SE0950731A1 - Underläggsplatta till fräsverktyg för spånavskiljande bearbetning samt fräsverktyg med dylik underläggsplatta - Google Patents

Abstract

Denna uppfinning avser en underläggsplatta till fräsverktyg för spånavskilj andebearbetning, av det slag som innefattar en ovansida (26), en undersida och åtrninstone enmellan dessa sig utbredande sidoyta (36a), som bildar högst 900 vinkel med ovansidan (26),varvid ett genomgående hål (23) inbegriper en forsta sektion (24), som mynnar i ovansidan(26), och en i undersidan mynnande andra sektion (25), vilken har en diameter, som är mindreän den första sektionens diameter, varj ämte ovansidan (26) övergår i sidoytan (36a) via ettkantparti avsett att vid behov tjäna såsom en spånavskilj ande reservskäregg. Enligtuppfinningen är detta kantparti förstärkt genom att inbegripa en fasyta (3 9), som bildar entrubbig vinkel med ovansidan (26). Dessutom hänför sig uppfinningen till ett fräsverktyg av det slag som använder sig av underläggsplattor enligt uppfinningen. Publikationsbild Fig. 7

Description

40 45 50 55 60 091006 13003515 2 i arbetsstycket, samtidigt som den rotationsmässigt bakom underläggsplattan befintliga mantelytan på grundkroppen är belägen radiellt innanför den tänkta cirkel, som underläggsplattans kantparti beskriver. Om därför ett skärhaveri skulle inträffa kan underläggsplattans periferiska kantparti fortsätta att avskilja spånor ur arbetsstycket utan att den roterande grundkroppen hugger fast i arbetsstycket. Med andra ord kan nämnda kantparti på underläggsplattan hj älpligt överta skärets spånavskilj ande funktion under den korta tid, som krävs för att avbryta fräsoperationen innan ett mer omfattande verktygs- och maskinhaveri inträffar. En annan uppgift för underläggsplattan är att under lång tid bilda ett tillförlitligt och noggrant lägesbestämt bottenstöd för skäret, samtidigt som det mottagande sätet i grundkroppen skyddas mot värme. Av detta skäl tillverkas underläggsplattan vanligen av ett material, såsom hårdmetall, som är hårdare än materialet i grundkroppen, vilket i sin tur oftast utgörs av stål eller aluminium. Underläggsplattan förbinds semiperrnanent med grundkroppen, vanligen via en rörskruv, vilken inbegriper dels en hangänga, som dras fast i en hongänga i ett hål, som mynnar i en botten till ett säte på skäret, dels en hongänga i vilken en hangänga på spännskruven kan skruvas fast för att fixera skäret. Till skillnad från underläggsplattan -som under goda förutsättningar kan fiingera under grundkroppens hela livslängd utan att behöva bytas - byts skäret vid upprepade tillfällen. För att undvika ett ojämnt slitage av underläggsplattans ovansida, planslipas denna samtidigt som skärets undersida tillåts sticka ut radiellt ett kort stycke (0,1 - 0,2 mm) utanför underläggsplattans radiellt yttre kantparti. På så sätt undviks att de många skären efter hand präglar och deforrnerar underläggsplattans ovansida.

I många fräsar tippas skären (och därmed även underläggsplattorna) in i särskilda s.k. intippningslägen såväl axiellt som radiellt. Närmare bestämt kan det enskilda skäret tippas in i dels en positiv, axiell intippningsvinkel, som innebär att den spånavskilj ande skäreggen snedställs i riktning uppåt/bakåt i rotationsriktningen, dels en negativ radialvinkel, som tillåter att släppningsytan bakom skäreggen går fri från den genererade ytan i arbetsstycket. Generellt gäller att skären blir mer lättskärande ju större den positiva, axiellä intippningsvinkeln är.

Till grund för uppfinningen ligger problem, som framför allt är förknippade med sådana lättskärande fräsar som använder sig av indexerbara skär monterade i förhållandevis stora axiella intippningsvinklari grundkroppen. 65 70 75 80 85 90 091006 13003515 3 Teknikens ståndpunkt Vid tidigare kända underläggsplattor med polygonal grundform har dessas ovansidor utbrett sig såsom en sammanhängande, plan yta fram till en rak kant- eller gränslinj e, som bildar en direkt övergång mot den anslutande sidoytan. Om vinkeln mellan ovansidan och sidoytan uppgår till 90° (för skär med neutral skärgeometri) erhåller det aktuella kantpartiet på underläggsplattan rätvinklig form betraktat i tvärsnitt, medan detsamma erhåller spetsvinklig tvärsnittsforrn om vinkeln mellan ovansidan och sidoytan är mindre än 900 (for skär med positiv skärgeometri). I båda fallen måste underläggsplattans ovansida ha en area, som är något mindre än arean för skärets undersida, i och med att den sistnämnda - såsom ovan påpekats - måste sticka ut ett kort stycke från underläggsplattans ovansida for att skäret ej skall prägla och deformera underläggsplattans ovansida.

Dä ett polygonalt, indexerbart skär har en positiv skärgeometri kan detsamma liknas vid en stympad och upp- och nedvänd pyramid, vilkens ovansida har en större area (och omkrets) än undersidan. På samma sätt förhåller det sig med underläggsplattan i och med att dennas sidoytor skall löpa parallellt med eller radiellt innanför skärets släppningsytor. Med andra ord har även underläggsplattans ovansida en större area (och omkrets) än dess undersida. Av lätt insedda skäl ökar areaskillnaden mellan ovansidoma och undersidoma med ökande nominella släppningsvinklar hos skärets släppningsytor respektive underläggsplattans sidoytor.

En allvarlig brist med tidigare kända underläggsplattor för fräsar med skär, som är intippade i åtminstone medelstora axiella intippningsvinklar, är att de erhåller ett mediokert bottenstöd i tillhörande säte i grundkroppen i och med att deras stödande undersidor blir mindre med ökande axiella intippningsvinklar, och att de kantpartier, som tjänar såsom reservskäreggar i händelse av skärhaverier, är föga motståndskraftiga mot de abrupta och stora påkänningar, som de kan utsättas för.

Uppfinningens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda brister hos tidigare kända underläggsplattor. Ett primärt syfte med uppfinningen är därför att skapa en för roterbara verktyg i form av fräsar lämpad underläggsplatta, som dels har ett såsom reservskäregg tj änande kantparti med stor styrka och robusthet, dels erbjuder ett gott 95 100 105 110 115 091006 13003515 4 bottenstöd i tillhörande säte. Härvid skall underläggsplattan vara så beskaffad att dess ovansida ej präglas eller på annat sätt deforrneras i samband med ett stort antal återkommande byten av skär. Dessutom skall underläggsplattan erbjuda god precision med avseende på sitt eget och skärets rymdgeometriska läge i grundkroppen. Ännu ett syfte är att skapa en underläggsplatta, som har god fianktionsförmåga även då det samverkande skäret är intippat i stora axiella intippningsvinklar.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det primära syftet medelst de särdrag, som är an ivnai atentkravets l kännetecknande del. Föredra na utföranden av den g P 8 uppfinningsenliga underläggsplattan är vidare angivna i de osj älvständiga kraven 2-17.

I en andra aspekt hänför sig uppfinningen även till ett fräsverktyg, som använder sig av den uppfinningsenliga underläggsplattan. Särdragen hos detta fräsverktyg framgår av dels det självständiga patentkravet 18, dels de osjälvständiga kraven 19-21.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningama är: Fig. l en perspektivvy av ett fräsverktyg i form av en hörnfräs, som inbegriper dels en roterbar grundkropp, dels ett flertal bytbara skär, som samverkar med underläggsplattor av vilka en visas i sprängd fågelperspektivvy tillsammans med tillhörande skär, Fig. 2 en sprängvy visande samma skär och underläggsplatta i grodperspektivvy, Fig. 3 en sidovy av fräsverktyget i sammansatt skick, Fig. 4 en ändvy underifrån av det sammansatta fräsverktyget, Fig. 5 en förstorad detalj sidovy, som illustrerar det enskilda skärets axiella intippningsvinkel, Fig. 6 en detalj ändvy, som illustrerar skärets radiella intippningsvinkel, Fig. 7 en perspektivisk sprängvy visande en enskild underläggsplatta åtskild från ett tillhörande säte i grundkroppen, Fig. 8 en förstorad planvy uppifrån av underläggsplattan, 120 125 130 135 140 145 091006 13003515 5 Pig. 9 en planvy underifrån av samma underläggsplatta, Pig. 10 en tvärsektion X-X i Pig. 8, Pig. 11 en tvärsektion XI-XI i Pig. 8, Pig. 12 en sidovy XII i Pig. 8, Pig. 13 en sidovy XIII i Pig. 8, Pig. 14 en sidovy XIV i Pig. 8, Pig. 15 en sidovy XV i Pig. 8, Pig. 16 en mycket förstorad detaljbild visande underläggsplattans geometri i anslutning till ett såsom reservskäregg tj änande kantparti, och Pig. 17 en detaljbild visande skäret monterat på en i grundkroppen semipermanent fixerad underläggsplatta.

Detalierad beskrivning av ett föredraget utförande av uppfinningen Det på ritningama visade, sammansatta fräsverktyget inbegriper en grundkropp 1 och ett flertal skär 2, som vart och ett samverkar med en underläggsplatta 3 enligt uppfinningen. Grundkroppen eller fräskroppen 1 (se Pig. 1) är roterbar i rotationsriktningen R kring en med Cl betecknad geometrisk centrumaxel, och uppvisar dels en rotationssymmetrisk mantelyta 4, dels främre och bakre ändytor 5, 6. I såväl mantelytan 4 som den främre ändytan 5 öppnar sig ett antal spånfickor 7, som var och en inbegriper ett i en botten i fickan urtaget säte 8 for mottagande av en underläggsplatta 3 och ett på denna monterat skär 2. I exemplet uppgår antalet spånfickor - och därmed antalet skär och underläggsplattor -till fem.

Såsom bäst framgår av Pig. 7 inbegriper det enskilda sätet 8 dels en plan bottenyta 9, mot vilken underläggsplattans 3 undersida är ansättbar, dels två plana sidostödytor 10, 11 mot vilka ett par sidoytor på underläggsplattan är ansättbara. Mellan bottenytan 9 och sidostödytoma 10, 11 finns konkava släppningsytor 12, 13, som ej har kontakt med underläggsplattan. Mot sidostödytoma 10, 11 ansätts även de undre delama av två sidoytor 34 på skäret 2. Sidostödytan 11 har till uppgift att uppta de axiella krafter som 150 155 160 165 170 175 091006 i3003sE 6 verkar på skäret respektive underläggsplattan, medan sidostödytan 10 upptar de radiella skärkrafterna samtidigt som bottenytan 9 tar upp de tangentiella skärkrafterna.

I Fig. 7 skall uppmärksammas att ett hål 16 mynnar i sätets bottenyta 9. I en inre del inbegriper detta hål 16 en (icke synlig) hongänga.

I exemplet fixeras skäret 2 och underläggsplattan 3 tillsammans i tillhörande säte 8 med hjälp av två skruvar 18, 19 (se Fig. 1 och 2), av vilka den sistnämnda utgörs av en rörskruv, som inbegriper dels en hangänga 20, vilken kan skruvas fast i hålets 16 hongänga, dels en invändig hongänga (ej synlig). Vid sin från hangängan 20 fiärmade ände uppvisar rörskruven 19 en ringformig krage 21, vilken är ansättbar mot en ringforrnig ansats 22 i ett genomgående hål 23 genom underläggsplattan 3. Denna ansats 22 åtskilj er två hålsektioner 24, 25 med olika stora diametrar. Närmare bestämt har den första sektionen 24 i anslutning till underläggsplattans ovansida 26 en större diameter än den andra hålsektion 25, som mynnar i underläggsplattans undersida 27.

Såsom tidigare nämnts har rörskruven 19 till uppgift att hålla underläggsplattan 3 semiperrnanent fäst i grundkroppen 1, närmare bestämt i sätet 8. Skruven 18 däremot har till uppgift att fixera skäret 2 mot underläggsplattan 3. För detta ändamål inbegriper skruven 18 en skalle 28 och ett skaft med en hangänga 29, som kan dras fast i rörskruvens 19 invändiga hongänga. I likhet med underläggsplattan 3 inbegriper skäret 2 ett genomgående hål 30, som mynnar dels i skärets ovansida 31 (se Fig. 1), dels i dess undersida 32 (se Fig. 2). Beträffande skäret 2 skall i övrigt påpekas att detsamma är indexerbart, närmare bestämt genom att i detta fall inbegripa fyra skäreggar 33 utformade i övergången mellan ovansidan 31 och fyra släppningsytor 34, vilka utbreder sig mellan ovan- och undersidorna. I detta sammanhang skall påpekas att såväl skäret som underläggsplattan även kan ha annan grundform än just fyrkantig eller kvadratisk, t.ex. rund, triangulär eller på annat sätt polygonal form.

I Fig. 3-6 illustreras hurusom skäret 2 och underläggsplattan 3 intar ett speciellt intippningsläge i grundkroppen. Närmare bestämt är skäret 2 intippat med såväl en viss axiell, positiv intippningsvinkel oi, som en viss negativ, radiell intippningsvinkel ß. Den sistnämnda vinkeln ß, som vanligen varierar inom området 6-16°, definieras av den vinkel som skärets ovansida 31 bildar med en tänkt radie ”r” mellan grundkroppens centrumaxel Cl och en perifer, verksam skäregg på skäret. På analogt sätt definieras vinkeln ot av den vinkel, i vilken 180 185 190 195 200 205 091006 13003515 7 Skäret lutar axiellt i förhållande till centrumaxeln Cl. Vanligen ligger vinkeln ot inom området l0-25°. I exemplet uppgår ot till ca. 17° och ß till ca. l0°.

För att särskilja den verksamma skäregg, som under fräsning avskilj er spånor ur arbetsstycket, från de tre övriga, overksamma skäreggama 33 på skäret, har densamma försetts med suffixet ”a” i Fig. l, 2, 5 och 6. Varje skäregg 33 övergår vid ett höm på skäret i en ytavstrykande biegg 35, som vanligen benämns ”planfasegg”. Den biegg, som samverkar med den för tillfället spånavskilj ande skäreggen 33a, är betecknad 35a. Hår må nämnas att den verksamma skäreggen 33a löper väsentligen axiellt, medan den verksamma bieggen 35a löper radiellt.

I Fig. 6 (se även Fig. 17) betecknar Sl den tänkta cirkel, som skäreggen 33a beskriver under grundkroppens rotation. En innanför cirkeln S1 belägen, andra cirkel S2 markerar den cirkelbana, i vilken underläggsplattans 3 radiellt yttersta kantparti rör sig under grundkroppens rotation.

I Fig. 5 betecknar Pl det plan, i vilket bieggen 35a rör sig under grundkroppens rotation. På analogt sätt rör sig underläggsplattans 3 axiellt främre (eller undre) kantparti i ett plan P2. Det skall noteras att icke blott planet Pl utan även planet P2 är beläget på avstånd framför fräskroppens främre ändyta 5.

Nu hänvisas till Fig. 8-17, som i detalj åskådliggör den uppfinningsenliga underläggsplattans 3 utformning. Såsom tidigare påpekats inbegriper underläggsplattan 3 en ovansida 26 och en undersida 27, mellan vilka det genomgående hålet 23 sträcker sig. I det aktuella exemplet, i vilket underläggsplattan har formen av en fyrsiding, utbreder sig mellan ovan- och undersidoma fyra sidoytor generellt betecknade 36. Emedan vissa av dessa sidoytor har en form, som skiljer sig från formen hos andra sidoytor, har desamma försetts med suffixen a, b, c, d för att kunna åtskiljas sinsemellan. I detta sammanhang skall påpekas att underläggsplattan 3, till skillnad från skäret 2, som ju kan indexeras i fyra olika lägen, alltid intar ett och samma läge i sätet 8. Sidoytan 36a är sålunda alltid vänd radiellt utåt från grundkroppens l centrumaxel C och periferiskt belägen i grundkroppen, närmare bestämt i närheten av dennas mantelyta 4. Den diametralt motsatta sidoytan 36b är belägen närmast grundkroppens centrumaxel Cl och ansatt mot sidostödytan 10 (se även Fig. 7). Vidare är sidoytan 36c ansatt mot sätets 8 sidostödyta 1 1. Slutligen är sidoytan 36d lokaliserad i närheten av grundkroppens l främre ändyta 5. Vid underläggsplattans 3 fyra höm övergår 210 215 220 225 230 235 091006 13003515 8 nämnda sidoytor 36a, 36b, 36c, 36d i varandra via konvext välvda hömytor 37. Mellan ovansidan 26 och var och en av sidoytorna finns kantpartier betecknade 38a, 38b, 38c och 38d. Underläggsplattan har i detta fall vad som inom fackmannakretsar benämns ”positiv” grundform, såtillvida att samtliga sidoytor 36 är snedställda i riktning inåt/bakåt från ovansidan 26 mot undersidan 27. I analogi med skärets 2 släppningsytor 34 kan sidoytoma 36 betraktas såsom släppningsytor, vilkas släppningsvinklar är betecknade ya, yb, yc och yd (se Fig. 12-15). I det visade utförandet uppgår släppningsvinklama ya och yb till 100 respektive 140, medan släppningsvinklama yc och yd uppgår till 170 respektive 140. Av det ovan sagda följ er att undersidans 27 area är generellt mindre än ovansidans 26.

Utmärkande for underläggsplattan enligt uppfinningen är att dess radiellt yttre kantparti 38a, vilket tjänar såsom en reservskäregg i händelse av ett skärhaveri, inbegriper en fasyta 39, som bildar en trubbig vinkel ö (se Fig. 16) med ovansidan 26 (innebärande att vinkeln s mellan fasytan och ett tänkt plan i förlängning av ovansidan blir spetsig). I det visade, föredragna utförandet uppgår trubbvinkeln ö till 1500. Detta vinkelvärde kan dock variera såväl uppåt som nedåt från minst 1300 till högst 1700. Lämpligast ligger vinkeln ö inom området 140- 1 600.

Med sidoytan 36a bildar fasytan 39 en andra, trubbig vinkel k. Då sidoytans 36a släppningsvinkel ya uppgår till 100 (såsom exemplifierats ovan) kommer Ä att uppgå till 1 100. Även vinkeln 7» kan variera, men bör uppgå till minst 950 och högst 1300.

Vinkeln o mellan sidoytan 36a och undersidan 27 är trubbig (uppgår i exemplet till 1000).

Såsom bäst framgår av Fig. 8 sträcker sig fasytan 39 i huvudsak utmed underläggsplattans hela axiella längd, varvid densamma avgränsas mellan två gränslinj er 39a, 39b, vilka med fördel är inbördes parallella. Vid det höm som gränsar mot kantpartiet 380, forefinns en krökt och successivt avsmalnande övergångsyta 40. Fasytans bredd W2 (se Fig. 16) kan variera i beroende av skärets och underläggsplattans dimensioner. För skär och underläggsplattor med IC-mått under 10 mm, kan W2 ligga inom området 0,2-0,5 mm, medan motsvarande mått för större underläggsplattor bör överskrida 0,5 mm. I det exemplifierade utförandet uppgår underläggsplattans breddmått W1 (se Fig. 10) till ca. 12 mm. Härvid uppgår W2 till 0,6 mm. Med andra ord upptar fasytan 39 ca. 5% av underläggsplattans totala bredd Wl. I praktiken bör W2 uppgå till minst 3% och högst 10% av Wl. 240 245 250 255 260 265 091006 13003515 9 Med fördel tillverkas underläggsplattan 3 av hårdmetall eller annat likvärdigt material, som är hårdare än materialet i grundkroppen 1 (som vanligen utgörs av stål eller aluminium). Härvid utformas underläggsplattan med ovan- och undersidor 26, 27, som är plana och lämpligen parallella inbördes. Då kraven på bearbetningsprecision och livslängd är stora, bör såväl ovansidan 26 som undersidan 27 precisionsslipas. Övriga ytor på underläggsplattan kan däremot vara direktpressade, dvs. oslipade.

Med fördel- ehuru ej nödvändigtvis - kan även fasytan 39 vara plan. De båda gränslinj er 39a, 39b som avgränsar fasytan, kan antingen utgöras av skarpa kanter eller mjukt rundade radieövergångar. Då ovan- och undersidorna 26, 27 planslipas bör slipningen drivas så långt att respektive ytor erhåller en ytj ämnhet, som uppgår till högst Ra 10 um.

I det visade, föredragna utförandet av den uppfinningsenliga underläggsplattan är i den sidoyta 36b, som är diametralt motsatt sidoytan 36a, utformad en försänkning 41 (se Fig. 7-9), vilken kan samverka med en knast 42 (se Fig. 7) utformad i anslutning till gränslinj en mellan ytorna 10 och 12. Knastens 42 och försänkningens 41 uppgift är att omöjliggöra felmontering av underläggsplattan. Det skall särskilt påpekas att den beskrivna fasytan 39 är utformad enbart utmed det kantparti, som vid behov skall tjäna såsom en skäregg. Vid de övriga tre kantpartiema möter ovansidan 26 direkt de anslutande sidoytorna 36b, 36c, 36d, närmare bestämt via raka kantlinj er 43 (se Fig. 7).

Det skall även noteras att det genomgående hålet 23 ej är centriskt placerat i underläggsplattan. Sålunda är hålets centrumaxel C2 beläget något närmare den radiellt inre sidoytan 36b än den radiellt yttre sidoytan 36a. Av Fig. 9 framgår vidare att konkavt välvda släppningsytor 44 är utformade mellan den plana undersidan 27 och var och en av de båda sidoytor 36b och 36d, som stöder mot en sidostödyta i grundkroppens säte 8.

Uppfinningens funktion och fördelar Under normala omständigheter tjänar den enskilda underläggsplattan på gängse sätt såsom ett tangentialkraftsupptagande underlägg för skäret. En viktig uppgift för underläggsplattan är att skydda grundkroppen på olika sätt, bland annat genom att motverka värrneöverföring direkt från skäret till grundkroppen, och att säkra en god lägesprecision hos skäret och en lång livslängd hos grundkroppen. Om ett skärhaveri till äventyrs skulle inträffa, tex. genom att skäret spricker eller krossas, kan det radiellt yttre kantpartiet på 270 275 280 285 290 295 091006 13003515 10 underläggsplattan överta den verksamma skäreggens skärande funktion och fortsätta att avskilja spånor från arbetsstycket till dess att fräsverktyget kan stoppas. På så sätt förhindras att underläggsplattan - eller i värsta fall sj älva grundkroppen - hugger fast i arbetsstycket.

För att tydliggöra den tekniska skillnaden mellan tidigare kända underläggsplattor för bytbara skär i skärverktyg (se t.ex. US 3341920, US 3540102, US 4938639, US 5938377, EP 0342692 och WO 2006/ 130073) och underläggsplattan enligt uppfinningen, har i Fig. 16 införts en streckprickad linje L, vilken representerar en i en traditionell underläggsplatta ingående sidoyta, som direkt möter ovansidan på underläggsplattan utan någon mellankommande fasyta. I detta fall blir det aktuella kantpartiet på underläggsplattan allmänt spetsigt genom att vinkeln mellan ovansidan och den övre delen av sidoytan blir spetsig (vid negativa geometrier högst 90° ). Av detta skäl blir kantpartiet jämförelsevis svagt och föga motständskraftigt mot de abrupta krafter, som detsamma underkastas i samband med ett eventuellt skärhaveri. Dess förmåga att tjäna såsom en reservskäregg blir därför otillförlitlig.

Genom att i enlighet med uppfinningen utforma en fasyta mellan underläggsplattans ovansida och dess radiellt yttre sidoyta (och placera denna fasyta i rotationsriktningen bakom den verksamma skäreggen) förstärks det såsom reservskäregg tj änande kantpartiet så att detsamma kan motstå stora och abrupta krafter i samband med ett skärhaveri. Vidare kan, såsom framgår av Fig. 17, skärets 2 undersida 32 kraga ut ett stycke förbi fasytans 39 inre gränslinje 39b utan att för den skull skjuta förbi underläggsplattans sidoyta 36a. Detta innebär att underläggsplattan 3 kan utformas med en stödande undersida 27, som är större än motsvarande undersidor på konventionella underläggsplattor. Närmare bestämt kan undersidan 27 ges ett extra breddmått W3 (se Fig. 16) utan att underläggsplattans fianktion äventyras vare sig i det fall skäret 2 är funktionsdugligt eller ej. Därest skäret är intakt beskriver sålunda fasytans radiellt yttre gränslinj e 39a en cirkelbana S2, som är belägen innanför motsvarande cirkelbana S1 för skäreggen 33a. Skulle skäret haverera och underläggsplattans kantparti överta skäreggens spånavskilj ande funktion, är cirkelbanan S2 tillförlitligt belägen radiellt utanför grundkroppens mantelyta 4. I och med att skärets undersida 32 på beskrivet sätt skjuter ut ett stycke radiellt från fasytans 39 inre gränslinje 39b, säkerställs dessutom att upprepade skärbyten ej ger upphov till präglingar i underläggsplattans ovansida. Vidare skall noteras att underläggsplattan utnyttjar sätets 8 hela bottenyta 9 såsom ett tangentiellt stöd, närmare bestämt genom att dess undersida 27 skjuter ut ett kort stycke 300 305 310 315 320 091006 13003sE 11 radiellt utanför grundkroppens mantelyta 4, såsom framgår av Fig. 17. Med fortsatt hänvisning till Fig. 17 skall påpekas att medan fasytans 39 radiellt yttre gränslinj e 39a är belägen radiellt utanför mantelytan 4, är dess inre gränslinj e 39b belägen innanför densamma.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad enbart till det ovan beskrivna och på ritningarna visade utförandet. Sålunda kan underläggsplattan (och skäret) ha annan polygonal grundform än just kvadratisk eller fyrkantig. Det är även möjligt att tillämpa uppfinningen på runda underläggsplattor avsedda för runda, indexerbara skär. I det sistnämnda fallet behöver den aktuella fasytan sträcka sig enbart utmed en del av underläggsplattans cirkulära, ändlösa kantparti. Exempelvis kan fasytans båglängd uppgå till 45-900, medan det resterande kantpartiet saknar fasyta. Ej heller behöver underläggsplattans ovan- och undersidor vara parallella med varandra. Dessutom behöver underläggsplattans undersida ej nödvändigtvis vara plan. Sålunda kan undersidan utgöras av en serrationsyta eller annan kopplingsyta av det slag, som inbegriper hanorgan som griper in i honorgan i sätets bottenyta. I dylika fall behöver undersidan ej slipas. Vidare skall påpekas att fixeringen av skäret mot underläggsplattan ej nödvändigtvis behöver ske medelst en med en rörskruv samverkande spännskruv, av det slag som exemplifierats på ritningarna. Sålunda är det tänkbart att semiperrnanent förbinda underläggsplattan med grundkroppen via andra medel än just en rörskruv, t.ex. medelst en enkel skruv med en skalle och en hangänga, medan skäret fixeras med hjälp av klampar, kilar eller liknande. I utförandeexemplet visas underläggsplattan såsom en enda gedigen kropp av hårdmetall eller liknande. Det är emellertid även tänkbart att tillverka densamma av två eller flera integrerade delar av olika material, t.ex. hårdmetall och stål.

Claims (21)

325 330 335 340 345 350 091006 13003515 12 PATENTKRAV

1. Underläggsplatta till fräsverktyg för spånavskilj ande bearbetning, innefattande en ovansida (26), en undersida (27) och åtminstone en mellan dessa sig utbredande sidoyta (36), som bildar högst 900 vinkel med ovansidan (26), varvid ett genomgående hål (23) inbegriper en första sektion (24), som mynnar i ovansidan (26), och en i undersidan (27) mynnande andra sektion (25), vilken har en diameter, som är mindre än den första sektionens diameter, varjämte ovansidan (26) åtminstone partiellt övergår i sidoytan (3 6) via ett kantparti (38) avsett att vid behov tjäna såsom en spånavskilj ande reservskäregg, kännetecknad därav, att sagda kantparti (3 8) inbegriper en fasyta (3 9), som bildar en trubbig vinkel (ö) med ovansidan (26).

2. Underläggsplatta enligt krav 1, kännetecknad därav, att trubbvinkeln (ö) uppgår till minst 1300.

3. Underläggsplatta enligt krav 1 eller 12, kännetecknad därav, att trubbvinkeln (ö) uppgår till högst 1700.

4. Underläggsplatta enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att trubbvinkeln (ö) ligger inom området 140-1600.

5. Underläggsplatta enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att fasytan (39) bildar en andra trubbig vinkel (k) med sidoytan (3 6).

6. Underläggsplatta enligt krav 5, kännetecknad därav, att den andra trubbvinkeln (k) uppgår till minst 950.

7. Underläggsplatta enligt krav 5 eller 6, kännetecknad därav, att den andra trubbvinkeln (k) uppgår till högst 1300.

8. Underläggsplatta enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att ovansidan (26) utgörs av en plan yta.

9. Underläggsplatta enligt krav 8, kännetecknad därav, att icke blott ovansidan (26) utan även undersidan (27) utgörs av en plan yta.

10. Underläggsplatta enligt krav 9, kännetecknad därav, att såväl ovansidan (26) som undersidan (27) är slipade och har en ytjämnhet, som uppgår till högst Ra 10 um. 355 360 365 370 375 091006 13003515 13

11. Underläggsplatta enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att ovansidan (26) har en area, som är större än undersidans (27) area.

12. Underläggsplatta enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att ovansidan (26) och undersidan (27) är parallella med varandra.

13. Underläggsplatta enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att densamma har en polygonal grundform genom att innefatta minst tre sidoytor (3 6), som möter varandra i lika många hörn (37).

14. Underläggsplatta enligt krav 13, kännetecknad därav, att densamma utgörs av en fyrsiding, som innefattar fyra sidoytor (3 6), vilka möter varandra parvis i 90° vinkel i fyra höm (37).

15. Underläggsplatta enligt krav 14, kännetecknad därav, att samtliga fyra sidoytor (36) är plana.

16. Underläggsplatta enligt något av kraven 13-15, kännetecknad därav, att en fasyta (3 9) är utformad utmed en första sidoyta (36a), men ej utmed de övriga sidoytoma (sób, 366, ssd).

17. Underläggsplatta enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att fasytan (39) har en bredd (W2), som uppgår till minst 3% och högst 10% av underläggsplattans totala bredd (Wl).

18. Fräsverktyg för spånavskilj ande bearbetning, innefattande: a) en grundkropp (1) , som inbegriper två ändar (5, 6) mellan vilka sträcker sig en geometrisk centrumaxel (C 1), kring vilken grundkroppen är roterbar och med vilken en mantelyta (4) är koncentrisk, b) ett indexerbart skär (2), som inbegriper en ovansida (31), en undersida (32) och åtminstone en mellan dessa sig utbredande släppningsyta (34), som ansluter sig till en spånavskiljande skäregg (33a), och c) en underläggsplatta (3), vilken inbegriper en ovansida (26) mot vilken skärets (2) undersida (32) är ansatt, en undersida (27), som är ansatt mot en botten (9) i ett i grundkroppen (1) urtaget säte (8), samt åtminstone en mellan ovan- och undersidoma (26, 27) 380 385 390 395 091006 13003515 14 sig utbredande sidoyta (3 6), som bildar högst 90° vinkel med ovansidan (26), varvid mellan underläggsplattans ovan- och undersidor sträcker sig ett genomgående hål (23), vilket har en övre sektion (24) med en större diameter än en undre sektion (25), för att hysa en i grundkroppen semiperrnanent fixerad skruv (19), och varvid underläggsplattans (3) ovansida (26) åtminstone partiellt övergår i sidoytan (36) via ett kantparti (38a), som i händelse av ett skärhaveri kan temporärt tjäna såsom en spånavskilj ande reservskäregg, kännetecknat därav, att sagda kantparti (3 8a) på underläggsplattan (3) inbegriper en mellan yttre och inre gränslinj er (3 9a, 39b) avgränsad fasyta (39), som bildar en trubbig vinkel (ö) med underläggsplattans ovansida (26), och att skärets (2) undersida (32) skjuter ut radiellt ett stycke förbi fasytans (39) inre gränslinje (39b).

19. Fräsverktyg enligt krav 18, kännetecknat därav, att skruven utgörs av en rörskruv (19), i vilken en spännskruv (18) för fixering av skäret (2) är fastdragen.

20. Fräsverktyg enligt krav 18 eller 19, kännetecknat därav, att underläggsplattans (3) undersida (27) skjuter ut radiellt ett stycke från grundkroppens (1) mantelyta (4), och att fasytans (39) yttre gränslinje (39a) tangerar en tänkt cirkel (S2), vilkens medelpunkt sammanfaller med grundkroppens centrumaxel (C 1), och vilken är belägen dels radiellt utanför grundkroppens mantelyta, dels radiellt innanför en tänkt cirkel (S1), som skärets (2) spånavskilj ande skäregg (33a) beskriver under grundkroppens rotation.

21. Fräsverktyg enligt krav 20, kännetecknat därav, att fasytans (3 9) radiellt inre gränslinj e (3 9b) är belägen radiellt innanför grundkroppens mantelyta