På väg mot ett klimatneutralt EU 2050
EU har åtagit sig att bli världens första klimatneutrala region. Detta är inskrivet i EU:s klimatlag.
I juli 2021 lade vi fram förslag för att göra alla sektorer i EU:s ekonomi redo för denna utmaning. Det första målet är att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. Det här 55 %-paketet, där alla förslag nu har antagits, ska hjälpa EU att nå sina klimatmål för 2030 på ett rättvist, kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt sätt.
Det visar att EU infriar sina löften till invånarna och internationella partner om att gå i spetsen för klimatåtgärder och forma den gröna omställningen så att den gynnar allmänheten och näringslivet.
Omställning av ekonomin och samhället
Klimatförändringarna är vår tids största utmaning och ger oss samtidigt en möjlighet att bygga en ny ekonomisk modell.
Den gröna given lägger grunden till den här omställningen som kommer att skapa nya möjligheter för innovation, investeringar och jobb och förbättra vår hälsa och livskvalitet.
Alla EU:s 27 medlemsländer har åtagit sig att göra EU till världens första klimatneutrala region senast 2050. För att nå dit har de lovat att till 2030 minska sina utsläpp med minst 55 procent jämfört med 1990.
EU har nu rättsligt bindande klimatmål för alla viktiga sektorer i ekonomin. Lagstiftningspaketet omfattar
- mål för minskade utsläpp inom flera sektorer
- ett mål om ökade naturliga kolsänkor
- ett uppdaterat utsläppshandelssystem för att begränsa och sätta en prislapp på utsläppen och skapa investeringar i den gröna omställningen
- stöd till behövande privatpersoner och småföretag.
EU-länderna kommer nu att använda samtliga intäkter från utsläppshandeln till klimat- och energiprojekt och till omställningens sociala dimension.
Den nya sociala klimatfonden kommer att avsätta 65 miljarder euro från EU-budgeten och över 86 miljarder euro totalt för att stödja de mest utsatta invånarna och småföretagen i samband med den gröna omställningen. Syftet är att skapa möjligheter för alla genom att bekämpa ojämlikhet och energifattigdom och stärka de europeiska företagens konkurrenskraft.
En ny mekanism för koldioxidjustering vid gränserna ska ge EU-företagen rättvisa villkor. Mekanismen innebär att det införs en koldioxidavgift vid gränsen för importerade varor inom de sektorer som omfattas. Det här är ett värdefullt verktyg för att främja globala utsläppsminskningar och utnyttja EU:s marknad för att nå våra globala klimatmål.
Som ytterligare ett steg på vägen mot klimatneutralitet lade kommissionen i februari 2024 fram förslag till EU:s klimatmål för 2040. Kommissionen rekommenderar att nettoutsläppen av växthusgaser i EU minskar med 90 procent jämfört med 1990 års nivåer, i linje med de senaste vetenskapliga råden och EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Europaparlamentet och EU-länderna ska nu diskutera det nya utsläppsmålet för 2040 och sedan blir det nästa EU-kommission som lägger fram konkreta lagförslag.
Genom omställningen till grönare mobilitet kommer vi att få rena, tillgängliga och prisvärda transporter och logistiklösningar för alla i EU, även på landsbygden och i avlägsna områden.
Med de nya normerna för koldioxidutsläpp ska alla nya personbilar och lätta lastbilar i EU vara utsläppsfria senast 2035. Som ett delmål på vägen mot nollutsläpp ska utsläppen från nya bilar minska med 55 procent fram till 2030 och från nya lätta lastbilar med 50 procent fram till 2030. Detta ska hjälpa EU att nå målet om utsläppsfria transporter 2050.
EU arbetar för att skapa en infrastruktur för att ladda och tanka utsläppsfria fordon, för både korta och långa resor. Det ska införas obligatoriska mål för utbyggnaden av elbilsladdning och vätgastankning längs de europeiska vägarna. Det ska finnas tillräcklig offentlig laddkapacitet för att tillgodose behovet när allt fler köper utsläppsfria bilar, vilket ska kompletteras med privata laddare i hemmet eller på arbetsplatsen.
Vägtransporter kommer från och med 2027 dessutom att omfattas av utsläppshandeln så att utsläppen får en prislapp, vilket främjar användningen av renare bränsle och återinvesteringar i ren teknik.
Även flyget omfattas av utsläppshandeln. Än så länge gäller det bara flyg inom EES och till Schweiz och Storbritannien. Från och med 2024 omfattas även utrikes flyg till och från de yttersta randområdena.
För att öka användningen av hållbart flygbränsle måste det bränsle som levereras till flygplatser i EU innehålla en större minimiandel hållbart flygbränsle, blandat med fotogen.
Utsläppshandeln har också utökats till sjöfarten. För att främja användningen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen har EU satt upp mål för att successivt minska den årliga genomsnittliga växthusgasintensiteten i fartygens energianvändning ombord.
Den gröna omställningen innebär stora möjligheter för den europeiska industrin eftersom den skapar marknader för ren teknik och rena produkter.
Med industriplanen för den gröna given från februari 2023 vill kommissionen stärka konkurrenskraften för nettonollindustrin i EU och snabba på omställningen till klimatneutralitet.
Planen ska säkra EU:s ställning inom industriell innovation och ren teknik och bygger på fyra pelare:
- Ett förutsägbart och förenklat regelverk
- Snabbare tillgång till finansiering
- Ökad kompetens
- Öppen och rättvis handel för resilienta leveranskedjor
Rättsakten om nettonollindustri från mars 2023 ingår i industriplanen för den gröna given och ska bidra till ökad tillverkning av ren teknik i EU, skapa gröna jobb och se till att EU är rustat för omställningen till ren energi. Rättsakten ska skapa bättre förutsättningar för nettonollprojekt i EU och locka hit investeringar.
Mål: minst 40 procent av EU:s årliga behov av strategisk nettonollteknik ska tillverkas i EU senast 2030.
För att utsläppen av växthusgaser ska kunna minska med minst 55 procent fram till 2030 måste både andelen förnybar energi och energieffektiviteten öka.
Efter Rysslands angrepp på Ukraina och de efterföljande störningarna av energimarknaden och energipriserna har det blivit ännu tydligare att EU måste påskynda den gröna omställningen och sluta vara beroende av ryska fossila bränslen.
RepowerEU-planen från maj 2022 ska hjälpa EU att
- använda mer förnybar energi
- spara energi
- diversifiera sin energiförsörjning.
I mars 2023 antog EU kraftfullare lagstiftning för att öka sin kapacitet för förnybar energi genom att höja sitt bindande mål för 2030 till minst 42,5 procent med ambitionen att nå 45 procent. Det tidigare målet var 32 procent. Det innebär alltså nästan en fördubbling av andelen förnybar energi i EU.
Dessutom är det viktigt att dra ner på energikonsumtionen för att minska såväl utsläppen som konsumenternas och industrins energikostnader.
Ett nytt bindande EU-mål fastställs för att öka energieffektiviteten med 11,7 procent fram till 2030. EU-länderna måste göra årliga energibesparingar på i genomsnitt 1,49 procent mellan 2024 och 2030. De måste också prioritera energieffektivitetsförbättringar för personer som lever i energifattigdom.
Skattesystemet för energiprodukter måste också stödja den gröna omställningen genom att ge rätt incitament. Kommissionen föreslår att minimiskattesatserna för uppvärmning och transporter ska anpassas till klimatmålen, samtidigt som de sociala konsekvenserna ska mildras och utsatta grupper få stöd. Förslaget förhandlas fortfarande.
Genom att renovera bostäder och andra byggnader kommer att vi att spara energi, skydda oss mot extrem värme och kyla och motverka energifattigdom.
Kommissionen siktar på att minst fördubbla renoveringstakten de kommande tio åren och se till att renoveringarna leder till bättre energi- och resurseffektivitet. Detta bidrar till högre livskvalitet för dem som bor och arbetar i byggnaderna, mindre utsläpp av växthusgaser, mer digitalisering och bättre återanvändning och återvinning av material.
För att stimulera nödvändiga renoveringar föreslog kommissionen 2021 en översyn av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda för att gradvis förbättra energiprestandan i hela EU, utifrån nationella förutsättningar.
Det kan handla om att isolera, byta ut gamla fönster och dörrar, uppgradera värmesystem och installera solpaneler.
Den nya sociala klimatfonden ska stödja de EU-invånare som redan nu inte har råd att betala för el och värme eller vardagsresor eller som riskerar att hamna i den situationen. Fonden kommer att bidra med över 86 miljarder euro för att stödja de mest utsatta invånarna och småföretagen i samband med den gröna omställningen.
Pengarna ska gå till strukturella åtgärder och investeringar i energieffektivitet, renovering av byggnader (t.ex. isolering), ren uppvärmning och kylning (t.ex. värmepumpar) och integrering av förnybar energi (t.ex. solpaneler) samt mobilitet och transporter med låga utsläpp eller nollutsläpp, vilket även omfattar kollektivtrafiken.
Som komplement till de nya EU-reglerna för byggnader och som vägledning för EU-ländernas satsningar finns ett nytt vägledande nationellt riktvärde på 49 procent förnybar energi inom byggnadssektorn.
Den offentliga sektorn ska också omfattas av ett nytt årligt mål för minskad energiförbrukning på 1,9 procent. EU-ländernas skyldighet att varje år renovera minst 3 procent av den totala golvytan i alla offentligt ägda byggnader utökas från statliga byggnader till hela den offentliga sektorn.
Från och med 2027 ska byggnader och drivmedel omfattas av utsläppshandeln så att utsläppen får en prislapp, vilket främjar användningen av renare bränsle och återinvesteringar i ren teknik.
Att återställa naturen och ge den biologiska mångfalden förutsättningar att frodas igen är ett snabbt och billigt sätt att absorbera och lagra koldioxid. EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 är en omfattande långsiktig plan för att skydda naturen och se till att Europas biologiska mångfald kan börja återhämta sig – för människorna, klimatet och planeten.
Strategin omfattar flera specifika åtaganden och åtgärder:
- Utöka de befintliga Natura 2000-områdena, EU:s nätverk av skyddade land- och havsområden.
- Ta fram en EU-plan för återställande av naturen, bland annat en helt ny förordning om restaurering av natur.
- Anslå finansiering för att värna den biologiska mångfalden och möjliggöra nödvändiga förändringar.
- Anta globala åtgärder för den biologiska mångfalden.
Att återställa naturen är viktigt för att begränsa den globala uppvärmningen genom att fånga in och lagra koldioxid. Det är också viktigt för klimatanpassningar och för att mildra effekterna av allt svårare naturkatastrofer som översvämningar, torka och värmeböljor.
Naturresurserna i EU används på ett ohållbart sätt, särskilt våra jordar som förstörs och förorenas. Detta är en av de främsta orsakerna till krisen för klimatet och den biologiska mångfalden. Kommissionen har därför föreslagit en lag om markövervakning som ska ge oss friska jordar i EU senast 2050 genom att man samlar in uppgifter om markhälsa och gör dem tillgängliga för bönder och andra markförvaltare.
Att öka nettoupptaget av koldioxid och främja kolsänkor i EU är av största vikt. EU:s mål för nettoupptaget av koldioxid i naturliga sänkor ska öka till 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030. EU-länderna delar ansvaret för att avlägsna koldioxid från atmosfären och måste sköta och utöka sina egna kolsänkor för att nå det nya EU-målet.
Bioenergi bidrar till utfasningen av fossila bränslen i EU:s ekonomi, men den måste användas på ett hållbart sätt. Strikta nya kriterier för att undvika ohållbar skogsavverkning och skydda områden med stort värde för den biologiska mångfalden ska tillämpas i linje med de mer långtgående klimat- och mångfaldsmålen.
Den gröna given fungerar redan som ett positivt exempel och har fått stora internationella aktörer att fastställa egna måldatum för klimatneutralitet.
Genom att investera i teknik för förnybar energi utvecklar vi sakkunskap och produkter som även gagnar resten av världen.
Genom att gå över till gröna transporter skapar vi världsledande företag som kan agera på en växande global marknad. Genom att samarbeta med våra internationella partner kommer vi tillsammans att minska utsläppen inom sjöfarten och flyget runt om i världen.
Vid FN:s klimatkonferens COP28 i Dubai drev EU på för att kraftigt höja den globala klimatambitionen för att hålla liv i Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. EU bidrog också till ett globalt avtal om att påskynda omställningen från fossila bränslen och att tredubbla kapaciteten för förnybar energi och fördubbla energieffektiviteten fram till 2030.
EU, dess medlemsländer och Europeiska investeringsbanken är tillsammans den största givaren av offentlig klimatfinansiering till utvecklingsländerna och bidrog med 28,5 miljarder euro under 2022.