Rapport från arkeologisk undersökning i Uggarderojrområdet 2009. Gotland, Rone sn, Uggårda 3:1, RAÄ 10:1,3,4,5 Helene Martinsson-Wallin och Joakim Wehlin 2010 Med osteologisk analys: Linnéa Svensson Institutionen för kultur, energi och miljö, Avdelningen för arkeologi Högskolan på Gotland, Cramergatan 3, 62167 Visby Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Innehålsförteckning: Inledning ……………………………………………….sid. 1-4 Bakgrund och syftet med undersökningen 2009 …… sid. 4-5 Den arkeologiska undersökningen vid Uggarderojr .. sid. 5-18 Rone 10:3, Stensättning sid. 8-11 Rone 10:4, Skärvstenshög sid. 11-13 Rone 10:5, stenskott stolphål sid. 13 Provgropar sid. 14-18 Tolkning och Resultat …………………………………sid. 18-21 Litteraturlista …………………………………………...sid. 22 Appendix ………………………………………………..sid. 23-37 Metalldetektorkartering sid. 23 Fosfatkartering sid. 24-25 C-14 analys sid. 26 Osteologisk analys sid. 27-31 Fyndlistor sid. 32-37 1 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Inledning På Uggarderojrområdet finns ett av Gotlands största rösen (ca. 50x50x7 m) som sannolikt härstammar från äldre bronsålder. I närområdet inom synhåll finns även sex andra stora rösen (mellan ca. 25-35 meter i diameter). Andra utmärkande fornlämningar i området är en sk. fägata och boplatslämningar från brons och järnålder. Det kända Vinarveområdet med sina sk. ”Celtic fields” som undersöktes i ett forskningsprojekt av Sven Olof Lindqvist på 70-talet (Lindqvist et al 1973, Lindqvist 1974) är belägna några km VNV om röseområdet. Uggardeområdet utgör idag en öppen betesmark med ett antal stenvastar, vilka sannolikt härstammar från ”Laga skiftet”, avgränsar ägorna i området. Det stora röset som benämns fornlämnings nr. RAÄ 10:1 är belägen på ägan Uggårde 3:1 som ägs av Matts och Jan Lagerin. Området är en besöksplats med en fornstig och skyltning vilken Länsstyrelsen ansvarar för. Området har länge varit av intresse och så här skriver Hilfeling redan 1799 ” Uti en ännu å utmarken bibehållen inhägnad, visade sig ett ganska stort Sten-Rör med en över alla de andra Rören majestätisk sig uppresande topp. Det största jag ännu träffat på Gotland, ännu alldeles bibehållet och orört” (1994: 39). Figur 1. Översiktskarta over Uggardeområdet som visar tidigare undersökta fornlämningar samt det stora Uggarderösets (10:1) placering. 2 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Inga arkeologiska undersökningar har tidigare gjorts i de stora rösena men i området har några mindre undersökningar gjorts (se fig 1). Mårten Stenberger gjorde på markägarens begäran en arkeologisk undersökning och borttagande av röset som idag benämns Rone 19:1 i fornminnesregistret. Röset hade en diameter på 7,5 meter och en höjd på 0,75 meter och i denna påträffades en hällkista med delar av skelettbegravning men den var plundrad. De föremål som fanns i fyllningen pekade mot en järnåldersdatering men detta kan möjligen härstamma från sekundär användning (ATA 3643/456, ATA 3806/45, ATA 4113/45, SHM 23437). Under 1946 besöktes området av Greta Arwidsson som rapporterar att det som benämns Rone 28:2 i fornlämningsregistret ursprungligen var ett röse som hade plöjts bort av Gösta Lagerin men att det ursprungligen skulle varit 1,5 m hög och innehållit en hällkista. Följande år, 1947 undersökte och borttog Arwidsson på markägarens begäran röset som benämns Rone 270:1 i fornlämningsregistret. Röset som vid undersökningstillfället var kraftigt överväxt och dolt av i senare tid pålagd odlingssten mätte en diameter på 5,5 meter och en höjd på ca. 0,85 meter. I röset återfanns två gravar. En skelettgrav daterad till romersk järnålder och en brandgrav från äldre bronsålder. Båda gravarna hade dock plundrats och bronsåldersgraven hade skadats vid den senare gravläggningen. Intressant var också att under de båda gravläggningarna påträffades keramik från stenåldern. Detta lager vilket också var mycket kolhaltigt innehöll inga brända ben men väl ett par flintavslag (ATA 601/48). Markägaren inkom med en begäran 1973 att få ta bort ytterligare ett röse som idag benämns Rone 253:1 i fornlämningsregistret. Vid denna tidpunkt var röset inte registrerat som fast fornlämning, men dess närhet till ett känt gravfält från järnåldern men dåvarande chefen för Riksantikvarieämbetets gotlandsundersökningar (RAGU) Erik Nylén åberopar en arkeologisk undersökning innan röset borttogs. Ingen närmare upplysnings finns i fornlämningsregistret än att röset har undersökts av Greta Arvidsson 1975 (ATA 1517/73, 1582/73). I samband med ett forskningsprojekt om kulturlandskapets utveckling på Gotland av SvenOlof Lindqvist gjordes undersökningar av Bengt Windelhed av bosättningsplatser som idag är benämnda Rone 31:1-6, 251:1, 254:1 och 254:2. Förutom fynd av skörbränd sten pekade fynden dock på en datering till äldre och yngre järnålder (Lindqvist 1974). Arkeologiska undersökningar i området samt inventeringar har således pekat på att speciellt lämningarna från bronsålder är markanta i området och att det under denna tid kan ha utgjort 3 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland en form av centralplats. Under hösten 2008 knöts högskolekursen, ”Det rituella landskapet” HAR 709, i arkeologi vid det internationella arkeologiprogrammet till området och sommaren 2009 ansökte Helene Martinsson-Wallin, avdelningen för arkeologi och osteologi, Högskolan på Gotland, om grävningstillstånd av fornlämningarna Rone 10:2, 10:3, 10:4, 10:5 strax S, SV och Ö om det stora röset Uggarderojr 10:1 samt ett antal provgropar i området runt det stora röset. Bakgrund och syftet med undersökningen 2009 Undersökningen ingår i Helene Martinsson-Wallins forskningsprojekt kallat ”Med rituella förtecken”. Det forskningsmässiga syftet med undersökningen är att få större klarhet i fornlämningsområdet som en sammansatt plats där man inte bara ser rösena som enskilda begravningshögar utan en plats för mer omfattande rituella aktiviteter. Under höstterminen 2008 inriktades kursen (kursansvarig: Helene Martinsson-Wallin) ”Det rituella landskapet HAR 709” för andraårsstudenter på högskolan på Gotland att undersöka området kring Uggarderojr och dess landskap och rituella uttryck. Dessa undersökningar och MartinssonWallins generella forskning kring bronsålderslandskapet på Gotland och de rituella uttryck som bl.a. troligen kan skönjas i samband med de stora rösenas placering och förhållande till varandra och det omgivande forntida landskapet samt betydelsen av s.k. sydstenar och sydkonstruktioner (Nylén 1959, Nylén 1993), ligger till grund för den arkeologiska undersökningen vid Uggarderojr. Utgrävningen är en ”case study” för att få större insikt i bronsålderssamhällets struktur och uttryck och även för att undersöka monumentala uttryck i förhistoriska samhällen och monumentens biografi och platsens utnyttjande över tid (se också Martinsson-Wallin 2010). Det specifika syftet med den arkeologiska undersökningen i Uggarderojrområdet var att utröna de närliggande lämningarnas datering och samband med det stora röset och spåra möjliga områden för rituella aktiviteter och fynd i sammanhang med detta. Frågeställningen var om fornlämningarna 10:2, 3, 4 och 5 (se fig. 4) är samtida med och har sammanhang med det stora röset 10:1 och möjligen om 10:4 och 5 utgör s.k. sydkonstruktioner, vilka förekommer i gravsammanhang främst inom bronsålder/äldre järnålder på Gotland. Ett annat syfte var att utföra en detaljerad höjdkartering av området för att få insikt i fornlämningarnas detaljerade placering i förhållande till den forntida strandlinjen och gå över området med metalldetektor i syfte att undersöka möjligheterna för att finna offer/depåfynd, samt göra en fosfatkartering för att möjligen lokalisera ytor som kan ha använts som offerplatser. En 4 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland fosfatkartering i området syftar till att se om förhöjda fosfater finns runt rösena som kan peka på att mer intensiva aktiviteter har utförts här samt ligga till grund för möjliga fortsatta utgrävningar i området. Den arkeologiska undersökningen vid Uggarderojr Undersökningen utfördes i form av en internationell fältkurs (HAR 323) under fem veckor (v.30-34) mellan den 20/7-21/8 2009. Ansvarig för utgrävningen var universitetslektor och ämnesansvarig Docent Helene Martinsson-Wallin assisterad av Doktorand Fil. Mag. Joakim Wehlin och därtill medverkade 15 studenter i undersökningarna. Fornlämningskomplexet Rone 10:1-5 är belägen på en svag förhöjning som sträcker sig NÖ-SV riktning som vi tolkar som en forntida strandvall (se höjdkartering figur. 2). Området domineras av det stora röset Rone 10:1. På syd och västsidan om röset är Rone 10:3,4 och 5 belägen och Rone 10:2 utgör en låg stensättning på norra sidan om röset. Före undersökningen syntes anläggningen 10:3 som en svagt upphöjd stensättning ca. 9x9 m i storlek. Anläggningen 10:4 var till en början svår att lokalisera eftersom den endast framstod som en mycket svag upphöjning med en diffus avgränsning eftersom marken naturligt i området är stenrik. Anläggning 10:2 hade ungefär samma status som föregående. Anläggning 10:5 som har beskrivits som ett stenskott stolphål syntes klart. Undersökningen påbörjades genom att anläggningarna 10:3 och 10:4 torvades av och rensades och tre provrutor 1x2 m (provgrop. 1, 2, 3), lades ut på syd och västsidan i anslutning till kantkedjan av det stora röset 10:1 (se översiktsplan fig. 3). Höjdkarteringen påbörjades och samtliga rösen i området mättes in (se översiktskarta fig. 2). Rone 10:2 undersöktes inte eftersom tiden inte medgav detta och vi beslutade oss att inrikta undersökningen på syd och västsidan av röset. Tekniska data: Före undersökningen upprättades två fasta punkter till Uggarderummet: Mätningarna är gjorda i SWEREF99 1845 Höjder i RH 2000 Utsatta av: Peter Evertsson, Stadsarkitektkontoret, Gotlands kommun A1: A2: N: 6338701.216 N: 6338910.180 E: 131105.514 E: 131032.875 Z: 6.74 Z: 8.24 5 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Figur 2. Höjdkartering över Uggardeområdet 6 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Figur 3. Översiktsplan over undersökningsområdet med Uggarderöset 10:1, stensättningen 10:3, skärvstenshögen 10:4, stenskott stolphål 10:5, och provgrop 1-3 7 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Rone 10:3, Stensättning Enligt FMIS beskriven stensättning som; rund, 8 m i diam. och 0,3 m h. Till stor del övertorvad fyllning av 0,2-0,4 m stora stenar. Efter avtorvningen framstod den som en 9x9 m rundad stensättning men ingen klar avgränsning i form av en kantkedja eller inre konstruktion. Avgränsningen är i form av att stenpackningen blir glesare utåt kanterna (fig. 4). Stenmaterialet varierade vanligtvis mellan 0,2-0,4 cm men i de centrala delarna fanns tre större stenar (se fig. 4) och några skärvstenar. Det förekom även en hel del lerskiffer och kalksten, främst i de yttre delarna av anläggningen. Dessa förekommer naturligt i marken, speciellt kalksten som återfinns som kalkstensgrus i den naturliga strandvallen. Efter avtorvningen fotograferades anläggningen i lod och en plan upprättades (fig. 4) utifrån detta samt den digitala inmätningen. Inga speciella konstruktioner kunde skönjas i anläggningen men i den centrala delen strax öst om en av tre stora mittstenarna påträffades ett område med brända ben strax under torven. Man kan också tolka det som att stensättningen har en central del som är c. 6x6 m med lite större och varierat stenmaterial där de tre större stenarna är i centrum. Kalksten och lerskiffer är mer frekvent förekommande runt kanterna som ett brätte, speciellt när det gäller lerskiffret men båda stenmaterialet härhör troligen från naturligt inslag i strandvallen men som medvetet lagts runt kanten på anläggningen. Figur 4. Planritning av stensättning 10:3 efter avtorvning. 8 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Vid utgrävningen återfanns brända ben spritt i anläggningen men främst i några koncentrationer nära de stora stenarna i mitten av anläggningen inom ett område av c. 1,5 m (ID:2, ID:3, ID: 38,45,144,152, ID:167,175) och sedan spridda enstaka ben främst i den nordöstra delen av anläggningen (fig. 5). Benen hittades mellan 7,97-8,32 möh. Endast tre små keramikbitar utan karaktäristiska drag återfanns. I anläggningen kvartsavslag/avfall/kärna. återfanns också ett Kvartsavslagen/avfall/kärna relativt stort påträffades antal runt om flint och i hela anläggningen. De hittades mellan 7,81-8,17 möh. Flintavslagen/avfall/kärna uppvisade en koncentration till anläggningens norra del men återfanns också spritt i anläggningen. Flintamaterialet är varierat och både inhemsk sk. ”gotlandsflinta” och sydskandinavisk flinta förekommer. Flintmaterialet i den norra delen var av likartat material (Sydskandinavisk ljus flinta) och utgjordes främst av små (4-10 mm) avslag och avfall. Några av flintavslagen verkar brända och det finns två små cylinderformade kärnor ID:31, 60 varav den sistnämnda verkar bränd. Enligt Dr. Jan Apel som gjort en översiktlig inspektion av flintmaterialet, har man använt sig av en ”hård” teknik när dessa avslag har producerats dvs. att de som producerat dessa avslag har inte haft någon större hantverksskicklighet utan endast slagit flintan på måfå. Figur 5. Spridningsbild av brända och obrända ben. De streckade områdena är koncentrationer av brända ben övriga är spridda enstaka benförekomster 9 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Detta visar att avslagen/avfallen sannolikt inte är rester efter avancerad redskapstillverkning men kan tolkas som om de slagits i något slags rituellt syfte. Möjligen har även flintavslagen producerats genom att man använt metallverktyg när man slagit avslagen från kärnan. De två kärnorna som förekommer i sammanhanget visar också på att man har slagit utan att haft någon ingående kunskap om flintslagningsteknik. Fyra knackstenar har dock påträffats i stensättningen och avslagen/avfallen som påträffats i ett kluster i norra delen av anläggningen skulle kunna vara resultatet av en och samma aktivitet då flintmaterialet är av samma typ som ligger spritt över ett 2x2m stort område (se fig. 6 ). Bland kvartsmaterialet kan speciellt nämnas några kärnor och ett antal avslag som förekom spritt i anläggningen. Figur 6. Spridningsbild av flinta och kvarts i anläggning 10:3 I den centrala delen i botten av 10:3 hittades en nedgrävning (anläggning 1) som innehöll kol och sotblandad jord och var belägen nära de tre stora stenarna. Här återfanns också brända ben (se profil fig. 7). Tre prover sändes in för C14 analys från stensättningen 10:3. Det ena provet utgjordes av kol (fyndnr 29) som påträffades spritt i anläggningen på 8,05möh utan närmare kontext, det andra provet utgjordes av obrända fårtänder (fyndnr 142) som påträffades i de centrala delarna 10 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland alldeles i kanten av nedgrävningen, anläggning1, under en sten på nivån 8,03 möh. Det tredje provet utgjordes av kol (fyndnr 177) från anläggning 1 på nivån 7,91 möh. Det förstnämnda provet resulterade i en recent datering, fårtanden daterades till äldre järnålder (kalib. 2 sigma 510-200 f.Kr.) och kolprovet från anläggningen i botten av stensättningen daterades till senare delen av den äldre bronsåldern (kalib. 2 sigma 1450-1190 f. Kr.) (se appendix). Figur 7. Profil av anläggning 10:3. Notera nedgrävningen i mitten med sot. Rone 10:4, Skärvstenshög Innan avtorvning syntes anläggningen som en mycket diffus förhöjning med en svacka på den norra sidan. Efter avtorvningen framstod anläggningen som en låg hög ca. 2x2m med skärviga stenar ca.10-40 cm i storlek och med en svacka (inbuktning i den norra delen) (se fig. 8, 9). Mellan stenarna var det en starkt sotblandad jord och de skärviga stenarna var mycket sköra och starkt eldpåverkade. Undersökningen visade att stenarna sannolikt har varit en del av ett bål som har tänts på platsen, möjligen vid upprepade tillfällen. Fynden i samband med skärvstenshögen var få och några obrända ben hittades i utkanten på den NNÖ sidan av högen bl.a. ett underarmsben av kanin/hare och ett fotben av en hund samt ett handlovsben av människa. Två små keramikbitar utan karakteristiska drag påträffades också (fig. 10). Ett kolprov (fyndnr 15) togs för C14 analys vilket resulterade i en datering till senare delen av äldre bronsåldern (kalib. 2 sigma 1440-1130 f. Kr). Denna datering är likartad med dateringen från anläggning 1 i botten av stensättningen 10:3. Skärvstenshögen innehöll ca. 0,64 kbm sten (ca. 1150 kg) som varierade från ca. 10-40 cm i omkrets där merparten var 10-20 cm. 11 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Figur.8 Planritning over skärvstenshögen 10:4 Figur 9 Profil över skärvstenshögen 10:4 12 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Figur10. Fyndplan över skärvstenshögen 10:4 Rone 10:5, stenskott stolphål Utgörs av ett stenskott rektangulärt stolphål? som är belägen straxt NV om det stora röset. Stenskoningen utgörs av kalkstensskivor som satts på högkant och botten utgörs av kalkstensberggrunden. Det förmodade stolphålet är endast ca.30 centimeter djupt. En profil lades ut över stolphålet och en utgrävning av södra sidan gjordes men inga fynd påträffades. Undersökningen kunde inte klarlägga om det rör sig om ett stolphål som tillhör den förhistoriska kontexten eller en recent konstruktion och inget samband kunde ses som kan ge några närmare upplysningar om kontext. Figur 11. Profil över stolphålet 13 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Provgropar Tre provgropar grävdes ut längs kantkedjan på Uggarderojr (se figur 3). Alla tre var 1x2 m stora. I alla groparna fanns en stenpackning i det övre lagret och det är möjligt att denna är del av ett sk. stenbrätte runt det stora röset eller så är det möjligt att stenpackningen utgörs av utfallen sten från röset. Provgrop 1 Grävdes ut vid den största stenen som ingår i kantkedjan på det stora Uggarderojrröset. Stenen är ca. 2,70 m lång och 1 m hög och 1 m bred. Antydan till en eroderad skålgrop upptäcktes på översidan av stenen. Stenen ligger i sydligt läge om röset och är så pass massiv så den har troligen legat på platsen innan röset uppfördes och kan därför utgöra en lokaliserande faktor för röset och möjligen ingå i konceptet ”sydsten”. Utgrävningar gjordes straxt intill stenen. Lager 1 och 2 bestod av en stenpackning men i lager 3 påträffades en möjlig stenskoning till ett stolphål i sydvästra delen av rutan (se fig. 12). I lager 4 och 5 kunde man se ganska kraftiga färgningar av jorden i svart och rött. Det svarta tolkades som sot och det röda som spår av att det eldats på platsen. I ett område fanns en kraftigare rundad mörkfärgning (se figur 12 lager 5). De fåtal fynden bestod av avslag av bergart och ett svallat flintfragment men i lager 4 påträffades också tre fotrotsben Ci, Cr och Cu (fyndnr 22) från ko (bos taurus) som låg tillsammans. Ett av benen har varit föremål för C14 analys och dateras till yngre järnålder (kalib 2 sigma 570-780 e. Kr). Fosfatanalyser av jorden i provgrop 1 har visat höga fosfatvärden i lager 4 (se appendix) där olika mänskliga aktiviteter har färgat jorden. Möjligen kan man tolka detta som rituella aktiviteter som härhör från yngre järnåldern då bl.a. delar av en kofot har grävts ner här, men aktiviteterna kan också vara i samband med utnyttjandet av platsen under bronsåldern och stenens monumentalitet och sydläge har troligen varit viktig i sammanhanget. Kulturlagret var ca.30-50 cm djupt och botten utgjordes av kalkbergrunden. 14 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Figur 12 Planritningar över provgrop 1 Provgrop 2 Var belägen vid kantkedjans VSV sida nära stensättning 10:3 (se fig. 3, 13). Här påträffades också samma typ av stenpackning som i provgrop 1 och under den var det ytterligare en stenpackning med en nedgrävning av mörk fet jord i det sydvästra hörnet som tolkades som rester av ett stolphål (se figs 14, 15). Det enda fyndet som framkom var något som har tolkats till tandfragment av ko (bos taurus) (fyndnr 4) och detta daterades till yngre järnålder (kalib. 2 15 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland sigma 430-650 e.Kr.). Fosfatproverna som analyserades från provgrop 2, speciellt det mörkfärgade området visade på höga fosfatvärden (se appendix). Figur 13 Översikt över provgrop 2 Figur 14 Profilritning av provgrop 2 16 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Figur 15 Planritningar över provgrop 2 Provgrop 3 En tredje provgrop grävdes ut intill kantkedjan av det stora röset på NV sidan relativt nära det förmodade stenskodda stolphålet (se fig, 3, 16). Även här fanns stenpackningen men inget som tydde på några färgningar av jorden eller andra typer av kulturpåverkan förutom en kärna och avslag med bruksretusch av rödaktig bergartssten och några kvarts och bergartsavslag. 17 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Figur 16 Översikt över placering av provgrop 3 Tolkning och Resultat Undersökningarna vid Uggarderojr gjordes inom ramen för Helene Martinsson-Wallins projekt, ”Med rituella förtecken” för att undersöka området som en rituell plats och möjliga sydkonstruktioner nära det stora röste RAÄ 10:1. Undersökningarna visade att aktiviteter har ägt rum i närområdet under förhistorisk tid som tidsmässigt sträcker sig från äldre bronsålder till yngre järnålder. Med utgångspunkt från de undersökta anläggningarna och de tre provgroparna får man intrycket av att det rör sig om sporadiska aktiviteter, och att området används under ca. 2000 år, vilket visar på dess betydelse som gravplats och rituell plats under lång tid. Aktiviteter i samband med den äldre bronsåldersfasen är daterad till senare delen av äldre bronsåldern ca.1400-1100 f. Kr och innefattar sannolikt initial byggnation av det stora röset samt första fasen av aktiviteter i samband med stensättningen 10:3 och skärvstenshögen 10:4. Det som kan tolkas som tillhörande den äldsta fasen i stensättningen 10:3 är en nedgrävning med sot i mitten av anläggningen mellan tre större stenar som är runt och över ca. 1 m stora varav en av dem utgörs av en rödaktig sten med en möjlig skålgrop (fig. 17). Även en annan mindre sten i dess närhet hade två skålgropar (se plan fig. 4 och fig.18). 18 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Figur 17. Möjlig skålgrop på sidan av en av de stora mittstenarna i stensättningen 10:3 (foto Helene Martinsson-Wallin) Figur 18. Skålgropsten i stensättningen 10:3. De stora skålgroparna är c. 5 cm i diameter (foto Joakim Wehlin) 19 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Andra aktiviteter och föremål som troligtvis kan knytas till den första utnyttjandefasen är fynden av avslag av kvarts och flinta i hård teknik som tolkats som möjliga rituella offer. Det senare samt stenar med skålgropar i stensättningar från bronsålder har bl.a. rapporterats av Goldhahn (2005:27-28, 174ff), Även en grönaktig sten som verkar ha använts som slipsten kan tillhöra den tidiga fasen och ytterligare en sten i stensättningen uppvisar en skålgrop kan tillhöra denna fas men det är svårt att få grepp om den första fasens omfattning gällande stensättningen. Strandgruset som utgör botten av anläggningen innehåller naturligt, kalksten och lerskiffer men det verkar som om lerskifferplattorna har lagts som ett brätte runt kanterna på anläggningen. Brända ben finns runt om i anläggningen, även i nedgrävningen men de härstammar sannolikt från begravnings/offer -aktivitet från äldre järnålder. Den osteologiska analysen kunde inte avgöra om de brända benen i nedgrävningen var från människa. Möjligen är de brända benen sekundära och nedgrävda och tillhör en begravning från äldre järnåldern men kolet som daterades från anläggningen härstammade från äldre bronsåldern. Om man ser på spridningen av de brända benen och stensättningen karaktär så ser det ut som om de tillhör en fas där stensättningen byggs på med ytterligare ett lager sten i en cirkel som ligger lite förskjutet mot norr och är ca. 5-6 m i diameter (se figs. 4 och 5). Den osteologiska analysen av de brända benen som påträffades i toppen av stensättningen påvisar att de identifierade rester bl.a. härhör från människoben såsom tänder, kranium, skenben och tåben. Mycket få av de brända benen kunde dock identifieras beroende på att de var så fragmenterade. Det fanns också obrända ben i närheten av mörkfärgningen och de stora stenarna. Dessa var tänder som härstammade från får samt en gristand. En av fårtänderna sändes till datering och resultatet pekade på en äldre järnåldersdatering ca. 500-200 f. Kr. Några få keramikskärvor hittades i anläggningen men de hade inga karaktäristiska drag som gick att tidsbestämma annat än att de var av förhållandevis tunt gods. Skärvstenshögen var relativt kompakt och stenarna hade utsatts för mycket hög värme och/eller upprepad bränning på platsen. Bland de skärviga stenarna var det starkt sotblandad jord och kol och bränt kalkgrus, det sistnämnda närmare botten. Fynden av ett överarmsben av hare, ett handlovsben av människa, ett språngben och höftben av hund och del av svinkäke är en något märklig kombination och närmare undersökning av benen och datering vore av intresse. Några få keramikskärvor utan specifik karaktär påträffades också. Skärvstenshögen är belägen på ca. 7,50 m över havet och dateringen visar att strandlinjen i alla fall inte var högre än denna nivå under den senare delen av den äldsta bronsåldern. Detta är ett viktigt 20 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland resultat med tanke på att Hansson (1927) tidigare har estimerat strandlinjeförskjutningen under äldre bronsåldern i förhållande till 20% av litorinavallen, vilket inte är korrekt i detta fallet eftersom det här ligger närmare 50% av litorinavallen. När det gäller fynden i provgroparna fanns rester av vad som tolkades vara stenskodda stolphål nära de stora kantkedjestenarna i provgrop 1 och 2. Den stora ”liggande” stenen vid pg 1 som ingår i kantkedjan och ligger i sydläge, sannolikt på sin naturliga plats, kan möjligen ha varit en lokaliserande faktor till hela det stora röset. Stolphålet och aktiviteter i provgrop 1 som har innefattat eldar och höga fosfater vid foten av stenen samt deponering av tre nedgrävda fotrotsbenen av nötkreatur kan indikera att ritualer har utförts på platsen. De sistnämnda är daterade till yngre järnålder och har sannolikt grävts ner då. Eftersom de inte är slitna på något vis så bedöms de ha grävts ner strax efter att kon slaktades. Kanske var det en offergåva? Dessa ben har en ganska likartad datering som det fragment av kotand som påträffades i provgrop 2. Karaktären av platsen och de fynd som har gjorts vid undersökningen har påvisat att platsen har använts från och med äldre bronsålderns yngre del och att aktiviteter av rituell karaktär är indikerade vid röset. Platsen har även spår av användning både under äldre och yngre järnålder men fynden och dateringarna är för få för att kunna dra några långtgående slutsatser. Det är dock mycket troligt att platsen användes i samband med rituella aktiviteter och möjligen begravningar under upprepade gånger i förhistorisk tid under en tidsperiod av ca. 2000 år från omkring 1400-1100 år f. Kr då själva den stora högen sannolikt började byggas och skärvstensröset anlades till ca. 500 år e. Kr då rituella aktiviteter nära högens kantkedja och stora sydsten kan spåras. Tack: Ett stort tack till markägarna Jan och Matts Lagerin som upplät sin mark och till Jan som hjälpte oss vid lodfotograferingen genom att hissa upp Joakim i traktorskopan. Ett stort tack också till alla studenter som var med och gjorde denna grävning möjlig; Fredrik Andersson, Gustav Bergljung, Christina Bäckman-Günther, Emelie Franzén, Anders Gustavsson, Sara Gustavsson, Mikael Hannikainen, Eva Hottinen, Nicole Karmefjord, Jennie Malmberg, Sofia Norgren, Alexander Sjöstrand, Anna Svedlund, Linnéa Svensson, Martin Törnblad. Jag vill också tacka Docent Dan Carlsson för att han ställde upp och undervisade i metalldetektorkartering och osteologstudent Linnéa Svensson för den osteologiska analysen. 21 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Figure 19. Grävteamet: sittande från vänster, Christina, Jennie, Sara, Helene, Mikael, Joakim, Anders, Alexander, stående från vänster: Linnéa, Gustav, Sofia, Emelie, Eva, Nicole, Fredrik, Martin, Anna (foto Helene Martinsson-Wallin) Litteraturlista: Goldhahn, J. 2005. Om forntida possibilism och konsten att kläda in ett litet berg. I: J. Goldhahn (ed) Dödens hand, Essä om flint och hällsmed. Göteborg: Gotarc Serie C. Arkeologiska skrifter 65:21-40. Goldhahn, J. 2005 Kvartsormar och Magi. I: J. Goldhahn (ed). Dödens hand, Essä om flint och hällsmed. Göteborg: Gotarc Serie C. Arkeologiska skrifter 65:159-206. Hansson, H. 1927. Gotlands Bronsålder. Hilfeling, C. G. G. 1994. Journal över en resa genom Småland, Öland och Gotland under sommaren år 1797. - i Gislestam T. red.: CGG Hilfelings gotländska resor 1797 och 1799. Gotlands Fornsal, Visby. Lindqvist, S-O., Carlsson, D. och B. Windelhed. 1973. Gotländskt Kulturlandskap under äldre järnålder. Ett forskningsprojekt, Gotländskt Arkiv: 9-12, Visby. 22 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Lindqvist, S-O. 1974. The development of the agrarian landscape on Gotland during the Early Iron Age. Norwegian Archaeological Review Vol 7: 6-32. Martinsson-Wallin, H. 2010. Bronze Age Landscapes on Gotland: Moving from the Neolithic to the Bronze Age Perspective. In: H. Martinsson-Wallin (ed). Baltic prehistoric Interactions and Transformations: The Neolithic to the Bronze Age: 63-77. Gotland University Press no. 5. Visby. Nylén, E. 1959. Gotlands murade rösen. Och bronsålders fjärrhandel. Förslag till ett forskningsprogram. Gotländskt Arkiv 31. Visby. Nylén, E. 1993. The Stones in the South. TOR vol. 25:119-124. Societas Archaeologica Upsaliensis. Österholm, I och Österholm, S. 1997. Spot tests as a phosphate survey method in field: practical experiences . I: Burenhult, G. 1997. Remote Sensing, Vol.1 Thesis and Papers in North-European Archaeology: 137-152. Department of Archaeology, Stockholm University. 23 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Appendix: Metalldetektorkartering: Docent Dan Carlsson medverkade som expert på metalldetektorkartering tisdagen 4/8 . Syftet var både att undervisa studenterna i metalldetektorkartering och göra en översiktlig undersökning av området runt Uggarderojr i förhållande till möjliga metallfynd som kunde sättas i samband med den förhistoriska kontexten. Carlsson undersökte bl.a. bryan där vi fick utslag för metall men vid närmare undersökning fann vi endast mynt från 1970-1990-tal där. I området i övrig fann vi kapsyler, ståltråd och hästskosöm. Undersökningen resulterade i att vi inte fann några indikationer på metallfynd som kunde sättas i samband med bronsålderskontexten eller annan förhistorisk kontext. Docent Dan Carlsson undervisar i metalldetektorkartering Foto: Helene Martinsson-Wallin 24 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Fosfatkartering: Jordprover togs i alla anläggningar och provgropar för att göra fosfatanalyser. En mer omfattande fosfatkartering över området påbörjades Christin Lundgren i samband med hennes kandidatuppsats om området och rösemiljöer. Av olika anledningar har inte fosfatkarteringen slutförts och kommer att göras vid ett senare tillfälle. Fosfatanalyser gjordes på jordprover från stensättningen 10:3 och skärvstenshögen 10:4 samt provgroparna 1 och 2. Analysen gjordes enligt spottestmetoden (Österholm och Österholm 1997). Enligt en relativ skala har utslag I få eller inga fosfater och resultat V innehåller höga fosfatvärden. Analysen visar inte på några höga fosfatvärden i stensättningen 10:3 men i skärvstenhögen 10:4 finns höga fosfater. Provgrop 1 uppvisade höga fosfater mot botten av gropen i lager 4 där man också kunde se röd och mörkfärgningar (sot) i den västra rutan. I provgrop 2 analyserades endast jordprover från den södra rutan i lager 3 och där kunde man se förhöjda fosfatvärden i samband med stolphålet i ruta D. Stensättning Prov 201 Prov 202 I I 10:3 Lager 2 Skärvstenshög Prov 203 Prov 204 Prov 205 Prov 206 Prov 207 II II III V 10:4 II Provgrop 1 Ruta 1 Ruta 2 Lager 1 I I-II 25 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Lager 4 II-IV I Lager 5 II II Provgrop 2 Ruta A Ruta B Ruta C Ruta D II III IV ruta Lager 3 II 26 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland C-14 analys: C-14 analyser gjordes på sex prover som sändes till Lunds universitet. e. Kr. Kontext Lab Nr Uggarderojr RAÄ 10:1 Provgrop LuS 2,kohorn/tand? fyndnr 4 8678 Uggarderojr RAÄ 10:1 Provgrop 1, LuS koben fyndnr 22 8679 Uggarderojr RAÄ 10:3, Kol, fyndnr. LuS 29 8680 Uggarderojr RAÄ 10:3, Fårtand LuS fyndnr. 142 8681 Uggarderojr RAÄ 10:3, Kol, LuS anläggning 1 fyndnr. 177 8682 1 Sigma 2 sigma /f. Kr 1490±50 535-635 430-650 e. Kr. 1370±50 610-690 570-780 e. Kr. 160±50 1660- 1660- 1960 1960 e. Kr. 2300±50 410-230 510-200 f. Kr Uggarderojr RAÄ 10:4 Skärvstenshög LuS kol fyndnr. 15 BP 8683 27 1420- 1450- 3075±50 1290 1190 1400- 1440- 3060±50 1260 1130 f. Kr f. Kr Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland Osteological analyis from Uggarde RAÄ 10:1, 10:3 and 10:4, Rone parish on Gotland Linnéa Svensson Introduction In the summer of 2009, an excavation took place in the area next to the Bronze Age cairn, Uggarderojr, in Rone parish on Gotland. In the flat stone setting 10:3, the burnt mound 10:4 and in test pits at the foot of the large cairn 10:1, both burned and unburned bones were discovered. Material The material consists mostly of burned bones but also of unburned bones. The fragments are small and among the cremated bone fragments are 55% under 10 mm and the largest fragment is only 45,75 mm. The species identified are cow, pig, goat, dog, rabbit and bird, but there are also some bones that are most likely to be human. The material weighs a total of C. 224 gram Method The bones are analysed on the basis of finding number and the identified bones were put in separate plastic bags. Since the material mostly consists of small pieces, only the 28 Rapport från arkeologisk underökning av Uggarderojrområdet, Högskolan på Gotland larger fragments could be identified. Emphasis was on identifying species but also on determine the type of bone, side and age when it was possible. The bones were counted and weighed. They were also divided after a three-point size scale according to Schutkowski and Hummel (1991), where “small” is less than 1 cm, “medium” is between 1-5 cm and “large” is bigger than 5 cm. The colour of the fragments were noted and compared to Holck’s (1997) five-point scale of changes in bones and teeth at different temperatures. Result Due to the high fragmentation, only a few bones could be determined. Of those in the stone setting 10:3 were five cremated bones identified as human: a fragment of a tooth, a fragment of a finger bone, a fragment of the frontal bone (supra margo orbitale) and two fragments (fitting together) of a shinbone . They were all found in the same place. Another human bone was found in the burnt mound 10:4. The bone was identified as a wrist bone, os pisiforme, and it was unburned. Besides the human bones found in the stone setting there were also bones from goat, pig and bird. None of them were cremated. The bones from goat, consisting of 22 teeth and they were found underneath a larger stone close to the dug down pit and the three large stones in the centre of the stone setting (Rone 10:3) and they were very fragile. No cremated bones were found in the burnt mound (Rone 10:4). The identified animals were cow, pig, dog and rabbit. 29 RAÄ 10:1 (testpit 1) Fo Species Type of Part of the bone bone Nr Sin Dx Age W (gr) Burned Un-burned Notes Bos 22 Taurus Well Carpal Cr, Ci, Cu 3 3 x preserved RAÄ 10:3 Nu Fno Species 2 Type of Part of the mb bone bone Dentes Homo 2 Sapiens er Weigh Sin Dx Age t Burned 6 Unburned Notes x premolar, Dentes radix 1 x 1 x margo Homo 2 Sapiens supra Frontale orbitale Homo 2 Sapiens Tibia 2 Homo Phalang 2 2,5g x Distal del 1 x 30 300 - 400 °C Sapiens 2 Costae 1 x 2 Cranium 6 x 45 Cranium 1 x Sus 56 Domestica Dentes 1 Capra 143 Hircus x >3 Dentes Capra Incisiver 8 w Pd 2, Pd >3 m 143 Hircus Dentes 3, Pd 4 150 Dentes radix 152 167 x From x 1 x Cranium 2 x Costae 3 x Temporal Pars 174 e petrosa 1 175 Costae 4 200 Aves sp Coroid 1 x x x 31 mandibula RAÄ 10:4 Fn o Species Type of Part of bone the bone Nr Lepus 6 Timidus 7 7 UnSin Dx Age W (g) Burned burned Notes Proximal Ulna del 1 1 Canis Lupus Astragalus 1 1 Canis Lupus Coxae 1 x 3g x 1g x 2 1g x Mandibula ae 1 <1g x Dentes 3 x Phalang 3 1 x 1 Sus 7 Domestica Scapula Angulus mandibul Sus 7 Domestica 7 7 Bos Taurus Phalang From 7 1 Costae x animal From 7 7 Canis Lupus Dentes Molar 1 Homo Os Sapiens Carpal 1 x pisiforme 1 x 32 maxilla FYNDLISTA Fyndnr. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 RAÄ Nr. 10:3 10:3 10:3 10:1 10:1 10:4 10:4 10:3 10:4 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:4 10:4 10:3 10:4 10:3 10:3 10:1 10:1 10:1 10:4 10:3 10:1 10:1 10:3 10:1 10:3 10:3 10:3 10:3 Anl. Pg 2 Pg 2 Ruta Lager 1 1 1 1 3 1 3 1 2 2 2 2 2 Fyndtyp Mynt Bränt ben Bränt ben Obränd tand Obränd tand Obränt ben? Obränt/bränt Avslag (bränt) Keramik Avfall Avslag Avslag Avslag Bränt ben 2 2 Obränt ben 2 2 Keramik Pg 1 Pg 3 Pg 3 Pg 3 Pg 3 Pg 3 2 2 4 2 2 2 2 3 3 Keramik Avslag Obränt ben Avslag Kärna Keramik Avfall/Avslag? Avslag Avslag 4 Avslag 2 Minikärna 2 Avslag Kärna Avslag Material Metall Ben Ben Tand Tand Ben Ben Flinta Bränd lera Flinta Flinta Flinta Kvarts Ben Kol Ben Kol Bränd lera Vikt 2,66g 133g 11,3g 1,8g 0,37g 1,39g 34g 0,78g 2,27g 0,25g 0,29g 0,14g 0,1g 0,15g 3g 2,11g 0,3g 1,37g Bränd lera Flinta Ben Bergart Bergart Bränd lera Kvarts Bergart Kvarts Kol Gotl. flinta 1, Flinta 2 Flinta Gotl. flinta Kvarts Flinta 3g 0,4g 29g 35g 304,2g 4g 1,3g 42,5g 2,3g 0,12g 121g 1,4g 1g 60g 0,78g Antal Övrigt 1 5 öring, 1972 Tandfr. Till C14-analys Tandfragment 1 2 1 1 1 1 1 2 1 Till C14 analys 2 1 3 1 3 1 1 4 2 1 1 2 Datum 24-jul 24-jul 24-jul 28-jul 28-jul 29-jul 30-jul 30-jul 30-jul 30-jul 30-jul 30-jul 30-jul 31-jul 31-jul 31-jul 31-jul 31-jul Initialer CB HMW HMW AG AG GB GB/LS AG LS/GB AS CB CB CB AS GB/LS GB/LS MT GB/LS Inmätt Mass Såll North East Höjd x 6338851,69 131094,0552 7,9844 x 6338854,829 131093,9145 8,2071 x 6338855,163 131093,268 8,319 x 6338860,976 131105,5651 8,1361 x 6338861,018 131105,3462 8,1357 x 6338841,177 131099,7922 7,7763 x 6338840,369 131098,6679 7,7362 x 6338858,362 131091,9616 8,0313 x 6338840,154 131098,4964 7,762 x 6338859,666 131091,8735 8,0097 x 6338858,831 131090,738 8,0092 x 6338859,788 131092,4203 8,0571 x 6338859,682 131092,5852 8,1211 x 6338856,163 131092,9928 8,1289 x 6338840,5 131098,1513 7,7298 x 6338840,503 131098,0184 7,7135 x 6338853,971 131090,9671 8,1494 x 6338840,529 131098,7844 7,7055 31-jul 31-jul 31-jul 31-jul 31-jul 31-jul 31-jul 03-aug 03-aug 03-aug AS MT EF JM GB/LS EH SN SN NK x x x x x x x x x x 04-aug 04-aug 04-aug 04-aug 04-aug SN EH SN NK FA x x x x x KASSERAT CR, Ci , CU C14-analys Hör till 24, 27. Bruksretusch Hör till 23, 27 Hör till 23, 24 Till C14 analys 3 1 svallad 1 Bränd 1 Svallad 1 1 KASSERAT KASSERAT 33 x 6338855,17 6338853,207 6338854,159 6338881,365 6338881,324 6338839,706 6338855,377 6338881,113 6338882,249 6338854,574 131093,3346 131090,0242 131093,8311 131110,053 131110,0154 131098,69 131092,2437 131109,824 131109,8591 131095,1353 8,2831 8,0662 8,0394 7,92 7,8968 7,6486 8,1733 7,8751 7,8251 8,0588 6338881,831 6338855,429 6338854,292 6338857,829 6338858,273 131110,1526 131096,5119 131097,2052 131095,8874 131096,1073 7,8121 8,1474 8,0535 8,1083 8,1103 Fyndnr. 37 38 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 RAÄ Nr. 10:3 10:3 Anl. Ruta Lager Fyndtyp Bränt ben Bränt ben Material Ben Ben Vikt 1g 17,8 g Ben Ben 0,1g 27g 0,2g 0,3g 3,6g 1g 1,5g 6g 0,15g 0,6g 0,36g 3g 0,1g 0,8g 1,5g 2,5g 10:3 10:3 2 Bränt ben Bränt ben 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 Bränt ben Keramik Bränt ben Avslag Kärna Avslag Avfall Avfall Bränt ben Bränt ben Bränt ben Bränt ben Minikärna Ben Kvarts Bränd lera Ben Flinta + Kvarts Kvarts Flinta Flinta Kvarts Ben Ben Ben Ben Flinta 10:3 10:3 10:3 Avslag, avfall Avslag Avslag Kvarts Flinta Gotl. flinta 2g 1g 0,5g 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 Kärna Avfall Bränt ben Kärna Gotl. flinta Gotl. flinta Kvarts Ben Kvarts 14g 7,8g 0,3g 0,7g 2,6g 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 Bränt ben Avslag, avfall Avslag Kärna Bränt ben Avslag, avfall Avfall Keramik Bränt ben Ben Flinta Kvarts (Kvartsit) Kvarts Ben Flinta Flinta Bränd lera Ben 1g 3,5g 0,6g 6,8g 0,25g 1,7g 0,25g 2,9g 1,37g Antal Övrigt 38-42 sammanförda KASSERAT KASSERAT 1 1 KASSERAT 1 6 4 Svallad, Kvarts osäker 1 1 1 2 1 3 1 Bränd KASSERAT 3 3 1 KASSERAT 1 3 1 1 Datum Initialer Inmätt Mass Såll 04-aug HMW x 04-aug AS x North 6338855,335 6338854,941 East 131094,658 131093,2206 Höjd 8,1869 8,21 04-aug JW 05-aug AS x x 6338853,873 6338855,147 131093,4263 131093,2995 8,1498 8,1666 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug EF GB NK NK JW JW FA LS LS LS AS AS NK NK x x x x x x x x x x x x x x 6338853,584 6338854,461 6338857,2 6338857,127 6338852,334 6338852,052 6338859,036 6338856,17 6338856,231 6338856,255 6338858,125 6338859,5 6338856,805 6338856,876 131092,336 131091,6913 131093,8666 131093,7469 131091,5269 131091,5892 131092,4871 131092,4976 131092,4243 131092,395 131094,3064 131093,9236 131093,8446 131093,8536 8,0702 8,1539 8,1043 8,145 8,0992 8,0996 8,0353 8,091 8,0693 8,0712 8,0605 8,1063 8,0804 8,0757 LS MT FA x x x 6338855,919 6338859,03 6338858,393 131092,5078 131091,4827 131091,6199 8,0662 7,9957 8,0241 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug AS AG JM JM EF x x x x x 6338854,839 6338853,247 6338855,37 6338855,077 6338853,783 131096,2483 131095,7861 131095,0482 131094,7381 131090,4488 8,0673 8,0813 8,0676 8,1011 8,1007 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 05-aug 06-aug 06-aug MH MT NK NK FA FA MT NK NK x x x x x x x x x 6338856,059 6338858,775 6338856,871 6338857,069 6338858,95 6338858,791 6338858,536 6338857,056 6338857,257 131094,0049 131091,4815 131094,2631 131094,5604 131091,4412 131091,3421 131091,1939 131093,9584 131094,5675 8,0772 7,8334 8,1105 8,097 7,9861 7,9865 7,9755 8,0693 8,041 x x x x x x x x x x x x x KASSERAT 1 6 1 1 1 2 2 1 34 x x x x x x x x Fyndnr. 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 RAÄ Nr. 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 Anl. Ruta Lager Fyndtyp Material Flinta Kvarts Ben Kvarts (Kvartsit) Vikt 0,2g 0,5g 0,5 0,6g Avslag, avfall Bränt ben Obränt ben Avslag Kvarts Kvarts Kvarts Kol Flinta Ben Ben Gotl. flinta 2,8g 2,5g 11,3g 0,08g 0,85g 0,15g 0,7g 1g Kärna Kvarts 10g Bränt ben Avfall Obränt ben Obränt ben Avslag Ben Flinta Ben Ben Flinta 0,5g 0,5g 0,4g 1,2g 0,6g Flinta 0,5g Avfall Kvarts Flinta 7,2g 0,25g Bränt ben Ben 0,4g Bränt ben Avslag ??? Ben Flinta Organiskt 0,3g 0,7g 0,25g Kärna 1, avslag 3 Kvarts 50g Avslag Bränt ben Avslag Kärna Kärna 3 3 3 10:3 10:3 2 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 3 3 3 Antal Övrigt 1 Svallad 1 2 Bruksspår KASSERAT 1 1 1 3 1 1 1 Bruksspår KASSERAT KASSERAT 1 KASSERAT KASSERAT KASSERAT KASSERAT 1 2 1 6 Tand eller hornkvick? 1 Bruksspår KASSERAT 1 KASSERAT KASSERAT 2 1 KASSERAT 1 KASSERAT KASSERAT 1 1 Svallad 1 Bränt KASSERAT 4 35 Datum 06-aug 06-aug 06-aug 06-aug Initialer FA FA FA SG Inmätt Mass Såll x x x x x x x North 6338856,043 6338855,566 6338854,351 6338854,324 East 131094,0615 131093,8908 131093,7241 131090,2677 Höjd 8,0479 8,1219 8,1428 8,039 06-aug 06-aug 06-aug 06-aug 06-aug 06-aug 06-aug 06-aug AS AS AS AS AS MT MT MT x x x x x x x x 6338855,774 6338856,654 6338857,243 6338858,487 6338859,164 6338856,057 6338856,427 6338855,614 131089,4181 131089,7889 131090,1633 131090,6028 131092,1002 131094,5144 131094,7429 131095,445 7,9894 8,0877 8,0538 8,0298 8,0535 8,0611 8,0748 8,096 x x x 06-aug HMW x x 6338855,312 131092,6137 8,0889 07-aug 07-aug 07-aug 07-aug 07-aug x x x x x 6338858,464 6338858,964 6338857,505 6338857,062 6338856,679 131092,7563 131091,9411 131093,6069 131094,284 131094,7827 8,0091 8,0253 8,1198 8,0369 8,0127 6338857,705 131091,9921 7,9862 HMW AS GB AL SG 07-aug AS x x 07-aug CB 07-aug HMW x x 6338857,35 6338858,534 131090,8056 131091,2782 7,988 7,9708 07-aug AG x 6338854,912 131092,3513 8,0506 07-aug HMW 07-aug HMW 07-aug HMW x x x 6338859,347 6338859,377 6338859,915 131093,0776 131093,0639 131093,2854 8,0332 8,0326 8,0274 10-aug AS x 6338856,923 131096,1631 8,177 x x Fyndnr. 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 RAÄ Nr. 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 Anl. Ruta Lager Fyndtyp Bränt ben Bränt ben Avfall, avslag Bränt ben Keramik 2 Material Ben Ben Kvarts Ben Bränd lera Vikt 0,7g 0,1g 1g 0,2g 3g Antal Övrigt Yxavslag Avfall Flinta Flinta 9g 0,1g 0,01g 0,3g 1 Bränt ben Snäckskal? Ben Kol 0,1g 1 2 5 KASSERAT Återbruk 1 Datum 10-aug 10-aug 10-aug 10-aug 10-aug Initialer AS SG JW JW JW Inmätt Mass Såll x x x x x x x North 6338857,129 6338858,622 6338858,163 6338857,766 6338857,707 East 131096,0032 131095,1353 131095,609 131095,511 131095,7407 Höjd 8,1441 8,0516 8,1233 8,1548 8,1247 10-aug CB 10-aug HMW x x 6338855,011 6338858,915 131091,2797 131092,1266 7,955 7,9743 10-aug HMW 10-aug NK x x 6338857,302 6338858,881 131092,4923 131092,6498 7,9613 7,9999 10-aug AG x x 6338853,237 131091,0837 8,0473 10-aug 10-aug 10-aug 10-aug HMW HMW NK EH x x x x x x 6338854,867 6338855,016 6338859,572 6338857,022 131089,943 131092,6255 131092,1866 131089,523 7,9729 8,1489 8,0055 7,9622 10-aug 10-aug 10-aug 10-aug 11-aug LS EH LS LS LS x x x x x x 6338855,912 131092,373 8,0221 6338856,387 6338856,467 6338855,041 131092,7222 131092,7539 131093,5002 8,0305 8,0492 8,0482 11-aug 11-aug 11-aug 11-aug 11-aug 11-aug 12-aug LS JW JW NK SN SN PW x x x x x x x 6338854,454 6338856,458 6338856,469 6338852,754 6338855,782 6338855,362 6338855,308 131094,1056 131095,8317 131095,9714 131092,5554 131092,7233 131092,5321 131093,3263 8,0448 8,0127 8,0432 8,1508 7,9756 7,9777 8,1434 12-aug LS 12-aug SG 12-aug SG x x x 6338856,451 6338857,23 6338858,065 131093,0995 131093,4362 131093,1842 8,1589 8,0346 8,0375 12-aug EF x x 6338858,979 131093,479 8,0364 12-aug GB x x 6338854,17 131093,0306 8,0541 x x KASSERAT 10:3 10:3 KASSERAT 10:3 KASSERAT 10:3 10:3 10:3 10:3 Glättsten/Knacksten Knacksten Avslag Avslag Bergart Bergart Flinta Flinta 62,5g 199,8g 0,5g 0,2g 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 Bränt ben Bränt ben Obränt ben Obrända tänder Bränt ben Ben Ben Ben Ben Ben 3g 0,5g 40g 10g 15g 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 Obränt ben Kärna Bränt ben Ben Flinta Ben Horn Ben Ben Ben 2g 8g 3g 7g 1,5g 1g 14g Ben Kvarts Ben 2,5g 54g 0,1g Ben 0,8g 1 1 1 1 KASSERAT 1 Får Till C-14 analys Fårtänder KASSERAT 153 10:3 154 10:3 155 10:3 156 10:3 157 158 159 10:3 Bränt ben Bränt ben Bränt ben Obränt och Bränt ben Kärna Bränt ben Bränt ben Ben Bränd? Bränd 1 KASSERAT KASSERAT Gotl. flinta 0,5g 1 36 Fyndnr. 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 RAÄ Nr. 10:3 Anl. Material Kvarts Vikt 0,7g Obränt Ben 1g Frö? Bränt ben Bränt ben Avslag Bränt ben 2 Avslag Bränt ben Obränt ben Avfall Organiskt Ben Ben Flinta Ben Organiskt Kvarts Flinta Kvarts Ben Ben Flinta Kol Flinta Ben Ben Flinta 0,08g 0,7g 8,08 g 0,4g 1g 0,7g 1g 0,15g 0,9g 1g 32,16 g 4,1g 0,2g 8,5g 0,5g 5,8g 0,2g 2 2 Knacksten Avfall Bergart Flinta 300g 0,25g 1 1 30-jul HMW 30-jul AG x x x 2 2 3 Kärna Avslag Obränt ben Bergart Flinta Ben 563,2g 1,4g 0,2g 1 3 2 30-jul HMW 31-jul SN 28-jul AG x x x x x 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:1 A1 A1 Avslag Avfall Avslag Obränt ben Bränt ben Avslag A1 Pg 1 182 10:3 183 10:3 184 10:3 185 10:3 186 10:1 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 Ruta Lager Fyndtyp Avslag 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 1 Vdel Vdel Pg 2 1 Antal Övrigt 1 KASSERAT KASSERAT 1 KASSERAT 1 2 1 1 1 1 1 2 1 5 Bruksspår, Bränd? Till C14 analys 1 Del av slipad yxa 1 5 Under sten Svallad Datum Initialer Inmätt Mass Såll 12-aug AS x x North 6338852,504 East 131092,9047 Höjd 8,0144 11-aug FA x x 6338855,09 131091,9155 7,9915 JM JW JU AG x x x x x x x x x x x x x x x x x 6338855,102 6338855,41 6338855,682 6338857,555 6338858,373 6338859,368 6338858,717 6338853,491 6338855,974 6338856,459 6338855,895 6338855,524 6338855,673 6338855,395 6338858,38 6338855,974 131092,5956 131093,1018 131092,9317 131091,8634 131093,3701 131092,2513 131091,0413 131092,4767 131093,3116 131093,1131 131092,9947 131093,2863 131093,1373 131093,4529 131095,6123 131093,6049 7,9479 8,0534 8,0542 7,9587 7,9669 8,0127 7,926 7,8739 8,0831 8,0104 7,9888 7,9721 7,9164 8,0815 7,9684 7,9973 6338856,714 6338856,714 6338851,942 6338858,512 6338856,668 6338856,714 6338852,757 131095,2246 131095,2246 131093,0266 131096,0674 131094,1007 131095,2246 131094,7499 12-aug 12-aug 12-aug 12-aug 12-aug 12-aug 12-aug 12-aug 13-aug 13-aug 13-aug 13-aug 13-aug 13-aug 14-aug 28-jul AS AS GB LS MH JU LS LS JW EF HMW SG x x x x x x x x x KASSERAT 2 KASSERAT Ödel 8 8 37 19 7 8 35 2 2 Knacksten? Obränt ben Obränt ben Frö Mejsel? Avfall Avslag Avslag Bergart Ben Tand Organiskt Flinta Flinta Flinta Kvarts 220,1g 1 03-aug HMW x 0,3g 0,4g 0,17g 2,3g 0,25g 0,4g 0,6g KASSERAT 1 Bearbetat? 1 1 Bränt 1 Svallad 1 Svallad 1 Svallad 1 11-aug 11-aug 11-aug 11-aug 11-aug 11-aug 11-aug x x x x x x x x x 37 SG GB EH MH GB SG CB x x Fyndnr. 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 RAÄ Nr. Anl. Ruta Lager Fyndtyp Material Vikt 10:3 10:3 10:3 10:3 19 3 9 Kvarts Ben Kvarts Sten, snäcka? 10:3 10:3 10:3 10:3 10:3 2 29 9 12 23 1g 0,6g 0,3g 0,3g ben 1,6g kvarts 1,4g 2,3g 0,4g 0,1g 0,2g A2 Obränt ben Avfall Snäckstensmutant! Bränt ben Avslag + ? 3 Bränt ben Bränt ben Kvarts, ben Flinta + organiskt Organiskt Ben Ben Antal Övrigt KASSERAT 1 1 1 1 2 1 Datum Initialer Inmätt Mass Såll x North East 10-aug 12-aug JW 12-aug SG 13-aug LS x x 6338858,512 6338855,637 6338856,709 131096,0674 131095,0279 131096,1677 13-aug 13-aug 13-aug 13-aug 14-aug SG JW AG JW HMW x x x x x 6338855,733 6338853,637 6338856,709 6338857,726 6338854,766 131093,9863 131093,9576 131096,1677 131094,2329 131093,1618 14-aug 14-aug 13-aug 17-aug 17-aug 17-aug 18-aug 18-aug 18-aug 18-aug AG AG EG SG SG SG AG MH GB JM x x x x x x 6338852,757 6338851,942 6338853,644 131094,7499 131093,0266 131096,1216 6338854,766 6338857,725 6338853,761 6338851,851 131093,1618 131093,4117 131093,0485 131094,1655 x KASSERAT 10:3 10:3 10:3 10:1 10:1 10:1 10:3 10:3 10:3 10:3 Pg 1 Pg 1 Pg 1 35 37 31 2 1 1 23 11 28 38 Kärna, avfall 4 2 3 Avfall Avslag Bränt ben Bränt ben Avslag Avfall Kvarts Kvarts Gotl. flinta Kvarts Bergart Kvarts Ben Ben Flinta Flinta/Kvarts 1,5g 0,2g 1g 25g 4,6g 11,7g 2 2 1 Svallad 2 1 4 1 1 1 Svallad 2 38 x x x x Höjd