glimmer

Svenska

Substantiv

Böjningar av glimmer	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	glimmer	glimret	glimmer	glimren
Genitiv	glimmers	glimrets	glimmers	glimrens

glimmer n

1. typ av halvmetalliskt glänsande mineral
2. glans

Etymologi: Av fornsvenska glimber.

Besläktade ord: glimra

Översättningar

typ av halvmetalliskt glänsande mineral

• bokmål: glimmer ^(no)
• engelska: mica ^(en)
• franska: mica ^(fr) m
• ryska: слюда́ ^(ru) f
• spanska: mica ^(es)
• tagalog: mika
• telugu: అభ్రకము ^(te) (abhrakamu)
• tyska: Glimmer ^(de) m