Kyrkslaviska

Kyrkslaviska, eller Kyrkoslaviska, är ett liturgiskt språk som används inom vissa östortodoxa och östkatolska kyrkor i länder där slaviska språk talas.

Några exempel på östortodoxa kyrkor som använder kyrkslaviska är den serbisk-ortodoxa, bulgarisk-ortodoxa, belarusisk-ortodoxa och rysk-ortodoxa kyrkan. Exempel på östkatolska kyrkor är den slovakiska grekisk-katolska och grekisk-katolska kyrkan i Kroatien och Serbien.

Ursprung

Kyrkslaviskan går huvudsakligen tillbaka till fornkyrkoslaviskan, som skapades av missionärerna Kyrillos och Methodios och deras medhjälpare på 800-talet. Detta språk är i sin tur det äldst belagda slaviska skriftspråket. Kyrillos och Methodios använde det för att översätta delar av Bibeln, samt en del andra religiösa texter, helt eller huvudsakligen från koine. Kyrkoslaviskan har även fungerat som litteraturspråk fram till cirka 1800.

Idag^[när?] betraktas det som ett i princip dött språk som endast används liturgiskt. I samband med helgonförklaringarna av nya martyrer som gjorts i Ryssland alltsedan sen Sovjettid skrivs dock idag hymntexter på kyrkoslaviska i en omfattning som inte setts sedan 1400-talet.^[1] Språket kan i och med detta sägas ha fått nytt liv.

Språket är till sitt ursprung närmast ett sydöstslaviskt språk men har i de olika slaviska ortodoxa länderna fått kraftig lokalfärg av respektive lokala folkspråk, vilket givit upphov till olika nationella s.k. redaktioner eller recensioner av kyrkoslaviska.

Källor

Den här artikeln är delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Church Slavonic, 21 oktober 2023.

Referenser

^ Bodin, Per-Arne (13 september 2005). ”Sovjetiska martyrlegender i medeltida form”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sovjetiska-martyrlegender-i-medeltida-form. Läst 8 december 2019.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kyrkslaviska.
Bilder & media
Om kyrkoslaviskan i språkbitar från Stockholms universitets institution för slaviska språk

[1] Bodin, Per-Arne (13 september 2005). ”Sovjetiska martyrlegender i medeltida form”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sovjetiska-martyrlegender-i-medeltida-form. Läst 8 december 2019.

[1]