klantig
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Adjektiv
[redigera]Böjningar av klantig | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
---|---|---|---|---|
Attributivt | ||||
Obestämd singular |
Utrum | klantig | klantigare | |
Neutrum | klantigt | |||
Bestämd singular |
Maskulinum | klantige | klantigaste | |
Alla | klantiga | |||
Plural | klantiga | |||
Predikativt | ||||
Singular | Utrum | klantig | klantigare | klantigast |
Neutrum | klantigt | |||
Plural | klantiga | |||
Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
Adverbavledning | klantigt |
klantig
- (om person) som (ofta) begår misstag som personen, i någon mening, inte borde begå, speciellt (men inte nödvändigtvis) med avseende på motorisk funktion eller förmåga att komma ihåg viktiga saker
- Han kan vara ganska klantig av sig, så låt honom inte använda kristallglasen.
- Det var klantigt av mig att missa deadlinen.
- Vad klantig du var som slarvade bort nyckeln!
- En klantig assistent råkade ha sönder apparaten.