SE128198C1 - - Google Patents

Description

Prioritet begard frdn den 12 februari 1941 (Amerikas farenia stater).

Foreliggande uppfinning a-vser sprutpressning och blasning av organiska plastiska material flir att forma ihaliga forernal och sarskill avses en maskin ,ay det slag, dar organiska plastiska material sprutpressas i form av en ihalig kropp med en tillsluten ande, varvid det sprutpressade rorliknande materialet är inneslutet i en form och blast dari till onskad form, och det salunda bildade f8- remalet skilj es Iran den ursprungliga kroppen av kvaryarande plastiskt material i sprutpressningshuvudet eller munstycket. pude uppfinning avser .framst en ny och forbattrad maskin ay denna typ, medelst vii-ken blasta plastiska fOremal kunna framstallas mera effektivt.

Maskinen enligt uppfinningen kannetecknas i huvudsak air, att den an forsedd med ett sprutpressorgan, varvid delta omfattar en cylinder och ett huvud prate anordningar for att pressa plastiskt material darigenom och sprutpressa materialet genom huvudet, en svangbar hallare for sprutpressorganet nara den frail huvudet vanda anden for astadkommande .ay rorelse upp och ned av huvudet till sprutpressorganet saint mekanism for att astadkomma sadan upp och nedgaende rOrelse hos sprutpresshuvudet.

A bifogade ritningar visas exernpel pa en utforingsform ay uppfinningen. Fig. 1 är en sidovy air maskinen med sidohOljet borttaget. Fig. 2 Sr en sidovy i ,stOrre skala delvis i seklion av framre anden av maskinen enligt fig. 1, sedd frau maskinens andra sida. Fig. 3 Sr en planvy av den del ay maskinen, som visas i fig. 1 Fig. 4 Sr en vertikalsektion efter linjen 4-4 i fig. 2. Fig. 5 Sr en horisontalsektion efter linjen 5-5 i fig. 2. Fig. 6 Sr en vy liknande fig. 5 .efter linjen 6-6 i fig. 2. Fig. 7 Sr en vertikalsektion i st6rre skala air anddelen av sprutpressningsenheten E. Fig. 8 Or en horisontalsektion ay den del, som visas i fig. 7. Fig. 9 Sr en Nertikalsektion ay den framre eller uttOunningsanddelen av sprutpressnings- enheten E -visande detaljer ay sprutpressningshuvudet H och anslutna delar i samverkan med en ay blasformarna M. Fig. 10 Sr en planvy i fOrstorad skala air en av blasformarna och ansluten mekanism visad i fig. 3 med vissa delar for tydlighets skull borttagna. Fig. 11 an en vertikalsektion approximativt efter linjen 11—i1 i fig. 10. Fig. 12 Sr en horisontalsektion apnroximativt efter linjen 12-12 i fig. 2. Fig. 13 Sr en detalj i horisontalsektion ay bordets lasanordning visad i fig. 12. Fig. 14 Sr en sidovy av en modifikation av formenheten M, som visas i fig. 10 och 11, -varvid namnda vy Sr delvis 1 vertikalsektion och visande mekanisrnen fOr biasningshuvudet. Fig. 15 Sr en planvy ay formenheten i fig. 14. Fig. 16 Sr en horisontalsektion huvudsakligen efter linjen 12--12 i fig. 2 men visande en modifikation air den i fig. 12 visade konstruktionen for manOvrering av blashuvudets mekanism. Fig. 17 och 18 aro detaljer i storre skala ay en fordelartrumma och ventiler manOvrerade daray. Fig. 19 Sr en partiell sidovy i st8rre skala visande en slaganordning for att avskilja blasta foremal frau maskinens formar vid ett avlamningsstalle.

AllmSn konstruktion.

I stort sett omfattar maskinen enligt uppfinningen en sprutpressningsenhet eller sprutpress E (fig. 1 och 2) ..-ned cit huvud H, genom vilket rorformigt material aylamn.as periodiskt till var och en ay formarna ph en roterbar formbarare C, varvid formarna betecknas M. Bararen C vrides stegvis me-deist ett .drev D. En fordelare T Sr liven anordnad, vilken Sr forsedd med ventiler, som reglera matningen av luft eller annat fluidum f Or blasning air det sprutpressade plastiska materialet och en eller Hera elektriska amkastare manOvrerade ay en konstant roterande fOrdelartrumma.

De ovannamnda delarna janate andra Sc- '2 lar uppharas av bottenplattan 20, pa vilken Sr anordnat ett ladliknande Wilk 21, pa v11- ket upptill Sr anbragt sprutpressanordningen E pa nedan beskrivet salt Plattan 20 stracker sig till vanster om holjet 21, sasom frangar av fig. 1, sasom en plattform, p5 vilken den roterbara formbararen C Sr lagrad for rotation omkring en vertikal pelare 22, och denna plattform uppbar Sven andra delar av naskinen, son senare skall beskrivas.

Holjet 21 tjiinar sitsom ett holje for en motor 23 direkt ansluten till en centrifugaloijepump 24, vilken lamnar olja under tryck genom anslutningar for arbetet hos. sprutningsenheten E, sasom nedan beskrives. Motorn 23 tjanar Sven till att driva den horisontella drivaxeln 25 genom en reduceringsvaxel 26 och en koppling 27, varvid axeln 25, sason visas i fig. 6, Sr kopplad till skruyen 28 i ingrepp med snackhjulet 29 pa axeln 30, pa vilken Sr anbragt ett kugghjul 31, sasom visas i fig. 1 och 5, och vilket uppbar nil- len 32 pa hjulet D.

Rullen 32 verkar successivt i vardera av de sex urtagningarna 33 pa hjulet 34, fig. 1, 3 och 5, till vilket Sr anslutet ett kugghjul 351 ingrepp med ett nindre kugghjul 36 pa navet till den vridbara bararen CI (se sarskill fig. 2'). Det bör framhallas, tat denna konstruktion Sr rnotsatt mot den mera vanliga typen av »Geneva»-rorelse och onikastar de relativa storlekarna av uppehall och rorelse. Tack vare att det Sr, vad son kan benamnas en »insides Geneva»-rOreise Sr den sa benanind, emedan rullens 32 rotationsaxel Sr ph insidan av hjulets 31 rotationsbana, och rullen 32 lananar insidan av en av urtagningarna 33 for att inga vid inre an-den av nasta urtagning, vilket shlunda Or en relativt kort uppehallsperiod. Hjulet 35 Sr for--bundet med »Geneya»-hjulet 34 inedeist en pinne 37, fig. 1. Bararen C rores salunda stegvis for att fOra formarna I och ur loge under sprutpresshuvudet H.

Kugghjulet 31 ingriper i ett annat kugghjul 39, fig. 1 och 4, pa navet av ett koniskt kugghjul 41 1 ingrepp med koniska hjulet 42. Koniska kugghjulet 41 Sr lagrat vid nedre anden av axeln 43 till fOrdelaren T, fig. 4, lagrad i en konsol 44, som utskjuter frin en gjuten del 45 pa bottenplattan 20. Fordelaraxeln 43 uppbar fOrdelartrumman, sasom visas och uppbar Oven och tjanar till att driva en kamskiva 46, vilken kamskiva paverkar formoppnings- och stangningsmekanismen, klamanordningar for det plastiska materialet och ett las for forrnbararen, &Isom senare skall forklaras.

Koniska Rugghjulet 42, fig. 4, Sr anordnat pa den tvargaende horisontella axeln 47, vilken vid sin motsatta ande uppbar kamskivorna 48 och 49 (se Sven fig. 2 och 3). Kamskivan 48 tjanar till att lyfta och sanka sprutpressningsenheten E periodiskt, Lich kamskivan 49 tjanar till att paverka ett luftrot' och ventilorgan i sprutpresshuvudet, sSson senare skall beskrivas.

Sprutpressens E konstruktion frangar bast av fig. 1, 7, 8 och 9. Sprutpressen E omfattar ett langstrackt hOlje av olika delar bildandc i huvudsak en rorliknande konstruktion, -cars bakre anddel uppbar horisontella tappar 51 svangbara i konsoler 52 fOr att tillata en upp och nedgaende rOrelse av den frame anddelen eller huvudet H av sprutpressen. Denna rorelse astadkonnues av kamskivan 48, vilken svanger en vinkelarm 53 fram och tillbaka, fig. 2 och 5, pa axeln 54 lagrad i konsolen 55, och pa vilken Sr fast en annan arm 56, vars fria ande Sr anbragt mellaa de nedre andarna av stanger 57, fig. 4. De iivre On-damn av stangerna 57 hava svangbara forbindelser med sprutpresshuvudet H, sasom visas vid 58, fig. 2, 4 och 9. Nedatgaende iSrelse av huvudet H under manovrering av kamskivan 48 dampas av en skruvfjader 59 rienoin en stand 60 forbunden med arnien 57, sa.'soin visas i fig. 2.

Sprutpressningsenheten E upphSr en skaktratt 61, fig. 7, belagen mellan de vattenkylda platarna 62 och 63, och genom vilken den plastiska massan passerar in i en upphettad cylinder 64 till sprutpressen. Den plastiska massan pressas igenon cylindern medelst en riirformig kolv 65, vilken passar Over den bahre anddelen 66 av en upphettad inre karna 67, vilken kan upphettas av olja flytande genom gfingningen av en skruv belagen i kiirnan 67, sason visas i fig. 7, varvid naninda gangor bilda skilda kanaler for inrinnande och utrinnande olja.

Den inre karnan stracker sig centralt genon cylindern 64 och styres vid sin bakre del av den rOrformiga kolven 65 och Sr lagrad vid sin franire ande nara sprutpress'ens utloppsande i en perforerad hylsa 68, fig. 9. Hy!sail 68 Sr inpassad i gjutstycket 69 och fasthalles i detta av den gangade delen av cylindern 64, vilken Sr ingangad i gjutslycket. Gjutstycket 69 bildar tillsammans Hied ett annat gjutstycke 71 huvudet H till spratpressen och utgor lagring for sprutpressningsinunstycket, sasoin nedan beskrives.

Rork°Ivan 65 tillater i silt bortdragna lage den plastiska massan, son framkommer genom skaktratten 61, att .flyta in i cylindern 64, och nar kolven rdres framat sprutpressens utloppsande, pressas massan genom cylindern, i vilken den upphettas utifran av cylindervaggen och inifran av karnan 67. Cylindern 64 Sr forsedd med spar, sasom visas vid 72, fig. 7, fOr att halla det plastiska materialet not backflode, nar kolven 65 drages tillbaka.

En kanal 73, fig. 7, 8 ,och 9, fOr mediets upphettning Sr anordnad runt cylindern medelst en mantel 74, vilken kan Tara isolerad, sasom visas vid 75. Vid dess bakre an- — —3 de ar manteln 74 inpassad i ett rtirholje 76, inuti vilket .cylindern 64 ãr beliigen. Holjet 76 upphar skaktratten 61 och kylplatarna 62 och 63, sasom visas i fig. 7, och en mutter 77 pagangad cylinderns ande stoder mot delen 76. En rorliknande styrning och uppbarande organ 78 ãr aven inpassad i delen 76. Med sin framre ande ar manteln 74 inpassad I gjutstycket 69, sasom visas i fig. 0, och kanalen 73 kommunicerar med kanalerna i haljet 69, sasom visas vid 81, genom vilka varmemedium flyter, sasom vidare skall for-Maras.

Kolven 65 fares fram och ater medelst en stang (bar icke visad) i cylindern 82, fig. 1, till den yttre anden, dar cylindern är forbunden med en ledning 83, vilken leder frail en pa elektrisk vag maniivrerad ventil 84, som mottager tryckfluidum frau centrifugalpumpen 24 genom en ledning 85. Genom ledningen 83 tillfores tryckfludiet, sasorn olja, till oeh uttommes fran cylinderns yttre ande och en liknande ledning visas, delvis vid 86, fig. 7, for att tillfora tryckfluidum till och Iran. cylinderns yttre ande under kontroll av venfilen 84.

For ventilens 84 raanOvrering Or en startstrombrytare 87, fig. 1 och 3, belagen nara fOrdelartrumman T, varvid namnda ,strombrytare paverkas av arinen 88, en rulle, vii-ken bringas i kontakt vid bestainda tider inedelst en knapp (liar ej visad) pa ford.elartrumman. Detta startar kolvstangen och harefter kolven 65 i framatgaende eller matningsriktning, •och derma rarelse stoppas, nar buitens. 91 huvud 89, fig. 8, ph' deti anslutna stangen 92 till kolven 65 slar mot armen 93 till omkastaren 94. Omkastaren 94 paverkar ventilen vid 84 for att stoppa den framatgaende matningsrorelsen hos kolven 65 och for att starta dess rorelse pa dess atergaende slag, vilket slag fortsatter tills huvudet 95 IA en annan bult 96 slar emot armen 97 pa. gransstrombrytaren 98. Rada ifragavarande strOmbrytarna aro anordnade pa den rorliknande hararen 78 oeh var och en uppbares av en slade, soin betecknas med 101 far strombrytaren 94, silken slade kan installas i endera riktningen langs sprutpressens sida medelst en stallskruv 102. Medelst installning av strombrytarna kan kolvslagets langd varieras. Det Or tydligt, att i stallet fOr endera av strambrytarna 94 och 98 kunna strOmbrytare liknande strombrytaren 87 anordnas nara fordelaren T for paverkan av knappar Da_ denna och det Or att foredraga, att sadana strombrytare anbringas for att avsluta kolvstangens matningsroreise och kol-rens 65 rorelse och far att starta dess Ater-gang vid onskade tider. Kolvens 65 slag regleras lamnligen for aft sakerstalla likformig vikt .hos de sprutpressade plastiska massorna, sa att de darav formade foremalen erhalla vikt.

Sprutpressningshuvudet och .anslutna delar.

Sprutpressningshuvudet H framgar tydligast av fig. 9, -vilken figur visar huvudet i vertikal mittsektion i fOrstorad skala, ehuru huvudet aven visas i sidovy i fig. 1 och 2, i planvy i fig. 3 och i frontvy i fig. 4.

Presshuvudets andamal Or att mottaga den plastiska massa, som har uppmjukats till 5nskat arbetstillstand vid dess passage genom cylindern 64. Efter att hava mottagit den varma mjuka massan tjanar presshuvudet till att overfora den mottagna fasta strommen i rorform for att .sprutpressa materialet i rOrform sedan det rorliknande materialets frarnre 5nde tillslutits, •sa. att tuft kan inledas i detsamma for att utvidga ma-- terialet i ett ihOligt foremal.

Enligt fig. 9 flyter det plastiska materialet .fran.det inre av cylindern 64 genom Mien i hylsan 68 in i en konisk kanal 103 genom och Over den koniska delen 104, belagen inuti den yttre anddelen av delen 69, clarefter sasom en 'solid strom genom kanalen 105 utformad i en nippel 106, som Or inpassad delvis i delen 69 och delvis i en dubbelvaggig sprutpressningsledning 107.

Sprutpressningsroret 107 or gjort av tva delar, 107a, vilket Or den yttre delen och Or fastklamd mellan vie gjutna delarna 69 och 71 och den inre delen 107b. Den inre delen 107b Or utanpa fOrsedd med en dubbel ganga 107c, vilken bildar separata kanaler f Or inkommande och utgaende strommar av temperaturreglerat fluidum resp., sasom -varm olja inledd och bortford genom senare beskrivna ledningar.

Sprutpressroret 107 vilar vidnedre On- de pa en tatring 108, som i sin tur vilar pa en inatvand flans 109 bildad i sprutpresshuvudets gjutna delar, och genom tatringen 108 utskjuter den forminskade munstycksdelen. 111 av roret. I anden av denna munstycksdel Or lagrad en mynningsring 112 fasthallen i sitt lage av en gangad hussning 113. Ringen 112 Or forsedd med en mynning, genom vii-ken den plastiska massan florin i rorform och som bestammer den slutliga diametern av det rorliknande materialet vid utstromningspunkten. inuti sprutpressroret 107 Or en ringkapa 115 anbragt fasthallen av en gangad bussning 115a och med en kanal 116 mitt for kanalen 105, sa all det plastiska materialet under tryck kan flyta in i det inre av ringkapan och nedat inuti och Over kanten av en skruvganga 117 bildad pa ett hylsorgan 118 och med en i huvudsak konisk anliggningsyta mot ovre anden av ringlcapan sasom visas vid 119. Den plastiska massan forInas salunda i en tuna riirliknande form .av skruvgangan 117, och roret minskar ytterligare i tjocklek, nar det pressas genom den smala koniska kanalen 121 in i oppningen 122 i den del av sprutpressroret, dar roret Or vasentligen .fortjockat. Det Or tyd.ligt, att kol- 4— -- yen 65 i sprutpressen E tvingar den plastiska massan genorn kanalerna i huvudet H och igenom utloppsmynningen.

Hylsan 118 har en sfarisk yta 123 overensstammande med en liknande yta 124 i bottenanden av en brissning 125, som är ingangad i den oyre delen ay sprutpressroret 107. Bussningen 125 uppbar fyra ph samma avstand fran varandra belagna skruyar 127, vilka anligga mot den ovre anden av hylsdelen 118, och genom noggrann installning av dessa skruvar, ken hylsorganet vandas pa dess sfariska yta for att installa de av detsamma uppburna delarna relativt de fasta delarna i huvudet och som resp. samverka med de fiirstniimnda delarna. LuftrOret 129 ärsalunda installbart for att centrera det i mynningen av ringen 112 fOr att reglera distributionen av den plastiska massa i roret, som formas i huvudet.

Inuti rarkolyen 128 glider luftroret och ventilorganet 129. Spetsen 131 ay roret ar utbildad till att reglera den plastiska massans node genom mynningen, med vilken den samyerkar, nar den sankes. Nar ventilorganet 129 lyftes, sankes rorkolven 128 for att tvinga massan in i mellanrummet 122 och under ventilorganet radiellt mot centrum av mynningen i bussningen 112 for att sluta rörets ande oeh sedan for att sprutpressa litet extra material emot den slutna anden, vilken är avskuren, sasom forklaras har nedan. Kolven 128 lyftes ay kolyens 65 tryck ph den plastiska massan i huvudet, sedan luftroret och ventilen ha sankts och sprutpressningen borjar.

Ventilorganet 129 är rOrformigt och innehailer en karna 129a, vilken karna har en yttre dubbelganga 129b for upptagande och bortledande av ett temperaturreglerande medium genom ledningar, som senare beskriyes. Genom mitten av karnan 129a loper aven en kanal 129e for upptagande av ett tryckmedium till det inre av det rorliknande materialet, nar det har sprutpressats for att utvidga namnda material. En ledning 129d ledande fran fordelaren T är forbunden med den Oyre d.nden ay kanalen 129c.

Betraffande mekanismen for payerkan ay luftroret eller yentilen 129 och kolven 128 inuti •sprutpresshuvudet, framgar av fig. 2, 4 och 9, att en hayarm 132 fast ph en axel 133 lagrad i en gjuten del 134 pa delen 69, ar fOrbunden med sin yttre ande medelst lankarmar 135 med en hylsa 136 fast Yid ovre anden av -ventilen 129. Vid armens 132 inre ande Or ena Linden av en skruvfjader 137 fast, vars andra ande fir anbragt vid 138 i den gjutna delen 134. Armens 132 riirelse motsols är begriinsad av ett stopp 139 ph delen 134, vilket stopp anslas av en skruy 141 installbart lagrad pa armens inre ande.

En lankarm 142 ãr fOrbunden med armen 132, 'vilken lankarm i sin tur är fOrbunden med inre anden av en annan arm 143, lagrad i den gjutna delen 134, varvid yttre an-den av armen 143 rnedelst lankar 144 är fOrbunden med en hylsa 145, vilken viler mot owe anden ay kolven 128. Se fig. 4. Sasom resultat av dessa forbindelser mellan havarmen. 132 och kolven 128 svanger, ndr havarmen 132 svanges i riktning for att lyfta venWen 129, armen 143 i en riktning for att tyinga ned kolven, och ndr hayarmen 132 arsvangd for att sanka yentilen, svanges armen 143 for att tillata kolven 128 att lyftas. ay det ph den plastiska massan utoyade trycket av kolven 65, nar sprutpressningen borjar.

Mekanismen for att sa manovrera armen 132 omfattar en arm 146, fig. 2, fast pa axeln 133, den. installbara skruven 147, vilken anligger met en annan arm 148 los ph axeln 133: och uppbarande en rulle 148a vid sin nedre ande, och som anligger mot ett vederlag 149. pa ilyre anden av en vertikal hayarm 151 svangbar vid 152 i en. konsol 153 fast vid ramen 21, sasom visas i fig. 2. Emot den nedre dnden ay havarmen 151 anligger en installbar kontaktskruy 154 i owe anden ay en annan Yertikal havarm 155 svangbar vid 156 pa ramen 21 och vid sin nedre 5nde uppbarande en rulle 157, vilken anligger mot kamskivan 49 ph ax-em n 47 (se fig. 2, 4 och 6).

Skruvfjadern 137, fig. 2, tjanar till att skruven 147 i armen 146 i kontakt med armen 148, att liana rullen ph armen 148 1 gild- eller rullkontakt med vederlaget 148. pa. havarmen 151, att halla armens 151 nedre dude mot skruven 154 samt att h011a rullen 157 pa den nedre Linden av havarmen 155. mot kamskivan 49. Denna dr sd utformad, att i ratt lid och pa Onskat satt svanges hayarmen 132 for att lyfta ventilen och luftroret 129 och for att samtidigt sinka den rot-- liknande kolven 128 genom de beskrivna fOrbindelserna. Dessa operationer kunna ske oberoende ay det vertikala laget ay sprutpressningshuyudet H, eftersom sprutpressen E fores upp och ned ph tapparna 51 medelst kamskivan 48, pa grund av glidkontakten med rullen 148a mot vederlaget 149 pa hdyarmen 151.

Andamalet med att fora sprutpressenheten E upp och ned Yid dess utloppsande ar att lyfta munstycket frail forrnen M for att astadkornma tillrackligt mellanrum daremelIan for att avskilja forbindelsen mellan den plastiska massan i munstycket och massan i formen. Del salt, pa vilket delta ager rum skall nu beskrtvas.

Ayskiljningsanorelningen f Or den plastiska massan.

Den plastiska massan skiljes medelst en kniy 161, fig. 9, vilken halles i ett snett uppatriktat lage av en styrplatta 162 (se avert fig. 1 och 2) med sin framre ande upplyft — — inedelst tryckfjadrar 163 ph bultar 164 och pressas fjadrande nedat medelst baktill be- lagna tryckfjadrar 165 ph bultar 166, varvid lIa.dessa bultar aro inskru-vade i bottnen av stativet 69, och bultarna och fjadrarna vid varje par aro atskilda i sidled for att icke hindra kniven. Knivens lutning regleras me-deist bultar 164 och 166. En skruv 167 in- .gangad i stativets 69 botten just ovanfor den yttre anddelen av plattan 162, fig. 9, begransar plattans 162 uppatgaende rorelse for att hindra kniven 161 att sla mot munstycket. Fjadrarna aro avsedda for fjadrande anliggning av kniven 161 mot bottnen av munstycket till sprutpressningshuvudet, vilket foreter en slat yta mot knivens skarande egg, vilken darf Or har en linjeberoring med sadan yta. Kniven 161 arbetar for att skara bort all plastisk massa kvarlamnad pa munstyckets botten i den faregaende operationen, och aven far att avskilja overflodigt material, som pressats 'framat rorets slutna ande av kolven 128 fOr att bilda en mjuk yta vid anden. Kni-ven kan tjana till att reducera tjockleken av 'den slutna anden, om luftroret och ventilen 129 sankas for att hstadkomma utlopp av den slutna anden eller sammanfoga pa den rarformiga kroppen forutom del overskott, vilket kan pressas ut av kolven 128. Detta kan ske omedelbart efter sedan kolven 128 har sankts for att sluta eller medverka for .att tillsluta det rorformiga materialet. Detta resulterar i att kniven skar av ej endast det iiverflodiga materialet utan liven en. del av den sammanfogade eller slutna anden, vilken tvingats in i knivens skarande plan. Den vippande rorelsen hos sprutpressningsenheten E asyftar att ptiverka kniven 161 och detta ar mojligt, emedan sprutpressen lyftes iOr avskarningsoperationen, vilken darfor niaste bringas i overensstammelse med sprut.pressens lyftningsrorelse. Anordningarna f Or detta andamal omfatta en vinkelarm 168, fig. 1, 2 .och 9, svangbar vid sin Owe ande -vid 169 till en Mat utskjutande del av stativet 134, varvid den nedat utskjutande armen av vinkelarmen har svangbar fOrbindelse vid sin nedre ande med kniven genom en lankarm 171. Den i sidled utskjutande armen 172 .av vinkelarmen liar ledbar forbindelse med ovre anden av en vertikal lankarm 173, som Or ledbart lagrad vid 174 vid maskinens rain 01.

Dessa fOrbindelseorgan orsaka, att nar lkamskivan 48 genom de -vertikala stangerna .57 stravar att lyfta 'sprutpressen E pa dess tappar 51, waives vinkelarmen 168 motsols, sasom framgar av fig, 2 och 9, °en detta skjuter kniven 161 tvars Over munstyckets botten pa sprutpresshuvadet.

Pa samma satt, nar kamskivan 48 sanker sprutpressen E, svanger vinkelarmen 168 medsols pa sin svangtapp 169 for att draga Olje- och luftforbindelserna far sprutpressen E och huvudet H.

Sasom ovan beskrivits, bringas ett temperaturreglerande medium att flyta genom olika kanaler inuti sprutpressenheten for att -uppvarma den plastiska massan och uppmjuka den till far bearbetning lampligt tillstand och aven att medverka att forma massan pd onskat salt och att bibehalla den vid den onskade temperaturen och viskositeten alitigenom pressningsoperationen. Dot är lampligt att anvanda olja shsom det temperaturreglerande naediet, och en lamplig oljekalla och upphettningsanordning darfor kan anordnas i maskinens botten 20, churn detta joke visas ph ritningarna.

Olja Mlles i behallaren under lufftryck, och detta lufttryck tvingar den upphettade oljan uppat genom en oljematningsledning (har ej visad), vilken Or fOrbunden med bakre anden av varmemanteln 74 och salunda leder in i den bakre Linden av upphettningsrummet 73 oingivande cylindern 64, genom vilket oljan flyter mot huvudet H, och namnda oljeledning är liven ansluten till eft uppvarmt oljeintag 175 visat i fig. 2, -vilket leder in i det inre av karnan 67 vid dess frainre ande till ledningen 176, vilken leder in i den tivre anden av det dubbelvaggiga sprutpressrOret 107 (fig. 2) samt till ledningen 177, vilken leder in i ventilen 129 vid dess iivre dude. Lampliga regleringsventiler, hdr ej visade, kunna anordnas for att reglera den varma oljans passage in i varmemanteln for sprutpressningseylindern och genom de olika omnamnda ledningarna.

Efter cirkulationen genom de olika inre kanalerna, till vilka olja ledes, 'strommar oljan ut genom ledningarna, .som visas i fig. 1 och innefattande ledningen 178, vilken leder ut ur delens 69 inre och shlunda fran det inre av den framre anden av rummet 73, ledningen 179, vilken leder frail det inre av karnan 67, ledningen 181, vilket leder frail dot lure av sprutpressroret 107 och ledningen 182, vilken leder frau .det inre av luftrOret och ventilen 129.

- De nyss nananda ledningarna forenas i huvudet 183, frail vilket oljan flyter in i ledningen 184, som leder till intaget till en roterande cirkulationspump 185, anordnad inuti ramen 21. Avloppsiedningen 186 till denna pump leder oljan tillbaka till behallaren (har ej visad) i maskinens botten, dar oljan ytterligare upphettas och sedan aterfOres genom sprutpressens upphettningskanaler, sasom radan beskrivits. Pumpen 185 har salunda till uppgift att cirkulera oljan, vilken fly-ter uppat ut ur behallaren och genom appatalon under paverkan av lufttrycket i behallaren.

Tryckluft ,eller .annat lampligt tryckfluidum intages och utslappes fran luftrorskana- kniven i det lage, som figurerna visa.len 129c genom ledningen 129d under kon- 6— — troll av fordelaren T. Luften kan tillforas ph olika satt. Den kan exempelvis tillforas sasoin en pust .av lagt tryck, som infores i det liga plastiska materialet, eller den kan tillforas till det inre av den plastiska massan vid h5gt tryck och aybruten vid viss lid, och luften i ledningarna till luftroret utslappes i atmosffiren. Lufttillforseln fir den son tillf5res genoin luftroret in 1 det lure av (let plastiska niaterialet, innan kniven arbetar for att avskilja det sprutpressade materialet i en ay formarna M fran kvarvarande material i sprutpressningshuvudet H.

For att tillfOra tuft och am sâ anskas bortfara den, har, sasom beskrivits i det ovan-staende, ledningen 129 tre grenar, fig. 9, vilka aro fOrenade med olika oppningar i ventilhallaren 187 till fordelaren T. I fig. 17 xisar en tyarsektion av ventilhallaren ventilmekanismen for att mottaga en luftstot till lultroret 129, nar (let oppnas av havarmen 189 vid dennas nedpressning av en knapp 191 pa fordelartrumman. Ventilen 188 Mies appen medelst en klinka 192, vilken an-Jigger mot nden av havarmen tills en annan knapp 193 avbryter anliggningen och avslutar blasningsoperationen. I denna ventilkonstruktion verkar en annan ventil 194, vilken pa annat satt kan an-vandas sasom en utbliisningsventil, endast sasom backslagsventil for att forhindra lackning av luften. Det lir tydligt, att luftpusten kommer att stramma over ventilen 188 genom en av p.renarna till luftledningen in i ledningen 129d, darefter in i del inre av det ihaliga plastiska materialet.

FOr alt bade infora och borttaga lufttrycket till och frail ledningen 129d kan ventilkonstruktionen enligt fig. 18 anyandas. Vid denna konstruktion nedpressas st5tventilen ax en havarm 196, som i sin tur at ned, isad av ha-varmen 197 av en knapp 198 ptt fordelaretrumman, -varvid havarmen 197 Or tillstangd medelst en klinka 199. Nfir detta sker, tillater havarmen 196 utblasnings.ventilen 201 att .stanga. Efter ett visst tidsintervall payerkar en annan knapp 202 yentilerna 195 och 201 for att avskara tryckluftflodet och att utblasa kvarvarande lull i de ledningar, soul leda in i luftroret in i det plastiska materialets inre, varvid utblasningen -sker over ventilen 201. Denna form av ventilkonstruktion kan anvandas for att blasa det ihaliga plastiska materialet i beroring med formens vaggar under hagt tryck.

Formhallaren C, formen M och anslutna delar.

Formhallaren C, vilken roterar omkring en vertikal pelare 22, omfattar en stativarm 205, fig. 1, 2, 11 och 14 med utsprang eller al'. mar 206, vilka uppbara formen eller formenheterna M. Stativarmen 205 passar ph den ovre anden av navet 207, fig. 2 och 11, vilket vid sin nedre Onde Or last yid 208 inuti no-vet till drivhjulet 36, vilket i sin tur hat ett lager 209 yid ovre anden av kugghjuiet 211 (se fig. 2 och 6). Hjulet 211 Or gangat p0 en fast hylsa 212, last vid nedre anddelen av pelaren 22 och bildar med hjulet 36 ett havorgan for alt lyfta och sanka hallaren C. Lyftningen och sankningen ay hallaren sker medelst en skruv 213, fig. 6, i ingrepp med ett snackhjul 211 och manovrerad me-deist en ratt 214 i och for justering larens C hajd jamte formen M for att bottnen skall ga. klar fOr sprutpresshuvudet H i dess lagsta lage.

Det framgar av fig. 2, att den nedre an-den av pelaren 22, vilken Or rorformig sasom visas vid 22a, passar in i ett gjutstycke 2/5 fast -vid maskinens bottenplatta 20. Genoni 'detta gjutstycke 215 for en ledning 216 fran en lamplig behallare med tuft eller annat tryckmedium, varvid namnda ledning kommunicerar med det inre av den rorformiga eller ihaiiga ,delen 22a av pelaren, vilken i sin tut genom en eller flera oppningar 217_ dari leder tryckmediet in i en kammare 21_3- bildad meilan pelaren och hailarens nav. Fran derma kammare kan tryokmediet strain-ma genom en eller flera ledningat 219, fig. 2 °eh 14, till .distributionspunkterna pa hallaren C, sasom beskrives i fortsattningen. Denna konstruktion sorjer for tillforsel av hilt till punkter pi hallaren C oberoende av hOt- lorens En kamplatta 221 Or anordnad for oscillerande roreise p0 navet 207 pa. hallaren C, vilken platta uppbar olika kamflikar for for-mar och andra delar lagrade p0 haltaren C, sitsom senate forklaras.

Ett anskat antal format med tilIhOrande mekanismer kan anordnas pa. hallaren C, varvid den visade anordningen har fyra formar for formenheter M och fyra armar eller utsprang 206 hildade pa hallaren. Detta kraver att hallaren skall vridas 900 for varje steg och DGeneva-hjulet D driver hallaren i enlighet darned.

Konstruktionen och operationen ay var och en ay formarna kunna vara lika, och det Or tiflrOekligt att harefter heskriva en av formarna med hanvisning till fig. 3, 9, 10 och 11.

Det framgar av av fig. 9, att formen M Or formad i tva delar 223 och 224, -vilka motas i ett -vertikalplan och slutas omkring en med flans forsedd pinne 225 lagrad i en arm 206 hallaren C. Medan det inre av formen kan hava olika utformning Or den visade formen avsedd att forma bollar och har darfor sfa- risk form med en skaftdel upptill. I denna form Oro ihaliga hollar formade medelst sprutpressning och blasning, sasom visas i fig. 9, och det Or onskyart att bevara luften inuti varje boll innan formen forflyttas ur berating med munstycket till sprutpresshu- - - vudet och att bilda skaftet pa varje boll for att forma ett »Oga» dari. For detta andamal aro rnotsatta kolvar 226 och 227, vilka a.ro riirformiga, glidbart anordnade i resp. formhalva 223 och 224, varvid andarna ay dessa kolvar aro sâ utformade, att de yid press-fling mot yarandra stfinga icke endast den rorformiga forbindelsen, som visas vid 228 och kvarhalla luften inuti bollen utan forma ett »oga» eller ring pa skaftet. For att forma ett hal i 'skaftet firo hjalpkolvar 226a och 227a anordnade inuti kolvarna 226 och 227 for att presses mot varandra och Mamma den plastiska massan, tills den dr rnycket tunn och noga skara ut den i ringform. Nar bollen her avlagsnats frail maskinen och den plastiska massan hardnat, ken detta »ogon»- material latt skjutas ut for att oppna »bgat».

Bada kolvarna 226 och 227 arbeta mot tryckfjfidrar 226b och 227b, vilka strava att pressa kolvarna utat, och de inre kolvarna 226a och 227a pressas fjadrande utat av de kolvar, inuti vilka de aro lagrade, medelst tryckfjadrar 226c och 227e och pressa darfor fjadrande den plastiska massan for att forma ogat i skaftet Pa varje artikel. Kolvanordflinger/ utgor den oven nal-nada klamanordningen for den plastiska massan.

Delarna 223-224 av formen M aro anordnada i hallare 223a och 224a, fig. 1, 2, 3, 10 och 11, vilka hallare svanga pa. bussningen 229, fig. 11, vilken i sin tur ar anordnad pa den hylsformade gangjarnspinnen 231, som ar inpassad i en Oppning i .armen 206 och kvarhalles av en mutter 231a i dess hottenande. Forman Oppnas och slntes medelst en mekanism, vilken omfattar lankarmar 223b och 224h, fig. 10 och 11, fOrbundna med vinkelarmen 232 fast yid Ovre anden av en verti- kal axel 233, lagrad i stativramen 205. Axelns 233 svangning medsoI s och motsols tjfinar till att resp. oppna och sluta formen, och om sa onskas, kan formen hallas fjadrande i oppen eller sluten stallning medelst en inittfjader 234 forbunden med den inre svangningspunkten for lankarmen 223b vid ena anden och med den yttre svangningspunkten av lankarmen 224b yid den andra anden, sasom visas i fig. 10. \rid den nedre dnden uppbiir axeln 233 en pinne 235, fig. 11, vilken anligger mot hakar 236 pa en del 237 pa axeln 233, nar armen 237 vandes i riktning for att oppna formen. NAr armen 237 vandes i riktning for att stanga formen, forefinnes en fjadrande for- bindelse melt= amen och axeln medelst en spiralfjader 238 pa axeln 233 och forenad yid ena anden med armen 237 och yid den and- ra anden rued axeln 233. Om det plastiska materialet olyckligtvis kommer mellan for- mens delar, forhindras .skada pa formen eller dess arbetande delar medeist den beskrivna fjadrande fOrbindelsen.

Mekanismen for att paverka formens Opp nande och tillslutande delar omfattar forutom armen 237 den tidigare omnamnda kamplattan 221 och andra delar, vilka har nedan beskriyas. Sasom visas i fig. 12 har var och en ay armarna 237 en inre och en yttre rulle 239 och 241 resp. Pa plattan 221 ar en kamskiva 244 anbragt i lage for att anligga och pressa rullen 239 utfit after tormenheten, med vilken den ar forbunden under sprutpressningshuyudet H, och kamplattan 221 yrides medsols (fig. 12). Delta svanger axeln 233 i riktning for att stanga formen. For att fora formenheten till avlamningslage, anpressas den yttre kamrullen 241 av en annan kamskiva 245 pa kamplattan 221 fOr att svanga axeln 233 i motsatt riktning och Oppna formen, varvid denna samverkan avers orsakas av en vridning medsols ay kamplattan 221.

Kamplattans 221 vridning medsols mama\-- rerar liven klamningsanordningarna sasmn forklaras i det fOljande. Ramplattans 221 oscillation .sker medelst en kamskiva 46, fig. 4 och 12, vilken Or lagrad pa axeln 43 till fordelaren T. Kamskivan 46 har ett spar 246, I vilket 15per rattan 247 pa havarmen 248. svangbar yid sin inre ande Yid 249 yid stativet 21 och yid sin yttre ande fOrbunden me-deist en led 231 med lankarmen 252, som liar Iedbar forhindelse genom en annan led 253, vilken vid 254 ar ledbart forbunden med kamplattan 221.

Med hansyn till mekanismen for mantivrering av de klaminan.de kolvarna 226 och 227 och med hanvisning till fig. 10 och 11 from-- gar det, att den yttre anden av kolvarna 226 och 227 aro paverkade av installbara kontaktskruvar 226d och 227d i andarna av hay-armor 226e .och 227e svangbara ph respek- tive armar till formen 223a och 224a resp.,. sasom visas i fig. 10. Dessa armar svangas fram och Ater mcdelst ett roterbart organ 255, anordnat pa den byre anden ay en -vertikal svangbar axel 256, fig. 11, inuti gang- jarnshylsan 231 pa formarmen. Delen .har en utskjutande flik 257, fig. 10, vilken anligger mot inre anden .av armen 226 och den har awn en diametralt belagen horison- tell hylsa 258, vilken innefattar en pinne 259, milker" anligger mot den inre anddelen ay havarmen 227e. Nar salunda axeln 256 och ,delen 255 vridas medsols, trycka havarmarna 226e och 227e pa de yttre finddelarna nv kolvarna 226 och 227 och pressa dem inat formen fOr att klamma det ihaliga skaftet .eller forbindelsen och instanga tryckfluidet inuti det ihaliga foremalet i formen. Nar operationen fir ornyand, pressas kolvarna 226 ,och 227 utat medelst deras rasp. tryckfjadrar.

De beskrivna svangningsrorelserna astadkommas medelst armen 261, fig. 11 och 12, inspand i bottenanden av axeln 256 och uppbarande en rulle 262 anliggande mot hairs- S— 1281.98 — mar 264 och 265 pa kamplattan 221. Kamskivan 264 for klamkolvarna i klamlage just innan den anslutna formen Hires ut ur samyerkan med sprutpresshuvudet H, yaryid denna verkan harror fran kamplattans 221 oscillering medsols pa andra sidan om det lage, i yilket den tidigare forts for att tillsluta formen. Kamplattan 221 -visas i fig. 12 i fard med att pressa in klamkolyarna. Kolyarna kunna foras utat i fritt lage vid uttomningsplatsen ph grund av att rullen 262 pressas utat ay kamskivan 265.

Det fir tydligt, att de olika formarna och de anslutna klamkolyarna skola manoyreras successiyt yid det sprutpressande och Masan-de laget och vid eller nara uttomningslaget sasom ett resultat RV den successiva och periodiska vridningen medsols ay kamplattan 261 och bringa i aktion de olika kammarna, som uppbaras av densamma Kamplattan vrides motsols ay dess kamskiva 246 for att aterfora den i dess utgangslage fardig for andra serier av oyan beskrivna operationer. Detta sker under 900 yridning Jnotsols av formhallaren C.

Lasningen for bordet.

Mekanismen for lasningen ay bordet fOr att hâlla detta stadigt i stationart lage mellan.stegyisa rorelser visas i fig. 2, 4, 12 och 13. Enligt fig. 12 och 13 ar en i horisontell led glidbar bull 271 i stativet 272 fast vid ramen 21 anbragt i lage for att glida in och ut ur en yertikal slits 273 bildad i den yttre anddelen av var och en av armarna 206 till hallaren C. Den glidande iiirelsen hos bulten 271 orsakas ay kanten 274 pa kamskivan 46, fig. 12, mot vilken anligger rullen 275 pa armen 276, fig. 4 on 12, fast pa den nedre an- av en svangbar axel 277 lagrad i stativet och pa vilken är fast en annan arm 278, vars ande har ledbar forbindelse med bulten, som visas i fig. 4, 12 och 13. Den yttre delen av kamskivan 274 orsakar tillbakadragning ay bulten 271 fran slitsen 273 for att upplasa bordet, medan den inre delen av skivan medgiver en fjader 279 att yerka mot den inre anden ay bulten for att stota at bulten lasande lage i beroring med en ay slitsarna eller sparen 273, i yilket lage bulten visas ph ritningen. Det fir tydligt, att kamskivan är sh utformad och dess rotation sä avpassad med hallarens driyning, att bordet lases och upplases yid slutet av varje kvarts vary av hallaren.

Blasningshuvudets konstruktion och pfiverkningsmekanism.

Vid tillyerkningen ay vissa typer ay blasta plastiska foremal sasom behallare, kan del yara onskvart att tillfora blasluft for att sa upp fOremalen under yardera formens mellan lfiget under huvudet H och ut- tomningslaget. Sedan ett foremal dr format inuti en form genom att sprutpressa den ledande slutna anden ay det r5rformiga materialet och blasa del inuti formen och aybryta forbindelsen, och formen Thres bort fran huvudet H, kan salunda blasluft -Maras fore-maid, nar det bares av formen mot uttomningsstallet for att paskynda avkylningen och stelnandet ay foremalet.

I fig. 14 och 15 visas blasmekanismen, vilken ãr lika f Or var och en ay maskinens fyra formar. Den bestar ay ett blashuvud 281 glidbart anordnat i en i yertikalled oscillerande arm 282 pa en horisontell axel 283 lagrad I ett gjutstycke 284 pa hallaren C. Blashu-yudet 281 har ett ihaligt skaft 285, fig. 14, runt yilket forefinnes en fjader 286, vilken tyingar huvudet hart fran armen 282 och for oppningen 287 ay kanalen i blashuvudet ur forbindelse med kanalen 288 i blashu-yudets arm.

Nar armen 282 sankes for att bringa biashuvudet i ber8ring med formen, sammanpressas fjadern 286, nar huvudet beror formen och bringar salunda oppningen 287 i forbindelse med kanalen 288 och tillater luft eller annat tryckfluidum att stromma in i det in-cc av 'ett ihaligt foremal i formen. Kanalen. 288 kan mottaga tryckfluidum fran en ay ledningarna 219 i hallarens- nay 207 sasom tidigare beskrivits. Armen 282 sankes och lyftes av en annan arm 289 fast pa axeln 283 genom en stang 291, vilken passerar neat genom armens 289 yttre ande och at svanghart forbunden yid 292 yid armen 282. De tva. armarna hallas fjadrande atskilda me--deist en fjader 293. Nar armen 289 sankes, pressar den fjadrande armen 282 nedat fOr att fora. blashuvudet 281 mot en form, och nar den lyftes, anslar den mot en mutter 294 ph stangen 291 for att lyfta blashuvudet 281 ur beroring med formen.

Den salunda beskrivna sanknings- ocii lyftningsrorelsen sker medelst ett koniskt kugghjul 295 fast yid ena anden ay den horisontella axeln 283 i ingrepp med den koniska segmentvaxeln 296 fast yid Ovre anden av en vertikal svangbar axe! 297 lagrad i en konsol 298 pa hallaren C. Vid sin nedre an-de uppbar axeln 297 en arm 299, en kamrulle 301, som anligger mot kamytorna pa kamplattan 221, -Olken sasom visas i fig. 16 Or anordnad for blashavudets operation i olika formar. Kamrullen 301 loper langs den yttre koncentriska kanten 302 pa kamdelen 303 tills den slar mot anden 304 ph en annan kamdel 305, vilken for rullen inat kamskivan forbi den angransande linden ay kamdelen 303. Detta Banker blashuvudet 281 i operativt lage genom de ovannamnda forbindningarna. Rullen Wier sedan den inre koncentriska kantdelen av kamskivan 305 tills den Riper utat langs anden 306 till kamdelen 303 pa den yttre koncentriska kanten 302 pa — —9 ,denna. Darvid lyftes blashuyudet 281, och detta kan ske Yid onskad tidpunkt fore formens ankomst till tonmingslaget. Det kan exempelyis ske, nar formen forts bort frail det tredje laget, vilket ãr laget strax innan tomningslaget.

Bortf Oringsmekani smen.

For att bortfOra foremalen Iran formarna yid tomningslaget kan lamplig mekanism an- ordnas for att sakerstalla, att foremalen skola uttagas fran formarna och bortfaras fran maskinen. For att bortfora foremal, sasom ihaliga bollar, kan en mekanism enligt fig. 19 anyandas. Denna bestar RV en yertikal stang 307 fasthallen i en klamanordning 308, i vilken a.ven är fastklamd ett luftrOr 309. Klamman 308 fir fOrbunden med den yttre anden ay ett paralkllanksystem 311, vilket är svanghart fast vid en hylsa 312 fastklamd vid Owe anden ay pelaren 22. Detta system omfattar den Owe lankarmen 313 och den undre lankarmen 314, varvid den ovre lankarmen up.p- bar ett !stopporgan 315, vilket anslar en in- stallbar skruy 316 i hylsan 312, nal. armen 311 fjadrande pressas uppat am en tryckfla- der 317 i ett utspring 318 av hylsan 312, -car-yid nananda fjader anligger mot den utskjutande bakre anden ay den undre lankarmen 314. Stangen 307 och luftroret 309 hallas salunda normalt i uppatriktat loge. &Isom framgar av fig. 3 Or bortforingsanordningen belagen oyanfor formarnas tom- ningslage. Nar en form anlander till tom- ningsstallet och borjar oppnas, Rites armen 311 ned for att bringa stangen 307 i beroring med ,skaftdelen pO. ett av de ihaliga foremfi- len, varyid namnda slang 307 lampligen ham en fjadrande led 307a far att forhindra ska- da pa foremalet och en spetsad ande 307b for att passa i eller emot skaftdelen pa. foremalet. Denna hailer fOremalet I centralt lage Over mittpinnen 225 .och kan tvinga detsam- ma i beroring med pinnens topp och salunda skilja foremalet fran formen. Just som ar- men 312 fores uppat, tillfores en luftpust till blasroret 309 Iran en ay yentilerna i fordelaren T, och artikeln biases in i en aylamningstrumma (har icke visad) och bortfores salunda frau maskinen.

Armen 311 sankes pa bestamd tid ay en av fyra yertikala stOtstfinget 319, vilka sasom visas i fig. 14 firo lagrade i hallaren C nara dess nay. Var och en av dessa stanger liar en hamrulle 321 yid sin nedre ande, vilken anligger mot kammen 322 pa kamplattan 221, nar plattan vrides medsols. Hatvid lyftes stotstangen 319, sa att dess Owe 5nde bringas till ,anliggning med en plume 323 pa den fria anden 314 till armen 311. Delta sanker bortfOringsanordningen, och nar rullen 321 10- res ned pa kammen 322 faller stotstangen ned, och fjadern 317 lyfter bortfOringsanordningen i icke operativt lage klar for formens ovre del, vilken form darefter fores till tomningslage.

Verkningssatt.

Motorn 23, fig. 1, driver formhallaren. C medelst hjulet D och astadkommer en stegvis rOrelse for hallaren for att bringa f or-marina M suceessivt i lage under munstycket till sprutpresshuvudet H. Motorn driver Amen kontinuerligt fordelarens T trumma och kamskiva 46 pa fOrdelarens axe', vilken skiya paverkar kamplattan 221 pa hallarens pelare och manovrerar hallarens lAsning. Motorn driver kontinuerligt kamskivan 48 pa axeln 47 for att lyfta och sanka sprutpressen E ph. dess tappar samt driver kontinuerligt k,amskivan 49 pa axeln 47, vilken kamskiva paverkar de rorliga delarna inuti sprutpresshuvudet H. Dessutom driver motorn 23 pumpen 24, vilken tillfor tryckfluidum (olja) till cylindern 82 i sprutpressen E.

Ett fullstandigt vary av maskinen onfattar fyra rorelser av formhallaren C, och for varje rorelse av hallaren genomga sprutpressen E och anslutna delar ett komplett operationsforlopp i samyerkan med en ay formarna M pa hallaren. FOrdelaren T och kamskivorn,a 46, 48 och 49 gOra fyra hela vary under ett enstaka maskinforlopp.

De olika delarna av maskinen visas pa titningarna i de lagen, som de intaga, nar formbararen C är i vim a med en form M under och i axiell linje med sprutpressmunstycket till huvudet H (se fig. 1, 2 och 9) och en annan form M raid tomningslaget.

Meta exakt uttryckt visas maskinens delar I de lagen, som de intaga yid den period i maskinens forlopp, nOr blasningen air ett föremal i formen M yid sprutpresslaget just avslutats, fig. 9, och just innan hopklamningen och forseglingen av foremalets skaftdel me deist klamkolvarna 226 och 227 i formen. Vid detta tillfalle Or luftroret med ventilen 129 i sitt lagsta lage i eller nara 1 berOring med mynningen av ringen 112, och lufttrycket hat omkastats ay en ventil i fordelaren T, sa att nar klamanordningen tillsluter foremalets skaft !Ups tryckluft i detta. Klamanordningarna pressas nu inat am rorelsen ay kamplattan 221 och kammen 264, fig. 12, for ,att innesluta lull i foremalet och for att bilda fOremalets skaft och forma ett oga i detta.

Sprutpresshuvudet H lyftes nu rnedelst kamskivan 48, fig. 2, och denna svanger armen 168 och orsakar att kniven 161, fig. 1, 2 och 9, fares tvars Over bottnen ay sprutpressmunstycket och avskar den plastiska massan, som Or forbunden med foremalets shaft i formen M med massan i munstycket. Knivens 161 yerkan Or lampligen sadan att skara igenom overflodigt material vid den tillslutna linden ay det reirformiga materialet i munstycket. Anden av det rorformiga — — materialet kan lampligen tillslutas, och det overfliidiga materialet stOtes ut -vid sankningen al; kolven 128, liar ventilorganet 129 lyftes.

Hallaren C ar nu olast genom verkan av liamytan 274 pa kainskivan 46, -vilken drager tillbaka bultarna 271 till bordlasningsmeka.nismen. Formhallaren vrides nu en vinkel av 900 for att bringa en annan form M un- er sprutpresshuvudet och for att forflytta efterfoljande form till tomningslaget, nar allaren stannar.

Under mellantiden hat- sprutpresshuyudet varit sankt medelst kamskivan 48, och venthen 129 har varit sankt far att reglera sprutpressningen av materialet. Den. ledande slutna anden av materialet i munstycket har bOrJai pressas ut, och den rorliknande kolven 128 har pressats uppal, sasona ett resultat av den framatgaende rorelsen hos kolven 65 i sprutpressen E. Utvidgning av detta sprutpressade material sker germm infOrande av en luftpust fran en av fOrdelarens T ventiler. Dessa onerationer aro sã samverkande, att de utvidgade rorformiga materialet har utvecklats till den Onskade formen just innan den nasta formen sinter sig oinkring det utpressade materialet.

Det Or tydligt, att luftroret 129 och kolven 128 Oro paverkade vid de Onskade tidpunkterna medelst forbindelser med kamskivan 49, fig. 2, och att kolven 65 har varit paver-had ity kolvstangen i cylinder. 82 under lion-troll av ventilen 84, vilken operation Or manovrerad fran fordelaren T sasom tidigare beskrivits.

Nar formen anlander under sprutpresshu- bar huvudet sankts i det pa ritningarna visade laget, och formbararen her varit last -.-T---bulten 271 regierad av kamskivan 46, fig.

'Jell 13, Formen sinter sig nu omkring den ntpressade anden av det utvidgade plastiska materialet i .samma ogonblick det her utpressats och utvidgats till den onskarie storleken, och fOrdelaren T opererar for att tillfora bias-hit till roret 129 for att blasa upp det piastiska materialet inuti formen. Klamkolvarna 226 och 227 payerkas nu av kammen 264 pa kamplattan 221 for att tillstanga och bilda skaftet och innesluta luften i bollen. Detta atfoljes av lyftning ay huvudet H och skaryerkan av kniven 161 sasom tidigare forkla-rats, nar annat forlopp has sprutpressen bor.:jar.

Sedan hallaren C kommit 1 vilolage, vrider kamskivan 46 plattan 221 medsols, fig. 2 och 12, °eh detta forflyttar kammen 244, yilken tillstanger formen M vid sprutpressningsstallet, forflyttar kammen 265, fig. 12, vilken paverkar forbindelsen mod klamkolvarna 226, 227 yid tomningsstallet ftir att tillata dem att dragas tillhaka, fOrflyttar kammen 245, vii-ken oppnar formen Yid tomningsstallet och kammen 322, fig. 12 och 14, yilken paver- kar en stotstang 319 fiOr att manovrera bortfOringsanordningen 307---309, fig, 19, yid tiiinningsstallet for att bortfora ett formal fran maskinen och fOrflyttar kammen 264, yilken pressar in kolvarna 226 och 227 vid sprutpresstallet.

Olika forandringar kunna goras i detaljernas konstruktiva utformning och verkningssatt, utan att man behover ga utanfOr uppfinningens ram.

Olika typer av organiska plastiska material kunna formas till ihaliga forernal av olika form medeist maskinen enligt uppfinningen. Sadana material kunna tillforas maskinens skaktratt i fast form, och det Or avsikten att de plastiska materialen skola tillforas maskinen pa delta salt, dawu yissa material atminstone biira tillforas maskinen i forut uppmjukat tillstand.

Vid tillverkningen av hermetiskt slutna foremal innehallande gasformigt medium, sasom Tuft under try& i de yisade bollarna, ken det vara onskyart att bortfora formalen fran maskinen, innan de have stelnat genom aykylning i formarna, ehuru foremalen kunna, om sO onskas, .fa stelna genom avkylning i formarna. &Wan tidigare borttagning frail formarna tillater okad anyandning av formarna och medfor storre produktionseffekt hos maskinen.

Om sadana foremal emellertid icke hava stelnat vid uttagningen ur formarna, kunna de inneslutna gaserna spanna ut foremalen och spranga sOnder desamma. FOr att forhindra detta, nedfOras foremalen nastan momentant i ett kallt bad (har icke -visat), sOsom vatten, yilket snabbt gOr fOremalen stela och forhindrar deformering av desamma pa grand av de inneslutna gaserna. I den har visade och beskrivna maskinen begagnas luft genom roret 309 yid bortforingsanordningen yid tomningsstallet for att blasa ut foremalen ur maskinen med hog hastighet in i ett lampligt kylbad (har icke -visat). Kylningen kan utforas i ett bad, i vilket foremalen nedsankas eller med en dusch, dar kylmediet anbringas p0 ytan av varje foremal.

Claims (17)

Patentansjorak:

1. Maskin for att forma foremal av organiskt plastiskt material, fOrsedd med eft sprutpressorgan (E), yarvid detta omfattar en cylinder (64) och eti huyud (H) kande anordningar (65) for att pressa plastiskt material diirigenom °eh sprutpressa materialet genom huvudet, en svangbar hallare (51) for sprutpressorganet nara den fran huvudet vanda linden for astadkommande av rorelse upp och ned av huvudet till sprutpressorganet saint mekanism (48) for att astadkomma sadan upp och nedgaende rorelse has sprutpresshuyudet (H). — —11

2. Maskin enligt patentanspraket 1, kannetecknad av en formhallare (C) med ett flertal ph denna anordnade formar (M) och aysedd att drivas for att forflytta formarna i en andlOs bana i och ur lage under sprutpresshuvudet (H) for att mottaga plastiskt material darifran, varvid mekanismen (48) for att orsaka den upp och nedgaende rOrel- se av sprutpresshuvudet är installd for samverkan med formbararens (C) r5relse.

3. Maskin enligt paientanspraket 2, kannetecknad ,darav, att en. motor (23) med drivande forbindelser (25, 28-32) med formbararens (C) drivorgan (D) och mekanismen (48) a" anordnad for att lyfta och sanka sprutpresshuvudet (H).

4. Maskin enligt patentanspraket 2, kannetecknad .daray, att maskinen for att lyfta och sanka sprutpresshuvudet (H) bestar av en kamskiva (48), som ar anordnad att rotera i fOrhallande till formbararens (C) rOrelse.

5. Maskin enligt nagot av patentanspraken 1-4, kannetecknad av ett luftror och ventilorgan (129) i sprutpresshuvudet (H), varvid ventilorganet (129) al- rorligt fram och Mer oberoende av sprutpresshuvudets (H) lage.

6. Maskin enligt nagot av patentanspraken 1-5, kanneteclmad ay en kolv (128) i sprutpresshuvudet (H) anordnad att forflyttas tram och liter oberoende av sprutpresshuvudets (H) lage.

7. Maskin enligt patentanspraken 5 och 6, kannetecknad darav, att ventilorganet (129) och namnda kolv (128) aro anordnade att forflyttas fram och ater i motsatta riktningar oberoende av sprutpresshuvudets (H) lage.

8. Maskin enligt patentanspraket 7, kannetecknad av en uttomningsmynning i sprutpresshuvudet (H), genom vilken den plastiska massan pressas ut, varvid luftroret och ventilorganet (129) medverka till att forma del plastiska materialet till ett ror och kolyen (128) paverkas, far ventilorganet (129) forflyttas bort Iran namnda mynning fOr att medverka till att sluta anden av roret.

9. Maskin enligt nagot av patentanspraken 5--8, kannetecknad darav, att kolven (128) är rorformig och glidbart lagrad i luftrOret och ventilorganet (129).

10. Maskin enligt nagot av patentanspraken 1-9, kannetecknad .av en kniv (161) for att avskara plastiskt material, som hanger ned fran sprutpresshuvudet (H), samt fOrbiadelser (168, 169, 171-174) for att manovrera kniven (161) for att avskara del plastiska materialet vid sprutpresshuvudets (H) uppatgaende rOrelse.

11. Maskin enligt patentanspraket 10, kalinetecknad av organ (162) for att glidbart uppbara kniven (161) pa sprutpressen, en vinkelarm (168) ansluten till kniven (161), en lantarm (173) forbunden mad vinkelarmen och en fast s-vangtapp (174) for lankarmen (173), varvid vinkelarmen (168) samverkar med sprutpressens uppatgaende riirelse for att forflytta kniven (161) i 'age for att avskilj a plastiskt material nedhangande fran sprutpresshuvu.det.

12. Maskin enligt patentanspraket 1, kannetecknad av en kolv (65) fOr att pressa plastiskt material genom cylindern (64) och huvudet (H), en stotstang fOr att manovrera kolven, en ventil (84) for att manovrera anbringandet av tryckfluidum mot .stotstangen, en -formbarare (C) med ett flertal pa .denna anbragta formar (M), anordningar for att driya formbararen for att forflytta formarna i en andlos hana i och ur 'age under huvud.et pa. sprutpressen (E) for att mottaga plastiskt material darifran, en motor (23) for att driva formbararen (C) och en pump (24) driven av motorn for att tillfora tryckfluidum genom ventilen (84) for manOvrering av stotstangen.

13. Maskin enligt patentanspraket 12, kilnnetecknad av en fordelare (T), forbindelseorgan fran rnotorn for kontinuerlig drivning av fordelaren och anordningar (87) manovrerade ay fordelaren fOr att reglera ventilen (84) att paverka kolvens (65) utpressning av plastiskt material genom sprutpresshuvudet.

14. Maskin enligt patentanspraket 2, kalinetecknad diirav, att varie form (M) ar upp- delad i sektioner (223, 224) anordnade tor oppnings- och tillslutningsrorelse och anordningar for att successivt stanga formarna under sprutpresshuvudet (H), varvid formtill- slutningsanordningen omf attar en kamplatta. (221), organ (207) uppbarande kamplattan for rorelse fram on ater, en formtillslut- ningskamskiva (244) uppburen av kamplattan, en kamskiva (46) fOr att rora kamplattan (221) fram och ater och anslutningar till yar och en av formarnas sektioner phverkbara av formtillslutningskamskivan for att successivt tillsluta formarna.

15. Maskin enligt patentanspraket 14, kannetecknad av en kamskiva (245) fOr all Oppna formen, uppburen av kamplattan (221) och paverkbar pa ansiutningarna (233, 235 —237) till formsektionerna hos resp. formar for att successivt oppna formarna vid ett tOmningslage efter kamplattans (221) fromoch itergdende rorelse.

16. Maskin enligt patentanspraket 15, kannetecknad ay en bortforingsanordning (307 —309) belagen vid tomningslaget och en karnskiva (322) uppburen av kamplattan (221) for att pilverka bortforingsanordningen for att successivt bortfora plastiska foremal frail formarna (M).

17. Maskin enligt patentanspraket 1, kannetecknad av en form (M) for att mottaga det 12— — sprutpressade plastiska materialet, °eh anordningar (129c) far att tillfora tryekmetlium inuti materialet genom en del darav for _att utvidga detsamma i formen och salunda forma ett ihaligt foremal, varjamte anord- ningar (226, 227) forefinnas for att klamma fast materialet, vilka anordningar aro forbundna med formen for att tillsluta och farsegla den del air materialet, dar tryekmediet ingar.