgora en sakerhetskoppling under monteringen samt i handelse av att justeringsarrangemanget 8 skulle ga sander och tar ingen horisontallast annat an i ytterlinnerlagena.) Slutligen bidrar tackprofilen 10 till att justeringsarrangemanget 8 fixeras i sitt 'age.

Uppfinningen begransas inte utav det som har beskrivits ovan utan kan varieras inom ramarna for de efterfoljande patentkraven. Fackmannen inser bland annat att den hari beskrivna uppfinningen far justerbar infastning av en glasskiva som anvands som balkongracke/terrassracke aven kan anvandas for andra skivmaterial och for andra produktomilden. Vidare skulle justeringsarrangemanget kunna omfatta tva kopplingsdelar 80, 81 samt ett justeringsdon 82 i form av en stallskruv lika garna som tva.

Claims (4)

PATENTKRAV 1. Hallaranordning for skivelement sasom en glasskiva, omfattande en fersta monteringsprofil (2) avsedd att monteras pa en fast konstruktion (9) sasom en vagg eller ett bjalklag, en andra hallarprofil (3) avsedd att hâlla och uppbara en glasskiva (4), varvid namnda hallarprofil (3) är anordnad att kopplas samman med monteringsprofilen (2) dels via en nedre kopplingsinrattning (5) dar hallarprofilen (3) i monterat tillstand vilar pa monteringsprofilen (2) i vertikal riktning, och dels via en Ovre kopplingsinrattning (6) kannetecknat av att namnda nedre kopplingsinrattning (5) utgor ett vrideentrum, och av att hallaranordningen (1) omfattar ett justeringsarrangemang (8) med hjalp av vilket avstandet mellan monteringsprofilen (2) och hallarprofilen (3) vid hallaranordningens (1) ovre parti (15) kan stallas in variabelt. 2. Hallaranordning enligt krav 1, varvid namnda justeringsarrangemang (8) är placerat sâ att det är atkomligt ifran den sida (42) av en monterad glasskiva (4) som vetter mot den fasta konstruktionen (9). 3. Hallaranordning enligt krav 1 eller 2, varvid namnda justeringsarrangemang (8) omfattar en ffirsta kopplingsdel (80) anordnad att vara ffirbunden med monteringsprofilen (2), en andra kopplingsdel (81) som är anordnad att vara forbunden med hallarprofilen (3) samt ett justeringsdon (82) anordnat att justerbart kopplas till namnda ffirsta (80) respektive andra (81) kopplingsdelar pa sâ vis att aktivering av justeringsdonet (82) resulterar i andring av avstandet mellan den ffirsta och den andra kopplingsdelen. 4. Hallaranordning enligt krav 1, varvid justeringsdonet (82) utgors av en stallskruv omfattande en ffirsta ytterdel (821) med gangor i en forsta riktning samt en andra ytterdel (822) med gangor i en andra riktning som är motsatt den forsta riktningen, samt ett mittersta justeringsfaste (820) avsett for justering av stallskruven (82). 5. Hallaranordning enligt krav 3, varvid namnda monteringsprofil (2) och namnda hallarprofil (3) i sina respektive ovre andar omfattar ett varsitt U-formigt spar (20, 30) placerade pa hallaranordningen (1) pa sa vis att de loper emellan en monterad glasskiva (4) och kanten pa den fasta konstruktionen (9) och saledes är 14 atkomliga ifran den sida (42) av den monterade glasskivan (4) som vetter mot den fasta konstruktionen (9), samt varvid namnda forsta och andra kopplingsdelar (80, 81) utgOrs av brickelement anordnade att placeras i respektive namnda U-formiga spar (20, 30). 6. Hallaranordning enligt krav 1, varvid namnda nedre kopplingsinrattning (5) omfattar en hallarficka (25) hos monteringsprofilen (2) och en nedatriktad kant (35) hos hallarprofilen (3), dar kanten (35) är anordnat att vila med sin tyngd i vertikal riktning i hallarfickan (25). 7. Hallaranordning enligt krav 1, varvid namnda ovre kopplingsinrattning (6) omfattar ett uppatriktat krokelement (23) hos monteringsprofilen (2) och ett nedatriktat hakelement (31) hos hallarprofilen (3), dar hakelementet (31) är anordnat att haka i krokelementet (23) sa att monteringsprofilen (2) och hallarprofilen (3) kopplas samman i horisontalled. 8. Hallaranordning enligt krav 1, omfattande en tackprofil (10) anordnad att tacka ovansidorna av respektive monteringsprofil (2) och hallarprofil (3) och infastas i monteringsprofilen samt i hallarprofilen sa att deras inbordes avstand mellan varandra fixeras. 9. Hallaranordning enligt krav 1, varvid monteringsprofilen (2) omfattar en mittsektion (27) forsedd med oppningar (270) vilka är ovala i vertikal riktning, dar Oppningarna är avsedda fOr fastsattningsorgan sasom bultar (70), samt dar mittsektionen (27) har horisontellt utbredda rillor (28) som omgardar namnda ovala oppningar (270). 10. Hallaranordning enligt krav 9, varvid hallaranordningen omfattar en tandad monteringsbricka (72) anordnad att placeras emellan ett fastsattningsorgan (70) placerat i en oppning (270) och monteringsprofilens mittsektion (27) pa sâ vis att den tandade sidan greppar rillorna (28) hos monteringsprofilen (2) och darmed fixerar fastsattningsorganet (70) i forhallande till monteringsprofilen (2) i vertikalt lage. 11. Metod for att montera ett skivelement sasom en glasskiva i en hallaranordning (1) till en fast konstruktion (9), omfattande stegen att 16

1. tillhandahalla en forsta monteringsprofil (2),

2. montera monteringsprofilen (2) pd en fast konstruktion (9) sasom en vagg eller ett bjdlklag,

3. tillhandahalla en andra hdllarprofil (3) vilken uppbar en glasskiva (4), d. koppla namnda hdllarprofil (3) till namnda monteringsprofil (2) via en nedre kopplingsinrattning (5) sa att hallarprofilen vilar pd monteringsprofilen (2) i vertikal riktning, e. sammankoppla hallarprofilen (3) och monteringsprofilen (2) via en ovre kopplingsinrdttning (6) samt via ett justeringsarrangemang (8) kannetecknat av att namnda justeringsarrangemang (8) är anordnat vid hallaranordningens (1) ovre parti (15), sa att avstandet mellan monteringsprofilen (2) och hallarprofilen (3) vid hallaranordningens (1) ovre parti (15) genom aktivering av justeringsarrangemanget (8) kan stallas in variabeh. -----____- 4 I 42

4. / 0 100 12 41 34- 28_ 26 11 33