Geologisk tidsskala

Geokronologi
Eon	Era	Period	Miljoner år sedan
Fanero- zoikum	Kenozoikum	Kvartär	2,6–0,0
		Neogen	23–2,6
		Paleogen	66–23
	Mesozoikum	Krita	145–66
		Jura	201–145
		Trias	252–201
	Paleozoikum	Perm	299–252
		Karbon	359–299
		Devon	419–359
		Silur	444–419
		Ordovicium	485–444
		Kambrium	541–485
Protero- zoikum	Neo- proterozoikum	Ediacara	635–541
		Kryogenium	720–635
		Tonium	1000–720
	Meso- proterozoikum	Stenium	1200–1000
		Ectasium	1400–1200
		Kalymmium	1600–1400
	Paleo- proterozoikum	Staterium	1800–1600
		Orosirium	2050–1800
		Ryacium	2300–2050
		Siderium	2500–2300
Arkeikum	Neoarkeikum		2800–2500
	Mesoarkeikum		3200–2800
	Paleoarkeikum		3600–3200
	Eoarkeikum		4000–3600
Hadeikum			4600–4000
Jorden bildas			tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

En geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan jorden skapades fram tills idag. Tiden är indelad i namngivna perioder som är definierade av arbetsgrupper inom Internationella stratigrafiska kommissionen, en internationell kommission som lyder under International Union of Geological Sciences (IUGS).^[1] IUGS är partner med den del inom Unesco som håller på med geologiska frågor. Definitionen av dessa tidsenheter görs med hjälp av olika metoder, såsom biostratigrafi och radiometriska dateringsmetoder inom geokronologin, där man kan få fram absoluta åldrar på olika bergarter.

De tidigaste försöken att indela jordens historia resulterade i ett system av fyra perioder: Primär, sekundär, tertiär och kvartär. De två första av dessa begrepp har sedan länge försvunnit ur geologin och ersatts av erorna paleozoikum och mesozoikum. Tertiär levde kvar under hela 1900-talet, men är nu ersatt av paleogen och neogen. Endast kvartär-tiden kvarstår som period i den nuvarande officiella uppdelning från Internationella stratigrafiska kommissionen som en kvarlevande rest av det tidiga systemet.^[2]^[3]

Under 1800-talet utarbetade engelska geologer en mer vetenskaplig indelning av eonen fanerozoikum (de senaste 541 miljoner åren) i perioder baserat på rik förekomst av olika typer av fossil i olika lagerföljder. Denna indelning kvarstår till i dag, förutom ovan nämnda uppdelning av tertiär i två perioder. Trots att indelningen främst är baserad på europeisk geologi har den fått global tillämpning. En regional variant har dock kvarstått i och med att karbon-tidens lagerföljder i Nordamerika utgörs av två mycket distinkta marina lagerföljder, vilket gjort att amerikanska geologer traditionellt istället för karbon använt två perioder, mississippi och pennsylvania. Internationella stratigrafiska kommissionen betraktar dessa två som subperioder av karbon.^[1]^[3]

Successivt har de tolv perioderna under fanerozoikum indelats in en mer finskalig uppdelning bestående av epoker och åldrar. Internationella stratigrafiska kommissionen har idag namngivit 37 epoker och 95 åldrar. Gränserna mellan dessa är i allmänhet definierade av globala referenspunkter (GSSP) i geologiska lagerföljder.^[3]

Tiden före fanerozoikums första period, kambrium, har varit svårare att indela på grund av frånvaron av fossil från liv med skelett och skal. Dessa 88 procent av jordens historia var därför länge oindelad och gick under beteckningen prekambrium, dvs. tiden före kambrium. Internationella stratigrafiska kommissionen betraktar idag prekambrium som en supereon, vilken uppdelas i tre eoner (hadeikum, arkeikum och proterozoikum) som således föregår eonen fanerozoikum. En viss uppdelning av dessa tre eoner i eror och perioder har gjorts på senare år, men gränserna mellan dessa är i allmänhet inte baserad på fossil utan på radiometrisk datering. Enda undantaget är övergången mellan prekambriums två sista perioder, kryogenium och ediacara, som är definierad av en global referenspunkt (GSSP) i en lagerföljd.^[3]

Hierarkiskt system

**Geologins hierarkiska system**
enligt Internationella stratigrafiska kommissionen^[4]
Lagerföljder inom kronostratigrafi ^[5]	Tidsintervall inom geokronologi	Ändelser för svenska namn	Exempel	Antal namngivna
	Supereon	-	Prekambrium	1 supereon
Eonotem	Eon	-ikum	Arkeikum	4 eoner
Eratem	Era	-ikum	Kenozoikum	10 eror
System	Period	-ogen, -ium, -	Neogen, Kambrium, Jura	22 perioder
Serie	Epok	-ocen, -	Eocen, Wenlock	37 epoker
Etage	Ålder	-	Flo, Sandby	95 åldrar
Kronozon	Kron	-		Inga officiella

**Standardiserad uppdelning**
Lagerföljder inom kronostratigrafi	Tidsintervall inom geokronologi	Exempel	Kommentar
Övre	Yngre	Övre jura = Yngre jura	Nya sedimentlager hamnar överst
Mellersta	Mellersta	Mellersta jura
Undre	Äldre	Undre jura = Äldre jura	De äldsta sedimenten ligger underst

Detaljerad tidsskala

Tabellen nedan visar den geologiska indelningen av jordens historia i fem nivåer, från fyra eoner längst i kolumnen på vänster sida, till 102 åldrar längst till höger. Internationella stratigrafiska kommissionen har i sina officiella tabeller även med en supereon, prekambrium, bestående av de tre äldsta eonerna, men för överskådlighetens skull är detta inte medtaget i tabellen nedan. De officiella tabellerna gör för karbon-tiden också en distinktion mellan subperioderna mississippi och pennsylvania och epok-indelning av dessa, men denna extra nivå är av intresse främst inom amerikansk geologi och visas inte i tabellen nedan.^[3]

Geokronologi
Eon (Eonotem)	Era (Eratem)	Period (System)	Epok (Serie)	Ålder (Etage)	Miljoner år sedan
					nu
Fanerozoikum	Kenozoikum	Kvartär	Holocen	Meghalaya	0,004–0,000
				Northgrip	0,008–0,004
				Greenland	0,012–0,008
			Pleistocen	Övre pleistocen	0,129–0,012
				Chiba	0,774–0,129
				Calabria	1,80–0,774
				Gela	2,58–1,80
		Neogen	Pliocen	Piacenza	3,6–2,6
			Pliocen	Zancle	5,3–3,6
			Miocen	Messina	7,2–5,3
				Tortona	11,6–7,2
				Serravalle	13,8–11,6
				Langhe	16,0–13,8
				Burdigala	20,4–16,0
				Aquitaine	23,0–20,4
		Paleogen	Oligocen	Chatt	28–23
			Oligocen	Rupel	34–28
			Eocen	Priabona	38–34
				Barton	41–38
				Lutetia	48–41
				Ypres	56–48
			Paleocen	Thanet	59–56
				Själland	62–59
				Dan	66–62
	Mesozoikum	Krita	Yngre krita	Maastricht	72–66
				Campan	84–72
				Santon	86–84
				Coniac	90–86
				Turon	94–90
				Cenoman	100–94
			Äldre krita	Alba	113–100
				Apt	125–113
				Barreme	129–125
				Hauterive	133–129
				Valangin	140–133
				Berrias	145–140
		Jura	Yngre jura	Tithon	152–145
				Kimmeridge	157–152
				Oxford	164–157
			Mellersta jura	Callov	166–164
				Bathon	168–166
				Bajoc	170–168
				Aalen	174–170
			Äldre jura	Toarc	183–174
				Pliensbach	191–183
				Sinemur	199–191
				Hettang	201–199
		Trias	Yngre trias	Rät	208–201
				Nor	227–208
				Karn	237–227
			Mellersta trias	Ladin	242–237
			Mellersta trias	Anis	247–242
			Äldre trias	Olenek	251–247
			Äldre trias	Indus	252–251
	Paleozoikum	Perm	Loping	Changxing	254–252
			Loping	Wujiaping	259–254
			Guadalupe	Capitan	265–259
				Word	269–265
				Road	273–269
			Cisural	Kungur	284–273
				Artinsk	290–284
				Sakmara	294–290
				Assel	299–294
		Karbon	Pennsylvania	Gzhel	304–299
Kasimov				307–304
Moskva				315–307
Basjkir				323–315
Mississippi			Serpuchov	331–323
			Visé	347–331
			Tournai	359–347
Devon		Yngre devon	Famenne	372–359
		Yngre devon	Frasne	383–372
		Mellersta devon	Givet	388–383
		Mellersta devon	Eifel	393–388
		Äldre devon	Ems	408–393
			Prag	411–408
			Lochkov	419–411
Silur		Pridoli		423–419
		Ludlow	Ludford	426–423
		Ludlow	Gorsty	427–426
		Wenlock	Homer	430–427
		Wenlock	Sheinwood	433–430
		Llandovery	Telych	438–433
			Aeron	441–438
			Rhuddan	444–441
Ordovicium		Yngre ordovicium	Hirnant	445–444
			Katy	453–445
			Sandby	458–453
		Mellersta ordovicium	Darriwil	467–458
		Mellersta ordovicium	Daping	470–467
		Äldre ordovicium	Flo	478–470
		Äldre ordovicium	Tremadoc	485–478
Kambrium		Furong	Kambriums etage 10	490–485
			Jiangshan	494–490
			Paibi	497–494
		Miaoling	Guzhang	500–497
			Drum	504–500
			Wuliu	509–504
		Kambriums serie 2	Kambriums etage 4	514–509
		Kambriums serie 2	Kambriums etage 3	521–514
		Terreneuve	Kambriums etage 2	529–521
		Terreneuve	Fortune	541–529
Proterozoikum	Neo- proterozoikum	Ediacara			635–541
		Kryogen			720–635
		Tonium			1000–720
	Meso- proterozoikum	Stenium			1200–1000
		Ectasium			1400–1200
		Kalymmium			1600–1400
	Paleo- proterozoikum	Statherium			1800–1600
		Orosirium			2050–1800
		Rhyacium			2300–2050
		Siderium			2500–2300
Arkeikum	Neoarkeikum				2800–2500
	Mesoarkeikum				3200–2800
	Paleoarkeikum				3600–3200
	Eoarkeikum				4000–3600
Hadeikum					4600–4000
Solsystemet och jorden bildas					tidigare

Se även

Källor

Gradstein et al. 2004. The geological Time scale 2004

Fotnoter

^ [a b] Åke Johansson (15 april 2015). ”Den geologiska tidsskalan”. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/jordklotetsutveckling/dengeologiskatidsskalan.1383.html. Läst 5 november 2015.
^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 126
^ [a b c d e] Internationella stratigrafiska kommissionens tabell, v2018/08: http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2018-08.pdf
^ http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2018-08.pdf
^ http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf

Externa länkar

International Commission on Stratigraphy

[Johansson-1] [a b] Åke Johansson (15 april 2015). ”Den geologiska tidsskalan”. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/jordklotetsutveckling/dengeologiskatidsskalan.1383.html. Läst 5 november 2015.

[2] Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 126

[stratigrafiska-3] [a b c d e] Internationella stratigrafiska kommissionens tabell, v2018/08: http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2018-08.pdf

[4] ttp://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2018-08.pdf

[5] ttp://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]