[go: up one dir, main page]
Hoppa till innehållet

Följder av den globala uppvärmningen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Klimatkrisen)
En karta över den förutspådda globala uppvärmningen under 2000-talet. I den här klimatmodellen antas medeltemperaturen under seklet öka med 3 °C. IPCC skissar på en ökning på mellan 1,1 och 6,4 grader, bland annat beroende på utsläppen av växthusgaser.
(a) Fyra scenarier för världens framtida CO2-utsläpp från energi och industri: Ingen klimatpolitik, samma klimatpolitik som innan Parisavtalet 2015, INDC (regeringars frivilliga åtaganden om sänkta CO2-utsläpp vid uppstarten av klimatkonferensen i Paris) samt Parisavtalets tvågradersmål genom förhöjt tempo efter 2030. (b) Uppskattad sannolikhetsfördelning av ökningen av den globala medeltemperaturen från innan industrialiseringen fram till år 2100.

Följder av den globala uppvärmningen är påverkan på eller förändringar av miljö, ekosystem och samhällen till följd av klimatförändringar orsakade av människan. De nuvarande och förväntade följderna av den globala uppvärmningen får konsekvenser, såsom förvärrad lokal vattenbrist, översvämningar och problem med livsmedelsförsörjning.[1] Detta inkluderar också ekonomiska, politiska och sociala följder av att leva i en varmare värld.

IPCC:s klimatrapport från 2021 slår fast att mänsklig aktivitet “utan tvivel” har värmt upp klimatsystemet.[2] Rapporten visar också att extrema väderhändelser som värmeböljor och skyfall skulle vara “extremt osannolika” om det inte vore för människans påverkan på klimatet.[3][4]

2021 har den globala medeltemperaturen ökat med 1,1 °C över förindustriell nivå.[5] Effekterna av klimatförändringarna är redan synliga, inklusive extrema väderhändelser, krympande glaciärer och polarisar, havsnivåhöjning, utbredd torka och våldsamma skogsbränder.[6] Mer än 90% av den totala globala uppvärmningen har absorberats av haven sedan 70-talet.[7] Varmare och surare hav har lett till en accelererad artdöd och höjning av havsnivån.[5][8]

Förändringar i klimatet påverkar människors hälsa både direkt och indirekt.[9] Hälsoeffekterna till följd av global uppvärmning kan vara både positiva och negativa.[10] De negativa direkta effekterna innefattar bland annat dödsfall till följd av värmeböljor och skyfall, översvämning och torka. Indirekta hälsoeffekter uppstår när ekosystem, ekonomier och sociala strukturer påverkas. Till exempel sprids smittsamma sjukdomar, social oro eller psykisk ohälsa bland människor. Fattiga länder, med begränsade möjligheter att anpassa sig, har hittills drabbats hårdast av den globala uppvärmningen och i början av 2000-talet har klimatförändringar bidragit till konflikter och migration i sårbara delar av världen.[11] Ett aktuellt exempel är det syriska inbördeskriget, som föregicks av en utbredd torka och missväxt.[12][13][14][15]

Klimatförändringarnas framtida påverkan beror på i vilken utsträckning nationer genomför förebyggande insatser, minskar utsläppen av växthusgaser och anpassar sig till oundvikliga följder av den globala uppvärmningen. De politiska beslut som fattas under de närmaste decennierna kommer att ha långtgående effekter på det globala klimatet, ekosystemen och de mänskliga samhällena, inte bara för detta århundrade, utan för kommande årtusenden.[5][16][17]

Den globala uppvärmningen väntas öka till 1,5 °C runt 2040.[18] Enligt en FN-rapport i november 2023 leder den fram till dess förda politiken till 2,5-2,9 °C uppvärmning detta århundrade, i förhållande till förindustriell nivå.[19][20] Omfattande åtgärder kan kanske begränsa den globala uppvärmningen år 2100 till cirka 2 °C eller lägre.[21] Utan åtgärder kan ett ökat energibehov tillsammans med fortsatt användning av fossila bränslen leda till en global uppvärmning på upp till cirka 6 °C.[22][23] Delar av jorden bedöms bli obeboelig vid seklets slut om uppvärmningen blir 4 °C eller mer enligt IPCC:s rapport från 2014.[24] Med en kraftigare uppvärmning kommer möjligheten att anpassa sig sannolikt vara begränsad, för både samhällen och ekosystem.[25] IPCC räknar i sin rapport från 2021 med att 1,3 miljarder människor riskerar att bli klimatflyktingar.[26][27][28]

Påverkan på väder

[redigera | redigera wikitext]

Ett varmare klimat leder till att extrema väderhändelser som långvarig torka, onormalt höga eller låga temperaturer, hård vind eller stora mängder nederbörd blir vanligare.[29] Extremt väder kommer bli allvarligare i takt med stigande temperaturer.[30] IPCC bedömer att en extrem händelse som tidigare inträffade en gång vart 50:e år troligen kommer att inträffa vart 3–4 år om jorden värms med 2 °C.[2]

Stigande temperaturer kommer intensifiera jordens vattenkretslopp. Det sker dels genom att högre temperaturer leder till snabbare avdunstning, dels genom att en varmare atmosfär kan "hålla" mer vattenånga än en kallare atmosfär.[31] För varje höjning på 1°C av atmosfärens medeltemperatur, så kan atmosfären hålla kvar ungefär 7% mer fukt.[32] Ökad avdunstning kommer att resultera i mer regn och intensivare stormar, men kommer också att bidra till uttorkning på vissa platser. Därför kommer vissa områden sannolikt att uppleva ökad nederbörd och ökad risk för översvämningar, medan andra områden sannolikt kommer att uppleva mindre nederbörd och ökad risk för torka.[33]

Nederbörd och översvämningar

[redigera | redigera wikitext]

När jordens vattenkretslopp blir intensivare leder det i vissa områden till att skyfall blir vanligare.[34][35] Enligt IPCC kommer kraftig nederbörd i framtiden "generellt att bli vanligare och mer intensiva med ytterligare global uppvärmning", samtidigt som forskare 2024 kunde konstatera att kraftiga regnväder redan hade blivit både mer frekventa och mer intensiva över de flesta landområden.[32]

Kraftigare nederbörd ökar risken för översvämningar, som hotar hem, infrastruktur, jordbruk och dricksvatten.[källa behövs]

Stormar och tropiska cykloner

[redigera | redigera wikitext]

När atmosfären värms upp och innehåller mer vatten, blir stormar intensivare med starkare vindar, fler blixtnedslag och mer nederbörd.[35][36]

Tropiska cykloner kommer inte nödvändigtvis bli mer frekventa, men förväntas bli blötare och kraftigare.[37][38] Andelen tropiska cykloner i kategori 4 och 5 ökar.[39] En höjd havsnivå förväntas också öka skador från tropiska cykloner.[39]

Värmeböljor

[redigera | redigera wikitext]

Ett varmare klimat gör att värmeböljor och extremt varma dagar blir vanligare.[40][41] Risken för höga temperaturer och extremvärme ökar även vid små förändringar i medeltemperaturer, inte minst genom att värmeskalan förskjuts så att kallt väder blir mycket mer ovanligt och varmt väder mer vanligt.[32] Värmeböljor med hög luftfuktighet utgör en stor risk för människors hälsa, medan värmeböljor med låg luftfuktighet leder till torra förhållanden som ökar skogsbränder. Dödligheten från extrem värme är större än dödligheten från orkaner, blixtar, tornados, översvämningar och jordbävningar tillsammans.[42] Redan sommaren 2003 ledde en klimatrelaterad värmebölja till mer än 70 000 dödsfall i Europa.[41][43] En studie från 2020 i Proceedings of the National Academy of Sciences visar att år 2070 riskerar en tredjedel av världens befolkning att bo på platser som känns som dagens Sahara.[44]

Följder för haven

[redigera | redigera wikitext]
Atollerna i östater som Kiribati riskerar att helt översvämmas på grund av de stigande havsnivåerna.
Schematisk karta från 2011 över områden som riskerar naturkatastrofer orsakade av klimatförandringer. Tidigare trodde man att många klimatflyktingar skulle fly därifrån, men de stannar ofta i närområdet som internflyktingar.[45]
Rosa: orkaner. Gul: ökenspridning och torka. Blå: översvämningar.

Nittio procent av den globala uppvärmningen sker i havet.[7] Det leder bland annat till havsnivåhöjning, korallblekning, accelererad issmälting, starkare orkaner och förändringar i havets hälsa och biokemi.[7]

Stigande hav

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Havsnivåhöjning

Havsnivån höjs av två skäl: Dels gör termisk expansion att vattenvolymen ökar när det blir varmare. Och dels leder värmen till att inlandsis och glaciärer smälter.[46][47][48]

I september 2021 var havsnivån i genomsnitt cirka 10 cm högre än i januari 1993. Åren 1901–2018 höjdes den med 20 cm. Havshöjningen accelererar och är runt 2021 cirka 3,7 mm per år.[49][50]

Den globala uppvärmningen förväntas orsaka betydande havsnivåhöjningar under hundratals till tusentals år, men det råder stor osäkerhet om hur stor höjningen blir.[51][52] Om till exempel issmältningen på Antarktis passerar en tröskelpunkt och blir självförstärkande kommer havsnivån att höjas mycket mer.[53] IPCC:s sjätte rapport från 2021 uppskattar att den globala havvsnivån kommer höjas mellan 28 och 101 cm till år 2100. Till år 2150 beräknar IPCC en havsnivåhöjning på 37–188 cm.[54] I sin sjätte rapport varnade IPCC också för att en global havsnivåhöjning som "närmar sig 2 meter till år 2100 och 5 meter till år 2150 (...) kan inte uteslutas”.[55]

Översvämningar kan drabba städer, kuster och öar, påverka brunnar och dricksvattentäkter,[48] men också hota till exempel kärnkraftverk som ofta ligger nära kuster.[56] En miljard människor i kustsamhällen och städer riskerar drabbas innan 2050, enligt FN:s klimatpanel, och kommer behöva bygga översvämningsbarriärer eller flytta högre upp.[57] Särskilt låglänta och fattiga länder som Bangladesh och Maldiverna drabbas redan hårt av översvämningar och stormar.[58]

Försurning

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Havsförsurning

Haven tar upp en stor del av de växthusgaser som människan släpper ut, vilket har bromsat den globala uppvärmningen. När haven tar upp koldioxid förvandlas gasen till en svag syra vilket leder till att havsvattnet försuras.[59][60] Försurningen gör att fiskar, musslor och koraller som är beroende av kalk får svårt att bilda ben och skal.[61][62]

Följder på land

[redigera | redigera wikitext]

Världens skogar

[redigera | redigera wikitext]

Liksom haven tar skogarna världen över upp en ansenlig del av den koldioxid som via mänskliga aktiviteter tillförs atmosfären.

Ett varmare klimat kommer sannolikt att leda till en kraftig ökning av antalet skogsbränder i världen när skogarna tappar vätska och blir torrare. Även brändernas intensitet väntas öka. När stora ytor skog brinner upp lämnas den återstående marken utan skydd, vilket kan leda till att de regn som släcker bränderna också sköljer bort viktiga jordlager. Det är särskilt problematiskt i tropiska skogar där jordlagret är tunt. Marken som då kommer i dagen bränns sönder av solen, vilket i sin tur ger en sämre återväxt av skogen.[63]

Det varmare klimatet och minskade nederbörden kommer även leda till att skogarna i framför allt tempererade områden (där huvuddelen av världens skogsbestånd finns) utsätts för allt kraftigare angrepp från diverse olika skadedjur och sjukdomar som riskerar att döda ansenliga delar av världens skogsbestånd. Detta innebär i så fall att stora kvantiteter koldioxid tillförs atmosfären vilket förstärker uppvärmningen. En studie i USA som utförts gemensamt av USA:s geologiska institut och flera universitet (publicerad 23 januari 2009 i Science) tyder på att skogsdöden mer än fördubblats i västra USA de senaste decennierna. Författarna bakom studien anser att en kombination av ett varmare klimat och minskad nederbörd är huvudorsaken.[64]

Kraftiga temperaturökningar skulle troligen vara förödande för världens regnskogar. Det är utan konkurrens de artrikaste ekosystemen som existerar och de binder upp enorma mängder koldioxid.[65] Dör regnskogarna är risken mycket stor att den globala uppvärmningen förvärras kraftigt. Ytterligare en effekt blir att oerhört många djur och växtarter utrotas och att de tidigare så frodiga skogarna förvandlas till öknar.[källa behövs]

Glaciärer

[redigera | redigera wikitext]
Glaciäravsmältningen 1850–2003 vid Puncak Jaya på västra Nya Guinea.
En fortsatt glaciäravsmältning kan innebära att bergssjöar torkar ut. Fotot är från en sinande sjö i franska Savojen.

Alla glaciärers överlevnad är på lång sikt beroende av att tillväxten under vintern är minst lika stor som avsmältningen under sommaren. Under den så kallade lilla istiden cirka 1550-1850 växte glaciärerna i storlek världen över, men under 1900-talet började de dra sig tillbaka. En viss återtillväxt skedde 1950-1980, men efter det har glaciärerna världen över åter haft en negativ tillväxt som gör att de drar sig tillbaka.[källa behövs]

Detta sammanfaller med den mycket snabba globala uppvärmning som skett sedan 1980-talet, och takten på avsmältningen har accelererat sedan år 2000. En del mindre glaciärer har smält bort och många andra är starkt hotade. En fortsatt global uppvärmning gör att samtliga glaciärer i Himalaya, Alperna och Anderna kan vara borta i mitten av detta sekel, norra och centrala Anderna ännu snabbare.

Initialt kommer avsmältningen att öka riskerna för svåra översvämningar, men när glaciärerna väl är borta kommer vattentillgången att försämras dramatiskt för flera miljarder människor världen över.

Även på Grönland har man sedan mitten av 1990-talet registrerat en kraftig ökning på avsmältningen av så kallade randglaciärer vid kusten. Däremot krävs ytterligare temperaturökningar för att inlandsisen på Grönland ska börja smälta. När eller om det sker kommer det att ta tid innan avsmältningen hindras, även om man får bukt med temperaturökningen.

På sikt kan uppvärmningen leda till storskaliga och irreversibla förändringar. Ett exempel på detta är avsmältningen av inlandsisar, vilket bidrar till havsnivåhöjningen och kommer att fortsätta i tusentals år.[66]

Bergskedjor

[redigera | redigera wikitext]

Förutom smältande glaciärer förväntas klimatförändringarna ha ett flertal andra effekter på världens stora bergskedjor, som också är hem för drygt 10 procent av världens befolkning.[källa behövs]

Den senaste 30-årsperioden har man kunnat konstatera att uppvärmningen i Alperna, Himalaya, Anderna, Klippiga bergen etcetera går betydligt fortare än genomsnittet i världen.[67][68] Växtzonerna kommer successivt att krypa uppåt, vilket drabbar djur och växter som trivs på höga höjder värst.

I tropikerna kommer sjukdomar som tidigare bara uppträtt på lägre nivåer att uppträda på allt högre höjder.

Djur och växtliv

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1970 har världens djurpopulationer minskat med i genomsnitt 69%, enligt Världsnatursfondens Living Planet Report 2022.[69][70] Påverkan på djur och växtliv förväntas växa under de närmaste decennierna.[71]

Påfrestningarna som orsakas av klimatförändringar läggs till andra påfrestningar på naturen (till exempel jordförstöring och föroreningar). Det riskerar leda till betydande skador på eller fullständig förlust av unika ekosystem, och till utrotning av hotade arter.[72]

Den globala uppvärmningen leder bland annat till förlängda växtsäsonger och till att nya arter etablerar sig i områden som tidigare varit för kalla, köldkänsliga arter flyttar till nya områden som tidigare varit för kalla, flyttfåglarna anländer tidigare till kallare länder med mera. Många havslevande organismer kommer troligen utrotas på grund av att havsvattnet blir för varmt och surt. Risken för utrotning av många djurarter ökar inte bara för att temperaturen stiger utan även för att klimatet ändras så snabbt. Djur- och växtlivet hinner helt enkelt inte med att anpassa sig till klimatförändringarna. Redan vid en uppvärmning på 2 °C riskerar 30 procent av världens djurarter att utrotas. Vid en mycket kraftig temperaturökning väntar troligen ett massutdöende större än det när dinosaurierna och cirka två tredjedelar av övriga djurgrupper dog ut för 65 miljoner år sedan.

I bergsområden

[redigera | redigera wikitext]

Enligt en amerikansk studie från 2018[73] där forskarna jämförde 2018 års inventering av fåglar i Anderna med en inventering som gjordes på 1980-talet syntes påtagliga konsekvenser av ett varmare klimat. Forskarna kunde kunde se att fåglar som lever på hög höjd i bergsområden har flyttat högre och högre upp i takt med stigande temperaturer. Ju högre upp fåglarna flyttade desto större risk hade de för att utrotas. Detsamma gällde för växter med habitat på hög höjd. Samtidigt kunde fåglar som levde längre ner på berget utöka sitt habitat i ett varmare klimat. Något som försvårade överlevnadschansen för fåglarna högre upp var omfattande skogsskövling på bergen, vilket hindrade fåglarna från att kunna anpassa sig till det varmare klimatet.[74]

Hälsa och livsmedelssäkerhet

[redigera | redigera wikitext]

Hälsa

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Hälsoeffekter av den globala uppvärmningen

2022 kallade WHO den globala uppvärmningen för det enskilt största hotet mot människors hälsa.[75][76] Hälsohoten inkluderar direkta effekter av värmeböljor, översvämningar och stormar. Men också indirekta faror från förändrade infektionssjukdomsmönster, mindre tillgång till mat, migration och konflikter om resurser som vatten, bördig mark och fiske.[77]

Folkhälsomyndigheten pekade 2021 ut värmeböljor och fästingburna sjukdomar som de största hälsoriskerna från global uppvärmning i Sverige. Men också livsmedelssäkerhet, översvämningar och andra typer av infektioner pekas ut.[78][79]

Tropiska sjukdomar, som malaria och nilfeber, sprids till nya områden.[80] Många länder där till exempel denguefeber sannolikt kommer att spridas ytterligare har underutvecklade hälsosystem, vilket ytterligare ökar utmaningarna.[81][82] Stigande temperaturer kan också leda till ökad antibiotikaresistens och sämre hållbarhet för läkemedel. Tillsammans med avskogning och djurhållning ökar ett varmare klimat också riskerna för nya pandemier.[83][84][85] År 2022 bedömde IPCC att en av tre människor utsätts för dödlig värmestress, vilket förväntas öka till 50–75 % i slutet av århundradet. Luftföroreningar och vattenbrist gör värmeböljor extra farliga för fattiga i stora städer.[86]

Även psykisk hälsa påverkas av den globala uppvärmningen.[87][88] Höjda temperaturer har kopplats till ökad stress och aggressioner, och till fler självmord.[89][90] Oro för framtiden och trauma från katastrofer och flykt ökar förekomsten av PTSD, missbruk, depression och ångest.[90][91] I en undersökning från 2020 rapporterade mer än två tredjedelar av amerikaner att de var oroliga över hur klimatförändringarna skulle påverka planeten.[92][93] En undersökning av ungdomar mellan 16 och 25 år i 10 länder visade att tre fjärdedelar var rädda för framtiden, rapporterade The Lancet 2021. Mer än 45 % av de tillfrågade ungdomarna sa att deras känslor om klimatförändringarna påverkade deras dagliga liv negativt.[94] Nästan 40 % svarade att de är tveksamma till att skaffa egna barn.[94]

Klimatförändringarna förväntas även få positiva effekter på människors hälsa. I Europa förväntas färre köldrelaterade dödsfall och positiva hälsoeffekter till följd av regionalt förbättrade förhållanden för växtlighet.[10][förtydliga]

Livsmedelssäkerhet och jordbruk

[redigera | redigera wikitext]

I takt med att klimatet blir varmare, nederbördsmönstren ändras och klimatzonerna förflyttas påverkas förutsättningarna för livsmedelssäkerhet, jordbruk och möjligheten att förse hela världens befolkning med mat negativt. Ju större förändring av klimatet desto större blir förändringarna för jordbruket. En studie presenterad i vetenskapstidskriften Science 9 januari 2009 menar att sannolikheten är stor (>90 %) att klimatförändringarna kommer att ha en dramatisk inverkan på jordbruket. Kraftiga temperaturökningar kommande sekel kommer att ha mycket negativa konsekvenser för såväl produktionen som inkomsterna för bönderna i den tropiska och subtropiska klimatzonen. Även i de tempererade områdena kommer konsekvenserna bli stora för jordbruket. Enligt forskarna bakom studien kommer de varmaste somrarna som hittills registrerats i de tempererade områdena att vara normala somrar framåt år 2100. Man manade också till snabba åtgärder för att möta detta hot[95]

Vid mindre klimatförändringar kan jordbruket på många platser i världen, främst på de högre breddgraderna, förbättras. Detta gäller platser som Kanada, Norden, Centraleuropa, Ryssland, Nya Zeeland och Chile.[96] På andra platser kan det krävas vissa anpassningar av jordbruket såsom tidpunkter för sådd och skörd, en annan markbearbetning eller bevattning.

Vid större klimatförändringar kan man tvingas byta typ av gröda eller göra mer ingående förändringar i odlingstekniken. Även om klimatförändringarna främst kommer att påverka mellanbredderna, latitud 40–70°,[97] och de högre breddgraderna så har dessa länder ofta bättre möjligheter till anpassning. De allvarligaste konsekvenserna för jordbruket kan uppstå i U-länder i tropikerna.[98]

Tillgång till sötvatten

[redigera | redigera wikitext]

Mängden vatten på jorden är nära nog konstant. Av allt vatten på på jorden utgör cirka 2,5 procent sötvatten. Resten finns i haven som saltvatten. Knappt 70 procent av allt sötvatten är bundet i glaciärer och inlandsisar. Runt en tredjedel av sötvattnet är grundvatten, det vill säga vatten som finns i jorden. Resterande dryga procenten är lättillgängligt ytvatten i sjöar, floder och vattendrag.

Den ständiga cirkulationen av vatten mellan hav, atmosfär, mark och levande organismer på jorden kallas för det hydrologiska systemet, eller vattencykeln. Förenklat kan vattencykeln beskrivas i några huvudsteg:

  • Vatten från hav, sjöar, floder och mark avdunstar och blir vattenånga i atmosfären. Växter släpper också ut vattenånga genom sina blad, vilket kallas transpiration.
  • När vattenångan stiger kyls den av och omvandlas till små vattendroppar, vilket bildar moln.
  • När molnen blir mättade med vatten faller vattnet tillbaka till jorden som nederbörd, t.ex. som regn, snö eller hagel.
  • Nederbörden hamnar i sjöar, floder och hav, så kallad avrinning, eller tränger ner i marken, vilket kallas infiltration, och fyller på grundvattnet.
  • Grundvattnet rör sig långsamt genom marken och kan komma tillbaka till sjöar, floder och så småningom till havet, där cykeln börjar om igen.

Endast en mycket liten andel av allt vatten på jorden, mindre än en tiondels procent, förflyttas varje år genom avdunstning och nederbörd. Det är dock tillräckligt för att förse kontinenterna med färskvatten och upprätthålla alla ekosystem på jorden.

Den globala årsnederbörden förväntas öka med två procent för varje grad av global uppvärmning. Antagande bygger på en övergripande förstärkning av vattencykeln när atmosfären värms upp och därmed kan hålla mer vattenånga.

Fördelningen av var nederbörden faller och när den kommer förändras av global uppvärmning. Vissa områden kan få betydligt mer nederbörd och andra betydligt mindre. Den globala uppvärmningen förväntas göra att redan fuktiga områden (tropikerna och höga latituder) får ökad nederbörd, medan torrare områden (de subtropiska zonerna) får minskad nederbörd. Nederbörden förväntas också falla mer koncentrerat i kortare perioder med kraftiga regn, vilket ökar risken för översvämningar i vissa områden samtidigt som andra kan uppleva förlängda torrperioder.

I Sverige förväntas årsnederbörden öka till följd av global uppvärmning. Den största ökningen förväntas i södra och västra Sverige, medan vissa delar av norra Sverige kan se en något mindre, men ändå betydande, ökning. Vintrarna i Sverige förväntas bli blötare, medan somrarna kan bli mer varierande, det vill säga både blötare och torrare.

Dessa förändringar i det hydrologiska systemet påverkar tillgången till sötvatten. Små förändringar i fördelningen geografiskt och i tid av den lilla andelen sötvatten som är aktivt i vattencykeln kan få stora effekter på risken för vattenbrist eftersom det är just detta cirkulerande vatten som är tillgängligt och förnybart för ekosystem, jordbruk, industrier och hushåll.

Förenklat kan man säga att många regioner som redan har (perioder med) vattenbrist kommer att uppleva ökad vattenbrist till följd av global uppvärmning, medan regioner utan vattenbrist kommer att få ännu större tillgång till sötvatten. Förändrade mönster för snösmältning och smältning av glaciärer påverkar också tillgången till sötvatten.

Av betydelse för den mänskliga användningen av vatten är också fördelningen mellan det vatten som kommer från grundvattentäkter och det vatten som kommer från mer lättillgängligt ytvatten. Cirka en tredjedel av den mänskliga användningen av vatten kommer från grundvatten och resterande från ytvatten. Endast en liten andel, runt 1 procent, kommer från desalinering, eller avsaltning. Fördelningen mellan olika källor varierar mellan regioner.

Vattenbrist är av flera olika orsaker ett vanligt och växande problem i världen. Vid sidan om global uppvärmning är befolkningstillväxt, ekonomisk utveckling och ineffektiv sötvattenhantering vanliga orsaker. När ytvatten och/eller grundvatten blir en bristvara och vattenbrist uppstår, så finns det flera olika sätt att motverka detta.[99][100][101][102][103]

Socioekonomiska följder

[redigera | redigera wikitext]

Konsekvenserna av att leva i en värld med högre temperaturer kommer sannolikt att slå hårdast mot de grupper som redan idag är utsatta eller missgynnade på olika sätt. Det kan röra människor som bor i socioekonomiskt utsatta områden där eftersatt infrastruktur ökar utsattheten för klimatrelaterade konsekvenser. Arbetslösa, äldre människor och kvinnor riskerar också att drabbas på olika sätt. Seniorer som har svårt att röra sig eller som har olika sjukdomstillstånd kommer troligen drabbas hårdare än andra grupper. Kvinnor riskerar att missgynnas ekonomiskt (på grund av deras relativt sett lägre löner och förmögenheter) när åtgärder för att bromsa klimatförändringarna driver upp priser eller höjer skatter[källa behövs].[104]

Konflikter

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Klimatsäkerhet

Klimatforskare och säkerhetsanalytiker har varnat för att den globala uppvärmningen kommer att leda till omfattande oroligheter och krig[enligt vem?]. Som framtida högriskområden har regioner i Afrika, Mellanöstern, Indien-Pakistan och Kina pekats ut[enligt vem?]. Minskad nederbörd i redan torra och instabila områden kommer leda till stora påfrestningar.[källa behövs] Särskilt bekymmersamt är den redan känsliga relationen mellan Indien och Pakistan. Båda staterna förfogar över kärnvapen och drabbas hårt när glaciärerna i Himalaya smälter och vattentillgången försämras.[105][106]

Migration

[redigera | redigera wikitext]

Med en kraftigare global uppvärmning kommer många samhällen sannolikt ha begränsade möjligheter att anpassa sig.[107] IPCC räknar i sin rapport från 2021 att 1,3 miljarder människor riskerar att bli klimatflyktingar.[108][109] Mellan 2010 och 2020 har väderkatastrofer tvingat i genomsnitt cirka 21,5 miljoner människor om året att flytta, enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), som ser tydliga kopplingar till den globala uppvärmningen.[110] UNHCR har förutspått att 250 miljoner människor kommer ha tvingats lämna sina hem år 2050 på grund av den globala uppvärmningen.[111] FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) förutspådde 2019 uppemot 700 miljoner klimatflyktingar år 2050.[111]

2021 används inte begreppet "klimatflykting" av UNHCR eftersom klimatet som ensam grund inte ger rätt till flyktingstatus.[111] Men i ett uppmärksammat rättsfall år 2020 öppnade FN:s kommitté för mänskliga rättigheter för möjligheten att ge klimatflyktingar en starkare juridisk status.[112][113][114]

Fattigdom

[redigera | redigera wikitext]

Klimatförändringarna drabbar fattiga hårdare och riskerar att öka den ojämlikhet som ligger till grund för att fattiga är mer utsatta för klimatrelaterad väderpåverkan.[115] Enligt en rapport från Världsbanken riskerar över 100 miljoner människor drivas in i fattigdom fram till 2030, främst till följd av negativ påverkan på möjligheterna att bedriva jordbruk och ökad förekomst av sjukdomar.[116] Dessutom har låginkomstländer svårt att göra klimatanpassningar i tillräckligt snabb takt.[117] Klimatförändringarna kan komma att öka välståndsklyftorna mellan länder[118] och få folk att falla tillbaka i fattigdom[119]. I allmänhet kan man säga att de människor som redan idag lever i fattiga länder, som har en ansträngd ekonomi eller tillhör en sårbar social grupp[120] kommer att vara de som drabbas hårdast av framtidens klimatförändringar. Hur många som kommer beröras och hur hårt de drabbas beror på vilket klimatscenario som förverkligas.[116] Världsbanken varnar för att en värld där den globala uppvärmningen inte hindras riskerar att tvinga över 130 miljoner människor in i fattigdom fram till 2032.[121]

Då flyktingar i allmänhet, och människor som tvingats på flykt på grund av klimatrelaterade katastrofer i synnerhet, sällan tas med i nationella undersökningar om fattigdom är det svårt att avgöra hur många av dessa som hamnar i fattigdom.[122] Givet det stora antalet klimatflyktingar behövs det mer studier och data.[122]

Risk för samhällskollaps

[redigera | redigera wikitext]

Michael Mann, professor i atmosfärsvetenskap, har sagt att: "Det finns inga bevis för klimatförändringsscenarier som skulle göra människor utrotade". Men, menar Mann, en global temperaturökning på 3 °C eller mer kan leda till en kollaps av vår globala, sammankopplade civilisation - med massiv oro och konflikter som följd.[123] Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, har varnat för att mänsklig civilisation aldrig har existerat i en värld som överskridit tvågradersgränsen.[124]

Sexuellt våld och våld i nära relationer

[redigera | redigera wikitext]

Flera experter och bedömare, inte minst kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, pekar på de täta kopplingarna mellan klimatförändringarna och risken för kvinnor och flickor att utsättas för sexuellt våld och våld i nära relationer. Kvinnor och flickor är redan i en utsatt position och de olika konsekvenserna som den globala uppvärmningen kommer få riskerar att ytterligare förvärra deras utsatthet. Bland annat pekar FN:s särskilda rapportör för våld mot kvinnor på att extremväder och naturkatastrofer slår ut sociala skyddsnät för kvinnor, som därmed löper större risk att drabbas av våld i olika former. De kvinnor och flickor som kommer att tvingas fly och bli klimatflyktingar kommer också att hamna i en mycket utsatt situation när de bor i tillfälliga boenden och flyktingläger. Redan i dag är våld i nära relationer, barn- och tvångsäktenskap, människohandel och trafficking problem som finns i flyktingläger och som ofta följer på katastrofer av olika slag.[125]

Geografiska skillnader

[redigera | redigera wikitext]

Scenarierna bygger på klimatmodeller med ett visst mått av osäkerhet. Tydligt verkar dock att områden som redan får mycket regn får ökad nederbörd, medan redan nederbördsfattiga regioner blir ännu torrare, i båda fallen med potentiellt katastrofala resultat.

Tendensen att temperaturökningen går snabbare på nordliga respektive sydliga breddgrader än i tropikerna förväntas fortsätta och förstärkas ytterligare och landområden värms upp mer än oceanerna vilket leder till att klimatzonerna förflyttas norrut respektive söderut på norra och södra halvklotet och temperaturkontrasterna mellan tropikerna och jordens kallare regioner minskar. Redan nu kan konstateras att uppvärmningen går mycket fortare i Arktis än genomsnittet för hela världen. Den minskade skillnaden i temperatur mellan tropikerna och polarregionerna kan allvarligt rubba den storskaliga cirkulationen i atmosfären, vilket är den primära drivkällan för lågtrycksbildning i större delen av världen.[126]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: Klimatförändring i Sverige

Som en följd av klimatförändringen i Sverige kan vi vänta oss ökad nederbörd i hela landet, framför allt i norra och västra Sverige.[127] Mer osäkert är om nederbörden kommer öka eller minska i södra Sverige.[128] Ökad och mer intensiv nederbörd ökar risken för översvämningar men minskar å andra sidan risk för vattenbrist. Statens geotekniska institut varnade 2022 för att antalet ras och skred kommer sexfaldigas.[129]

Temperaturzonerna kommer flytta norrut – Norrland kommer att ha ett skånskt klimat, och södra Sverige kommer få samma klimat som idag råder i centrala Tyskland.[127] Framför allt södra Sverige kommer att uppleva torka och intensiva värmeböljor med temperaturer uppemot 40 grader i skuggan.[130] Enligt forskning från SLU har 58 vinterdagar per år försvunnit i Västerbotten mellan 1984 och 2024, motsvarande en tredjedel av vintern.[131]

Den genomsnittliga temperaturökningen blir sannolikt högre i Sverige än för världen i genomsnitt, särskilt under vintern och då särskilt i norra Sverige.[132] MSB räknar med att medeltemperaturen i Sverige kommer stiga med 3–5 °C till 2080.[133] Havshöjningen kommer påverka hela Sverige, men i olika styrka, eftersom landhöjningen är större i norra Sverige.[48]

För Sveriges del kan effekterna av ett varmare klimat till vissa delar vara positiva. Bland annat kan ett mildare klimat ge ökad avkastning inom jord- och skogsbruk. Sett ur ett globalt perspektiv dominerar dock de väntade klimatförändringarnas negativa följder för samhället över de positiva.[134]

Europa

[redigera | redigera wikitext]

Europa är den kontinent som värms upp snabbast, 2022 var temperaturen 2,3 grader över det förindustriella genomsnittet.[135]

Medelhavsområdet drabbas mycket hårt med högre temperaturer och torka, vilket slår hårt mot bland annat jordbruk och turistindustri.[136] Grekland, Italien och Spanien kan sommartid drabbas av värmeböljor med temperaturer på 50–55 grader i skuggan och sommarmedeltemperaturen i Spanien kan öka upp till 7 grader fram till år 2100. I stora delar av Spanien blir somrarna så fall lika heta som i Saharaöknen idag. Risken för ökenspridning i Medelhavsområdet är också stor.[137][138] Centraleuropa får ett medelhavsklimat med vinterregn, sommartorka och intensiva värmeböljor.

En del klimatforskare har uttryckt oro för att det varmare klimatet kan påverka Golfströmmen.[139] Smältande isar på Arktis och Grönland gör Atlanten mindre salt, vilket påverkar strömmarna.[140] Sedan mitten av 1900-talet har de nordatlantiska strömmarna minskat med 15 procent,[141] men enligt IPCC:s senaste rapport finns det inte tecken på någon kollaps av Golfströmmen. Den skulle kunna minska med 20-25 procent, men temperaturhöjningen skulle vid ett sådant scenario ändå mer än väl kompensera för detta. Europa skulle därmed ändå få ett varmare klimat än idag.[142]

Afrika

[redigera | redigera wikitext]

Afrika är den kontinent som riskerar att drabbas allra hårdast.[143] I världens fattigaste kontinent försörjer sig befolkningsmajoriteten (70 procent[143]) på jordbruk och uppvärmningen väntas slå mycket hårt när nederbörden minskar i stora delar av Afrika. Risken är påtaglig att hundratals miljoner afrikaner blir klimatflyktingar på grund av torka och svält under det kommande seklet. Redan vid en uppvärmning på cirka 3 grader kommer enligt många klimatmodeller[källa behövs] stora delar av södra Afrika bli obeboeliga på grund av torka och ökenspridning.

Nildeltat och Egyptens huvudstad Kairo riskerar att översvämmas när havsnivån stiger.[källa behövs]

Nordamerika

[redigera | redigera wikitext]

I Alaskas och Kanadas tundraområden riskerar permafrosten att tina upp.[144] Uppvärmningen blir troligen störst i Mellanvästern, främst i Kansas, Nebraska och Iowa,[145] samt de sydvästra delarna med bland annat delstaterna Kalifornien och Arizona.

I de västra delarna av USA väntas nederbörden minska markant samtidigt som glaciärerna i Klippiga bergen, Sierra Nevada och Kaskadbergen successivt smälter bort. Torkan och den minskade tillgången på vatten riskerar att orsaka mycket stora problem med vattenförsörjningen och jordbruket i västra USA.

Naturkatastrofer i form av bland annat skogsbränder och extrema väderhändelser har blivit flera gånger vanligare i USA, vilket bland annat lett till att försäkringsbolag slutar erbjuda försäkringar i riskområden.[146]

Sydamerika

[redigera | redigera wikitext]

Framför allt i Anderna väntas en kraftig temperaturökning under det kommande seklet. Redan nu har man kunnat konstatera att uppvärmningen i Anderna de senaste 30–40 åren går betydligt snabbare än genomsnittet för hela världen.[147] Uppvärmningen märks framför allt genom att glaciärerna drar sig tillbaka i allt snabbare takt, vilket i framtiden kommer att leda till mycket stora problem med vattenförsörjningen för befolkningen i den väldiga bergskedjan och mångmiljonstaden Lima vid Perus till stor del ökenartade stillahavskust. Vissa forskare anser att läget är så allvarligt att befolkningen i Peru och Bolivia riskerar att drabbas av akut vattenbrist redan om 10–20 år.[67] Även Amazonområdet kommer att bli varmare. Om den globala medeltemperaturen stiger med 3 grader eller mer utplånas troligen Amazonas regnskogar.

Asien

[redigera | redigera wikitext]

Stora delar av Asien skulle troligen drabbas hårt när glaciärerna i Himalaya smälter bort. Glaciärerna förser de stora floderna Ganges, Brahmaputra, Yangtze, Mekong, Indus med flera med smältvatten. Vattentillgången för flera miljarder människor riskerar därmed att försämras. Enligt IPCC:s femte rapport från 2014 saknas bra kunskap om hur mycket vatten som finns i Himalayas glaciärer; uppskattningar varierar mellan 2 100 och 5 800 miljarder ton. Enligt ett medelscenario uppskattas glaciärernas massa minska med 45% till år 2100.[148]

Syd- och Östasien drabbas troligen av fler och kraftigare tropiska cykloner.[149] I det redan torra Mellanöstern minskar troligen nederbörden ytterligare. En jämförelse av 30 klimatmodeller visade 2021 att monsunregnet i sydasien blir starkare och mer oberäkneligt.[150] Det var en av orsakerna till översvämningarna i Pakistan 2022, som påverkade 30 miljoner människor.[151][152] Det varmare klimatet leder till att havsnivån höjs vilket skulle orsaka mycket stora problem i låglänta länder som till exempel Bangladesh och ö-staterna i Stilla havet. Stigande havsnivåer och stormar skulle enligt David King innebära att Jakarta, Indonesiens huvudstad, och Mumbai, en av Indiens största städer, inte längre kommer att vara beboeliga runt år 2050.[153]

I Kinas fall anses stabiliteten i landet vara helt beroende av att den kraftiga ekonomiska tillväxten fortsätter. Kina anses tillhöra de länder som kommer att drabbas hårdast utanför Afrika. Till exempel kommer vattentillgången för hundratals miljoner kineser att försämras när glaciärerna i Himalaya smälter bort och som förser jättefloder som Yangtze, Huang-Ho och Mekong med smältvatten. Att tillväxten fortsätter i framtiden är långt från säkert när Kina även tros drabbas av en kraftigt ökad frekvens av väderrelaterade naturkatastrofer, som torka och ökenspridning i norra delen av landet och kraftigare översvämningar och tropiska oväder i söder.[154]

I Sibiriens tundraområden finns enorma mängder växthusgaser lagrade i permafrosten, uppskattningsvis 70 miljarder ton metan och uppemot 1 000 miljarder ton koldioxid. Som jämförelse orsakar förbränning av fossila bränslen idag utsläpp på 7 miljarder ton om året.[155] Om permafrosten tinar kommer metan och koldioxid successivt att frigöras, vilket kraftigt förstärker den globala uppvärmningen. Vid en viss punkt kommer utvecklingen sannolikt att vara oåterkallelig och processen självförstärkande: Varmare klimat gör att permafrosten tinar snabbare vilket i sin tur leder till större utsläpp, ett varmare klimat och ännu snabbare upptining och temperaturökning.[156] I och med värmeböljorna i början av 2020-talet har utsläppen av växthusgatser från tundran redan börjat.[157][158]

Arktis och Antarktis

[redigera | redigera wikitext]
Månadsgenomsnittet för den arktiska havsisens utbredning i september åren 1979-2020.

Polarregionerna har upplevt den snabbaste temperaturökningen. Temperaturökningen senaste 50–60 åren är på många ställen upp uppemot 3 °C, långt över genomsnittet för hela världen.[159] I både Arktis och Antarktis märks temperaturökningen framför allt genom att isen i Arktis och på Grönland smälter oroväckande fort.[160][161] Även istäcket runt den Antarktiska halvön har börjat smälta allt fortare.

I september 2012 uppmättes det hittills (2019) minsta istäcket i Arktis. Trenden 1979–2019 är att istäckets årliga minimum minskar med 82 400 kvadratkilometer per år.[162] Den allt snabbare avsmältningen gör att en accelererande och snabbare uppvärmning än vad man kalkylerat med tidigare är allt sannolikare. Uppvärmningen gör att ett flertal djurarter, till exempel isbjörnen och kejsarpingvinen, hotas av utrotning.[163][164][165]

Som nämnts har också permafrosten i norra Sibirien, Alaska och Kanada börjat tina[144], vilket kan få förödande konsekvenser för det globala klimatet om inte uppvärmningen kan hejdas.[166]

Oceanien

[redigera | redigera wikitext]
Staden Swifts Creek under bränderna i december 2006.

Australien är tillsammans med Stillahavsöarna och Sydostasien en av världens mest sårbara regioner för effekter av den globala uppvärmningen.[167]

Den australiska regeringens State of the Environment Report från 2021 pekade ut flera ekosystem i Australien som visar tecken på kollaps.[168][169] Rapporten varnar för att det kommer att ha stora konsekvenser för samhället – särskilt för Australiens ursprungsbefolkning.[170] Nederbörden minskar i södra Australien och ökar i norr[170] och torkperioder har blivit mer allvarliga och mindre förutsägbara.[171][172] En studie utförd vid Melbourne University 2018 fann att de stora torkorna under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet i södra Australien "sannolikt är utan motstycke under de senaste 400 åren".[173] Extrema väderhändelser som skyfall blir vanligare vilket bland annat leder till omfattande översvämningar.[174][175][176] Skogsbränder har länge varit en naturlig del av Australiens ekosystem, men den globala uppvärmningen gör att bränder ökar i intensitet och förekomst,[177][178] vilket får stora konsekvenser för natur och samhälle.[179] Havsnivåerna höjs mer i Australien än det globala genomsnittet, vilket hotar kustsamhällen och kustnära ekosystem.[180] Ett varmare och surare hav har också lett till en massiv korallblekning i det Stora barriärrevet.[168]

Vissa ö-nationer i Stilla havet, som Tuvalu, Kiribati och Maldiverna, överväger evakuering eftersom anpassning till stigande havsnivåer kan bli ekonomiskt orealistiskt eller praktiskt omöjligt.[181][182]

Scenarier

[redigera | redigera wikitext]
Områden där global uppvärmning förväntas öka risken för naturkatastrofer. Rosa: tropiska cykloner. Gul: torka och ökenspridning. Blå: öar och floddeltan utsatta för höjd havsnivå och stormvågor.

Det finns en stor osäkerhet kring vilka följder ett varmare klimat kommer att få. Framförallt eftersom det inte går att förutse vilka åtgärder världens regeringar kommer att ta för att förebygga och anpassa sig till den globala uppvärmningen. Enligt IPCC:s sjätte rapport så ökar de negativa effekterna av klimatförändringarna i början av 2020-talet mycket snabbare än vad forskare förutspådde mindre än tio år tidigare.[183][184]

Uppvärmningen fram till år 2100 kommer i genomsnitt troligen att hamna någonstans i intervallet 2–6 °C. Haven kommer värmas upp mindre än land och vissa områden, främst polarregionerna och de kalltemperade områdena kommer värmas upp mycket mer, i vissa fall mer än dubbelt eller till och med tredubbelt så mycket jämfört med snittet för hela jordklotet.

Framtidsscenarier bygger på avancerade datasimulerade klimatmodeller men det finns flera osäkerhetsfaktorer. Ingen vet hur länge utsläppen av växthusgaser kommer att fortsätta öka. Man vet inte heller exakt hur stark uppvärmning som krävs för att aktivera så kallade tröskeleffekter, det vill säga processer i naturen som på olika sätt förstärker uppvärmningen på egen hand.[25]

I de mest pessimistiska prognoserna är det de positiva återkopplingsmekanismerna (tinande permafrost, smältande polaris och glaciärer, utsläpp av metanhydrater mm) som helt tar överhanden och processen skenar i väg, oavsett vad människan gör. IPCC varnar för att detta kan hända redan vid en 1,5 °C varmare värld.[183]

Positiva effekter

[redigera | redigera wikitext]

Det är sannolikt att global uppvärmning kommer att resultera i att antalet människor som årligen dör av köld kommer att minska. Växtligheten kommer sannolikt att gynnas av en ökad koldioxidhalt i atmosfären, i alla fall så länge ökningen av koldioxidhalten är begränsad. Mycket tyder också på att växter även får bättre motståndskraft mot torka av en ökad koldioxidhalt i atmosfären, i alla fall så länge ökningen är begränsad. Växtsäsongen i svalare regioner kommer sannolikt att förlängas.[185]

Global handel kommer sannolikt att gynnas av fler alternativa sjötransportvägar som tidigare förhindrats av isbildning. Det gäller särskilt den så kallade nordvästpassagen.[185] Minskad snö och isbildning kommer också sannolikt bidra till sänkta transportkostnader på land.[186]

Energiåtgången och därmed kostnaden för att värma upp byggnader kommer sannolikt att minska till följd av global uppvärmning.[källa behövs]

Enligt forskningen kan positiva effekter gynna vissa folk, arter, regioner eller industrier. Sammantaget råder dock stor enighet bland forskare om att på global nivå överväger riskerna för negativa effekter potentialen för positiva effekter.[187]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Klimatförändringarna påverkar vår hälsa – se filmad föreläsning | Göteborgs universitet”. www.gu.se. Göteborgs Universitet. 1 juni 2023. https://www.gu.se/nyheter/klimatforandringarna-paverkar-var-halsa. Läst 4 oktober 2024. 
  2. ^ [a b] Tollefson, Jeff (2021-08-09). ”IPCC climate report: Earth is warmer than it’s been in 125,000 years” (på engelska). Nature 596 (7871): sid. 171–172. doi:10.1038/d41586-021-02179-1. ISSN 0028-0836. https://www.nature.com/articles/d41586-021-02179-1. Läst 3 november 2021. 
  3. ^ Sylla, Anette Gärdeklint. ”Forskning från Stockholms universitet bakom IPCC:s rapport - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/nyheter/forskning-fr%C3%A5n-stockholms-universitet-bakom-ipcc-s-rapport-1.566236. Läst 3 november 2021. 
  4. ^ Engström, Ulrika (10 augusti 2021). ”FN:s klimatpanel: Så här varmt har det inte varit på 100 000 år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fn-s-klimatpanel-sa-har-varmt-har-det-inte-varit-pa-100-000-ar. Läst 3 november 2021. 
  5. ^ [a b c] ”Climate change widespread, rapid, and intensifying – IPCC”. https://www.ipcc.ch/2021/08/09/ar6-wg1-20210809-pr/. Läst 3 november 2021. 
  6. ^ ”IPCC report: humanity unequivocally to blame for rising temperatures” (på engelska). Fortune. https://fortune.com/2021/08/09/ipcc-report-climate-change-humans-responsible-warming-emissions/. Läst 3 november 2021. 
  7. ^ [a b c] ”Climate Change: Ocean Heat Content | NOAA Climate.gov” (på engelska). www.climate.gov. https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/climate-change-ocean-heat-content. Läst 3 november 2021. 
  8. ^ ”2018 was the ocean's hottest year ever. Here are some vital takeaways from recent studies.” (på engelska). Environment. 16 januari 2019. https://www.nationalgeographic.com/environment/article/oceans-warming-faster-than-ever. Läst 3 november 2021. 
  9. ^ ”Folkhälsa i ett förändrat klimat - Handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020”. Folkhälsomyndigheten. sid. 8. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/halsoskydd-miljohalsa/handlingsplan-klimatanpassning-folkhalsomyndigheten.pdf. Läst 3 november 2021. 
  10. ^ [a b] Guy Hutton och Bettina Menne (2014). ”Economic Evidence on the Health Impacts of Climate Change in Europe”. Environmental Health Insights (Sage Publishing) 8 (4): sid. 43-52. doi:10.4137/EHI.S16486. PMID 25452694. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4219788/. 
  11. ^ ”Displacement in a Changing Climate | IFRC” (på engelska). www.ifrc.org. https://www.ifrc.org/document/displacement-in-a-changing-climate. Läst 3 november 2021. 
  12. ^ Fountain, Henry (2 mars 2015). ”Researchers Link Syrian Conflict to a Drought Made Worse by Climate Change” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2015/03/03/science/earth/study-links-syria-conflict-to-drought-caused-by-climate-change.html. Läst 3 november 2021. 
  13. ^ ”Syria: Climate Change, Drought and Social Unrest” (på amerikansk engelska). The Center for Climate & Security. 29 februari 2012. https://climateandsecurity.org/2012/02/syria-climate-change-drought-and-social-unrest/. Läst 3 november 2021. 
  14. ^ ”Climate Change Helped Spark Syrian War, Study Says” (på engelska). Science. 2 mars 2015. https://www.nationalgeographic.com/science/article/150302-syria-war-climate-change-drought. Läst 3 november 2021. 
  15. ^ Kelley, Colin P.; Mohtadi, Shahrzad; Cane, Mark A.; Seager, Richard; Kushnir, Yochanan (2015-03-17). ”Climate change in the Fertile Crescent and implications of the recent Syrian drought” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 112 (11): sid. 3241–3246. doi:10.1073/pnas.1421533112. ISSN 0027-8424. PMID 25733898. https://www.pnas.org/content/112/11/3241. Läst 3 november 2021. 
  16. ^ ”Our future climate depends on our decisions now” (på amerikansk engelska). New Statesman. 2 november 2021. https://www.newstatesman.com/spotlight/energy/2021/11/future-climate-decisions-now-ipcc. Läst 3 november 2021. 
  17. ^ ”Irreversible tipping points, winning narratives and whether transformation will be too late: Reflections from Johan Rockstrom” (på engelska). The Futures Centre. 25 november 2021. https://www.thefuturescentre.org/irreversible-tipping-points-winning-narratives-and-whether-transformation-will-be-too-late-reflections-from-johan-rockstrom/. Läst 11 januari 2022. 
  18. ^ ”Summary for Policymakers — Global Warming of 1.5 ºC”. IPCC. https://www.ipcc.ch/sr15/chapter/spm/. Läst 11 januari 2022. 
  19. ^ Kihlberg, Jannike (20 november 2023). ”Utsläppen ökar – världen på väg mot 3 graders uppvärmning”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/varlden/utslappen-okar-varlden-pa-vag-mot-3-graders-uppvarmning/. Läst 20 november 2023. 
  20. ^ ”Nations must go further than current Paris pledges or face global warming of 2.5-2.9°C” (på engelska). UN Environment. 20 november 2023. http://www.unep.org/news-and-stories/press-release/nations-must-go-further-current-paris-pledges-or-face-global-warming. Läst 21 november 2023. 
  21. ^ ”Huvudbudskap FNs klimatpanels rapport 2021 ”Den naturvetenskapliga grunden” | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/klimat/ipcc/huvudbudskap-1.174301. Läst 3 november 2021. 
  22. ^ ”What is a 4°C world?” (på engelska). Carbon Brief. 22 november 2012. Arkiverad från originalet den 3 november 2021. https://web.archive.org/web/20211103110257/https://www.carbonbrief.org/what-is-a-4c-world. Läst 3 november 2021. 
  23. ^ Irfan, Umair (10 september 2021). ”How bad will climate change get?” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/22620706/climate-change-ipcc-report-2021-ssp-scenario-future-warming. Läst 3 november 2021. 
  24. ^ ”Delar av jorden obeboelig vid fyra graders ökning”. Dagens Nyheter. 31 mars 2014. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/delar-av-jorden-obeboelig-vid-fyra-graders-okning/. Läst 24 november 2022. 
  25. ^ [a b] ”10 years to transform the future of humanity -- or destabilize the planet | Johan Rockström”. https://www.youtube.com/watch?v=8Sl28fkrozE. Läst 3 november 2021. 
  26. ^ Abrahamsson, Samuel (6 maj 2020). ”Miljarder människor kan tvingas fly om extremvärmen sprider sig”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/miljarder-manniskor-kan-tvingas-pa-flykt. Läst 3 november 2021. 
  27. ^ ”Climate crisis could displace 1.2bn people by 2050, report warns” (på engelska). the Guardian. 9 september 2020. http://www.theguardian.com/environment/2020/sep/09/climate-crisis-could-displace-12bn-people-by-2050-report-warns. Läst 3 november 2021. 
  28. ^ ”FN:s larm om klimatflyktingar får Afrika att ställa krav på väst”. SVT Nyheter. 17 oktober 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/antalet-klimatflyktingar-i-afrika-kan-oka-enligt-expert. Läst 3 november 2021. 
  29. ^ ”Ny rapport: Extremväder är den nya normen”. DN.SE. 31 oktober 2021. https://www.dn.se/vetenskap/ny-rapport-extremvader-ar-den-nya-normen/. Läst 26 mars 2022. 
  30. ^ ”Revealed: how climate breakdown is supercharging toll of extreme weather” (på engelska). the Guardian. 4 augusti 2022. https://www.theguardian.com/environment/2022/aug/04/climate-breakdown-supercharging-extreme-weather. Läst 10 september 2022. 
  31. ^ ”Why has it been raining so hard? How climate change is causing heavier downpours” (på amerikansk engelska). ideas.ted.com. 6 oktober 2021. https://ideas.ted.com/why-climate-change-causes-heavy-rain-and-flooding/. Läst 26 mars 2022. 
  32. ^ [a b c] ”How climate change worsens heatwaves, droughts, wildfires and floods” (på brittisk engelska). 9 augusti 2021. https://www.bbc.com/news/science-environment-58073295. Läst 11 september 2024. 
  33. ^ Vetter, David. ”A Warming Earth Will Bring More Extreme Rainfall, New Research Shows” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/davidrvetter/2021/07/28/a-warming-earth-will-bring-more-extreme-rainfall-new-research-shows/. Läst 26 mars 2022. 
  34. ^ ”Extrema skyfall upp till nio gånger vanligare”. SVT Nyheter. 24 augusti 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/extrema-skyfall-upp-till-nio-ganger-vanligare. Läst 26 mars 2022. 
  35. ^ [a b] Barlow, Mathew. ”The water cycle is intensifying as the climate warms, IPCC report warns – that means more intense storms and flooding” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/the-water-cycle-is-intensifying-as-the-climate-warms-ipcc-report-warns-that-means-more-intense-storms-and-flooding-165590. Läst 26 mars 2022. 
  36. ^ ”Intense storms from global warming, and a mission to study them” (på amerikansk engelska). EarthSky. 2 december 2021. https://earthsky.org/earth/intense-storms-from-climate-change/. Läst 26 mars 2022. 
  37. ^ ”How climate change is making hurricanes more dangerous” (på amerikansk engelska). Yale Climate Connections. 8 juli 2019. http://yaleclimateconnections.org/2019/07/how-climate-change-is-making-hurricanes-more-dangerous/. Läst 26 mars 2022. 
  38. ^ Alestig, Peter (12 november 2020). ”Extrem orkansäsong – nu hotar ny storm Europa | Peter Alestig”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Vqq0jr/extrem-orkansasong-nu-hotar-ny-storm-europa. Läst 26 mars 2022. 
  39. ^ [a b] Knutson, Tom. ”Global Warming and Hurricanes” (på amerikansk engelska). www.gfdl.noaa.gov. https://www.gfdl.noaa.gov/global-warming-and-hurricanes/. Läst 26 mars 2022. 
  40. ^ Svensson, Anna (15 september 2021). ”Kraftig ökning av extremt varma dagar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/kraftig-okning-av-extremt-varma-dagar. Läst 26 mars 2022. 
  41. ^ [a b] ”Too hot to live: Millions worldwide will face unbearable temperatures” (på engelska). Magazine. 17 juni 2021. https://www.nationalgeographic.com/magazine/article/too-hot-to-live-millions-worldwide-will-face-unbearable-temperatures-feature. Läst 26 mars 2022. 
  42. ^ ”Heat Waves: The Details” (på amerikansk engelska). Climate Communication. https://climatecommunication.org/new/features/heat-waves-and-climate-change/heat-waves-the-details/. Läst 26 mars 2022. 
  43. ^ Robine, Jean-Marie; Cheung, Siu Lan K.; Le Roy, Sophie; Van Oyen, Herman; Griffiths, Clare; Michel, Jean-Pierre (2008-02-01). ”Death toll exceeded 70,000 in Europe during the summer of 2003” (på engelska). Comptes Rendus Biologies 331 (2): sid. 171–178. doi:10.1016/j.crvi.2007.12.001. ISSN 1631-0691. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1631069107003770. Läst 26 mars 2022. 
  44. ^ Xu, Chi; Kohler, Timothy A.; Lenton, Timothy M.; Svenning, Jens-Christian; Scheffer, Marten (2020-05-04). ”Future of the human climate niche”. Proceedings of the National Academy of Sciences 117 (21): sid. 11350–11355. doi:10.1073/pnas.1910114117. ISSN 0027-8424. PMID 32366654. PMC: PMC7260949. https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.1910114117. Läst 26 mars 2022. 
  45. ^ ”Photo Gallery: Is Environmental Migration Really Rising?” (på engelska). Der Spiegel. 18 april 2011. ISSN 2195-1349. https://www.spiegel.de/fotostrecke/photo-gallery-is-environmental-migration-really-rising-fotostrecke-66982.html. Läst 9 februari 2023. 
  46. ^ ”Sea Level”. Facts. NASA Global Climate Change. https://climate.nasa.gov/vital-signs/sea-level. Läst 25 mars 2022. 
  47. ^ ”Video: Rising tides: Understanding sea level rise”. NASA Sea Level Change Portal. https://sealevel.nasa.gov/resources/103/video-rising-tides-understanding-sea-level-rise. Läst 25 mars 2022. 
  48. ^ [a b c] ”Introduktion till stigande havsnivåer”. SMHI. https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/introduktion-till-stigande-havsnivaer-1.179350. Läst 25 mars 2022. 
  49. ^ ”Climate Change: Global Sea Level” (på engelska). Climate.gov. NOAA. 16 februari 2022. https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/climate-change-global-sea-level. Läst 25 mars 2022. 
  50. ^ ”Få koll på klimatet - just nu”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/special/fa-koll-pa-klimatet/. Läst 25 mars 2022. 
  51. ^ ”Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden”. IPCC (översatt av SMHI). sid. 21. https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf. Läst 22 mars 2022. ”Många förändringar som beror på tidigare och framtida utsläpp av växthusgaser är oåterkalleliga för tidsperioder på århundraden till årtusenden, detta gäller särskilt förändringar i havet, inlandsisar och den globala havsnivån.” 
  52. ^ ”Anticipating Future Sea Levels” (på engelska). Earth Observatory. NASA. 8 juli 2021. https://earthobservatory.nasa.gov/images/148494/anticipating-future-sea-levels. Läst 22 mars 2022. 
  53. ^ ”More evidence “tipping point” for Antarctic Ice Sheet may have been reached” (på engelska). News. Victoria University of Wellington. 19 november 2021. https://www.wgtn.ac.nz/news/2021/11/more-evidence-tipping-point-for-antarctic-ice-sheet-may-have-been-reached. Läst 25 mars 2022. 
  54. ^ ”Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden”. IPCC (översatt av SMHI). sid. 21. https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf. Läst 22 mars 2022. 
  55. ^ ”Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden”. IPCC (översatt av SMHI). https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf. Läst 22 mars 2022. ”En ökning av den genomsnittliga globala havsnivån om överstiger det sannolika intervallet – och närmar sig 2 meter till år 2100 och 5 meter till år 2150 under ett scenario med mycket höga utsläpp av växthusgaser (...) – kan inte uteslutas på grund av djup osäkerhet relaterad till processer i inlandsisar.” 
  56. ^ Vidal, John. ”Are Coastal Nuclear Power Plants Ready for Sea Level Rise?” (på engelska). Hakai Magazine. https://hakaimagazine.com/features/are-coastal-nuclear-power-plants-ready-for-sea-level-rise/. Läst 25 mars 2022. 
  57. ^ Elfström, Calle (18 mars 2023). ”Tre frågor: Så mycket kan havet stiga när glaciärisarna smälter”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-mycket-kan-havet-stiga-nar-glaciarisarna-smalter. Läst 19 mars 2023. 
  58. ^ ”In Pictures: Bangladeshi farmers adapt as climate crisis worsens” (på engelska). www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/gallery/2021/10/28/bangladesh-farmers-climate-crisis-rising-sea-levels-agriculture. Läst 25 mars 2022. 
  59. ^ ”Ocean Acidification” (på engelska). ocean.si.edu. Smithsonian Ocean. http://ocean.si.edu/ocean-life/invertebrates/ocean-acidification. Läst 3 november 2021. 
  60. ^ ”Ocean acidification”. www.noaa.gov. National Oceanic and Atmospheric Administration. https://www.noaa.gov/education/resource-collections/ocean-coasts/ocean-acidification. Läst 3 november 2021. 
  61. ^ ”Hur påverkas djuren i havet av försurning?”. www.havet.nu. https://www.havet.nu/havsutsikt/artikel/hur-paverkas-djuren-i-havet-av-forsurning. Läst 3 november 2021. 
  62. ^ ”Korallblekning slår ut korallrev jorden runt”. Sveriges Natur. 22 november 2016. https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/detta-kravs-for-att-radda-korallreven/. Läst 3 november 2021. 
  63. ^ ”Skogar och klimatförändringar”. Världsnaturfonden WWF. https://www.wwf.se/skog/varlden/skogar-och-klimatforandringar/. Läst 19 juni 2022. 
  64. ^ ”Global Warming: Tree Deaths Have Doubled Across The Western U.S.” (på engelska). ScienceDaily. https://www.sciencedaily.com/releases/2009/01/090122141222.htm. Läst 6 september 2022. 
  65. ^ Bojs, Karin (1 december 2007). ”6 grader varmare: Katastrofen som har inträffat förr”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/6-grader-varmare-katastrofen-som-har-intraffat-forr/. Läst 6 september 2022. 
  66. ^ ”Sea Level Rise and Implications for Low-Lying Islands, Coasts and Communities”. IPCC. https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/3/2019/11/08_SROCC_Ch04_FINAL.pdf. Läst 11 januari 2022. 
  67. ^ [a b] de la Reguera, Erik: 2 grader varmare: Torka hotar när glaciärerna smälter bort, Dagens Nyheter, 2007-11-23
  68. ^ Climate Hot Map
  69. ^ ”Living Planet Report 2022” (på amerikansk engelska). Living Planet Report. WWF. 2022. https://livingplanet.panda.org/en-US/. Läst 14 oktober 2022. 
  70. ^ ”Animal populations experience average decline of almost 70% since 1970, report reveals” (på engelska). the Guardian. 12 oktober 2022. https://www.theguardian.com/environment/2022/oct/13/almost-70-of-animal-populations-wiped-out-since-1970-report-reveals-aoe. Läst 14 oktober 2022. 
  71. ^ Summary for policymakers of the global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 2019. ISBN 978-3-947851-13-3. https://ipbes.net/sites/default/files/inline/files/ipbes_global_assessment_report_summary_for_policymakers.pdf. Läst 14 oktober 2022 
  72. ^ ”Climate Change and Biodiversity Loss: Two Sides of the Same Coin”. Current History. University of California Press. 2021. doi:10.1525/curh.2021.120.829.295. https://online.ucpress.edu/currenthistory/article/120/829/295/118794/Climate-Change-and-Biodiversity-LossTwo-Sides-of. Läst 14 oktober 2022. 
  73. ^ Freeman, Benjamin G.; Scholer, Micah N.; Ruiz-Gutierrez, Viviana; Fitzpatrick, John W. (2018-11-20). ”Climate change causes upslope shifts and mountaintop extirpations in a tropical bird community” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 115 (47): sid. 11982–11987. doi:10.1073/pnas.1804224115. ISSN 0027-8424. PMID 30373825. PMC: PMC6255149. https://pnas.org/doi/full/10.1073/pnas.1804224115. Läst 20 mars 2023. 
  74. ^ ”Bergslevande fåglar tycks drabbas hårt av global uppvärmning”. Natursidan. https://www.natursidan.se/nyheter/bergslevande-faglar-drabbas-hart-av-global-uppvarmning/. Läst 20 mars 2023. 
  75. ^ ”World Health Day 2022” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/campaigns/world-health-day/2022. Läst 21 april 2022. 
  76. ^ ”WHO: Klimatkrisen är det största hälsohotet”. Dagens ETC. 11 april 2022. https://www.etc.se/klimat-miljo/who-klimatkrisen-aer-det-stoersta-haelsohotet. Läst 21 april 2022. 
  77. ^ ”Gender, Climate Change and Health” (på engelska). Global Report. WHO. 1 december 2014. sid. 6. https://www.who.int/publications-detail-redirect/9789241508186. Läst 21 april 2022. 
  78. ^ ”Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige - En risk- och sårbarhetsanalys”. Folkhälsomyndigheten. 20 december 2021. sid. 10. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsokonsekvenser-av-klimatforandring-i-sverige-en-risk-och-sarbarhetsanalys/. Läst 21 april 2022. 
  79. ^ Bjerström, Erika (5 oktober 2021). ”Analys: Analys: ”Monsterfästingar, giftiga larver och smittor är klimatkrisens nya hälsorisker””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/monsterfastingar-giftiga-larver-och-smittor-klimatkrisens-nya-halsorisker. Läst 18 juni 2022. 
  80. ^ ”Sjukdomar gynnas av klimatförändringarna”. Tidningen Extrakt. 19 maj 2020. https://www.extrakt.se/infektionssjukdomar-gynnas-av-klimatforandringarna/. Läst 18 juni 2022. 
  81. ^ Ebi, Kristie L.; Nealon, Joshua (2016-11-01). ”Dengue in a changing climate” (på engelska). Environmental Research 151: sid. 115–123. doi:10.1016/j.envres.2016.07.026. ISSN 0013-9351. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935116303127. Läst 18 juni 2022. 
  82. ^ ”The Lancet: Extreme heat threatens ‘systemic failure’ of hospitals” (på engelska). Carbon Brief. 28 november 2018. https://www.carbonbrief.org/the-lancet-extreme-heat-threatens-systemic-failure-of-hospitals/. Läst 18 juni 2022. 
  83. ^ ”Coronavirus and Climate Change” (på amerikansk engelska). C-CHANGE | Harvard T.H. Chan School of Public Health. 19 maj 2020. https://www.hsph.harvard.edu/c-change/subtopics/coronavirus-and-climate-change/. Läst 18 juni 2022. 
  84. ^ ”Så leder klimatförändringarna till nya pandemier”. DN.SE. 8 maj 2022. https://www.dn.se/vetenskap/sa-leder-klimatforandringarna-till-nya-pandemier/. Läst 18 juni 2022. 
  85. ^ Milman, Oliver (28 april 2022). ”‘Potentially devastating’: Climate crisis may fuel future pandemics” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/environment/2022/apr/28/climate-crisis-future-pandemics-zoonotic-spillover. Läst 18 juni 2022. 
  86. ^ Bergendorff, Johan (28 februari 2022). ”Analys: Våra barns framtid står på spel”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/det-ar-vara-barns-framtid-som-star-pa-spel. Läst 18 juni 2022. 
  87. ^ ”Why mental health is a priority for action on climate change” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/news/item/03-06-2022-why-mental-health-is-a-priority-for-action-on-climate-change. Läst 18 juni 2022. 
  88. ^ ”Urgent need to address mental health effects of climate change, says report”. American Psychological Association. 4 november 2021. https://www.apa.org/news/press/releases/2021/11/mental-health-effects-climate-change. Läst 18 juni 2022. 
  89. ^ ”Climate Psychiatry 101” (på amerikansk engelska). Climate Psychiatry Alliance. Arkiverad från originalet den 18 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220618102841/https://www.climatepsychiatry.org/climatepsychiatry101. Läst 18 juni 2022. 
  90. ^ [a b] Cianconi, Paolo; Betrò, Sophia; Janiri, Luigi (2020). ”The Impact of Climate Change on Mental Health: A Systematic Descriptive Review”. Frontiers in Psychiatry 11. doi:10.3389/fpsyt.2020.00074/full. ISSN 1664-0640. https://www.frontiersin.org/article/10.3389/fpsyt.2020.00074. Läst 18 juni 2022. 
  91. ^ ”The Psychic Impacts of Chronic Climate-Change Stress” (på amerikansk engelska). Climate Psychiatry Alliance. https://www.climatepsychiatry.org/psychic-impacts. Läst 18 juni 2022. 
  92. ^ Kerr, Sarah; Throop, Noah; Healy, Jack (10 mars 2022). ”The Unseen Toll of a Warming World” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/interactive/2022/03/09/us/mental-health-climate-change.html. Läst 18 juni 2022. 
  93. ^ ”New APA Poll Reveals That Americans are Increasingly Anxious About Climate Change’s Impact on Planet” (på engelska). Psychiatry.org. https://psychiatry.org:443/news-room/news-releases/climate-poll-2020. Läst 18 juni 2022. 
  94. ^ [a b] ”Climate anxiety in children and young people and their beliefs about government responses to climate change: a global survey”. The Lancet. 22 december 2024. doi:10.1016/S2542-5196(21)00278-3. https://www.thelancet.com/journals/lanplh/article/PIIS2542-5196(21)00278-3/fulltext. Läst 18 juni 2022. 
  95. ^ Battisti, David S. & Naylor, Rosamond I.: Historical Warnings of Future Food Insecurity with Unprecedented Seasonal Heat, Science, Vol. 323. no. 5911, s. 240-244, 2009-01-09
  96. ^ Navin Singh Khadka (2014-03-27): "Why climate change is bad news for India tea producers". Bbc.com. Läst 23 februari 2015. (engelska)
  97. ^ ”Vädret på våra breddgrader”. smhi.se. SMHI. 23 april 2014. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vadret-pa-vara-breddgrader-1.5599. Läst 5 november 2019. 
  98. ^ Bogren, J & Gustavsson, T & Loman, G "Klimatförändringar - Naturliga och antropogena orsaker" (2006)
  99. ^ Byman, Karin (2021). Klimatförändringar och hållbar vattenförsörjning: en rapport i IVAs projekt Hållbar vattenförsörjning - tillgång till rent vatten i ett föränderligt klimat ; Tema: Klimat - resurser - energi. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). ISBN 978-91-89181-14-4. Läst 11 november 2024 
  100. ^ Stockholms universitet (3 september 2024). ”Global vattenbrist kan bli värre än väntat”. forskning.se. https://www.forskning.se/2024/09/03/risken-for-global-vattenbrist-ar-storre-an-man-tidigare-trott-visar-ny-forskning/. Läst 11 november 2024. 
  101. ^ forskning.se (11 juli 2019). ”Saltvatten räddning när grundvattnet sinar”. forskning.se. https://www.forskning.se/2019/07/11/saltvatten-raddning-nar-grundvattnet-sinar/. Läst 11 november 2024. 
  102. ^ ”Water action | UNEP” (på engelska). www.unep.org. 21 mars 2024. https://www.unep.org/news-and-stories/story/global-water-shortages-are-looming-here-what-can-be-done-about-them. Läst 11 november 2024. 
  103. ^ U. N. Environment (18 oktober 2023). ”Fresh Water | UNEP - UN Environment Programme” (på engelska). www.unep.org. https://www.unep.org/topics/fresh-water. Läst 11 november 2024. 
  104. ^ ”Consequences of climate change” (på engelska). ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/clima/climate-change/consequences-climate-change_en. Läst 20 juni 2022. 
  105. ^ ”Water conflict and cooperation between India and Pakistan” (på engelska). Climate Diplomacy. https://climate-diplomacy.org/case-studies/water-conflict-and-cooperation-between-india-and-pakistan. Läst 21 april 2022. 
  106. ^ Johnson, Keith (25 februari 2019). ”Are India and Pakistan on the Verge of a Water War?” (på amerikansk engelska). Foreign Policy. https://foreignpolicy.com/2019/02/25/are-india-and-pakistan-on-the-verge-of-a-water-war-pulwama-kasmir-ravi-indus/. Läst 21 april 2022. 
  107. ^ Vince, Gaia (18 augusti 2022). ”The century of climate migration: why we need to plan for the great upheaval” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/news/2022/aug/18/century-climate-crisis-migration-why-we-need-plan-great-upheaval. Läst 18 augusti 2022. 
  108. ^ ”Klimatflykt: Världen "har inte några svar"”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/Qod2KJ. Läst 18 december 2021. 
  109. ^ ”Climate Crisis Could Lead to Refugee Crisis for 1.2 Billion People by 2050 — If We Don't Take Action” (på amerikansk engelska). Green Matters. 9 september 2020. https://www.greenmatters.com/p/climate-crisis-refugees-2050. Läst 18 december 2021. 
  110. ^ ”Climate change link to displacement of most vulnerable is clear: UNHCR” (på engelska). UN News. 22 april 2021. https://news.un.org/en/story/2021/04/1090432. Läst 18 december 2021. 
  111. ^ [a b c] ”Klimatförändring skapar nya slags flyktingar”. Dagens industri. 20 augusti 2019. https://www.di.se/hallbart-naringsliv/klimatforandring-skapar-nya-slags-flyktingar/. Läst 18 december 2021. 
  112. ^ Peschl, Romy (25 november 2021). ”Ioane Teitiota v New Zealand and the evolving concept of the climate change refugee” (på engelska). The Legal Compass. https://www.thelegalcompass.co.uk/post/ioane-teitiota-v-new-zealand-and-the-evolving-concept-of-the-climate-change-refugee. Läst 18 december 2021. 
  113. ^ ”Climate refugees – the world’s forgotten victims” (på engelska). World Economic Forum. https://www.weforum.org/agenda/2021/06/climate-refugees-the-world-s-forgotten-victims/. Läst 18 december 2021. 
  114. ^ ”OHCHR | Historic UN Human Rights case opens door to climate change asylum claims”. www.ohchr.org. https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=25482. Läst 18 december 2021. 
  115. ^ Martin (3 oktober 2016). ”Report: Inequalities exacerbate climate impacts on poor” (på amerikansk engelska). United Nations Sustainable Development. https://www.un.org/sustainabledevelopment/blog/2016/10/report-inequalities-exacerbate-climate-impacts-on-poor/. Läst 26 februari 2023. 
  116. ^ [a b] ”Rapid, Climate-Informed Development Needed to Keep Climate Change from Pushing More than 100 Million People into Poverty by 2030” (på engelska). World Bank. https://www.worldbank.org/en/news/feature/2015/11/08/rapid-climate-informed-development-needed-to-keep-climate-change-from-pushing-more-than-100-million-people-into-poverty-by-2030. Läst 26 februari 2023. 
  117. ^ ”Climate change: Low-income countries 'can't keep up' with impacts” (på brittisk engelska). BBC News. 7 augusti 2021. https://www.bbc.com/news/world-58080083. Läst 26 februari 2023. 
  118. ^ DePillis, Lydia (22 april 2019). ”Climate change makes poor countries poorer, widening global inequality, researchers say | CNN Business” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2019/04/22/economy/inequality-climate-change/index.html. Läst 26 februari 2023. 
  119. ^ ”Climate Refugees | Department of History” (på engelska). history.cornell.edu. https://history.cornell.edu/news/climate-refugees. Läst 26 februari 2023. 
  120. ^ ”EPA Report Shows Disproportionate Impacts of Climate Change on Socially Vulnerable Populations in the United States” (på engelska). www.epa.gov. 2 september 2021. https://www.epa.gov/newsreleases/epa-report-shows-disproportionate-impacts-climate-change-socially-vulnerable. Läst 26 februari 2023. 
  121. ^ ”When poverty meets climate change: A critical challenge that demands cross-cutting solutions Climate change and IDA” (på engelska). blogs.worldbank.org. https://blogs.worldbank.org/climatechange/when-poverty-meets-climate-change-critical-challenge-demands-cross-cutting-solutions. Läst 22 juni 2022. 
  122. ^ [a b] ”The refugee crisis is a problem of poverty, not just migration” (på brittisk engelska). The Guardian. 20 juni 2016. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/global-development/2016/jun/20/the-refugee-crisis-is-a-problem-of-poverty-not-just-migration. Läst 26 februari 2023. 
  123. ^ ”Could climate change make humans go extinct?” (på engelska). Live Science. 30 augusti 2021. https://www.livescience.com/climate-change-humans-extinct.html. Läst 11 januari 2022. 
  124. ^ DebattredaktionenText (8 september 2019). ”Rockström: Klimatskeptikerna blundar för glasklara forskningsresultat”. Dagens industri. https://www.di.se/debatt/rockstrom-klimatskeptikerna-blundar-for-glasklara-forskningsresultat/. Läst 11 januari 2022. 
  125. ^ ”OHCHR | Call for inputs – Report on violence against women and girls in the context of the climate crisis, including environmental degradation and related disaster risk mitigation and response” (på engelska). OHCHR. https://www.ohchr.org/en/calls-for-input/2022/call-inputs-report-violence-against-women-and-girls-context-climate-crisis. Läst 28 juni 2022. 
  126. ^ klimatförändring, Nationalencyklopedin
  127. ^ [a b] ”Effekter i Sverige”. Klimatförändringar. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/. Läst 8 september 2022. 
  128. ^ ”Sommaren 2018 - en glimt av framtiden? | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/sommaren-2018-en-glimt-av-framtiden-1.149088. Läst 28 november 2019. 
  129. ^ ”Klimatförändringen ger fler ras och skred”. Statens Geotekniska Institut. https://press.sgi.se/posts/pressreleases/klimatforandringen-ger-fler-ras-och-skred. Läst 25 september 2023. 
  130. ^ ”Värmebölja | Klimatanpassning.se”. www.klimatanpassning.se. https://www.klimatanpassning.se/hur-klimatet-forandras/klimateffekter/varmebolja-1.21295. Läst 8 september 2022. 
  131. ^ ”Nya forskningsrön från Vindeln: En tredjedel av vintern har försvunnit”. SVT Nyheter. 8 april 2024. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/nya-forskningsron-fran-vindeln-en-tredjedel-av-vintern-har-forsvunnit. Läst 8 april 2024. 
  132. ^ Bergstedt, Therese (7 april 2020). ”Unik beräkning: Sverige värms upp dubbelt så snabbt som övriga jordklotet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/unik-berakning-sverige-varms-upp-dubbelt-sa-snabbt-som-ovriga-jordklotet. Läst 3 november 2021. 
  133. ^ ”Värmebölja”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/varmebolja/. Läst 8 september 2022. 
  134. ^ ”Klimatförändringarnas effekter i Sverige”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/. Läst 16 november 2024. 
  135. ^ ”Europa värms upp snabbast i världen”. DN.SE. 19 juni 2023. https://www.dn.se/varlden/europa-varms-upp-snabbast-i-varlden/. Läst 19 juni 2023. 
  136. ^ Rathi, Christina Lu, Anusha (1 augusti 2022). ”The Mediterranean as We Know It Is Vanishing” (på amerikansk engelska). Foreign Policy. https://foreignpolicy.com/2022/08/01/climate-change-mediterranean-spain-italy-france/. Läst 19 juni 2023. 
  137. ^ ”4 grader varmare: Öknen breder ut sig över Spanien”. Dagens Nyheter. 28 november 2007. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/4-grader-varmare-oknen-breder-ut-sig-over-spanien/. Läst 19 juni 2023. 
  138. ^ Vaughan, Adam (27 oktober 2016). ”Climate change rate to turn southern Spain to desert by 2100, report warns” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/2016/oct/27/climate-change-rate-to-turn-southern-spain-to-desert-by-2100-report-warns. Läst 19 juni 2023. 
  139. ^ Engström, Ulrika (11 april 2018). ”Golfströmmen håller på att försvagas”. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/golfstrommen-haller-pa-att-forsvagas. Läst 28 november 2019. 
  140. ^ Gad, Viola (29 augusti 2019). ”Ny forskning: Så startade Golfströmmen”. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-startade-golfstrommen-och-sa-kan-den-avstanna. Läst 28 november 2019. 
  141. ^ Caesar, L.; Rahmstorf, S.; Robinson, A.; Feulner, G.; Saba, V. (2018-04). ”Observed fingerprint of a weakening Atlantic Ocean overturning circulation” (på engelska). Nature 556 (7700): sid. 191–196. doi:10.1038/s41586-018-0006-5. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/s41586-018-0006-5. Läst 28 november 2019. 
  142. ^ SMHI Arkiverad 13 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  143. ^ [a b] Bloomfield, Steve (2006-11-06): "Africa 'will be worst hit by climate change'". Independent.co.uk. Läst 28 februari 2015. (engelska)
  144. ^ [a b] US EPA, OAR (18 mars 2021). ”Climate Change Indicators: Permafrost” (på engelska). www.epa.gov. https://www.epa.gov/climate-indicators/climate-change-indicators-permafrost. Läst 24 februari 2023. 
  145. ^ Grim, Ryan (2009-08-27): "Small Midwestern States To Be Hit Hardest By Climate Change: Report". Huffingtonpost.com. Läst 28 februari 2015. (engelska)
  146. ^ ”Naturkatastrofernas kostnader kan snart bli ohållbara för USA”. DN.SE. 14 augusti 2023. https://www.dn.se/varlden/naturkatastrofernas-kostnader-kan-snart-bli-ohallbara-for-usa/. Läst 3 september 2023. 
  147. ^ [1]
  148. ^ ”Freshwater resources | Case Study: Himalayan Glaciers” (på engelska) (pdf). www.ipcc.ch. IPCC. mars 2014. sid. 242. https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/WGIIAR5-Chap3_FINAL.pdf. Läst 5 november 2019. 
  149. ^ Himalayas glaciärer smälter, TT-Reuters (via Aftonbladet), 2007-04-01
  150. ^ ”Climate change is making Indian monsoon seasons more chaotic — Potsdam Institute for Climate Impact Research” (på engelska). www.pik-potsdam.de. https://www.pik-potsdam.de/en/news/latest-news/climate-change-is-making-indian-monsoon-seasons-more-chaotic. Läst 10 september 2022. 
  151. ^ ”‘Monster monsoon’: why the floods in Pakistan are so devastating” (på engelska). the Guardian. 29 augusti 2022. https://www.theguardian.com/environment/2022/aug/29/monster-monsoon-why-the-floods-in-pakistan-are-so-devastating. Läst 10 september 2022. 
  152. ^ ””Naturkatastrofen i Pakistan måste bli en väckarklocka””. DN.SE. 10 september 2022. https://www.dn.se/varlden/naturkatastrofen-i-pakistan-maste-bli-en-vackarklocka/. Läst 10 september 2022. 
  153. ^ Vetter, David. ”COP26: Why The UN Climate Conference Matters Like Never Before” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/davidrvetter/2021/10/22/with-one-week-till-cop26-climate-talks-experts-set-out-whats-at-stake/. Läst 11 januari 2022. 
  154. ^ Malmborg, Jan: Ökat klimathot kan leda till krig befarar forskare, Dagens Nyheter, 2007-10-18
  155. ^ Malmborg, Jan: 5 grader varmare: Bevare oss om permafrosten smälter, Dagens Nyheter, 2007-11-28
  156. ^ ”5 grader varmare: Bevare oss om permafrosten smälter”. Dagens Nyheter. 29 november 2007. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/5-grader-varmare-bevare-oss-om-permafrosten-smalter/. Läst 10 september 2022. 
  157. ^ ”Utsläpp från tinande permafrost – större än befarat”. SVT Nyheter. 10 september 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/utslapp-fran-tinande-permafrost-storre-an-befarat. Läst 10 september 2022. 
  158. ^ ”Sibirien sjunker sakta ned i dyn när permafrosten tinar”. Dagens Nyheter. 30 juli 2017. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/varlden/sibirien-sjunker-sakta-ned-i-dyn-nar-permafrosten-tinar/. Läst 10 september 2022. 
  159. ^ [2]
  160. ^ Arctic Sea Ice News and Analysis National Snow and Ice Data Center
  161. ^ Greenland Ice Sheet Today National Snow and Ice Data Center
  162. ^ Gautier, Agnieszka (3 oktober 2019). ”Arctic Sea Ice News & Analysis – Falling up”. nsidc.org. National Snow & Ice Data Center. https://nsidc.org/arcticseaicenews/2019/10/falling-up/. Läst 19 november 2019. 
  163. ^ ”Most polar bears to disappear by 2100, study predicts” (på engelska). the Guardian. 20 juli 2020. http://www.theguardian.com/environment/2020/jul/20/most-polar-bears-to-disappear-by-2100-study-predicts-aoe. Läst 3 november 2021. 
  164. ^ ”Polar bears could be extinct by 2100, says heartbreaking new study” (på amerikansk engelska). Big Think. https://bigthink.com/life/polar-bears-could-be-extinct-by-2100/. Läst 3 november 2021. 
  165. ^ Jenouvrier, Stephanie. ”98% of emperor penguin colonies could be extinct by 2100 as ice melts – can Endangered Species Act protection save them?” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/98-of-emperor-penguin-colonies-could-be-extinct-by-2100-as-ice-melts-can-endangered-species-act-protection-save-them-165468. Läst 3 november 2021. 
  166. ^ ”If you’re not thinking about the climate impacts of thawing permafrost, (here’s why) you should be | UN News” (på engelska). news.un.org. 30 januari 2022. https://news.un.org/en/story/2022/01/1110722. Läst 24 februari 2023. 
  167. ^ ”Australia: After the bushfires came the floods” (på engelska). UNEP – UN Environment Programme. 17 mars 2022. http://www.unep.org/news-and-stories/story/australia-after-bushfires-came-floods. Läst 1 augusti 2022. 
  168. ^ [a b] ”State of the environment: shocking report shows how Australia’s land and wildlife are being destroyed” (på engelska). the Guardian. 18 juli 2022. https://www.theguardian.com/environment/2022/jul/19/labor-says-it-wont-put-head-in-the-sand-as-it-releases-shocking-environment-report. Läst 1 augusti 2022. 
  169. ^ ”Australia State of the Environment”. Australia State of the Environment 2021. https://soe.dcceew.gov.au/. Läst 1 augusti 2022. 
  170. ^ [a b] ”Key Findings”. Australia State of the Environment 2021. https://soe.dcceew.gov.au/climate/key-findings. Läst 1 augusti 2022. 
  171. ^ Courtois, Luke (11 juni 2020). ”Getting real about drought and climate change in Australia” (på australisk engelska). The Strategist. https://www.aspistrategist.org.au/getting-real-about-drought-and-climate-change-in-australia/. Läst 1 augusti 2022. 
  172. ^ ”Dödens hetta”. www.aftonbladet.se. 25 januari 2007. https://www.aftonbladet.se/a/4d3bkV. Läst 1 augusti 2022. 
  173. ^ Henley, Ben; Allen, Kathryn; Freund, Mandy; Baker, Patrick. ”Recent Australian droughts may be the worst in 800 years” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/recent-australian-droughts-may-be-the-worst-in-800-years-94292. Läst 1 augusti 2022. 
  174. ^ ”200 000 flyr översvämningar i Australien”. SVT Nyheter. 3 mars 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/200-000-flyr-oversvamningar-i-australien. Läst 1 augusti 2022. 
  175. ^ ”Floods Show That Australia Is Getting Harder to Live In, PM Says”. Bloomberg. 9 mars 2022. https://www.bloomberg.com/tosv2.html?vid=&uuid=374c8312-118b-11ed-babe-706a4974424d&url=L25ld3MvYXJ0aWNsZXMvMjAyMi0wMy0wOS9hdXN0cmFsaWEtZmxvb2RzLWxlYXZlLTEtYmlsbGlvbi1vZi1kYW1hZ2UtYXMtdGhvdXNhbmRzLWZsZWU=. Läst 1 augusti 2022. 
  176. ^ CNN, Hilary Whiteman. ”Sydney is flooded, again, as climate crisis becomes new normal for Australia's most populous state”. CNN. https://www.cnn.com/2022/07/04/australia/sydney-floods-damage-evacuation-climate-australia-intl-hnk/index.html. Läst 1 augusti 2022. 
  177. ^ Canadell, Josep G.; Meyer, C. P. (Mick); Cook, Garry D.; Dowdy, Andrew; Briggs, Peter R.; Knauer, Jürgen (2021 Nov 26). ”Multi-decadal increase of forest burned area in Australia is linked to climate change”. National Library of Medicine. doi:10.1038/s41467-021-27225-4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8626427/. Läst 1 augusti 2022. 
  178. ^ Phillips, Nicky (2020-03-04). ”Climate change made Australia’s devastating fire season 30% more likely” (på engelska). Nature. doi:10.1038/d41586-020-00627-y. https://www.nature.com/articles/d41586-020-00627-y. Läst 1 augusti 2022. 
  179. ^ Svenberg, Josefin (27 maj 2020). ”Australiens svarta sommar”. Brandsäkert nr 3, 2020. Brandskyddsforeningen. https://www.brandskyddsforeningen.se/tidningen-brandsakert/artiklar/australiens-svarta-sommar/. Läst 1 augusti 2022. 
  180. ^ ”Sea level rise in Australia”. State of the Environment 2021. https://soe.dcceew.gov.au/climate/environment/sea-level. Läst 1 augusti 2022. 
  181. ^ ”Seas rise, hope sinks: Tuvalu's vanishing islands – in pictures” (på brittisk engelska). The Guardian. 27 maj 2019. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/global-development/gallery/2019/may/27/seas-rise-hope-sinks-tuvalu-vanishing-islands-in-pictures. Läst 1 augusti 2022. 
  182. ^ Nehme, R. (23 januari 2020). ”Climate change - the case of Maldives”. Observatory on contemporary crises. https://crisesobservatory.es/climate-change-the-case-of-maldives-r-nehme/. Läst 1 augusti 2022. 
  183. ^ [a b] Tollefson, Jeff (2022-02-28). ”Climate change is hitting the planet faster than scientists originally thought” (på engelska). Nature. doi:10.1038/d41586-022-00585-7. https://www.nature.com/articles/d41586-022-00585-7. Läst 6 september 2022. 
  184. ^ Bjerström,  Erika (30 augusti 2022). ”Analys: ”Världens uttorkade floder vittnar om pågående klimatkatastrof””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/varldens-uttorkade-floder-vittnar-om-pagaende-klimatkatastrof. Läst 6 september 2022. 
  185. ^ [a b] ”Are there positive benefits from global warming? | NOAA Climate.gov” (på us-EN). www.climate.gov. http://www.climate.gov/news-features/climate-qa/are-there-positive-benefits-global-warming. Läst 22 december 2023. 
  186. ^ ”Global Warming: A Balance Sheet” (på amerikansk engelska). Econlib. https://www.econlib.org/library/Enc/GlobalWarmingABalanceSheet.html. Läst 22 december 2023. 
  187. ^ ”Could climate change be a good thing?” (på brittisk engelska). The Guardian. 11 maj 2011. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/2011/may/11/climate-change-good-thing-benefits. Läst 22 december 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Följder_av_den_globala_uppvärmningen&oldid=56274504”