SE1230121A1 - Färgskrapa med diamantpulver - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG En fargskrapa(1) med blad(3) av metall som pa dess yttersta del(7a,7b) narmast skrapkanten(8a',8a",8b) har ena(3a) eller bada(3a,3b) sidorna belagda med korn(9) och/eller pulver(10) av ett material som ar hardare In bladet sjalv. Materialet kan till exempel vara diamant, bornitrid eller kiselkarbid.

Description

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Denna uppfinning avser en firgskrapa (1) som i sitt grundutforande bestir av ett handtag (2), ett eller tvi blad(3) samt anordningar (4,5,6) fir montering av sagda blad. Bladen kan vara gjorda av fjdderstils plit som gar dem nigot flexibla men dridd robusta. Kannetecknande fir uppfinningen dr att varje blad har ytor ndrmast skrapkanten belagda med korn eller pulver av ett hart material, till exempel diamant, bornitrid, kiselkarbid eller liknande. Den stora fardelen hdr blir att bladen blir sjalvvdssande i den meningen att hur slitna de in blir si finns det alltid en eller tvi vassa kanter eftersom kanterna dr den del som slipas ner sist. En annan fordel dr att friktionen till den milade ytan okar vilket gar skrapandet mer effektivt.

Den firgskrapa som visas pi bilderna innehiller tvi olika blad iven am sjilva huvudkravet bara fokuserar pi en vanlig skrapa med bara ett blad. Detta fir att belysa att diamantpulvret kan ha olika funktioner pi olika typer av blad.

Den ena dr en skrapande blad typ som pi en traditionell firgskrapa. Bilderna visar en variant med ett blad bestaende av bockad fjdderstal pldt, men fordelarna giller for samtliga skrapande fargskrapor som har en vass kant. FOrdelen har dr att man har ett blad som egentligen aldrig blir slott eftersom den pulverbelagda ytan nits ner sist och bevarar alltsi en vass kant iven efter en tids anvandning och notning. Om den ar belagd med diamantpulver si fir den ocksa en battre skrapeffekt eftersom den helt enkelt fir ett battre grepp pi grund av den hagre friktionen. Den h6ga friktionen g5r ocksi att farg som inte lossnat ruggas upp och fir en matt yta.

Den andra typen av blad ir en krackelerande variant som har till uppgift att knacka ytan pi fdrg som saknar vidhaftning till underlaget. Har ger diamantpulvret en betydligt st6rre friktion. Det g6r att den krackelerande kraften inte bara dr riktad rakt ner mot ytan pi grund av den flexibla fjaderpliten utan ocksi drar fargytan framit i skrapriktningen pi grund av den h5ga friktionen mellan diamantpulvret och fargytan. PA si vis kan man krackelera ytor av farg som har dilig vidhaftning till underlaget iven am ytan ser ut att vara intakt. Den farg som sitter kvar fir ocksa automatiskt sin yta uppruggad si att den blir 1 matt och repig. Detta är en fordel nOr den nya fargen sedan skall appliceras, den far lOttare fOste och man undviker att det bildas en skiktning mellan gammal och ny fOrg. Skiktningen kan bero pd smuts och fett som finns pa den gamla fargens yta.

Ett problem Or att fOrgen sitter fast pd vissa ytor medan den har slOppt frdn underlaget i andra omrdden. I de omrdden dOr fOrgen sitter fast Or det enklast att ldta den gamla fargen sitta kvar medan det dr viktigt att den avlagsnas fran omrdden med ddlig vidhaftning. Om den inte avlagsnas dar sd bildas inneslutna luftfickor och Oven med en nymdlad yta ovanpd blir omrddet kOnsligt for stOtar, vdder och vind eftersom ytan inte sitter fast i underlaget. Ett solitt och styvt blad har en tendens att bara glida Over dessa ytor utan att vare sig krackelera ytan eller skrapa bort den am det inte finns flagon kant att ta tag i, detta leder ofta till att man frestas att skrapa mer med ena hornet av bladet vilket latt kan leda till att underlaget skadas.

DOrfor Or det en fardel am bladet Or ndgot flexibelt den yttersta delen innan skrapkanten sd att trycket fordelas jaant Over hela skrapkanten, Oven am underlaget Or nOgot ojamnt. OjOmna underlag Or ju precis det man jobbar med vid skrapning efter att vissa delar har skrapats bort medan andra sitter kvar. Flexibiliteten kombinerat med en vass kant och/eller hog friktion Or ett bra sOtt att ta bort gammal farg.

Sjalva belaggningen av kornen mot std1 gOrs vanligtvis med hjOlp av bindemedel i kombination tryck, varme eller elektroplattering. Bindemedlen brukar vara keramiska eller organiska sasom bakelit eller fenolplast. Storleken kornen har en standard utgiven av FEPA, Federation of European Producer of Abrasives. Kornstorleken far just denna applikation kan tOnkas ligga nagonstans mellan 25 och 500pm. Man kan tOnka sig en blandning av olika storlekar sd att de lite mindre pulverliknande kornen till st5rsta delen fdr till uppgift att bevarar skArpan p0 skrapkanten medan de stOrre kornen g5r bast nytta som "klosande klor".

I ett alternativt utforande har bladets yttersta del innan skrapkanten prOglats sd att skrapkanten har blivit vAgformad(13). Detta ger lite extra tryck eftersom bara vAgtopparna trycker mot fOrgens yta.

En annan variant har praglingar(14) i bockarna f5r att gara dessa starkare mot de krafter som viii rata ut bocken. 2 TEKNIKENS STANDPUNKT Diamantpulver eller liknande korn av hdrda material anvdnds ofta pa filar, sliprondeller, skdrverktyg och borrkronor. Tekniken for att applicera dessa pulver pa stdl har utvecklats mycket under senare tid och fortsdtter alltjdmt att forbdttras. Ofta gars det med en kombination av att pressa och limma fast kornen. Deras slipande egenskaper är det man forst och frdmst vill at, sd varje korn skall heist bestd av mdnga vassa kanter runt am. Ddrigenom bildas en hog friktion till den kropp som skall bearbetas. Uppfinningen visar blad som just utnyttjar den haga friktionen for att dstadkomma en skrapande och klOsande effekt mot den mdlade ytan. Den visar ocksd ett sdtt att utnyttja kornens hdrdhet till att bevara skdrpan has en vass kant, nAgot som traditionellt har lasts med extra harda stdllegeringar i bladen och dess skrapkanter. Med diamantpulver pd bladens yttersta del kan man ndmligen anvanda mer fjddrande stdllegeringar vilka kan ge bladen en viss flexibilitet som fordelar ut trycket bdttre utefter hela skrapkanten.

Vanligtvis är en fargskrapa uppbyggd av ett handtag som har ett blad tillverkat av en hard stallegering med en vass kant. Normalt dr den vassa kanten helt rak men det farekommer dven vagformade kanter scm ger ett akat tryck pa underlaget under vagtopparna. Men vagigheten dr statisk och har ingen fjadrande anpassning till en ojdmn yta med varierande vidhdftning av fargen.

Efter en tids anvdndning tappar skrapkanten skdrpan och blir trubbig. Det finns ju utbytbara blad men ett problem dr ju att slaheten i skrapkanten kommer sakta smygande och man far ingen tydlig signal pa att det dr dags att byta. Ett annat ar ju att hitta de nya bladen ndr man vd1 behaver dem, en klassisk sak att spendera en farmiddag pa ute pa landstallet. Det brukar sluta med att man Aker f5r att kopa nya och da bara hittar andra sorters fargskrapor med utbytbara blad. sa man tvingas byta system.

Nedan faljer ett exempel pa problem vid anydndande av en vanlig fdrgskrapa med stumt och styvt blad vid skrapning av ett hus med malade stdende trdpaneler: Eftersom fibrerna i trdet har är vertikala sá blir sprickorna pa fdrgen vanligtvis vertikala. Nar man sedan skrapar vertikalt vilket kanns naturligt sd dr det inte 3 ovanligt att bladet bara glider over omradet runt sprickan trots att vidhaftningen till underlaget ofta är samst just dar. Ofta laser man det intuitivt genom att skrapa med ena hornet pa bladet vinklat ner mot sprickan eller byta metod till att skrapa horisontellt Over fargsprickan. Bada dessa losningar kan vara foradande far underlaget, hornskrapningen darfor att det Or svart att kontrollera kraften mar den samlas i ett enda horn och den horisontella skrapningen darfor att den gar tvars Over fibrerna i traet. Dessa fibrer Or sarskilt skora eftersom de har varit utsatta for vader och vind pa grund av sprickan i fargen. Ett blad som Or nagot flexibelt och dessutom har sin yttersta del belagd med diamantpulver fordelar trycket med en hag friktion utefter hela bladets skrapande kant. Detta gar att Oven den vertikala skrapningen far grepp pa farg som saknar vidhaftning till underlaget.

En annan typ av skrapredskap Or stalborsten som Or en borste bestaende av staltradar. Detta Or ett bra verktyg for att ta bort rost eller annan belaggning men inte sa effektiv vid fargborttagning, i alla fall inte i de fall nar halften av fargytorna sitter fast och halften har dalig vidhaftning. Detta eftersom den till stor del saknar bade den krackelerande och den skrapande/snappande funktionen som omnamnts ovan. Stalborsten har en mer natande funktion som kan fungera pa de omraden dar fargen bade saknar vidhaftning och har krackelerade ytor. Aven har kan det dock vara svart att kontrollera slitaget som kan ske pa den underliggande ytan.

Vidare finns det slipmaskiner eller sandpapper som ju har en h6g friktion mot fdrgen. De saknar ju den vassa kanten som en skrapa har och har en tendens att fyllas med farg som slipats loss vilket gar att de slutar fungera eftersom slipkornen baddas in i fargpulver. Den effekten riskerar man ju ocksa pa den krackelerande blad typen men har hailer man normalt skrapan med en liten vinkel sa att det Or kornen narmast skrapkanten som jobbar mest. Eftersom dessa korn sitter nara kanten sa rensas mellanrummet mellan kornen automatiskt. Nar man anvander en slipmaskin med sandpapper sa ligger hela sandpapperet parallellt med fargens yta sa att slippulvret fran fargen inte kan ta vagen nagonstans. 4 SUMMERING AV UPPFINNINGEN En fargskrapa som har den yttersta delen narmast skrapkanten av bladens sida eller sidor tackta av korn eller pulver av ett material som Sr hardare an bladet sjalv. Materialet kan till exempel vara diamantpulver.

En fargskrapa innehallande stal blad som krackelerar gamla fargskikt i de omraden dar fargen har farlorat sin vidhaftning till underlaget och som samtidigt Sr skonsam mot den underliggande ytan. Krackeleringen farstarks av den haga friktionen fran diamantpulver som har applicerats pa delar av ena sidan pS bladet. Farutcm att krackelera fargskikten har denna blad typ aven en funktion av att gara fargytan matt och lite ruggad. Detta gar att den nya fargen har lattare att fa ett bra faste vid ommalning.

En fargskrapa innehallande stai blad med skrapande blad som skrapar bort last sittande fargflagor och snapper bort farg som saknar vidhaftning men har en blottad kant och fortfarande sitter ihop med resten av fargskiktet. Skarpan pa skrapkanten bevaras tack vare diamantpulver som har applicerats pa den yttersta delen av ena eller bada sidorna pa bladet. Nar bladet flats ner Sr det alltid kanten med diamantpulver som nats ner sist och darigenom bildas en vass egg.

Skrapkanten kan prRglas till en vagformad kant far att ge ett akat tryck mellan bladets vagtoppar och fargytan. Med praglingar(14) i bockarna kan dessa farstarkas sd att de behaller formen aven efter en tids anvandning.

Kombinationen av dessa funktioner gar skrapan bade effektiv och skonsam. Skonsam bade mot det malade underlaget men aven mot anvandaren eftersom den ger varierande muskelbelastningar vid anvandning genom att omvaxlande anvanda den krackelerande och den skrapande blad typen. Diamantpulvret farstarker effekten av bada dessa funktioner.

BESKRIVNING AV FIGURERNA Fig1 Visar en 3D-vy av skrapan Fargskrapan(1) Handtaget(2) Fig2 Visar en exploderad 3D-vy av fargskrapan(1) Handtaget(2) Roterbara blad(3) Montagedetaljer(4,5,6) for montering av bladen(3) Fig3 Visar blad(3) med de yttersta delarna(7a,7b) av den ena sidan(3a) belagda med diamantpulver(10) innehallande diamantkorn(9) Fig4 Visar blad med den yttersta delen(7a) belagd med diamantpulver(10) innehallande diamantkorn(9) Fig Visar en beskuren vy fran sidan av skrapan med den krackelerande sidan i aktivt lage Friliggande del(12b) av blad(3) Flexande del(11b) av blad(3) Yttersta delen(7b) innan skrapkanten(8b) Skrapkanten(8b) for krackelerande blad arida samt vinkel b Fig6 Visar en beskuren vy fran sidan av skrapan med den skrapande sidan i aktivt lage Friliggande del(12a) av blad(3) Flexande del(11a) av blad(3) Yttersta delen(7a) innan skrapkanterna(8a',8a") Skrapkanten(8a',8a") for skrapande blad arida samt vinkel b Fig7 Visar ett blad med vagformade praglingar(13) pa skrapkanten Fig8 Visar ett blad med praglingar(14) som forstarker bocken 6

Claims (2)

PATENT KRAV

1. En fdrgskrapa(1) innehdllande ett handtag(2), minst ett blad(3) av metall samt anordningar(4,5,6) for montering av sagda blad, sagda fdrgskrapa kdnnetecknas av att sagda blad pa minst en av de tvd sidorna(3a,3b) har ytan for den yttersta delen(7a,7b) innan skrapkanten(8a',8",8b) belagd med korn(9) och/eller pulver(10) av ett material som dr hdrdare an bladet sjdlv

2. En fdrgskrapa enligt krav 1 ddr kornen(9) och/eller pulvret(10) bestAr av diamant, bornitrid, kiselkarbid eller liknande