Rehabilitering
Rehabilitering är ett begrepp inom sjukvård och socialvård (se även rehabilitering inom kriminalvården). Syftet med rehabilitering är att hitta ett optimalt sätt för en person att kunna återvända till dagligt liv och återfå en rimlig hälsa efter, till exempel, fysiologisk eller mental sjukdom som lett till funktionsnedsättning[1]. I de fall skadan inte läker eller resulterar i långvarig funktionsnedsättning krävs rehabiliterande insatser för att underlätta ett normalt fungerande liv.
Kategorier
[redigera | redigera wikitext]Rehabilitering kan delas in tre kategorier: medicinsk rehabilitering, social rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering[2]. De åtgärder som ingår i rehabiliteringen kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art[1].
Medicinsk rehabilitering
Medicinsk rehabilitering består av en behandlingsplan som fokuserar på återhämtning efter en sjukdom eller skada. [3].
Inom sjukvården kan det till exempel gälla att försöka återställa vissa funktioner, såsom tal och gång, som skadats efter en stroke. Det fokuseras på möjligheter och inte begränsningar. Som komplement till behandling av det skadade arbetar man även på att förstärka det som är friskt. Vid behandling är individen ett objekt som behandlas. Vid rehabilitering är individen ett subjekt som tar eget ansvar för en hälsobefrämjande process. Yrkesgrupper som ofta förekommer inom den medicinska rehabiliteringen är audionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator och psykolog.
Under 2025 upphör Region Stockholm med det så kallade Vårdvalet gällande Specialiserad rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom.[4]
Social rehabilitering
Social rehabilitering kan hänvisa till personer med psykiska störningar.
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Arbetslivsinriktad eller yrkesinriktad rehabilitering hänvisar till vad som krävs för någon med ett hälsoproblem att kunna återgå till sitt arbete.
Uppföljning
[redigera | redigera wikitext]NRS (Nationella registret över smärtrehabilitering) är ett kvalitetsregister för insamling av data, för beskrivning av patienter i behov av smärtrehabilitering, såsom exempelvis för att följa upp effekter av så kallad Multimodal rehabilitering (MMR).[5] Ackreditering av rehabilitering kan ske via den ideella organisationen CARF (The Commission on Accreditation of Rehabilitation Facilities).[6]
Effekter av insatser
[redigera | redigera wikitext]I fråga om arbetslivsinriktad rehabilitering har en systematisk litteraturöversikt, som har kommenterats[7] av SBU, visat att personer med psykisk funktionsnedsättning troligen har större chans att få anställning på den öppna arbetsmarknaden med hjälp av individanpassat stöd till arbete (IPS) än med vanlig arbetsrehabilitering[8].
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Arbetsterapi
- Arbetsterapeut
- en. CARF
- Habilitering
- Rehabilitering (kriminalvård)
- Rekreation
- Smärtbehandling
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Socialstyrelsens termbank: Rehabilitering Arkiverad 19 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SOU 2006:107, Fokus på åtgärder: en plan för effektiv rehabilitering i arbetslivet, s 150
- ^ ”Rehabiltering I Växjö”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150523093025/http://www.rygginstitutet.se/rehabilitering-i-vaxjo/. Läst 23 maj 2015.
- ^ ”Specialiserad rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom”. Vårdgivarguiden. Region Stockholm. 11 maj 2023. https://vardgivarguiden.se/avtal/avtalsomrade/lov-vardval-stockholm/rehabilitering-smarta-och-utmattningssyndrom/. Läst 19 okt 2023.
- ^ [https://www.ucr.uu.se/nrs/nrs-specialistvard/arsrapporter-specialistvard/indikation-foer-mmr/viewdocument/268 ”Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta”]. Rapport 2011:02. Samarbetsprojektet Nationella medicinska indikationer. 2011. https://www.ucr.uu.se/nrs/nrs-specialistvard/arsrapporter-specialistvard/indikation-foer-mmr/viewdocument/268. Läst 19 februari 2023.
- ^ ”Who we are”. CARF International. http://www.carf.org/About/WhoWeAre/.
- ^ ”Individanpassat stöd till arbete (IPS) för personer med psykisk funktionsnedsättning”. www.sbu.se. 22 oktober 2020. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/individanpassat-stod-till-arbete-ips-for-personer-med-psykisk-funktiosnedsattning/. Läst 22 oktober 2020.
- ^ Brinchmann, B.; Widding‐Havneraas, T.; Modini, M.; Rinaldi, M.; Moe, C. F.; McDaid, D. (2020-03). ”A meta‐regression of the impact of policy on the efficacy of individual placement and support” (på engelska). Acta Psychiatrica Scandinavica 141 (3): sid. 206–220. doi:. ISSN 0001-690X. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/acps.13129. Läst 22 oktober 2020.